Föregående sidaa

Guffride backe i Garda

Övnings & exercisplats för Garde kompani

På Guffride backe för Garde kompani. På 1840-talet uppfördes en skyttebana med 9 fots hög skottvall som förhöjdes 1867 till 12 fot. I närheten uppsattes en krutbod.

I början av 1880-talet ansågs övningsplatsen inte duga längre. Eftersom skogen runtomkring hade fällts samt ängen bakom skjutvallen hade uppodlats var det fara för olyckor vid skjutövningarna, eftersom kulorna for runt hur som helst. Man begärde då att istället få öva vid Stångamalm vilket troligen beviljades.

Koordinater: WGS84: Lat N 57° 18' 59.23", E 18° 34' 20.09". Decimal: 57.31645, 18.57225

 

 

 

Minnesstenen

 

GARDE COMPANI EXERCISPLATS FÖR ETELHEM, LYE, GARDE,  ALSKOG, S:NR

 

På Guffride backe för Garde kompani. Stenen avtäcktes av chefen för I 18 överste Jan von Horn den 15 oktober 1961. Stenen är av kalksten, 2 meter hög, 0,74 meter bred och 0,2 meter tjock. Stenen är fastgjuten i berget.

 

 

 

Minnesstenen över Garde compani värdigt avtäckt på Hemmor backar

(Oktober 1961) Med pompa och ståt, tal och militärmusik avtäcktes minnesstenen över Garde compani på hemmor backar. Därmed var framlidne kyrkoherde Ragnar Johanssons idé förverkligad. Han föreslog nämligen på sin tid att hembygdsföreningen skulle resa en sten på den gamla exercisplatsen, dåvarande Guffride backar, nuvarande Hemmor backar. Korslagda klingor pryder stenen som avtäcktes av överste von Horn i ett strålande sommarväder i närvaro av bl. a. överstelöjtnant Söderberg, en grupp underofficersuttagna, militärmusikkåren, bygdens hemvärnsmän och befolkning.

Gotlands nationalbeväring upprättades för 150 år sedan och två år sedan fick Garde, Etelhem, Alskog och Lye under namnet Garde compani sin exercispalts på Guffride backar. Den första gången jägarkompaniet o. infanterister ställde upp till övning var den14 maj 1813. Sex dagar årligen exercerade i Garde, ibland 3 dagar i maj och 3 dagar i oktober men för det mesta 6 dagar i en följd på försommaren. Inkvarteringen av dåtidens soldater skedde i hemmen runt om i socknen såvida de inte var bosatta i Garde.

Ända till 1882 exercerade man på Guffride backar då exercisplatsen efter ett yrkande från kyrkoherde Svensson i Garde slopades och i stället förlades till Stangmalmen. Orsaken härtill var de kulor som inte träffade i den uppbyggda skyttevallen – 12 fot hög – utan fortsatte in över de uppodlade prästängarna som låg bakom. Att yrkandet tydligen var berättigat vittnar de kulor om som ännu årligen hittas på området.

För något år sedan föreslogs hembygdsföreningen av dåvarande kyrkoherden i Garde, Ragnar Johansson, att man för att hugfästa minnet av Garde compani lämpligen borde resa en minnessten på platsen. Förslaget gillades och hembygdsföreningen tog kontakt med skyttegillet och hemvärnet varvid Arvid Larsson, Kyrkebols, blev den som närmast fick uppdraget att verkställe beslutet. En insamling i berörda socknar har sedan möjliggjort anskaffandet av stenen. Slite stenhuggeri har stått för leveransen och för resningen har Villy Dahlby, Garde, svarat. Inskriptionen under de korslagda klingorna lyder: ”Garde compani Exercisplats för Etelhem, Lye, Garda och Alskog socknar”.

Överste von Horn och kyrkoherde Kurt Grip och vid avtäckningen av minnesstenen vid Hemmor backar.

Söndagens festlighet inleddes med högmässa i Garde kyrka där kyrkoherde Grip predikade över Tacksägelsedagens text. Armémusikkåren biträdde kantor Palmér med psalmmusiken. Efter högmässan blev en ståtlig avmarsch till Hemmor backar med musikkåren i spetsen. Därefter kom de underofficersuttagna och hemvärnsmännen och sist alla kyrkobesökarna. Den enda fana som bars med i tåget var den med Gotlands vapen. Garde companis fana, en värdefull klenod, paraderade tillsammans med svenska flaggan inne i kyrkan och i bygdegården vid det efterföljande samkvämet. Den visades också ute på backen men åldern hade gjort den skör så man var rädd att vinden skulle gå för hårt fram med den. Den förvaras i vanliga fall i Armémuseum och hade dagen till ära lånats därifrån.

Hembygdsföreningens ordf. kyrkoherde Grip hälsade alla välkomna till den gamla exercisplatsen. Överstelöjtnant Nils Söderberg tecknade kompaniets historia från starten och fram till 1882. Av hans redogörelse framgick bl. a. att namnet Garde compani kom att överleva Gotlands Nationalbeväring och levde ända till 1901.

Så var det dags för överste Jan C:son Horn att dra täckelset av stenen under det de paraderande mannarna stod i stram givakt. Översten manade alla att hålla i minnet, att här har grundstenen lagts en gång i tiden till det som är vår nuvarande armé.

Armémusikkåren lät sina mässingsinstrument ljuda och den högtidliga minnesstunden avslöts med avmarsch från platsen. Stort kaffekalas fortsatte sedan i bygdegården dit samtliga var bjudna och där kyrkoherde Grip framförde tack till alla deltagarna och de som hjälpt till att stenen blivit rest.

Högt uppe på kullen av Hemmor backar står nu minnesmärket över Garde compani synligt över en stor del av bygden. (Källa: 1107)

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig