Historik 1811 - 1819 - Gotlands Nationalbeväring |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1811
|
|
Genom militärbefälhavareorder av den 20 mars blev Nationalbeväringen indelade uti 5 bataljoner med 4 infanterikompanier i varje, utom 1:a eller Norra bataljonen, som hade 3 kompanier jämte Fårös beväring; 2 jägarkompanier tilldelades varja bataljon, men 5 sådana kompanier blev oindelda och ställdes under brigadchefernas direkta befäl. Hela lantbeväringen indelades sedan i 2 brigader. Stadens beväring indelades till positions- och åkande artilleri samt uti ett jägarkompani, ett infanteri- och ett pikförarkompani. Kungen hade lämnat en särskild tillåtelse åt Visbys borgarskap att de själva fick välja hela befälet till stadens manskap. I sin egenskap av militärbefälhavare hade amiralen under sig anställd vid militärbefälsstaber och stater: som chef för militärexpeditionen, överadjutanten, majoren Jacob Cederström; till stabsadjutanter 3 officerare, en vid artilleriet, en vid fältmätningskåren och en kavalleriofficer, samt för händelse av behov av diplomatiskt biträde, kanslirådet Silfverstolpe. Vid övriga staber och stater en artilleribefälhavare som hade under sitt befäl, utom det till Gotland kommenderade artilleriet och det av Visby stads beväring uttagne, en tygmästare, en tygofficer, en tygförvaltare, en pistolsmed och en stockmakare. En major och en subalternofficer ur ingenjörskåren, en auditör och en krigsfiskal, en fältprost, en fältläkare med två underläkare, en fältkommisarie och en fältkamrer med skrivbiträde. Fram på sommaren erhöll amiralen även under sitt befäl ett mindre krigsfartyg stationerat vid ön. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
I mars och april anlände till Gotland såsom förstärkning till artilleriet en kommendering av Vendes artilleriregemente samt positionspjäser, gevär och ammunition, medicinska attiraljer och proviant för de hitkommenderade trupperna. I slutet av mars och i början av april anlände också från fastlandet det erfordliga antalet officerare för Nationalbeväringen. Dessa hade skickats till ön utan att deras kunnighet hade kontrollerats varför ett stort antal skickades åter till fastlandet. Vapenövningarna började de första dagarna av april månad med ett kort befälsmöte och sedan exercis kompanivis med manskapet. Befälet erhöll traktamente efter resereglementet och truppen, när den var sammandragen, avlöning och slitningspenningar. Fastän ett större antal engelska krigsskepp kryssade runt i Östersjön och ofta nalkades öns kuster uppstod inga fientligheter, tvärtom hade ett engelskt skepp landsatt på en obebodd del av den gotländska kusten, en besättning och en del av tacklaget, som tillhört ett förolyckat gotländskt handelsfartyg, som engelsmännen bärgat. Inte heller förhindrades postgången eller något annat fartyg som färdades i Östersjön. Däremot blev gotländska fartyg som inlöpt till Danzig, vilken stad var fästning och hade fransk garnision, belagda med kvarstad. Sedan alla engelska krigsfartyg lämnat Östersjön återkallades amiralen Cederström och avreste med sin stab efter det att han den 3 november hade överlämnat befälet åt den tillförordnade vice landshövdingen och militärbefälhavaren översten L Reuterskjöld. I sista dagarna av oktober och början av november avgick från ön så väl Jönköpings bataljon som största delen av det hitkommenderade artilleriet, varav det endast kvarlämnades ett detachement bestående utav 2 subalternofficerare (den ena med åliggande att tjänstgöra som tygofficer) samt 3 underofficerare och 38 man konstaplar och artillerister. Kort därefter blev även kapten Svebilius, som ankommit till ön, förordnad till artilleribefälhavare. Jämlikt generalorder av den 11 oktober avreste den 14 och 26 november alla övriga som till Nationalbeväringen kommenderade officerare utom en officerare på varje kompani. Genom generalorder av den 22 november tilläts likväl anställande av 2 bataljonschefer med adjutanter. De kvarkommenderade officerarna fick fortfarande uppbära traktamente efter resreglementet intill dess en särskild avlöningsstat för Gotlands Nationalbeväring blivit fastställd. I december månad ankom ett engelskt handelsfartyg, förföljt av franska kapare, till Fårösund. Fartuget blev belagt med kvarstad och bevakades av en kommenderad postering vilken hade order att arrestera besättningen från kaparfartygen om de försökte landstiga. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1812 |
Nationalbeväringens exercis verkställdes under maj och juni. Söndagseftermiddagarna kompani- och avdelningsvis vid kyrkorna. I anledning av det besvär och de olägenheter vid exercis och vid tillsyn av vapenvården som uppstod på grund av att närboende manskap var fördelat på olika kompanier anbefallde militärbefälhavaren under den 20 april kompanicheferna att inkomma till bataljonscheferna och dessa till militärbefälhavaren med förslag till jämkning i kompaniernas styrka. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1812-07-02 |
|
Den första utfärdade avlöningsstat för Gotlands Nationalbeväring:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1812-08-31 |
Överlämnar överste Reuterskjöld sin befattning till den nya landshövdingen och militärbefälhavaren på ön, konteramiral Aschling. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1812-10-21 |
Den första uniformen för Nationalbeväringens befäl fastställs. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1812 |
Genom militärbefälhavareorder infordrades uppgifter på de av amiralen Cederströms konstituterade officerare vilka önskade ingå i Nationalbeväringen med åtnjutande av den fastställda avlöningsstaten. De som anmält sig erhöll konfirmationsfullmakter under den 15 september där förutom stadens bevärings officerare samt 27 kaptener och 1 löjtnant blivit utnämnda åtnjutande av traktamente för de på Nationalbeväringen från andra regementen kommenderade officerarna vilka erhöll order att vid sina kårer och regementen där de tillhörde inställa sig. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1813-01-28 |
Amiral Aschling ingav den 14 oktober 1812 ett förslag till en ny indelning av kompanierna samt till en ny avlöningsstat, och påbjöd genom allmän kungörelse av detta datum den indelning i bataljoner och kompanier för Nationalbeväringen som i långa tider kom att gälla. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1813-01-29 |
Utfärdades en militärbefälhavareorder som bestämde
officerarnas placering vid bataljoner och kompanier efter den nya
indelningen, där de socknar som tillhör varje kompani finns
upptagna.
I
Norra bataljonen
II
Medelbataljonen
III
Södra bataljonen
Visby
stadsbeväring
Fårö kompani Dede kompani Närs kompani 1
Jägarkompaniet Rute & Forsa kompani Stenkumla
kompani Burs kompani 1 Infanterikompaniet Lummelunds kompani Banda kompani Hemse
kompani 1 Pikförarkompaniet Lina
kompani Klinte
kompani Fardhems kompani Halla kompani Hejde kompani Hablinge
kompani Bäls
kompani Torsburgs
kompani Grötlinge kompani Endre & Bro kompani Garde kompani Hoburgs kompani
Vid
indelningen strävade man efter att få kompanierna numerärt
lika stora ca 250 man. Visby stadsbeväring
blev en särskild organisation. Beväringsartilleriet
rekryterades som förut endast från Visby. De bedrev sina
övningar vid södra byrummet utanför södra stadsmuren. Manskapet
rullfördes vid vederbörligt kompani och där förättades
årliga mönstringar. Gevär och patronväskor förvarades i
hemmen.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1813-02-06 |
Enligt en generalorder blev 24 officerare av Gotlands Nationalbeväring beordrade att avgå till Pommern för att delta i det pågående fälttåget. Dessa officerare blev till tjänstgöring placerade vid de i Pommern nyuppsatta Engelbrechtska och Drottningens regementen. På Gotland blev i de ivägsändas ställe till kompanibefälhavarens förordnande ett antal utan tjänstgöring kvarblivna officerare. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1813-02-26 |
Genom allmän kungörelse uppmanade Aschling landets innevånare att av frivillige formera en trupp av omkring 600 man vilken under namn av Prins Oscars fribataljon, skulle få delta i fälttåget i Tyskland. Ungdomen var intresserade men många bland de äldre befarade att detta kunde leda till rubbningar i konventionen för Gotlands Nationalbeväring, och motverkade i tysthet saken, likaväl anmälde sig 100 bland öns ungdom. Men då deras antal var för litet blev det inget av det hela. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1813-03-13 |
Militärbefälhavareorder där det upptas de efter överenskommelse med allmogen bestämda exercisplatser för varje kompani. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1813 |
Under avvaktande på Konungens fastställelse av den projekterade nya indelningen av kompanierna med förhöjd avlöningsstat för officerarna, ingav Aschling inte något förslag till besättande av de 16 subalternofficerarnas beställningar vid jägarkompanierna, som den då gällande staten av den 2 juli 1812 upptog utan hela officerspersonalen vid lantbeväringen bestod i nära 2 år på det sätt som 1813 års rangrulla upptager endast av 3 bataljonschefer med sina adjutanter, 3 pikförarechefer och 20 kaptener samt en enda subalternofficer, således fanns endast en enda officer vid varje av de 21 kompanierna, i vilka beväringen på förhand blivit indelt istälet för de 19 infanteri och 16 jägarkompanier som 1812 års stat upptog. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1813 |
|
