Historik 1820 - 1839 - Gotlands Nationalbeväring

1820-01-25

I ett brev medgives militärbefälhavaren att till surnumerära underofficerare anta skickliga sujetter, som framledes till officerare kunde föreslås. 

1820-10-23

Lämnas bifall. I avseende till brist av officerare vid Nationalbeväringen, att utan lön placerade officerare på regementena fick, om de var utexaminerade kadetter, tjänstgöra vid Gotlands Nationalbeväring, mot åtnjutande av där lediga fänriksarvoden.

1821-03-14

Generalorder att sedan genom dödsfall kompanichefsplatsen för Visbys bevärings pikförare blivit ledig, arvodet skulle indragas och pikförarna förenas med positionsartilleriet

1821-05-25

I ett kungligt brev meddelas bifall därtill, att Gotland skall förses med telegrafer, för att vid behov användas till meddelande av order om Nationalbeväringens hastiga samlande. I följd härav har gamla telegrafer blivit hitsända, men uti så bristfälligt skick, att det inte kunnat begagnas, och någon ytterligare åtgärd för detta ändamål, har inte vidtagits.

1822-10-25

Genom ett nådigt brev anförda besvär blev 1822 förordnat, att endast de infanterister, som är borgare, får utvälja befäl vid Visby stads beväring.

1825-04-26

Genom ett kungligt brev blev Nationalbeväringen åter tillagd dagtraktamente under exercismötena, för underofficerare med 16 s och korpraler, manskap och spel 8 s banko, vilket skulle utgå ifrån krigskollegium utav det allmänna statsanslaget till beväringens exercis, sedan därtill först använts de besparingar, som under åren uppstått på Nationalbeväringens stat. Först från denna tid, uppbar baron Cederström själv det arvode han var berättigad till såsom militärbefälhavare var på stat anslaget.

1825-05-23

Stadsfästelse rörande ett förslaget exercisreglemente för pikförararna

1825-11-11

Gjorde militärbefälhavaren underdånig framställning därom att, med avdrag av den vanliga tobaksskillingen, få för resten av truppens gage eller efter 7 s portion, uppköpa proviant till nästa års vapenövningar. Detta bifölls, provianten blev uppköpt

1826-06-11

Utfärdades militärbefälhavareorder, att åkande artilleriet och jägarna skulle i från kompaniexercisplatser den 20 juni inträffa vid Kräklingbo för att därifrån företaga en större fältmanöver mot Östergarn, sedan bivackera där om natten och följande dagen företaga återmarschen. Det anbefalldes jämväl, att för befälets och truppens övning skulle såväl under fram- som återmarschen de försiktighetsmått iakttagas, som ske börs när fienden är i grannskapet. 

1826-06-20

Vad sålunda blivit anbefallt, verkställdes på bestämda dagar och var denna fältmanöver första gången, som Nationalbeväringen i större styrka på ett ställe varit församlad.

1828-01-24

Meddelades genom nådig generalorder, att officerarna vid Visby stads beväring få graderna genomgå vid Visby garnison

1828-02-21

Ingick militärbefälhavaren med underdånigt förslag till en ny organisation av Nationalbeväringens artilleri, men ingen resolution följde förrän år 1836

1829-05-15

Utfärdade militärbefälhavaren en instruktion för Nationalbeväringens inövning till en större fältmanöver i trakten av Slite, som skulle ske vid HKH Kronprins Oscars förväntade ankomst till ön

1829-05-22

Utfärdades en ny instruktion, att truppen då skulle förses med proviant, som skulle bekostas av dess avlöningsmedel, ävensom att transportkostnaden vid manövern borde bestridas utav extra medlen

1829-06-10

Fastställdes en förändrad uniform för svenska armén, varför Gotlands Nationalbeväring fick sin forna grå uniform avlagd och erhöll uniformen blå i likhet med den övriga armén

1829-06-15

Anländer Kronprinsen ombord på ett ångfartyg, eskorterat av en örlogsskonert till Visby

1829-06-17

Bevistade han fältmanövern och sedan den kunglige gjort en mindre rundtur på Gotland, återvände han till Stockholm

1830

Permanentades att 2 depåkompanier av Svea artilleriregemente förlades i Visby. Ett kompani skulle bestå av, 1 kapten, 1 löjtnant, 1 underlöjtnant, 1 styckjunkare, 1 sergeant, 1 trumpetare, 1 förstekonstapel, och 4 andrekonstaplar. Manskapsstyrkan uppgick till 69 man

1830-12-11

Genom ett kungligt brev meddelades avslag på den tidigare gjorda ansökan att manskapet skulle erhålla slitningspenningar under exercisen, avslaget var grundat på att dessa slitningspenningar skulle vara inräknade uti det gage av 8 s manskapet under exercisen bekom

1831-04-19

Överlämnar Jacob Cederström över militärbefälet till artilleribefälhavaren överstelöjtnant Arbin

1831-06-05

Blev översten i armén, majoren vid 2:a Lifgardet von Hochenhausen förordnad till militärbefälhavare. Han anlände redan den 2 juni till Slite såsom tillförordnad landshövding. Han började där upprättandet av en karantänsplats på grund av den runt Östersjön utbrutna koleran. Under hela sommaren utsattes manskap ur Nationalbeväringen som bevakning av kusterna för att hindra sjukdomen att nå Gotland, då framförallt från strandade fartyg.

1831-06-13

Mottog översten befattningen som militärbefälhavare.

1832-05-12

Genom ett nådigt brev meddelades bifall på gjord ansökan att av extra medlen årligen, då överskott uppstår, få använda 100 Rd banko för militärbiblioteket och för 50 Rd banko till prispenningar vid Nationalbeväringens målskjutning

1832-02-28

Meddelades att den förre militärbefälhavaren på Gotland Cederström att han mottagit en fana som skulle översändas till ön, den av HKH Kronprinsen under sitt besök där utlovade fana åt Visby stads beväring, samt därvid tillika att kronprinsessan själv lagt hand vid broderingen av duken. Denna dyrbara fana anlände om våren och blev av militärbefälhavaren överlämnad åt Visby stads beväring vid deras mönstring.

1832

Eftersom en stor del av stadens innevånare nekat inkvartering åt Nationalbeväringens befäl under årets befälsmöte, förlades istället mötet på Vallstena rum

1832-11-22

Utfärdades en militärbefälhavareorder gällande att årligen under loppet av mars och april månad skall vapensyn vid sockenkyrkorna försättas. Detta medför att man spar tid vid mönstringarna och manskapet kunde skickas hem tidigare

1832-12-28

Genom ett kungligt brev blev det extra underbefälet som inte åtnjuter löner tilldelade ett förhöjt dagtraktamente vid exercismötena

1833

Från och med detta år har officerskåren vid Nationalbeväringen tre dagar för varje befälsmöte, fastän den under denna tid inte erhållet inkvartering, samlats i Visby och där av militärbefälhavaren och bataljonscheferna inövade uti allt vad som tillhör kompaniexercisen varför ingen extra särskild exercis med officerarna behövdes. Därför fick man istället mer tid för underbefälets övningar. Bra var också att varje kompanibefäl fick öva sitt eget underbefäl. Detta hade även den fördelen att en tävlan mellan de olika kompanierna skedde

1833-01-03

Sedan Gotlands Nationalbevärings officerare inte kunnat anta de villkor, 1827 års krigsbefäl fästat för kårens intagande till delaktighet i arméns pensionskassa, ingick militärbefälhavaren den 3 januari med förnyad ansökan i detta ämne, vilken ansökan blev remitterad till det snart därefter sammanträdande krigsbefälet, som medgav officerarna vid lantbeväringen och en del av civila tjänstemännen inträde i pensionskassan med billigare villkor än förra krigsbefälet hade bestämt

1833-03-05

Till vidmakthållande hos befälet av en säker kännedom av instruktioner, reglementen och krigsartiklar anbefallde militärbefälhavaren genom en order, att kompanicheferna årligen efter genomgångna föreläsningar, den 15 februari skall genomföra examen med allt befäl på stat vid kompanierna och därefter lämna rapport till militärbefälhavaren. Tidigare hade det bestämts att viss preskriptionstid för valt underbefäl, inom vilken de borde ta en föreskriven examen för att få bibehålla arvodet

1833-03-28

Skrivelse från Krigskollegium meddelas att konungen uti ett brev av den 9 februari, inte beviljat militärbefälhavarens förslag om att få inrätta det projekterade nya tyghuset som även var tänkt att ingå i ett försvarsverk. Däremot beviljade konungen att man byggde ett tyghus som endast var avsett att vara ett förvaringshus. Krigskollegiet vill därför att nya ritningar på ett sådant skickades in, och anordnade emellertid medel att den utanför stadsmuren belägna tomten inköptes. (Ifrågavarande tyghus blev uppfört på entreprenad för en summa av 5090 Rd banko. Huset blev fullbordat och avsynat hösten 1836).

1833-04-05

Bestämdes genom en order av militärbefälhavaren att inryckande manskap i Nationalbeväringen, som undergått konfirmation, årligen vid mönstringarna skulle avlägga krigsmannaeden.

