Föregående sida

Rörlig spärrbataljon

Rörlig spärrbataljon är ett förband framtaget under 60-talet mot den hotbild man förutsåg för 70-talet och början av 80-talet. Förbandet som fortfarande är modernt utgör en effektiv komponent i kustförsvaret.

  

Förbandet består av:

- Chef med stab

- Stabsbatteri med stabs-, tross- och markstridspluton. Stabsbatteriet har närspaningsradar för egen underrättelsetjänst, sambandsmateriel för ledning och samverkan på tråd- och radioförbindelser samt optiskt samband med fartyg. Stabsbatteriet har också materiel för reparationer, drivmedel, förplägnad och kvalificerad sjukvård.

- 7.5 cm kabatteri. Lätta kabatteriets viktigaste materiel är tre 7.5 cm fältpjäser m/65, eldledningsmateriel med radar/TV-mätstation 719, laseravståndsmätare 701 och rörlig splatskärra.

- Lätt kustrobotbatteri. Lätta robotbatteriet har robot 52 med styrutrustning, uppdelad i två robotgrupper som kan verka var och en för sig. Dessutom finns i batteriet en närspaningsradar och en lätt strålkastare för stridsbelysning.

- Rörlig minspärrtropp. Rörliga minspärrtroppens materiel består av ett antal minband med mina K 11 eller K 12. Till minbanden hör en minstationsinstrumentering för manövrering av minorna från land.

Totalt en organisation på 355 man.

 

 

Rörliga spärrbataljonen får normalt uppgift att avvärja landstigning mot ett betydelsefullt inlopp eller hamn eller mot en viktig kuststräcka. Bredden på ett sådant område är 10 - 15 km. Spärrbataljonen kan med tilläggsförband typ värnkompani eller cykelskyttekompani även få ansvar för ett område.

 

Rörlig spärrbataljons strid mot en fientlig landstigning kan få följande förlopp. Eldorder ges av bataljonschefen i god tid. 7.5 cm kabatteriet får order att hejda landstigningsfartyg på te 8 - 10 km från stranden.

Eldledare i måtstation 719 leder elden och skjuter med 2 pjäser mot ett större fartyg och en pjäs mot ett mindre. Efter 1 - 2 eldskurar per mål skiftar man mål för att hinna beskjuta så många mål som möjligt. Efter hand kontrollerar eldledaren om han lyckats hejda fartygen. Om mätstation 719 blir upptäckt och bekämpas kan mätstation AML 701 ta över eldledningen.

När resterande fartyg kommer nära land får robotbatteriet eldorder. Robotbatteriet öppnar eld med båda sina robotgrupper. Robotskyttarna styr härvid var sin robot mot skilda fartyg och skjuter mot nya mål så fort som roboten nått sitt mål.

När fartygen kommer närmare än en km från hamn eller inlopp får minspärrtroppen order att hejda kvarvarande fartyg. Minspärrtroppchefen ställer sin instrumentering på "Automat" och minorna sprängs då fartygen passerar.

 

För att rörlig spärrbataljon skall komma till verkan är det viktigt att bataljonen inte röjer sig. Därför läggs mycket stor vikt vid att kunna omgruppera snabbt och dolt, maskera sin materiel väl och att hålla samband inom bataljonen utan att använda röjande radiotrafik. (Källa: Lennart Öhrn. KA 3 amrattidning)

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig