Historik 1840 - 1859 - Gotlands Nationalbeväring

1841-06-23

Uti en generalorder anbefalldes att en ny förändrad uniform för Nationalbeväringens artilleri vars befäl hitintills haft lika uniform som övriga beväringen. 

1842-06-07

På varje beväring, så länge han fanns inom samma vapenslag och kompani skulle få behålla sitt nummer oförändrat. Manskapet skulle erhålla sitt nummer inom korpralskapet och inte i nummerföljd inom hela kompaniet.

1942-10-29

Genom en generalorder blev Visby infanterikompanis uniform förändrad, från likheten med lantbeväringen till en mer överensstämmande med Visby jägarkompanis som sedan länge haft sin uniform olik den övriga beväringens.

1844-02-15

I en skrivelse från Krigskollegium meddelas att tillåtelse getts att uppföra 16 stycken bodar till förvar av ammunition ute vid kompanierna. Redan i december 1839 hade militärbefälhavaren anhållit om att man skulle få uppföra dessa bodar till förvaring av gevärs- och utredningspersedlar. Men dessa ansågs då vara för kostsamma och man ansåg också att det inte fanns något behov av dessa. Därför infordrades nya ritningar på mindre bodar där endast ammunition skulle förvaras. Byggnadsplatserna för alla dessa bodar, förutom en, var präst- eller länsmansboställena mot en årlig hyra till bostadsinnehavaren. Ammunitionen i dessa bodar var beräknad efter 30 skarpa patroner och en flinta per man. Det skulle även finnas en del extra ammunition som vart tredje år skulle från Visby omsättas. För vården och tillsynen av denna ammunition sköttes av en tillförordnad tillsyningsman, en för varje bod. Han skulle för detta arbete erhålla ett visst årligt arvode.

1845-09-18

Anbefallde Krigskollegium uppförandet i Visby i närheten av det gamla krutkapellet ett nytt bombfritt krutmagasin vilket stod färdigt 1848.

1845-10-24

Vid 1844 års riksdag väcktes av Gotlands riksdagsmän frågan om förändring av tiden för beväringspliktens vidtagande. I ett kungligt brev anbefalldes att beväringsskyldigheten på Gotland inte skall vidtas förrän det år då ynglingen blir mantalsskriven.

1849-06-19

Avled landshövdingen, generaladjutanten och kommendören von Hohenhausen efter att i 18 år varit militärbefälhavare på Gotland.

1849-11-26

Blev ny militärbefälhavare och landshövding förordnad generalmajoren Gustaf Jacob af Dahlström.

1850-02-??

Begärde militärbefälhavaren att beväringen till en början skulle förses med 3000 slaglåsgevär samt 600 tappgevär och studsare m/1848 avsedda för arméns skarpskyttar.

1850-03-??

Nämnda gevär erhölls av 1815 års modell med flintlås och 150 tappgevär.

1850-09-??

Begärde militärbefälhavaren hos Kungl. Maj:t att battericheferna borde få högre arvoden och att artilleriet måste förses med lejda hästar under vapenövningarna, att batterierna måste förses med sablar, att depåkompaniet styrka måste ökas till 75 man, att ytterligare 1 subalternofficer måste kommenderas till Gotland, att depåkompaniet måste förses med 15 stycken ständiga hästar och stallpersedlar, att arvodet måste anslås åt flera av underbefälet och en del av de civila tjänstemännen måste erhålla löneförhöjningar. (1854 års stat bestämmer för battericheferna 200 Rd banko och staten för åren 1858, 1859 och 1860 upptar samma till 400 Rd rmt. Till lega för exercishästar åt artilleriet upptas förstnämnda stat 294 Rr banka och den sistnämnda till 750 Rr rmt)

1850-10-??

Anmodades magistraten i Visby att göra framställning till valberättigade borgerskapet om att hädanefter val till kapten vid detsamma skulle ske efter av militärbefälhavarens upprättade förslag varpå skulle uppföras 3 av lantbeväringens löjtnanter och att militärbefälhavaren till kapten skulle föreslå den av borgerskapet valde. Det i november insända rådstuprotokollet innehöll bifall till framställningen och att samma befordringssätt måste bli gällande för alla grader samt att om någon av borgerskapets officerare finnes kompetent skulle han även på förslaget uppföras. 

-  Reform i Officers-walen wid Wisby Stads-bataljon. Som bekant, har Wisby Borgerskap af Kgl. Maj:t medgifwen rätt, Att inom sig utwälja officerare för det från staden utgående manskap. Åsyftande en modifikation häri, har i skifwelse af den 25 sistl. Oktober till Wällofl. Magistraten Hr Militärbefälhafwaren - som under förlidna sommarens inspektioner anmärkte, att Stadens Bewäring står efter Landets i wapnens Bruk, och som förutsett att förstnämnda Bewäring äfwen skall komma att stå efter de öfningar, hwilka Hr Militärbefälhafwaren framdeles måste anordna för det numera nödwändiga winnandet af en större krigs-bildning i  allmänhet, till hwilken olikhet mellan Lands- och Stads-Bewäringen orsaken bör sökas i tillsättandet af Stads-bataljonens befäl, af hwilket icke kunna fordras de militära kunskaper, som hos Landt-bewäringens, med erkännande likwäl af den goda wiljan äfwen hos Stadsbewäringen – i anledning af den nu yppade Kapitenswakans föreslagit den modifikation i det walberätigade Borgerskapets wal-rätt, att wal till Kapitener hädanefter måtte ske efter dertill af Hr Militärbefälhafwaren upprättad förslag, hwarpå uppföras 3:ne af Landtbewäringens Löjtnanter, hwilka undergått nuwarande Officers-examen och äga den humanistiska bildning, stadga och passande lynne, hwarigenom de kunna anses wärdiga att föra befälet öfwer en trupp, i hwars leder bildade personer inträda, samt att den bland deßa tre af Borgerskapet utwalde utaf Hr Militärbefälhafwaren hos Kgl. Maj:t föreslås, äfwensom sjelfwa modifikationen i walsättet, i händelse den antages, till Kgl. Maj:ts stadfästelse skall anmälas, och den förhöjning i blifwande Kapitens-löner, som deraf blir en följd i underdånighet framställas. 

