Fasta minspärrar 1939 - 1945 på Gotland

Spärren Fårösund Södra / Spärren Bungenäs

Ett 15 cm kanbatt om två pjäser (Bungenäs)

Två 57 mm kanbatt - ett om två pjäser (Hällerevet)

- ett om tre pjäser (Österklint)

Minspärrning jämte signalstation

En 60 cm strålkastare

En ny taktisk indelning anbefalldes i mars 1940 ny benämningar, spärren Bungenäs.

1942 bestod den av följande enheter:

Spärrchef med stab

Batteri HR

Batteri ÖK

Batteri BN

Batteri KB

Minspärrningen Fårösund södra: SK I - Fårösund Södra - 14 st 200 kg minor. SK II - Fårösund Södra - sex 90 kg minor.

Sjöbevakningsavdelning med signalstation, fyra utposter och tre bevakningsbåtar

Strålkastaravdelning med fyra 150 cm strålkastare

Spärrchefen var tillika chef för III. sektionen som förutom kaförbanden omfattade arméförbanden inom tilldelat område. För spärrchefen byggdes 1939-40 en stabsplats i ett skyddsrum på Bungenäs. Spärrchefens uppehållsplats var ett ståltorn.

Minspärrningen Fårösund södra bestod av två bottenmineringar med minstationer på Bungenäs resp Ryssnäs.

Spärren Fårösund Norra / Spärren Trelge

Ett 15 cm kanbatt om två pjäser (Trelge)

Ett 57 mm kanbatt om tre pjäser (Vialms)

Minspärrning jämte signalstation

En 60 cm strålkastare senare utbytt mot två 150 cm strålkastare.

En ny taktisk indelning anbefalldes i mars 1940 ny benämningar, spärren Trelge.

1942 bestod den av följande enheter:

Spärrchef med stab

Batteri TG

Batteri VA

Minspärrningen Fårösund norra: Fredsminering LH - Fårösund Norra, sex 90 kg minor

Sjöbevakningsavdelning med signalstation, en utpost och en bevakningsbåt

Strålkastaravdelning med två 150 cm strålkastare

Spärrchefens uppehållsplats blev Vialms Ödegård som i slutet av 1939 iordningställdes för spärrstaben. Ett skyddsrum för spärrstaben uppfördes 1940.

Spärrchefen var tillika chef för I. sektionen som förutom kaförbanden vid norra inloppet omfattade arméförband inom tilldelat område.

Minspärrningen "Fårösund norra" bestod av mineringar i norra inloppet med minstation söder om Vialms udde. Minstationen påbörjades den 12. mobiliseringsdagen, dvs den 20 december 1939. Den var färdig i februari 1940.

Detachement Slite / Spärren Slite

Minspärrning med signalstation

1 juli 1942 fastställdes en ny taktisk delning. Benämningen "Spärren Slite" tillkom för förbanden vid Slite.

Detachement Slite (Spärren Slite) bestod av:

Spärrchef med mindre stab

Batteri SE

Batteri AN (1944)

Minspärrningen SE (EH): Krigsminering SE - Sliteinlopp. EH I - 28 st 50 kg minor. EH II - 30 st 50 kg minor.

Sjöbevakningsavdelning med signal utpost, fyra utposter och fyra bevakningsbåtar

Strålkastaravdelning med två 150 cm strålkastare

Spärrchefens uppehållsplats var till en början lotsutkiken på lotsbacken i Slite där signalutposten var placerad. Senare flyttades uplats och stabsplats till Enholmen där utrymmen anordnades i den norra kasematten.

Minspärrningen EH utgjordes av två mineringar. Minstationen som var placerad på Enholmen var färdig i juni 1940.

1944 tillkom det lätta batteriet Asunden (AN). 1958 tillkom ett 7,5 cm batteri vid Tjeldersviken. (Batteri Tjelders).

Den 12 oktober erhölls order om utläggandet av mineringarna SE I och SE II. Den 13 oktober anlände all materiel till Slite men dåligt väder förhindrade utläggningen. Först den 30 oktober kunde mineringarna anmälas som utlagda. De bestod av minor M/08. Delar av dessa mineringar slet sig i en storm och minor flöt senare i land vid När, där de bärgades av personal från Slite. Under juni 1940 lades dessa minering om med nya minor.

En fast utpost var placerad på ön Majgu.

Ett rörligt 10,5 cm kanonbatteri grupperades vid krigsutbrottet vid Slite. Batterichef var löjtnant Engstrand med fänrik Sillerström som batteri officer.

Spärren Slite lydde under "norra fo" med stabsplats i Lärbro. Chef var den "legendariske" armeöverstelöjtnanten Uno Broms. Detachementschefen löjtnant (res) Erik Kjellberg utnämndes av Broms till "Kommendant".

Broms tyckte att armens pvpjäser borde kunna skjuta mot rörliga sjömål och löjtnant Bo Nordenhök vid batt SE fick uppgiften att lära "arméfolket" skjuta mot sjömål. Striden skulle också föras rörligt. Ett hugskott av Broms att kustartilleripjäserna och mineringarna borde övas i att flytta till Kappelshamn avvärjdes först när man övertygat Broms att kustartilleriets pjäser i Slite och mineringarna var "fasta".

Den 26 juli 1941, en söndagskväll, vådasprängdes genom åsknedslag 18 minor i mineringen öster Enholmen vid Slite.

Minspärrning Visby

Mineringen i Visby hamn lades ut 1940 (7) och bestod av två minlinjer i inloppet till den inre hamnen. På försommaren 1941 utlades en ny minering i inloppet till Visby hamn.

Fristående minspärrningar

Klintehamn (KL)

Burgsvik (BU)

Ronehamn (RH)

Visby (VY)

LH - Lutterhorn 20 st 90 kg minor

TN - Tallviken - 10st 30 kg minor

AV - Avaviken - 10st 30 kg minor

Kyrkviken - okontrollerbara

Mattisseviken - 50 st 90 kg minor - okontrollerbara

Kapelshamnsviken - 30 st okontrollerbara

Furillen - Smöjen - 90 st okontrollerbara

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper