Historik 1875 - 1892 - Gotlands Nationalbeväring

1875-02-26

Genom Kungl brev medgavs att så länge lämpliga personer till återbesättande av lediga fältmusikantbefattningar inte kunde erhållas, de lediga arvodena utan avseende på antalet fick ingå till musikkassan, för musikens upprätthållande

1875-03-16

Blev befallt att övningar i målskjutning och avståndsbedömmande med de kompaniers jägare som deltar i bataljonsmötena endast får företas de år då kompanimötena äger rum samt att till dessa målskjutningsövningar då få användas dubbelt så stort antal skott som hitintills varit föreskrivet

1875-04-02

Kungl. Maj:t förordnar att tiden för de årliga besiktningsmönstringarna med Gotlands Nationalbeväring skulle i samråd bestämmas av militärbefälhavaren och landshövdingen i Gotlands län eller den som kan vara förordnad att i den sistnämndes ställe förätta mönstringen

1875-10-04

På förslag av Kungl. Maj:t biföll Riksdagen att den för bruk av egna skjortor, strumpor och yttre fotbeklädnad hos Gotlands Nationalbeväring, erhållna ersättning skall tillsvidare utgå med 16 öre för varje exercisdag

1875-11-26

Ny stat för Gotlands Nationalbeväring

1875-12-10

Sedan Kungl. Maj:t fastställt ny lönereglering för armén att med 1876 års början vinna tillämpning, ville Kungl. Maj:t med anledning av åtskilliga i de nya avlöningsstaterna förekommande bestämmelser förordna, att sergeanten vid Nationalbeväringens artillerikårs stamtrupp skulle vara sergeant av 1:a klassen

1876-03-31

Genom ett Kungl. brev förordnades att den på Enholmen ur Gotlands Nationalbeväring artillerikårs stamtrupp utgående kommendering 1 konstapel och 3 man skulle 1 oktober indras till stamtruppens huvudstation i Visby och bevakningen på Enholmen från och med detta datum anförtros åt en civil person som för sitt arbete skulle erhålla i arvode 400 kronor

1876-05-02

Nationalbeväringen försågs med livremmar, låsbeslag, bandolär och hylsor till bajonettbaljor samt anbefalldes att de förut innehavda bandelärerna med remmar skulle på allmän auktion försäljas

1876-09-22

Anvisade Kungl. Maj:t anslag av 543 kronor och 50 öre i och för inköp och iståndsättande av Artilleriläroverkets i Visby inventarier, möbler mm

1876-11-04

Blev efter av militärbefälhavarens gjorda framställan av Kungl. Maj:t anslaget ett belopp av 1000 kronor till inköp av musikinstrument åt Gotlands Nationalbevärings musikkår

1877-09-24

Försågs artilleriet med revolvrar

1877-11-09

Blev av Kungl. Maj:t förklarat att Nationalbeväringens befäl och underbefäl samt vederlikar hädanefter skulle för extra förrättningar inom tjänstgöringsdistriktet för vilken reseersättning och dagtraktamente hitintills utgått, uppbära endast reseersättning, beräknat på sätt som genom Kungl. kungörelsen av den 30 december 1863. Jämförd med Kungl. kungörelse av den 8 november 1867 bestämmer

1878-04-20

Genom generalorder blev befallt att stamtruppen skulle vid nyanskaffning anlägga huvudbonad med vapenplåt, pompom och plym

1879-04-23

Blev befallt att Nationalbeväringens gevär skulle undergå skottställning

1879-05-24

Artillerikårens batterier skulle hädanefter benämnas 4:e 12-pundiga ändras till 1:a, 12:e 6-pundiga ändras till 2:a och stamtruppen 3:e batteriet

1884-03-24

Överste von Vegesack utnämns till generalmajor och generalbefälhavare i 5:e militärdistriktet. 

1884-04-09

Till von Vegesacks efterträdare utnämndes chefen för Jämtlands fältjägarkår, överstelöjtnanten H. L. von Hohenhausen som samtidigt befordrades till överste

1884-11-15

Hertigen av Gotland Oscar Carl August förordnades till kapten i Gotlands Nationalbeväring

1885-03-05

Länskungörelse och militärbefälhavareorder angående ny indelning av truppen vid mönstring. Vid artilleriet tidigare utbildade som var rullförda vid infanteriet skulle bilda "artillerireserv", infanteriuppbådet indelades i "infanteri (linje)" till och med 38 år och "infanteri (besättning)" över 38 år

1885-04-18

Länskungörelse meddelar order om Nationalbeväringens sättande på fältfot skulle kungöras genom ringning i kyrkklockorna under 3 timmar med 5 minuters uppehåll mellan varje kvarts ringning

1885-04-21

Order från militärbefälhavaren om färdighållning för rekryter, jägare och infanterister till och med 38 år vid Fårö, Rute, Forsa, Tingstäde, Lummelunda, Bäl, Stenkumla, Eskelhem och Dede kompanier. Anledningen var hotande krig mellan England och Ryssland. På grund av detta påbörjades befästningar i Fårösund

1885-04-23

Fårösund mineras. Enligt generalorder avgår 2 officerare, 1 underofficer, 1 trumpetare och 30 av manskapet till Enholmen där befästningarna rustades med ammunition och livsmedel

1885-04-24

Meddelas genom en order från militärbefälhavaren att kapten L. W-son Munthe beordrats som fortifikationsbefälhavare på Gotland. 

Bestämmelser utfärdade för organisation av 1:a, 2:a, 3:e och 5:e linjekompanierna i händelse av mobilisering

1885-04-26

Från Göta artilleriregementes fästningskompanier på Karlsborg anlände till Gotland 1 kapten, 2 subalternofficerare, 5 underofficerare, 2 trumpetare, 10 konstaplar och 88 artillerister. Av dessa förlades 1 subalternofficer, 2 underofficerare, 1 trumpetare, 4 konstaplar och 30 meniga till Fårösund och de övriga till Enholmen. Kommenderingen av Nationalbeväringens stamtrupp återgick då till Visby

1885-05-01

En eskader om 12 krigsfartyg under befäl av amiral Virgin samlades i Fårösund. Amiralen fick befäl över därvarande trupp

1885-05-02

25 man ur Kronprinsens husarregemente anländer till Gotland

1885-05-11

Kunde man läsa i tidningarna att krigshotet var avvärjt. De främmande trupperna kunde sändas tillbaka och förhållandena på Gotland återgick till det normala. Befästningarna i Fårösund var dock ett faktum och de blev med tiden ytterligare utbyggda

1885-06-05

Utkom i Svensk författningssamling nr: 31 den av Riksdagen antagna nya värnpliktslagen i vilken dock § 53 hade följande lydelse: "Denna lag har icke tillämpning på innevånarna på Gotland, utan skola desse tillsvidare på förut övligt sätt fullgöra sina skyldigheter i avseende å öns försvar."

De oroande händelserna under våren hade emellertid upprört Gotlands befolkning och deras riksdagsmän begärde, efter det den nämnda lagen redan var antagen utan protest från deras sida att Gotlands värnpliktsförhållande skulle ordnas som på fastlandet. I lantförsvarsdepartementet uppgjordes då ett förslag till modernisering av Gotlands stridskrafter. Förslaget underställdes ombud för de olika kommunerna den 25 september och blev av dem i huvudsak godkänt och lades som grund för Kungl. proposition till 1886 års riksdag.

Riksdagen beslöt dels att ändra lydelsen av värnpliktslagens 53 §, dels nya stater för Gotlands Nationalbeväring

1886-03-05

Svensk författningssamling nr: 9 innehöll lag om ändrad lydelse av vänpliktslagen § 53: Denna lag skall å innevånarne i Gotlands län tillsvidare tillämpas med den olikheten i avseende på tiden och sättet för värnpliktens fullgörande:

a) att värnplikten för innevånare i Gotlands län inträder vid början av det kalenderår under vilken han fyller 19 år, och fortfar till och med det, under vilket han fyller 38 år.

b) att tjänstetiden i beväringen är 12 år, varav 6 år i första och 6 år i andra uppbådet.

c) att den värnpliktige är, sedan han blivit inskriven, skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid i 54 dagar, vilken tjänstgöring från och med 1887 skall av vederbörande årsklasser fullgöras med 30 dagar under det första och med 12 dagar under det tredje året.

d) att då beväringen jämlik § 28 till tjänstgöring inkallas, det andra uppbådet icke skall uppfordras, förr än det första uppbådet från hela länet blivit inkallat, samt att så väl under fred som i krigstid de värnpliktige i Gotlands län skola vara befriade från tjänstgöring utom länets område.