För att häröfwer höras, war Lofl.(?) Borgerskapet d. 28 sistl. Okt. sammankalladt, och efter diskussion, hwarunder flera skarpa ord föllo öfwer Stadsbataljonens, sednaste ställningar och förhållanden, blef icke blott Hr Militärbefälhafwarens förslag angående Kapitens-wal antaget, utan Borgerskapet uttalade deßutom sin önskan, att alla Officers-wal wid Stadsbataljonen måtte ske efter af Hr Militärbefälhafwaren upprättade förslag, hwarwid dock det tillägg fogades, att om inom Borgerskapet funnes någon skicklig och kompetent, han måtte hos Hr Militärbefälhafwaren komma i åtanka till ett af förslagsrummen. Förestående gagneliga reform, som länge warit behöflig och önskad, är således nu på wäg att bringas till stånd. 

(Gottlands Läns Tidning 1/11 1850)

1851-03-??

Inlämnade militärbefälhavaren till Kungl. Maj:t följande förslag för bestämmande:

1) Att till officerare vid stadsbeväringen skulle väljas en bland de 3 av militärbefälhavarens föreslagna.

2) Att om någon av borgerskapets officerare befunnits kompetent skulle han uppföras på listan.

3) Att till återbesättande av vakans militärbefälhavaren får föreslå den av borgerskapet valde.

4) Att de sålunda utnämnda officerarna bibehåller sin rätt till pension från pensionskassan.

5) Att de måste räkna tur- och befordringsrätt bland Nationalbeväringens officerare.

6) Att de måste få lika löner med lantbeväringens officerare för vilket ändamål en plan till stat avgavs.

1851-05-02

Beordrades att beväringsmanskapet på Gotland skall för framtiden under deras årliga vapenövningar erhålla samma underhåll som övriga beväringsmanskapet i riket eller 12 skilling banko om dagen.

1851-07-04

- Riksdagen. Kapten G. M. Stiernsvärds till Rikets Ständer inlemnade "Förslag till förändrad organisation af Landtförsvaret, i hvad som rörer. Gottlands National-Beväring."

”Art. 21. Gottländska National-beväringen afser endast ön Gottlands försvar och kan icke, hvarken i freds- eller krigstider, kommenderas utom öns gränsor. Skyldigheten att i National-beväringen ingå vidtager för hvarje vapenför man vid fyllda 18 års ålder och fortgår till fyllda 50 lefnadsår. 

– National-beväringen utgöres dels af infanteri, dels af artilleri. Infanteriet utgöres af 21 kompanier. Artilleriet, som uteslutande består af fot-artilleri, utgöres af 4 aktiva och 2 reserv-batterier. Af de aktiva batterierna äro 2:e 12-pundiga och 2:e 6-pundiga; båda reserv-batterierna äro 6-pundiga. ¾  Angående  kompani-indelningen vid infanteriet iakttages: att de vapenskyldige inom hvarje socken eller pastorat få blifva tillsammans inom samma kompani. Artilleriet utgöres företrädesvis af Wisby stads beväring. Hvad som brister i antalet uttages af närliggande socknar.

 – Öfver-och under-befäl erhåller årlig lön, men inga tjenstgörings-penningar. Truppen, likväl endast då den till tjenstgöring är Sammandragen, erhåller proviant eller deremot svarande ersättning (10 sk. per dag).¾ National-beväringen erhåller beväpning med hvad dertill hörer samt ammunition af kronan. ¾ Officerare och un-

der-officerare skola å egen bekostnad vara fullstädigt uniformerade.  ¾ Manskapet erhåller ingen beklädnad af kronan, utan nyttjar sina egna kläder, då det till tjenstgöring är sammandraget; den eller de af manskapet, som likväl å egen bekostnad vill anskaffa och, under tjenstgöring, begagna följande uniformspersedlar (de enda som för manskapet vid Gottländska National-beväringen äro ansedda att ifrågakomma), nemligen: blå tälduksblus, blått och gult skärp samt mössa, allt enligt samma modeller, som för stående hären antagas, erhålla derföre i slitningsersättning 1 sk. 6 r:st per dag.

Med hänseende till åldern består National-beväringen af: rekryter (från 18 till 19 års ålder): soldater (de från 19 till och med 26 års ålder), samt reserv-soldater (de ifrån 27 till och med 50 års ålder).

