Luftvärn och GRK i batteri SE 1

Luftvärnet

Batteri SE 1 hade två Lv troppar (Bofors 40 mm m/48). En fast grupperad på Asunden och en rörlig på Hammarslandet. Totalt 4 st 40/48. På Asunden fast grupperade mellan 2:a och 3:e pjäs med lv-spl i mst1. Pjäserna på Hammarslandet i rörlig gruppering vid Hideviken med lv-spl i 1:a pjäs.

Luftvärnspjäserna styrs genom ett eldledningssystem kallat Arte 725. Detta består av ett TV-sikte, manöverbord och fjärrstyrningsutrustning.

1:a lv-pjäs på Hammarslandet.

Artillerieldledning 725

Arte 725

Luftvärnssystem KALLE, Arte KA 725 var avsedd för luftmålsbekämpning med kunde även skjuta mot sjömål. Systemet målföljde med TV/Laser och var ett dagsystem, men var förberett för bildförstärkarkamera och projekterades för att utrustas med en roterande IR-spanare. Data från siktet sändes i koaxialkabel till s-platsen, där en operatör målföljde på TV-monitorn med hjälp av en styrspak. Tillsammans med 2 st fältautomatpjäser m/48 bildade detta LvS 75 M. (Luftvärnssystem 75 för Marinen).

Systemet har funnits i fast och rörlig version. Siktet bemannas av en observatör som grovriktar siktet mot målet. Bemanningen vid artillerieldledningen tar över när målet visas i TV monitorn. Siktet mäter bäring och avstånd till målet. Omräkning till skjutelement för pjäserna sker i systemets dator.

Arte 725 vid Hammarslandet

Luftvärnscentralsikte

LvCs

Luftvärnscentralsiktet stabiliseras i siktplanet medelst ett gyro och förstärkare.

LvCs fanns antingen i bunkerutförande eller i torn.

GRK

Vid kustartilleriet på 12/70 batterierna fanns det en fast GRK pluton i bunkrar. De var utrustade med 3 st 12 cm m/41-75 vilket var en modifierad version av arméns 12 cm grk m/41. Där gick  lavettbenen på en räls med streckmarkering runt om. Lavettbenen kunde förlängas likt en kryckkäpp vid höga uppsättningar. I och med att streckskalan fanns på golvet så hade riktinstrument enbart uppsättningskala.

Granatkastarställningen på fotot nedan: På Hammarslandet nordväst om 1:a pjäs.