Där för tillämpning av de i denna paragraf givna särskilda föreskrifter  rörande värnpliktens utgörande i Gotlands län erfordras undantag i ett eller annat hänseende från övriga i denna lag givna bestämmelser, äger Konungen därom förordna.

1886-10-20 

På order från militärbefälhavaren infordrades uppgift på de underofficerare och det underbefäl som önskade kvarstå som fast anställda enligt de nya staterna

1886-12-04

På order från militärbefälhavaren tillsattes 2 bataljonsområdes och 8 kompaniområdesbefälhavare

1886-12-17

Kungl. brev angående Gotlands Nationalbeväringsorganisationen. Under militärbefälhavaren skulle bildas två självständiga förband av infanteriet och artilleriet N:o 27 Kongl. Gottlands Infanteriregemente och N:o 4 Kongl. Gottlands Artillericorps (kår). Vardera i huvudsak enligt motsvarande organisation som på fastlandet

1887

Den nya staten för Gotlands Nationalbeväring upptog:

Militärbefälhavare med stab och civilpersonal

1 Överste och militärbefälhavare

1 Regementskvartermästare

1 Andre regementsadjutant

1 Regementsauditör

1 Regementspastor

1 Regementsläkare, med skyldighet att jämväl besörja sjukvården vid sjukhuset i Visby

1 Andre bataljonsläkare

1 Regementsintendent

1 Vaktmästare

Infanteri

Officerare, underofficerare och spel

1 Överstelöjtnant

2 majorer

1 Förste regementsadjutant

1 Andre regementsadjutant

2 Bataljonsadjutanter

1 Regementstrumslagare

8 Kaptener av 1:a klassen

8 Kaptener av 2:a klassen

24 Löjtnanter

12 Underlöjtnanter

8 Fanjunkare

12 Sergeanter av 1:a klassen

16 Sergeanter av 2:a klassen

8 Fältmusikanter

12 Trumslagare (hornblåsare)

Volontärer

16 Distinktionskorpraler

48 Korpraler

76 Vicekorpraler

40 Menige

Artilleriet

Artilleribefälhavare med stab

1 Artilleribefälhavare och chef för Nationalbeväringens artilleri med skyldighet att tillika förestå tygmästarebefattningen på Gotland (En från artilleriregementet kommenderad regementsofficer)

1 Subalternofficer, som kommenderas att förätta adjutants- och regementskvartermästaretjänst vid artilleriet

Batteristaten

2 Kaptener av 1:a klassen

1 Kapten av 2:a klassen

3 Löjtnanter

4 Underlöjtnanter

3 Styckjunkare

5 Sergeanter av 1:a klassen

3 Sergeanter av 2:a klassen

2 Trumpetare

Därtill kom artilleriets stamtrupp som ökades till 25 konstaplar och 75 meniga

1887-01-01

Den nya organisationen träder i kraft. Gotlands Nationalbeväring byggde på en konvention från 1811 och nu utbyttes den säregna organisationen mot en mer modern eller i varje fall mera med fastlandets värnpliktsförhållanden överensstämmande. Värnplikten var fortfarande både i fråga om tjänste- och tjänstgöringstid längre än fastlandets, men formen var densamma.

Truppförbanden hade skiljts åt ifråga om truppslag. Det värnpliktiga befälet hade ersatts med fast anställda underofficerare och underbefäl som rekryterades från meniga volontärer.

1888

Rekognoseringar påbörjades för den gotländska "centralfästning", som sedermera anlades i Tingstäde

1892

Detta års urtima riksdag antog en ny härordning och en ny värnpliktslag genom vilket gotlänningarnas värnpliktsförhållanden blev lika med fastlandet.

I den nya härordningen borttogs namnet Gotlands Nationalbeväring.