National-beväringens årliga öfningar utgöras af 1:o Tio dagars befälsmöte, hvaruti allt öfver- och underbefäl samt spelet deltaga; 2:o Fjorton dagars rekrytmöte, hvaruti öfver- och underbefälet, spelet samt alla bevärings-soldaterne deltaga: samt 3:o Sex dagars beväringsmöte, hvaruti öfver- och under-befälet, spelet samt alla bevärings-soldaterne deltaga. ¾ Befälsmötet sker för hela National-beväringen på ett ställe. Rekryt- och bevärings-mötena ske kompanivis vid infanteriet; vid artilleriet ske de på samma ställe för alla batterierne. ¾Reservsoldaterne äro under fredstid befriade från allt uppbåd till tjenstgöring; dock böra de 4 gånger om

året socknevis vid kyrkorna sammanträda, för att efter slutad gudstjenst vapenöfvas.

De å Gottland varande socken-skjutföreningar böra med all möjlig omsorg vidmakthållas. De erhålla äfven en andel i det till premier å stat uppförda anslaget.

Vid National-beväringen tillgår med befordringarne på följande sätt: Vice Korporaler och Korporaler ega kompanierna (batterierne), att inom sig sjelfve utse, hvarefter valet af Militär-befälhafvaren sanctioneras; Underofficerare och vederlikar utnämnas af Militär-befälhafvaren; Underlöjtnanter, Löjtnanter och  Kapten-Löjtnanter samt deras vedelikar föreslås af Militär-befälhafvaren, i enlighet med de föreskrifter, som för befordringar inom den stående hären äro gifna och utnämnas af Kongl. Maj:t.

Till Kompani-Chef medgifves kompaniet att föreslå den ibland samtlige Kapten-Löjtnanterne, som de önska till denna befattning, hvilket val derefter erhåller Kongl. Maj:ts nådiga sanction. Befordran till Major sker utom tur ibland infanteriets (såväl stående härens som national-beväringens) samtlige Kaptener, på  Militäer-befälhafvarens underdåniga förslag. ¾ Angående entledigande från en eller annan beställning, gälla enahanda föreskrifter, som för stående hären. ¾ Officerare och vederlikar vid National-beväringen ega fortfarande pensionsrätt af Arméens pensionskassa”

Den till ofvanstående förslag hörande Tabell är för vidlyftig för att här kunna meddelas. I korthet anföra vi derutur:

En Officersgrad är tillkommen och det högre befälets löner något ökade, men deremot lönerne för Löjtnanter, Under-Löjtnanter och Gevärs.handtverkare nedsatta. Blott en Förråds-Officer finnes: Bataljons-Predikanten, Tygförvaltaren, Contors-Skrifvaren och Waktmästaren äro uteslutna; deremot har tillkommit: 1 Wäbel och 1 Sjukvaktare; i stället för Fältkamereraren finnes en Liqvidations-Officer. Trumslagare och Trumpetare skulle för den ringa lönen vara skyldiga, att sjelfva underhålla sina instrumenter. Den föreslagna aflöningsstaten uppgår till 29,271 R:dr 7 sk. mera än den nu gällande staten. Befordran till Kapten synes ensamt bero af Kompaniets förslag. Med afseende å exercis-tiderna rubbar detta förslag Konventionen. Rekryterna skulle exercera 14 dagar, Manskapet från och med 19, till och med 26 års ålder 6 dagar, och den öfriga styrkan 4 Söndags efermidd:r vid socknarnes Kyrkor årligen. 

Vi förmoda, att detta förslag blir föremål för Mångahanda anmärkningar, och skola här redogöra För dess behandling i Rikstånden.)

(Gottlands Läns Tidning 4/7 1851)

1851-07-05

Uti ett brev från Kungl. Maj:t meddelas att då officerare av Gotlands Nationalbevärings infanteri begagnar undervisning vid Artilleriläroverket i Visby för att bereda sig till inträdesexamen vid högre Artilleriläroverket vill Kungl. Maj:t bestämma särskilt arvode åt informationsofficeren.

1851-11-04

Föreslog militärbefälhavaren i skrivelse till Kungl. Maj:t följande förändringar rörande Nationalbeväringens vapenövningar:

1) Att ynglingen först efter fyllda 18 år måste till rekrytövning få approberas och i rullorna införas.

2) Att rekryterna måste få bataljonsvis övas.

3) Att rekrytmöten skulle räcka i 18 dagar.

4) Att jägarna vid 27 års ålder får förflyttas till infanteriet.

5) Att de åtminstone vartannat år måste få sammandragas bataljonsvis.

6) Att övningarna måste få utsättas på olika tider för olika bataljoner.

7) Att den exercerande styrkan måste bestås slitningspenningar.

8) Att över- och underbefäl måste få avlöning för den tid detsamma utöver vad bestämt är i konventionen för manskapet tjänstgör vid vapenövning.

9) Att pikförarna måste få benämnas reserv och sålunda få behålla sina gevär.

10) Att, om allt detta bifalles, Nationalbeväringen däröver måtte få höras.

1852

Sammandrogs flertalet kompanier till övningar bataljonsvis. Norra bataljonen och Medelbataljonen använde Vallstena rum som övningsplats, Södra bataljonen övade vid Stånga malm. Därefter ordnades exercis på bataljonsövningsplatser i regel vart annat år.