1833-08-24

Konungen lämnade nådig stadsfästelse uti brev varuti jämväl bestämdes att officerarnas avlöning, istället för att såsom hittills utgå såsom arvoden, skall anses och behandlas såsom löner. (Denna stat upptar pensioner för bataljonschefer till 250 Rd, kaptener och tygofficerare 150 Rd, fältkamrer, tygvaktare och sjukhusläkare 125 Rd, löjtnanter, bataljonschefsadjutanter, auditörer och magasinförvaltare 75 Rd, fänrikar, underläkare, kanslister och kontorsskrivare 60 Rd, musikdirektör 50 Rd, över- och underbefäls underofficerare 10 rum på 25 Rd, beväringen, hantverkare och vaktmästare 25 Rd.

1834

På grund av Kungl. Maj:ts nådige proposition vid riksdagen 1834, blev officerarna vid Gotlands Nationalbeväring tilldelade en löneförhöjning av 33 1/3 procent utav den förut innehavda lönen, samt särskilda anslag till Nationalbeväringens artilleri beviljade.

1834-03-18

I en skrivelse från militärbefälhavaren anhölls om att en ingenjörsofficer måste bli beordrad till Slite för att upprätta en plan och kostnadsförslag till hamnens befästande. Även skulle den av Krigskollegiets infordrade nivelleringskarta över fästnings- eller Enholmen vid Slite insändas.

1834-11-11

Genom ett kungligt brev blev det bestämt att den av manskapet, som till underbefäl vid Nationalbeväringen blivit vald, är utom vid laga förfall oberättigad att erhålla avsked förrän han tjänstgjort ett år.

1835-05-09

Genom ett kungligt brev blev en ny organisation för Nationalbeväringens artilleri fastställd. Manskapet skulle hädanefter inte endast uttas från Visby stad utan även från lantbeväringen. De till artilleriet erforderliga 6 officerarna skulle kommenderas från kompanibefälet vid Nationalbeväringen och erhålla särskilt arvode, samt att underbefälet skall bestå såväl av valda, valda genom truppen, som av därtill av militärbefälhavaren utsedda personer. Det tillsattes eget befäl, 2 batterichefer, 4 subalterner, 2 styckjunkare, 6 sergeanter, 12 förstekonstaplar, 24 konstaplar och 4 trumpetare. Beväringsstyrkan fastställdes till 200 man i åldern 21 - 30 år. Beväringsartilleriet uppsatte 2 st 6-pundiga och 12 st 12-pundiga batterier. Dessutom blev medel anslagna så väl till upprättande av ett artilleriinformationsverk, samt till arvode åt artilleribefälhavaren som hitintills inte erhållit sådant.

1835-05-30

Vid ett sammanträde med officerskåren beslöts på militärbefälhavarens förslag att en musikkassa skulle bildas med ett årligt bidrag av 2 procent av löner och arvoden. (Se 1838-05-31)

1835-06-30

På grund av den nya artilleriorganisationen anbefalldes genom en order av militärbefälhavaren, att pikförarna skulle överflyttas till infanterikompaniet

1836-04-21

Militärbefälhavaren beordrar att 25 man från vardera av de tre lantkompanierna, som är belägna närmast Visby, skulle uttas till artilleriet, även i anledning därav att åldern för artillerimanskapet blivit bestämd till 30 år och detta manskap genom urval skulle uttas, hade under den 18 mars inte en ny indelning av manskapet vid Visbys infanteri och jägare blivit anbefalld, efter samma grund som den för lantbeväringen gällande. Manskapet vid Visby stads beväring hade här förut, ända sedan beväringens upprättande 1811, varit uttaget och indelat på följande sätt: Alla från 15 till fyllda 25 år, som inte var husbönder, var indelade till jägarekompaniet, från 25 års ålder ingick de i infanterikompaniet. Förutom borgare och husbönder, som därtill var självskrivna, även handelsbetjänter, gesäller och lärlingar. Alla övriga transporterades till artilleriet där de kvarblev till 45 års ålder då de överfördes till pikförarna. Från infanterikompaniet däremot överflyttades sällan någon till pikförare, eftersom infanteristerna önskade kvarbli vid sitt vapen.

1836-05-02

Bifall lämnades genom gjord ansökan om att få dela tygofficerslönen i två arvoden för att tilldelas två officerare vid beväringen som kommenderas att tjänstgöra som förrådsofficerare vid Visby militärförråd. 

