|
Havdhem kompani Gotlands Nationalbeväring |
||||||||||||||||||||||
 |
|
|||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||
|
Ammunitionsboden I en skrivelse från Krigskollegium meddelas att tillåtelse getts att uppföra 16 stycken bodar till förvar av ammunition ute vid kompanierna. Redan i december 1839 hade militärbefälhavaren anhållit om att man skulle få uppföra dessa bodar till förvaring av gevärs- och utredningspersedlar. Men dessa ansågs då vara för kostsamma och man ansåg också att det inte fanns något behov av dessa. Därför infordrades nya ritningar på mindre bodar där endast ammunition skulle förvaras. Ammunitionen i dessa bodar var beräknad efter 30 skarpa patroner och en flinta per man. Det skulle även finnas en del extra ammunition som vart tredje år skulle från Visby omsättas. För vården och tillsynen av denna ammunition sköttes av en tillförordnad tillsyningsman, en för varje bod. Han skulle för detta arbete erhålla ett visst årligt arvode.
Genom auktion som förättades på Intendentsexpeditionen i Visby 7/5 1887 försåldes Havdhem kompanis ammunitionsbod. |
||||||||||||||||||||||
|
Genom en gåva av konstnärinnan Tyra Lundgren, fick föreningen överta en krutbod som ursprungligen tillhört Grötlinge kompani av Gotlands Nationalbeväring och som haft sin plats ca 200 meter norr om Grötlingbo kyrka. Sedan den vid sekelskiftet 1800-1900 upphört att fylla sin uppgift, blev den flyttad till Fide kyrka där den blev förvaringsplats för socknens brandspruta för att slutligen hamna i Tyra Lundgrens äng vid Bredqvie i Fide. Boden, som var uppförd i skiftesverk under faltak, blev nedmonterad och uppbyggd vid Havdhems hembygssförenings plats i Grötlingbo. Där blev den försedd med nytt virke och faltak. |
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|||||||||||||||||||||