1852-05-15

Meddelade chefen för Lantförsvarsdepartementet i en skrivelse där han tillkännagav att Kungl. Maj:t av skäl bland andra att, genom den föreslagna förändringen, de årliga möteskostnaderna för beväringen skulle komma att ökas med omkring 4000 Rr banco, förklarade sig vilja uppskjuta med den nämnda nådiga prövningen huruvida de nämnda underdåniga förslag må till någon åtgärd föranleda.

1852-08-28

Uti underdånigt memorial angavs infordrat utlåtande angående behov av förökning i extra statsanslaget i följd av de förhöjda skjutslegan, att nämligen en förökning av minst 50 Rr banco behövdes. Enligt Kungl. Maj:ts nådiga stat för Gotlands Nationalbeväring av den 30 mars 1858 blev nämnda anslag förhöjt från 2475 Rr 16 skilling till 4500 Rr rmt.

1853

Erhöll beväringen 100 tappgevär samt engelska gevär med slaglås m/1815.

1853-07-09

Angavs till chefen för Lantförsvarsdepartementet ett memorial angående behoven med avseende på Gotlands försvar, och uppgavs uti memorial till Kungl. Maj:t i augusti samma år att den kortaste tid inom vilken Nationalbeväringens försvarsstyrka ansågs kunna vara sammandragen, nämligen Norra- och Medelbataljonerna på Vallstena rum, Södra på Stångamalm samt artilleriet och Visby stads beväring vid Visby vara 3 dagar efter ordernas utfärdande därom. Var färdingshållningsorder förut utgivna borde styrkan kunna vara sammandragen sålunda inom hälften av nämnda tid.

1853-07-??

Remitterades (se 1852-05-??) förslaget till socknarnas hörande. I följd varav sockendeputerade inkallades men var av delade tankar och några förändringar i förslaget framställdes, vilket hade till följd att sockenstämmor på nytt utlystes och protokoll infordrades från dessa. Det visade sig att 32 församlingar önskade att allt skulle vara som tidigare men av majoriteten av de insända protokollen, eller 56 procent önskade förändringar. (se 1853-12-29)

1853-08-??

Militärbefälhavaren gör en hemställan till Kungl. Maj:t angående tillvägabringandet av ett signaleringssystem, på grund varav Kungl. Maj:t medelst brev den 6 december biföll uppsättande av vårdkasar. Detta verkställdes om våren 1854 på ställen som enligt uppdrag utsågs av kaptenen J. Sjöberg. Kontrakten uppgjordes med personer om tillsyn över dessa och en karta upprättades.

1853-12-29

Inlämnade militärbefälhavaren sitt memorial där följande förslag, som majoritetens åsikter, förekommer:

1) Att rekryteringsåret måste bestämmas till fyllda 18 år.

2) Att övningstiden för dem som exercerade första året skulle vara 12 dagar och sedan 6 dagar, in- och utryckningsdagar oberäknade.

3) Att förflyttning från jägare till infanteriet måste ske vid fyllda 25 år.

4) Att med stöd av ej mindre några församlingars vid sockenstämmorna yttrade och i protokollerna intagna önskningar är också på grund av den motion Bondeståndets på Gotland ena ombud vid sista riksmötet i ämnet väckt, truppen måste förunnas såväl avlöning för in- och utryckningsdagarna som slitningsersättning i likhet med beväringsmanskapet på fastlandet efter avlöningstidens längd.

Med ovan nämnda förslag tillade militärbefälhavaren dessutom följande under punkt 1) att rekryternas eller de som första året exercera skulle sammandras bataljonsvis och så långt förut att de var hemförlovade innan samlingen skedde till de övriga mötena, att jägarna, eller alla, vilka exercerade som rekryter, men ännu inte på grund av fyllda 25 år var överflyttade till infanteriet, måste åtminstone vartannat år sammandras bataljonsvis till exercis på de därtill utsedda bataljonsexercisplatserna. Under punkt 3) tillades att dessa övningar skulle ske på olika tider så att fullständigt befäl till dem måste kunna användas. Under punkt 4) tillades att pikförarna måste benämnas reserv och piken får utgå samt under punkt 5) att över- och underbefäl för den tid utöver vad bestämts i konventionen till vapenövning med Nationalbeväringen är kommenderad måste erhålla avlöning i likhet med vad vid indelta regementen erhålls. 

Slutligen anför militärbefälhavaren att då den årligen exercerande styrkan efter förslaget blev minskad till nära hälften av vad den förut varit. Besparingarna av hittills behövliga exercismedel kunde anses fullt motsvara de ökade utgifter som genom den i underdånighet nu föreslagne organisationen skulle uppkomma. (Se 1857-04-03)

1854-01-25

Uti ett brev biföll Kungl. Maj:t militärbefälhavarens gjorda hemställan att Halla kompani bör tillhöra Medelbataljonen i stället för Norra bataljonen samt att Garde kompani bör tillhöra Södra bataljonen istället för Medelbataljonen. Varför Norra bataljonen kom att utgöras av 6 kompanier, Medelbataljonen av 7 kompanier och Södra bataljonen av 8 kompanier. Med i det närmaste lika nummerstyrka inom varje bataljon. Även skulle Medelbataljonens samlings- och exercisplats hädanefter vara Petsarve rum i Sjonhem. Anslag beviljades till platsens inköpande och planerande.

1854-02-28

I en generalorder anbefalldes överförande till Slite och Enholmen av 6 stycken 7-tums bombkanoner. En kronounionsflagga och vimpel erhölls i april, intogs senare och förvarades i Visby förrådet.

