Föregående sida

Fasta minspärrar 1946 - 2000 på Gotland

Minutläggning i Visby hamn från Fiskebåt Sjömina " Rocka" Hamnmina 24 (Foto från FM Mediaportal)
 

Minspärrtroppchef med handen på tändnyckeln

 

Minstationen. Det fanns under 50- och 60-talen ett antal typstationer, men i många fall var stationerna gamla ombyggda kanon- eller kulsprutevärn. Det innebar att vissa funktioner som hör till det moderna kriget inte var tillgodosedda, såsom ABC-skyddet och kraftförsörjningen. Mininstrumenteringarna var batteridrivna för bl a drift av radar och radiosamband, värme, luftrening, belysning.

Ett stort antal minstationer saknade reservkraft "krigskraft". Så länge fredskraften fungerade kunde minstationen hållas intakt. Ännu i början av 1990-talet var det endast 25% av minstationerna, som hade ett modernt fortifikatoriskt skydd och eget kraftaggregat. Endast ett fåtal stationer hade ett fullständigt EMP-skydd.

För att kunna se målen fanns från början en syftspringa med minsikten. Det fungerade så länge man inte behövde ha belysningen tänd inne i stationen. Ljuskällan röjde då stationen och dessutom förstördes mörkerseendet för bemanningen. Detta problem följde med även efter det att man monterade periskop. Den som skulle observera i periskopet under mörker måste ha mörkerseende. Ett annat problem var fuktinträngning i de gamla anläggningarna. Det blev ännu värre då man bytte ut syftspringan mot periskop, vars genomföring ofta läckte.

 

 

  

 

Minstation 90

Det byggdes två minstationer 90 på Gotland innan KA 3 lades ner. Dessa var utrustade med minsystem M 7 samt operatörshjälpmedel som slingor och hydrofoner framför mineringen för att kunna detektera undervattensverksamhet samt radar och tv-kameror för ytövervakning. Minstationerna var fullt EMP skyddade.

Under 1990-talet infördes en ny princip för byggnationen. Själva minstationen, kraftenheten och förläggningsdelen monterades på verkstad in i varsin container. Dessa flyttades sedan till ett färdigställt bergrum, som därefter göts igen med erforderliga ingångsdörrar och skyddsanordningar. I detta sammanhang löstes också skyddet av instrumenteringarna och hela stationerna mot EMP och åska.

 

Spärrbataljon TG

Spärrbataljonsstab med stabsbatteri. Batteri TG. Batteri VA. Batteri BL. Minspärrtropp TG 1. Minspärrtropp TG 2. Sjöbevakningspluton. Trosspluton

Spärrbataljon BN

Spärrbataljonsstab med stabsbatteri. Batteri BN. Batteri HR. Minspärrtropp BN 1. Minspärrtropp BN 2. Minspärrtropp BN 3. Sjöbevakningspluton. Trosspluton

 

Batteri HG. Minspärrtropp SJ. Minspärrtropp SF

Spärrbataljon SE

Spärrbataljonsstab med stabsbatteri. Batteri SE. Batteri AN. Batteri TJ. Minspärrtropp SE 1. Minspärrtropp SE 2. Minspärrtropp SE 3.  Sjöbevakningspluton. Trosspluton

 

Minspärrtropp HV

 

Batteri LN. Minspärrtropp LN. Minspärrtropp RH. Minspärrtropp BU. Minspärrtropp KI. Minspärrtropp VI. Minspärrtropp LI

2. Rörliga spärrbataljonen

Ingick i organisationen 1971 och utgick i slutet av 1980-talet. Stab med stabsbatteri. Ett 7.5 cm kanonbatteri m/65 (3 pjäser). Lätt robotbatteri robot 52. Rörlig minspärrtropp med mina K12 och mininstrument M6.

   

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig