|
Klinteberget i Klinte Övnings & exercisplats för Klinte kompani |
|
 |
|
|
Klinte kompani av Gotlands Nationalbeväring hade från 1861 till 1886 Klinteberget och 1811 - 1861 vid det närbelägna Sandåkersrum som exercisplats. |
|
|
|
|
|
Minnesstenen TILL HEMBYGDENS FÖRSVAR ÖVADES KLINTE KOMPANI AV GOTLANDS NATIONALBEVÄRING PÅ DENNA PLATS SAMT Å SANDÅKERSRUM ÅREN 1813 - 1886.
På Klinteberget för Klinte kompani. Efter andra världskriget, restes en minnessten mot skogen i öster genom Planteringsgillets försorg. Stenen avtäcktes av landshövding Erik Nylander den 14 oktober 1946. Av kalksten 2,5 meter hög 1,1 meter bred och 0, 3 meter tjock. Under en korslagd bajonett och ett svärd står i djuprelief på norra sidan texten. Stenen står direkt i marken. |
|
|
Ammunitionsboden I en skrivelse från Krigskollegium meddelas att tillåtelse getts att uppföra 16 stycken bodar till förvar av ammunition ute vid kompanierna. Redan i december 1839 hade militärbefälhavaren anhållit om att man skulle få uppföra dessa bodar till förvaring av gevärs- och utredningspersedlar. Men dessa ansågs då vara för kostsamma och man ansåg också att det inte fanns något behov av dessa. Därför infordrades nya ritningar på mindre bodar där endast ammunition skulle förvaras. Ammunitionen i dessa bodar var beräknad efter 30 skarpa patroner och en flinta per man. Det skulle även finnas en del extra ammunition som vart tredje år skulle från Visby omsättas. För vården och tillsynen av denna ammunition sköttes av en tillförordnad tillsyningsman, en för varje bod. Han skulle för detta arbete erhålla ett visst årligt arvode.
Klinte kompanis ammunitionsbod var uppförd 1862 och låg invid övningsplatsen på Klinteberget. Genom auktion som förättades på Intendentsexpeditionen i Visby 7/5 1887 försåldes Klinte kompanis ammunitionsbod. |
|