1854-03-08

Militärbefälbehavaren anbefaller uttransporterande till Enholmen av 8 stycken 12-pundiga Ehrensvärdska kanoner (den första bestyckningen och befästningsarbetena på Enholmen påbörjades 1853 och upphörde 1858 sedan 2 täckta batterier blivit fullbordade och bestyckade med vardera 4 stycken 24-pundiga kanoner och 8 stycken 7-tums bombkanoner). En bemanning beordrades av 1 officer, 1 underofficer och 16 man.

Dessutom beordrades en strandpostering av Bäls kompani vid Slite, bestående av 1 kapten, 2 subalternofficerare, 2 underofficerare, 1 spel och 100 jägare. De skulle vara utsatta senast den 11 mars. Styrkan avlöstes den 23 i samma månad av manskap från Kronobergs regemente.

1854-03-09

Meddelade militärbefälhavaren Kungl. Maj:t om de åtgärder som hade gjorts på Gotland i avseende på förestående förmodade krigshandlingar mellan utrikes makter i Gotlands närhet.

1854-03-27

I en skrivelse från Krigskollegium bestämdes att intendenten på Gotland skulle bestrida alla utgifterna för truppernas underhåll mm. Att militärbefälhavaren hos generalkrigskommisariatet fick rekvirera samtliga sjukvårdspersedlar, samt anta sjukhuskommissarier och sjuksköterskor.

1854-03-27

Utfärdades fördelningsorder om vad i avseende på de under militärbefälhavarens på Gotland befäl ställda truppers organisation mm. Såsom chef för 2 brigaden för militärbefälhavaren själv befälet till dess trupperna kallades vapen varefter artilleribefälhavaren major Rappe blev brigadchef.

Överste Nordenfeldt med stab, Göta artilleribatteri, skvadronen av Kronprinsens husarer samt Jönköings regementes musikkår inkvarterades i Visby, det övriga manskapet i socknarna norr och öster om Visby.

Genom generalorder den 27 februari samt den 6, 9, 11 och den 22 mars kommenderades till fältläkare, regementsläkare doktor N. G. Ljungberg och till hans biträde en medicine kandidat. Till stabschef hos militärbefälhavaren på Gotland utsågs generalstabsofficeren Th. Wijkander. Att tjänstgöra som stabsadjutanter utsågs kapten C. G. Sjöberg och löjtnanten J. P. A. Bolin. Till intendent vid kommissariatet utsågs majoren A. A. Asplund och till revisor därvid kammarskrivaren i krigskollegium C. E. Bergqvist. Som topografofficer vid militärbefälhavarens stab utsågs kaptenen A. V. von Vegesack.

1854-03-30

Genom en generalorder anbefalldes att utur vardera 2:dra, 3:dje och 4:de militärdistrikten skulle beordras 4 kaptener och 5 subalternofficerare att den 15 maj inställa sig till tjänstgöring vid Gotlands Nationalbeväring.

Bestämdes att 8 kanonslupar med ett chefsfartyg skulle under kaptenen Hasselbergs befäl avgå till Gotland och ställas under öns militärbefälhavares befäl och placeras vid Slite.

Anbefalldes att 100 stycken kapotter skulle sändas till Gotland.

Militärbefälhavaren erhöll tillstånd att beordra en kapten ur de till Gotland kommenderade styrkorna att inneha kommendantstjänsten på Enholmen.

Utsattes strandposteringarna vid Fårösund.

Anbefalldes att Nationalbeväringen skulle utrustas med sjukvårdspersedlar. 4 extra läkare skulle även kommenderas till ön.

Utsattes strandposteringarna vid Klintehamn, Östergarnshamn och Ronehamn.

Bestämdes att en examinerad och 2 underläkare skulle tjänstgöra vid det i Visby inrättade sjukhuset.

1854-04-24

Enligt en generalorder beordrades till Gotland översten och chefen för Kungl. Jönköpings regemente för att där sammanföra uti en brigad följande enheter:

1854-03-23 Ankom till Gotland 1 bataljonen av Kronobergs regemente under befäl av överstelöjtnant Liljecrona, 16 officerare, 2 civilpersoner, 14 underofficerare, 20 spel, 2 hantverkare och 649 man.

1854-03-29 Ankom till Gotland 1 bataljonen av Jönköpings regemente under befäl av överstelöjtnant Munck, 16 kompaniofficerare, 2 civila, 14 underofficerare, 39 spel, 2 hantverkare och 628 man.

1854-04-03 Ankom till Gotland Smålands grenadjärbataljon under befäl av dess chef överstelöjtnant Fleerwood, 16 kompaniofficerare, 4 civila, 17 underofficerare, 29 spel, 2 hantverkare och 438 man.

1854-04-06 Ankom till Gotland 1 bataljonen av Kalmar regemente under befäl av överstelöjtnant Dandenell, 16 kompaniofficerare, 2 civila, 14 underofficerare, 18 spel, 1 hantverkare och 651 man

1854-04-12 Ankom till Gotland Engelholms skvadron av Kronprinsens husarregemente bestående av 4 officerare, 1 bataljonsläkare, 1 hästläkare, 4 underofficerare, 3 trumpetare, 90 man samt 108 hästar.

1854-04-19 Ankom 9:de 6-pundiga åkande batteriet av Göta artilleriregemente bestående av 6 officerare, 2 civila, 6 underofficerare, 5 spel, 4 hantverkare, 141 man samt 119 hästar.