1836-06-02

Vid ett sammanträde med officerskåren beslöts att ytterligare bidrag till musikkassan, som utgår av de officerare, som innehar permission över en månad.

1836-06-18

Meddelades bifall att underläkarelönen får uppbäras av sjukhusläkare jämte deras egen lön.

1836-10-15

Genom en generalorder förordnades en ny organisation av styrelsen över militärförråden i Visby varigenom militärbefälhavaren upphör att vara förrådschef vilket istället uppdrogs åt artilleribefälhavaren i egenskap av tygmästare. Däremot skulle militärbefälhavaren ha högsta befälet i egenskap av inspektör

1836-11-12

Fastställde militärbefälhavaren kompanimärken som skulle tillverkas i mässing med blank kant och upphöjd siffra i mitten. Bottenfärgen var för Norra bataljonen vit, för Södra bataljonen röd, för Medelbataljonen röd och vit i sektorer, för Visby jägare röd cirkel med vit ring och för Visby infanteri vit cirkel med röd ring omkring. Artilleriet skulle använda de för hela artilleriet fastställda märkena. Dessa nu anbefallda märkena anlades av korpraler och konstaplar under övningar. Det var meningen att övrigt manskap skulle få sådana i krig.

1836-11-28

Meddelade militärbefälhavaren att en överenskommelse träffats om upprättande av skarpskytteföreningar vid Nationalbeväringens kompanier. Ammunitionen skulle erhållas från beväringens förråd, föreskrivet av Krigskollegiet i ett brev av den 9 mars 1837.

1837-01-03

Genom ett kungligt brev erhöll militärbefälhavaren tillstånd att till tjänstgöring vid Visby gevärsförråd på kortare tid få turvis kommendera officerare av Nationalbeväringen för vinnande av fullständig insikt i infanterivapnets bruk och vård samt att till dem få utanordna behövlig ammunition samt reseersättning. 

1837-01-12

Ansökte militärbefälhavaren om att Kungl. Maj:t kunde bevilja att förordna en kommendant och platsmajor i Visby garnison. Bifall erhölls den 3 februari samma år.

1837-06-06

På grund av en generalorder av den 17 maj 1837 utfärdade militärbefälhavaren order om beskaffenheten av den uniform som för manskapet vid beväringen är tillåtet att begagna under vapenövningarna.

1838-05-31

Bildades en musikkassedirektion till biträde åt militärbefälhavaren vid förvaltning av musikkassan (Se 1835-05-30)

1838-08-08

Ansökte militärbefälhavaren om ett årligt anslag av 250 Rd banko till skrivmaterial och arvoden för lärare i de kunskaper vilka enligt generalorder av den 25 januari 1835 angående linjeofficersexamen. Bifall lämnades den 8 januari 1839 och den 1 juni utfärdades av generaladjutanten för armén på nådig befallning reglemente för detta informationsverk.

1838-10-05

Genom ett kungligt brev berättigades militärbefälhavaren att föreslå till konstituerade officerare vid Nationalbeväringen, till fyllande av vakanserna, underofficerare som inte tagit officersexamen, dock endast en tid av 2 år ifrån informationsverkets trädande i verksamhet och skyldighet för de konstituerade att ta examen innan vidare befordran.

1839

1839-05-14

Genom ett kungligt brev blev artilleriets befälsmöte förkortat till 14 dagar, istället för en månad.

1839-07-19

Officerarna vid Visby stads jägarkompani erhöll genom ett kungligt brev, som tidigare blivit medgivet de valda vid infanterikompaniet, befrielse från skyldigheten att undergå den år 1835 anbefallda särskilda linjeofficersexamen.

1839-08-??

HKH Kronprinsen anlände tillsammans med prins Oscar med en eskader bestående av svenska och norska örlogsfartyg till Slite. Dagen därefter besöktes Visby där stadens infanterikompani utgjorde honnörsvakt vid landshövdingeresidenset.

1839-12-14

Anslås genom ett kungligt brev ett årligt arvode av 10 Rd till det underbefäl inom varje kompani som har hand om vården av kompaniets ej till truppen utlämnade persedlar. Sedan kompanirustmästarebefattningarna år 1815 indragits hade fältväblarna utan någon ersättning haft hand om vården om de persedlar inom kompaniet av de persedlar som inte ännu utdelats till manskapet. 

I samma brev beviljades ett särskilt årligt anslag av 3 Rd och 16 s till varje kompani för underhåll av skottvallar.

1839-12-??

Ansökan av militärbefälhavaren om löneförbättringar med 33 1/3 procent för underbefälet. Beviljades genom ett kungligt brev av den 25 januari 1841.