För att genom ytterligare indragningar och besparingar på 1812 års stat anskaffa medeltillgång för den av Aschling föreslagna förhöjda avlöningsstaten för officerarna, ävensom i vilket i den utfärdade allmänna kungörelsen upptog, att överenskomma och besluta om exercistiden, mötesplatser och vapenvården, utlyste Aschling sammankomster med deputerade från alla socknar inom Norra häradet vid Alleqvia den 17 och den 20 februari. I samma månad med Södra häradet vid Skogs tingsställe uppgjorde Aschling följande antagne och beslutade överenskommelse:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1813-05-05 |
Genom både order och kungörelse utsattes tider och ställen där Nationalbeväringen kompanivis skulle undergå inspektion av överadjutanten majoren J. Cederström. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1814 |
På våren återkom från Tyskland åtskilliga av de ditkommenderade officerarna. 4 kaptener och 6 subalternofficerare genom order av den 5 maj och 5 juni beordrades att avgå till Vänersborg för att placeras vid armén mot Norge. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1815-01-17 |
Detta datum emanerade Kungl. stadsfästelse på den indelning av nationalbeväringen i bataljoner och kompanier som Aschling hade föreslagit och redan förut fastställt. Samma dag utfärdades den föreslagna nya staten där avlöningsbeloppen upptas såsom arvoden att till- och avträdas på månad. Tjänsterna skulle tillsättas medelst fullmakt på motsvarande grader i armén, ingen begravningshjälp avtjänas eller utfaller och ingen delaktighet i pensionsinrättningen äger rum.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1815-02-21 |
Erhöll 2 kaptener, 24 löjtnanter, 2 underlöjtnanter och 21 fänrikar samt bataljonspredikanten ovan nämnda fullmakter till planering vid Nationalbeväringen och sålunda blev det på staten upptagne antal officerare kompletterat. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1815-03-29 |
Anbefalltes genom en order att sedan rustmästartjänsterna på nya staten blivit indragna ålåg det fältväblarna att ta hand om de kronopersedlar som på rustkammaren förvarades, att gevärens visitation hos truppen i kvarteren skulle verkställas den sista månaden i varje kvartal samt att kompanicheferna inte hade rätt genom pålysning från predikstolen eller genom order sammankalla truppen utan erhållna skriftliga order. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1815-03-31 |
|
Aschling meddelade genom en order att han erhållit tillåtelse att föreslå en särskild subalternofficersgrad nämligen underlöjtnanter, vilka endast skulle bli förbundna att tjänstgöra vid de årliga mötena och beräkna tur men inte erhålla något arvode. Troligen var det så att Aschlings avsikt vara att befordra alla länsmännen i länet till fänrikar med åtnjutande av tillhörande arvoden på stat och att de i denna tjänstegrad ständigt skulle kvarstå. Detta förslag vållade emellertid en missbelåtenhet inom officerskåren vilket i sin mån borde bidragit därtill, att förslaget inte blev satt i verkställighet. Med föranledande av några yppade oordningar vid avlöningens utdelning utfärdades en order att utbetalningarna framgent skulle verkställas av fältkamreren direkt till var av befälet på utsatta avlöningsmöten inom varje bataljons stånd. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1815-05-02 |
Utfärdade Aschling militärbefälhavareorder om att inskrivningstiden för ynglingar vid Nationalbeväringen skulle förflyttas från 15 till fyllda 18 års ålder. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1815-07-14 |
Anbefallte militärbefälhavaren att den ammunition som förvaras i kompanirustkamrarna, vilka till en del var i kyrktornen, och vid några kompanier blivit skadad av fukt, skulle återlämnas och inreverseras till Visby ammunitionsförråd. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1815-10-07 |
|
Militärbefälhavareorder anbefaller att kaptenen vid Visby jägarkompani Ehinger som erhållit fullmakt att vara stadsmajor skulle såsom bataljonschef överta befälet, inte endast över jägare- och infanterikompanierna jämte pikförarkompaniet, utan även positionsartilleriet. Under samma dag anbefalldes på order att fältväblarna vid lantbeväringens kompanier skulle från kyrkorna avhämta alla i därvarande rustkammare kompaniernas tillhöriga kronopersedlar och desamma hos sig förvara. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1815-12-29 |
Anbefalltes genom en order att oavsett det inte bestås lön på stat för mera än 3 underofficerare och 6 korpraler per kompani, måste likafullt konventionens föreskrifter i avseende på antalet, som skall utväljas, iaktas, emellertid befriades detta extra underbefäl från all tjänstgöringsskyldighet mellan exercistiderna. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1816-01-17 |