Överste Nordenfeldt hade sålunda befälet över sammanlagt 82 officerare, 14 civila, 71 underofficerare, 114 spel och 2603 man soldater samt 243 hästar. Högsta befälet hade emellertid öns militärbefälhavare.

Ett 12-pundigt batteri av Vendes artilleriregemente beordrades även till Gotland men detta ändrades genom en generalorder av den 15 april.

Anbefalldes att Kronobergs regementes bataljon skulle återsändas till hemorten den 5  och 12 maj. Kalmar regementes bataljon skulle återsändas till hemorten den 16 och 20 maj. Den 3 maj skulle regementspastorn och auditören återvända.

Angående avlöningen bestämde Kungl. Maj:t genom brev till generalkrigskommisariatet att över- och underbefäl och vederlikar av civilstaterna får under vistandet på Gotland åtnjuta sådant enligt gällande resereglemente samt gemenskapen, utom underhåll in natura, 1 skilling banco om dagen utöver den vanliga kontanta tobaksskillingen, samt vederbörande befäl rationer in natura för medhavda tjänsthästar, eller ersättning kontant efter rationspris, att avlöningen efter samma grunder tillkommer befäl, underbefäl med vederlikar av Gotlands Nationalbeväring för den tid de utöver den vanliga tjänstgjorde. Avlöning för marschdagar beviljades de kompanier som hade mer än 3 mil till lägerplatsen.

Bestämdes genom en generalorder att demarkationslinjen inom vilket främmande makters krigsfartyg inte får inlöpa i Slite.

Efter att socknarna blivit hörda bestämdes att Gotlands Nationalbevärings jägare och artilleri sammandrogs till 10 dagars vapenövningar vid Visby från och med den 8 till och med den 17 juni, och att tält därför blivit anskaffade. Lägret var först ämnat att vara på Vallstena rum men sedan arrendatorn av Visborgs kungsladugård upplåtit fältet därutanför till exercis, bestämdes lägret i Visby istället.

Inryckte härvarande trupper i läger vid Visborgs kungsladugård. Efter framställning hos Kungl. Maj:t anbefalldes att Gotlands Nationalbevärings artilleri och 3 bataljoner av jägarna skulle under lägertiden ställas under artilleribefälhavaren major Rappes befäl såsom chef för 2:dra brigaden och att de hitkommenderade trupperna jämte 2 bataljoner av Nationalbeväringen skulle stå under överste Nordenfeldts befäl såsom chef för 1:sta brigaden.

Bataljonskommissarier fick anta lämpliga och användbara personer.

Anbefalldes att en division av kanobsluparna skulle återgå till Stockholm den 18 juli.

På morgonen ankom en del av Svenska eskadern till Slite och med ombord var Konung  Oscar I samt Kronprinsen med staber samt cheferna för Lant- och Sjöförsvarsdepartementena. Sedan de höga personerna besökt de påbörjade befästningsarbetena på Enholmen begav de sig till Visby dit de kom på kvällen. Göta artilleriregementes 9:e 6-pundiga batteriet samt skvadronen ur Kronprinsens husarregemente paraderade på Södertorg och honnörsvakter var utsatta vid Landshövdingsresidenset samt vid den så kallade Plantagen där de kungliga tänkte vistas under deras besök på Gotland.

Då konung Oscar I tillkännagett att han önskade inspektera trupperna och utdela fanor, ordnade man Nationalbeväringens ordinarie övningar så att de inföll under kungens besök. Det blev en imponerande högtid. Nationalbeväringens jägaruppbåd, formerat på fem övningsbataljoner, avlämnades tillsammans med Smålands grenadjärbataljon, 1:sta bataljonen ur Jönköpings regemente, en skvadron ur Kronprinsens husarregemente, ett batteri ur Göta artilleriregemente jämte Nationalbeväringens egna tre batterier, tillsammans nära 5000 man, till konungen, som till truppen riktade följande tal: "Vid ovanliga verldshändelser, vid en stor möjligen överhängande fara erhåller hvarje plikt en förökad helgd. Då krigets åskdigra moln, efter en långvarig fred, sammandraga sig över Norden, känner såväl Gotlands som Fasta landets innevånare hela vidden av denna sanning. Deras svenska hjärtan klappa varmare och deras händer sträcka sig till trofast nordiskt handslag. Det är under denna högtidliga sinnesstämning, som Gotlands National Beväring av sin Konungs hand emottager nya Fahnor. Omkring dem skolen i samlas om en fiende ville rycka ur Moderlandets famn denna herrliga ö, en dyrbar perla i Sveriges krona; I skolen då kämpa med det mod och den fosterlandskärlek, hvilka lifva varje Gotlänning. Måtte segern blifva Eder belöning och dessa Fahnors skönaste prydnad. Men innan jag i Eder vård anförtror dessa fälttecken, frågar jag Eder, Befäl, Under Befäl och Manskap vid Gotlands Nationalbeväring lofven I att med lif och blod försvara dessa Fahnor, så sant Eder Gud hjelpa skall." Vid konungens ord "frågar jag Eder" kommenderade brigadchefen "Till ed gevär!" och eden besvarades med ett sammfällt, rungande "Ja", varefter konungen, medan truppen skyldrade, artilleriet sköt salut och musiken slog paradmarsch, överlämnades fanorna till bataljonscheferna. Därefter hölls korum och förbimarsch för konungen och avtackning av truppen, varefter högtidligheten var slut. Till minne av fanutdelningen och kungabesöket lät Nationalbeväringens officerskår resa den s k Oscarsstenen vid Kungsladugård. Lantbeväringens tre bataljoner tilldelas av konungen var sin fana i samband med årets exercismöte.

