Kort historik

1886

Upphör nationalbeväringarnas övningar ute på hedarna. From. 1887 sker utbildningen på visborgsslätt. Länsstyrelsen fastställer 18 mars 1885 stadgar för 23 skyttegillen vilka 1886 utökas till trettio. I huvudsak bär dom de gamla kompaninamnen, Visby skyttegille utvecklas alltså ur Visby nationalbeväring.

1904

I 27:s skyttar önskar representera sitt regemente varför den 6 maj 1904 bildas Visborgs skyttegille med majoren Linderdahl, Pontus som stiftare.

1:a styrelsen bestod av ordf. övlt. Séherstén, Otto E, kn.Sundvallson, Esten, serg. Eilertz, P E, ditinktionskorpral Nohren, volontär 12 Johansson, suppleanter lt. Mohtberg, Harald samt dist.korp. Löwin Carl. From. 26 sept. invaldes i styrelsen som ordförande mj.Sahlin, Gustaf samt som sekreterare lt.Ulkmark, Axel.

1906

Aktiva medlemmar 428 (passiva 2).

1907

Ordförande Gustaf Sahlin (mj.) Sekr. Bernhard Fahlström (Lt.) Lt.Runeberg, Kungl. Maj:t ombud äskar 150 kr.av Visborgs för ordnande av kammarskjutningskurs för länets skollärare.  5 skyttar från visborgs deltar i uttagning till OS i London (hemmabanor)

1909

Ordf. G Sahlin, sekr T Ytterberg. Ny skjutbana (dagens B-bana). Skjutriktning söderut. Skjutvallar tom. 600 m. 12 tavelställ, 2 skjutbodar, Jordvall (blindering) den gamla i SV. Riktning, 57 sm. 12 tavlor,  1 bod + jordvall. Officersfruarnas syförening skänker 300 kr. som en grundplåt till fanfond, ev standar. (lotterier av handarbeten)

1911

Ordf. P Lundblad (auditör !)  sekr. B Fahlström (lt). Uttagning till OS i Stockholm 1912.

1914

Visborgs firar 10. Årsjubileum med enkel fest på stadshotellet. 70 skyttar från gillen runt om på ön deltog. Ordföranden framförde gångna årens historik. Angenäm stämmning till midnatt. Flera tal framfördes. Telegram från landshövding Roos upplästes. Pga. Mobiliseringen (1/8) hade verksamheten en stark tillbakagång andrs halvåret. 398 aktiva redovisades dock.

1922

Ordf. Lt. Kuylenstierna sekr. lt. Hjalmar Jeppsson. Stockholms läns skyttar företaga lustresa till visby vid midsommar och deltager i gemensam tävlan med gotl. Skytteförbund. Visby och visborgs skg. Ordnar insars och skolskjutning på I 27:s båda banor (Ö o V). Extra tävlan på visby bana.

1925

Ordf. W Kuylenstierna sekr. serg. K R Karlsson. Gotlands skytteförbunds styrelse skriver: Gotlands skytteförbund och Gotlands landsstormsförbund bildar en frivillig ”skytte och landsstormsbataljon” vid HM. Konungens besök i visby den 26. Juli. ”helst böra landsstormsmän och överåriga ingå i denna bataljon emedan HM. Konungen, som utryckt önskan att få samtala med allmogen vid sitt besök då kunde träffa ansvarskännande och erfarna män. Det kan ju vara bra om konungen får se även minderåriga skyttar deltaga. Dock  bör de hava lärt sig marschera samt några enkla handgrepp med gevär. Förövning hölls under Schongs ledning under vår-skjutningarna. En ståtlig skara beväpnade män, omkring 600 samlades på visborgsslätt den 26. Juli med skytteförbundets fana framför fronten och avlämnades till HM. Konungen av Carl Schong, för att därefter deltaga i förbimarschen.

1926

Mj. C E Berggren ordf. sekr fanj. J E Söderberg. Visborgs inbjuder till tävlan 16. Maj. Kombinerad orientering, förflyttning velicoped och fältskjutning. Grupp om 8 man med en befälhavare. Samling roma järnvägsstation, där förutsättning utlämnas. Visborgs deltar med tre lag.

1936

Ordf. Ivar Sellergren. Sekr. O V Andersson. Man noterar att ”skytterörelsen numera vunnit alltmer erkännande från de beslutandes sida i och med att skytteanslaget medtagits i riksdagspropositionen. Vidare noteras att en modernisering av skjutprogrammet genomförts såsom ett steg i rätt försvarsinriktning vilket säkerligen kommer att öka skytterörelsens popularitet.”

1938

Ordf. J Sellergren, sekr. O V Andersson. Stor träningsflit, mycket beroende på den isolering som drabbat regementet under försommaren och frampå senhösten (scharlakansfeberepedemi).

1939

Ordf. J Sellergren sekr O V Andersson. Särskilda beredskapsskjutningar under nov. månad avbröts av mobiliseringen. Visborgs ordnade en tävlingsskjutning för kamratföreningen när den var samlad på visborgsslätt. Gotl. Skytteförbund anordnar för 1:a gången fältskyttemästerskap.

Särskilt genom det ryska angreppet på Finland, har på senare tid allt större skaror av svenska medborgare, även sådana som för helt kort tid sedan togo avstånd från skytterörelsen, börjat ansluta sig till den samma, varför den sent omsider fått det erkännande i stort – särskilt i de nu planerade Hemvärnsområderrna, vilken försvarsform synes lämpa sig särskilt väl för Gotland.

1941

Ordf. kn. John Gårdman sekr. fj. O V Andersson. Ny skyttebod har uppförts mellan A och B-banan.

1942

John Gårdman sekr O V Andersson. Under kriget har en flora skyttemärken poppat upp, landet behöver skyttar! Skidskyttemärke, elitvintersoldat, musketör, fallskärms – samt skyttemarsch märken. Allt för att stimulera de beredskapsinkallade till skjutträning.

1944

Ordf. Erik Källström sekr O V Andersson. Polemik mellan komp.cheferna C Heil samt E Utterling. Heil misstror handräckningskompaniets mängd erövrade märken. Regch. Gunnar Berggren anser ärendet bör tillmätas överdriven betydelse, varför ingen åtgärd vidtages.

Visborgs skyttegille byter namn till Visborgs skytte förening. Medaljen (samma som tidigare) byter namn. Bandet får färgerna rött och vitt.

1954

Ordf. Folke Haqvinius sekr K A Fontell. 1:a gången civila skyttar medges inträde i visborgs. Efter styrelsesammanträde  8/3 där ändring av stadgarnas § 3 togs till behandling. Visborgs begär hjälp med renovering av sportskyttehallarna på B och K-banorna.

1959

Ordf mj. Stig Runeborg som återkommit till ön som major sekr Karl Hoas. Årsredogörelsen redovisar noterar att intresset för gevärsskyttet är mycket lågt inom befälskårerna.

Däremot är pistolskyttet mycket livaktigt.

1965

Ordf Stig Runeborg sekr K A Fontell. Styrelsen ser ytterst allvarligt på bristande rekrytering till gevärsskyttet (Gevär ej med i organisationen) Samtidigt är pistol och luftgevärsskyttet stora glädjeämnen.

1979

Ordf Hodder Stjernsvärd sekr K A Fontell. Föreningen fyllde under året 75 år. ”Visborgs dag” firades lördagen den 18:e augusti i underbart sommarväder förutom ”alla” visborgare (både på ön och fastlandet) hade hedersgäster inbjudits från förbundsstyrelsen samt fårö skyttegille.

Vid samling i exhuset 0930 presenterades alla närvarande. Ungdomssektionen genomförde luftgevästävlan. Bricklunch-förevisning av skjutbanor-guidning per buss, även av gamla lägret. Visning av soldathem med kaffestund. Middag i matsalen samt samkväm på off.mässen. Äldste närvarande Otto Wallin 93 år (provade luftgevär ! ) Nils söderberg 90 år, Erik Hammarström 85 år sköt C-G på 300 m-avståndet. Flera tal hölls. H Stjernswärd, Stig Runeborg, Nils Söderberg, K A Fontell, Erik Källström tacktalade. Jubileumskomitté var Eva Johansson, K A Fontell o P Å Wallin.

1985

Visborgs anordnade svenska mästerskap på luftgevär i ishallen 29-31 mars vilket renderade föreningen stort beröm.

1988

Ordf Henry Larsson sekr K A Fontell. Styrelsen klagar över beslut från länsstyrelsen som kraftigt minskar träningstillfällen på skjutbanorna. Militära engagemanget minskar allt mer. Rekryteringen har därav nästan helt stagnerat.

1992

Ordf. A Sifvertsson (tom 1992-07-01) sekr Eva Nordgren. Det gamla visborgs blir mer och mer en utpräglad pistolklubb.

1994

Ordf Per Lindqvist sekr Eva Nordgren. Visborgs har under året tackat nej till tilldelning av arméns gamla gevär M/96. Varken visborgsskyttar eller ens gamla M/96 räcker till längre!