Utfärdades order om hur officerarnas inkvartering på landet skulle förhållas, nämligen att desamma av länsmännen borde besörjas efter tur hos allmogen. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1816-02-20 |
Meddelas genom en order att den i Visby garnision förlagda styrka av Svea artilleriregementes kommendering skulle förminskas till 24 man. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1816-04-18 |
Kungjordes att Kungl. Maj:t förordnat överstelöjtnanten vid Svea artilleriregemente von Arbin till artilleribefälhavare och bataljonschef för Nationalbeväringens artilleri, vilket bestod av 2 kompanier åkande artilleri försedda med 3-pundiga kanoner och Helvigs haubitser samt 1 kompani positionsartilleri med tillhörande 8 stycken 24-pundiga kanoner och 8 stycken 12-pundiga Ehrensvärds. Härigenom blev allt artilleri på Gotland förenat till ett helt för sig. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1816-05-29 |
|
Meddelas genom order att överstelöjtnanten i Generalstaben Silverskjöld blivit förordnad att inspektera Gotlands Nationalbeväring under årets kompaniexercis. Under den tid amiral Aschling var militärbefälhavare förättades exercisen på så sätt att varje bataljon hade sitt särskilda befälsmöte under sin bataljonchefs befäl som därefter inspekterade exercisen med truppen, var inom sin bataljon vid kompanimötena. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1816-10-19 |
Utfärdades en order vilket i sammandrag upptar vad som tidigare hänt gällande vården av kronopersedlar vid kompanierna, därjämte blev anbefallt och påbjudet att innan någon av manskapet tilldelas permission skall deras gevär och övriga persedlar vara inlämnade till fältväbeln mot erhållet kvitto och detta betyg skall vara påtecknat av kompanichefen. Utan uppvisande av ett sådant betyg får ingen inom beväringsåldern pass från landskansliet att från ön avresa. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1817-03-26 |
Utfärdade militärbefälhavaren en order om att han samma dag avlämnat militärbefälhavarebefattningen till översten baron Cederström som medförde 2 adjutanter vilka på ordern upptogs som tjänsteförättande och den förre stabsadjutanten tjänstgöring upphörde. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1817-05-09 |
Anbefalltes genom en militärbefälhavarorder den 1:a generalmönstringen, dock endast kompanivis, som ägt rum med Nationalbeväringen sedan första året från dess upprättande och vilka mönstringar förutan inte skulle heller med full tillförlitlighet manskapets enrollering, förflyttande från ett vapen till ett annat samt avskedande kunna ske. På nämnda order anbefalldes också att enrollering skall verkställas i enlighet med konventionen ifrån fyllda 15 året i stället för från det 18 som den tidigare militärbefälhavaren året förut hade anbefallt. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1817-05-16 |
Anbefallde den nya militärbefälhavaren det första allmänna befälsmötet vid Visby i sex dagar från den 2 juni, samt att kompanimötena skulle förättas påföljande vecka, även för första gången endast med artilleri och jägare, på de vanliga kompanimötesplatserna. Visby jägare fick sin exercis utsatt liktidigt med befälsmötet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1818 |
I anledning av militärbefälhavarens gjorda ansökan att 3 hemmansdelar på landet måste få inköpas för att där uppföra kasernbyggnader, en för varje bataljon för deras tillhörande officerare. Infordrade Kungl. Maj:ts genom brev av den 24 juli 1818 ritning ock kostnadsförslag på dessa byggnader, vilka handlingar blev insända den 13 april 1820, men någon vidare åtgärd i denna sak finns inte belagda. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1818-08-31 |
Uti en skrivelse från Kungl. Krigskollegium av detta datum meddelas Kungl. Maj:t bifall till upprättande av en gevärsreperationsverkstad i Visby med personal bestående av, utom de av Nationalbeväringens stat redan befintlige 2 hantverkare, av 1 rustmästare, 3 pistolsmeder och 1 stockmakare, alla på krigskollegies stat. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1819-02-23 |
|
Meddelade Kungl. Maj:t i ett brev svar på militärbefälhavarens gjorda ansökan om att truppen måste återfå dagtraktamentet under exercisen, att sådant inte kunde beviljas eftersom Rikets Ständer inte hade anslagit sådana medel.
Uti ett annat brev med samma datum meddelade Kungl. Maj:t att Gotlands Nationalbevärings artilleri skall förses med pjäser och full attiralj till 2 6-pundiga och 1 12-pundigt batteri. |
_________________________________________________________________________________________ |
Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig. Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper |
Till huvudsidan Kontakta sidansvarig |