Anbefalldes att de till Gotland kommenderade 27 officerarna återvänder till hemorten den 17 juli.

En fältmanöver där 1 brigaden (Kåren A) "under befäl av kung Oscar I" avlämnade till 2 brigaden (Kåren B) "under befäl av Kronprinsen" hälften av 9:de 6-pundiga batteriet samt 2 kompanier av Nationalbeväringens 2 fältbataljon. Manövern började på morgonen i Stenkumla där Kåren A möter från söder kommande fiende och retirerar till Visborgs ladugårdstorp då förstärkning från staden erhålls och manövern slutade på kvällen. 

Anbefalldes att Kronprinsens husarskvadron skulle återsändas till hemorten den 5  och 9 juli.

Avseglade kungen från Slite.

Anbefalldes kaptenen von Vegesack att återgå till sin tjänstgöring på Topografiska kåren.

Att regementschefen översten Lovén, 2 bataljonschefer, 2 bataljonsadjutanter, 1 regementsväbel, 26 kompaniofficerare, 24 underofficerare samt korpraler och grenadjärer till så stort antal att, befälet inräknat, uppgår till 800 man av 2 Livgrenadjärregementet skall, utom 1 auditör, 2 läkare, 1 t f kommissarie, 1 hantverkare samt hela musikkåren, till Gotland överföras. Däremot återgår istället Smålands grenadjärbataljon och Jönköpings regementes bataljon. Det hitkommenderade regementet ankom till Gotland den 17 juli och de som lämnar Gotland gjorde det den 18 juli.

Anbefalldes överste Nordenfeldt att återgå till tjänstgöring vid sitt regemente. Hans stab som brigadchef upplöstes den 10 juli.

Briggen Nordenskjöld förlägges som vaktskepp i Fårösund. Efter åtskilliga avlösningar indrogs vaktskeppet vid Fårösund. (Se 1855-11-27)

Beslutades att Göta artilleribatteri ställs under artilleribefälhavaren på Gotlands befäl. Fältläkaren och 2 underläkare avgår. De övriga två i september.

Kapten Wijkander ersätts som stabschef av major von Feilitzen.

Avskedas personal vid sjukhuset som inte längre behövs.

Artilleribefälhavaren major Rappe ersätts av major Munck.

Beordras bombkanonsluparna att återgå till flottans station i Stockholm.

Uppbröt 2 Livgrenadjärregementet ur lägret och intog kantoneringskvarter.

Order om att Göta artilleriregementes batteri skall avlösas av en lika styrka ur samma regemente.

Order om att 2 Livgrenadjärregementet att återgå till hemorten.

Major von Felitzen tjänstgöring som stabschef upphör.

Löjtnant Bolins tjänstgöring som stabsadjutant upphör.

Kapten Sjöbergs tjänstgöring som stabsadjutant upphör.

Erhöll Nationalbeväringen ny stat:

Utfärdades generalorder med instruktioner för vaktskeppet i Fårösund och strandposteringens manskap av Västgöta regemente.

Beordrades Göta artilleribatteri att återgå till hemorten.

Beordrades om fältkommisariatets upplösning på Gotland.

1855-10-19

Genom ett kungligt brev meddelades svar på det förslag som inlämnats (se 1851-03-??) att såsom stridande mot allmänna befordringslagar, fick förfalla men att militärbefälhavaren om han så ville inkomma med ett förnyat förslag så var han välkommen, emellertid fick inte förslaget strida mot allmänna författningar eller den valrätt varvid Visby borgerskap kan önska och varda bibehållet. 

Avgår korvetten Najaden som vaktskepp med strandposteringen ur Västgöta regemente. (Se 1854-06-28)

1856-01-21

På grund av detta och efter att hört sig för bland flera av de förnämsta borgerskapet i Visby över villkoren för tillsättande av nu lediga officersbefattningar ingick militärbefälhavaren den 21 januari 1856 med ett memorial därom att konventionen i detta avseende måste tydas så att valberättigade borgerskapet i Visby bör välja till första officersgraden, men att den därtill valde kan, utan nytt val, befordras i tur till ledig högre grad, liksom officerare vid lantbeväringen så vida han befinnes skicklig, varjämte de nyvalda officerare skulle förklaras skyldiga att passera graderna i Stockholm. (Se 1851-03-?? och 1855-10-19)

1856-02-07

I ett kungligt brev besvaras militärbefälhavarens skrivelse (se 1856-01-21). Kungl. Maj:t förklarar sig inte kunna gilla denna ovannämnda tydningen av konventionen utan att valberättigade borgerskapet därtill lämnat sitt bifall. Men då Kungl. Maj:t inte anser det lämpligt att borgerskapets valrätt skulle finnas, i strid med de vid armén i allmänhet antagne befordringsgrunder, till officerare i högre grad välja personer, vilka inte förut varit i graden närmast därunder, förständigades militärbefälhavaren att i avseende på val till officerare, med borgerskapet söka överenskommelse om vad därvid för framtiden borde iakttas. Angående gradpasseringen ville Kungl. Maj:t i kommandoväg ta frågan i nådigt övervägande.

1856-04-30

Till följd av skrivelsen (se 1856-02-07) lät militärbefälhavaren åter i allmän rådstuga höra sig för bland borgerskapet och biföll detta nu att valrätten endast skulle utsträckas till första officers- eller underlöjtnantsgraden, dock med villkor att om militärbefälhavaren inte ansåg den i första graden anställde skicklig till befordran i ledigvarande högre grad skulle borgerskapet äga rätt att därtill välja. På detta beslut begärdes i ett memorial den 30 april Kungl. Maj:ts stadsfästelse vilket erhölls den 28 maj 1856

Vid detta års riksdag erhöll Nationalbeväringens civilstat och underbefälet, enligt Kungl. Maj:ts nådiga proposition efter militärbefälhavarens förslag, löneförhöjning. Även på artilleribefälhavaren överstelöjtnant K. Bildts motion, Nationalbeväringens officerskår, och utgavs Kungl. Maj:ts fastställda stat för Gotlands Nationalbeväring att tillämpas under åren 1858, 1859 och 1860:

1857-02-16

Enligt en generalorder får officerare som är valda vid Visby stads beväring genomgå graderna vid något av Stockholms garnisons regementen (Se 1851-03-?? , 1855-10-19 och 1856-02-07)

1857-04-03

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående förändrade bestämmelser i avseende på den levnadsålder under vilken mantalspenningen erläggs blev beväringsåldern från och med år 1858 framflyttad från fyllda 17 till fyllda 18 år, och från och med samma år erhöll Nationalbeväringen medelst Rikets Ständers bifall till Kungl. Maj:ts nådiga framställning, slitningsersättningen under mötena till lika belopp med vad rikets övriga beväringsmanskap för nyttjandet av egna skjortor, strumpor och skor hittills åtnjutit, utgörande 4 skilling banco eller 12 1/2 öre rmt per man för varje exercisdag. (Se 1853-12-29)

1858-03-30

Enligt Kungl. Maj:ts nådiga stat för Gotlands Nationalbeväring  (Se 1852-08-28) blev anslag förhöjt från 2475 Rr 16 skilling till 4500 Rr rmt.

1858-07-17

Erhöll generalmajoren G. J. af Dahlström vid nära 73 års ålder entledigande. Han efterträddes samma dag som landshövding och militärbefälhavare på Gotland av översten i artilleriet Didric Gillis Bildt. Bland de förändringar som den nya militärbefälhavaren önskade genomföra var hur befordringarna till officerare vid Visby stads beväring skulle ske. Redan i januari ingavs till Magistraten en skriftlig begäran att stadens valberättigade borgerskap måste på allmän rådstuga höras om de ville avstå från rättigheten att inom sig välja officerare och istället anta samma grunder och befordringssätt för Visby stads officerare, som för lantbeväringen.

1859-01-??

I egenskap av landshövding förde Bildt själv ordet vid det utlysta rådstugusammanträdet. Han menade att de skulle se behövligheten och fördelen med förslaget och han tog för givet att det skulle godkännas. Fastän ingen av de övriga församlade yttrade sig i frågan blev resultatet efter genomförd votering ett nej, "man borde icke avsäga sig vad som var en rättighet".

Redan i augusti vände borgerskapet sig själva till Magistraten där de upphävde sitt beslut och avsade sig sina rättigheter. Bild fick sin vilja igenom. (se 1859-08-16)

1859-01-27

På förslag av militärbefälhavaren anbefallde Kungl. Maj:t att Rute kompani, Forsa kompani och Bäls kompani skulle så länge de därtill är villiga, med hela styrkan eller så stor del därav, som militärbefälhavaren bestämmer, årligen under exercistiden sammandras på Enholmen för att övas i artilleriexercis. Kronan bekostar transporten från Slite till Enholmen.

1859-06-04

Beordrades att officerare och pjäsbefälhavare från beväringsartilleriet skulle kommenderas till Enholmen som instruktörer mot erhållande av resersättning och dagtraktamente.

1859-08-16

Visby borgerskap beslöt vid allmän rådstuga att avsäga sig dess hitintills rätt att välja officerare (se 1859-01-??)

1859-08-31

Angav samtliga av Visby borgerskaps valda officerare en önskan att de skulle överflyttas till kår med Nationalbeväringens officerare med villkor att få beräkna tur inom graden efter första officersfullmaktsdatumet och i armén få tillgodoräkna fullmaktsdatumet på innehavda grad, men att så som beväringsskyldige och valde avgå från tjänsten vid uppnådda 50 år. Detta bifölls av Kungl. Maj:t den 8 januari 1861.

1859-12-29

Med anledning av militärbefälhavarens memorial om svårigheten för underbefäl vid Gotlands Nationalbeväring att i avseende till den korta övningstiden under ett eller två års möten erhåller den praktiska militärutbildningen som är föreskriven för kompetens till underofficersanställning, medgav Kungl. Maj:t att underofficerare vid Nationalbeväringen som önskar läsa vidare till officer, fastän han inte fullgjort de föreskrivna övningsmötena vid annat regemente, kan efter gjord anmälan hos Överkommendanten i Stockholms garnison, vid något av gardesregementena till fots under deras exercismånader undergå de föreskrivna övningarna.