Föregående sida

Batteri Trelge (TG)

Gotlands kustartillerikår

Kronprins Gustaf Adolf och ett stort antal prominenta besökare vid pjäs 2 under sitt besök vid KA 3 den 18 juni 1940.
   

Marinpostnummer 2857. Batteri Trelge var ett 15.2 cm sjöfrontsbatteri om ursprungligen två pjäser beläget vid Trelge gård vid norra inloppet till Fårösundsbassängen. Batteriet tillkom genom 1936 års försvarsbeslut och bygget fastslogs den 26 februari 1937.

Tvekan rådde huruvida de svåra och medelsvåra pjäserna skulle uppställas i brunnar eller på öppna marken, det senare förordat av chefen för flygvapnet. För ändamålet anordnades maskeringsförsök i Vaxholms fästning där det visade sig att pjäsbrunnar bättre kunde ge en tillfredsställande maskering.

Den 16 juli 1937 godkändes ritningarna till 15 cm batterivärnen vid Trelge. Marinförvaltningen bemyndigades att inköpa marken där pjäserna vid batteri Trelge skulle uppföras.

Med hänsyn till de medel som ställts till förfogande skulle batteriet endast bestå av kommandoplats samt två pjäsvärn (brunnar med gasavlopp) med ammunitionsdurkar, under det att beredskaps- och skyddsrum inte ännu behövde anläggas, vilka emellertid uppfördes 1938. Det i juni kontrakterade entreprenadarbetet med AB Tekniska Byggnadsbyrån och var avslutade i början av september 1938. Arbetena omfattade två pjäsvärn med riktmöjligheter horisonten runt, skjutbordsrum och ammunitionsdurk. Under senare delen av 1940 förlängdes sköldarna på pjäserna. 1939 utfördes även skottfältsröjningar. I oktober förstärktes taggtrådsstängslet runt batteriet.

Den 9 april 1940 godkände chefen GK/KA 3:s uppgjorda ritningar till splittersäkra skyddsvärn och inbasmätare för batteriet vid Trelge. Den 15 augusti uppfördes ett bastubadhus vid batteriet.

 

Ytterligare ett pjäsvärn tillkom 1941. Arbetet utfördes av Byggmästare Verner Andresson i Västerås under tiden 31 maj 1941 till den 19 juli 1941. Samtidigt byggdes fullträffsäkra värn för mätstationerna och skyddet över durkarna förstärktes.

 

Till uppförande av en fritidsbarack, typ C, vid batteri TG anvisade marinförvaltningen den 26 november 1942 6.650 kronor inklusive uppvärmningsanordning mm. Själva barackmaterialet beställdes av marinförvaltningen från AB Standardhus i Hultsfred. Baracken anmäldes färdig i skrivelse den 3 mars 1943.

I skrivelse den 18 januari 1943 påtalar chefen GK/KA 3 den dåliga beskaffenheten av marketenteribaracken vid batteri TG, vilken barack bestod av en av batteriets manskap timrad koja 4 x 12 meter. Byggnaden var för liten i förhållande till batteriets personalstyrka ca 200 man och var inte vinterbonad. Med anledning härav hemställer chefen GK/KA 3 om 14.000 kronor till uppförande av en ny marketenteribarack för batteri TG, vars förläggning borde vara en av de ensligaste belägna på Gotland. Marinförvaltningen hemställde hos chefen marinen om direktiv under framhållande av att chefen GK/KA 3 inte tidigare berört bristfälligheten, varför anslagsäskande inte kunnat ske varken i marinförvaltningens förslag till statsreglering eller i förslag till fortifikatoriska rustningsarbeten. Marinförvaltningen saknade alltså medel till en ny barack varför antingen framställningen måste göras eller kostnaderna bestridas av anslag till fortifikatoriska rustningsarbeten. Något i rustningsplanen ingående arbete måste i så fall uteslutas. Chefen marinen meddelade att lämpliga medel borde ställas till chefen GK/KA 3 förfogande för anskaffning av materiel till reparation av marketenteribaracken. Marinförvaltningen infordrade därför den 12 maj kostnadsberäkning på reparation under förutsättning att arbetet utfördes av trupp.

 

Hemlig rapport angående kustartilleriet på Gotlands omfattning 1/7 1942: Batteriet utgöres av 3 stycken 15 cm kanoner m/98-36 med 4 mätstationer och 10 oplatser. Batteriet kan skjuta horisonten runt. För personalens förläggning finnas 6 fältbaracker. Förläggning kan även ordnas i 5 skyddsrum. Matinrättning, marketenteri och kraftverk finnes. Batteriet förfogar över en 40 mm lvakantropp och två 20 mm lvakan. Batteriet är omgärdat med ett kraftigt stormhinder. (Källa 217)

  

I skrivelse den 18 november 1944 överlämnade marinförvaltningen ritningar till ER-anläggningar vid batteriet samt gav direktiv för arbetarnas utförande och administration. Den maskinella utrustningen och apparaturen skulle anskaffas och monteras genom marinförvaltningens försorg. 

 

 

 

 

Några dagar före krigsutbrottet 1939 fick dåvarande löjtnanten Lennart Falk, som egentligen var krigsplacerad som batterichef på 21 cm batteriet på Hamnskär, order att rusta batteri TG. Det mesta saknades emellertid och man fick inrikta sig på att gräva och spränga kabelgravar.

Den 30 augusti avreste Falk till Hamnskär.

I början av maj 1940 inträffade en beklaglig olyckshändelse i batteriet då en reservofficer (från batteri VA) blev vådaskjuten till döds.

Löjtnant Falk sändes då från Hamnskär i Vaxholms fästning för att "reda upp saker och ting". Det visade sig emellertid att såväl befäl som övrig personal var av god kvalitet. Bristerna låg i sektionsledningen. Falk blev spärrchef, tillika chef för batteri TG. Stf batterichef blev fänrik Stig Olivecrona.

Den 18 juni 1940 sköt batteriet tillsammans med batteri Hultungs i en stor uppvisningsskjutning inför kronprinsen Gustaf Adolf och ett stort antal prominenta besökare med gott resultat. Kronprinsen Gustaf Adolf (Gustaf VI Adolf) som besökte batteriplatsen ristade in sin namnteckning på kommandoplatsens bunker.

Batteriet befann sig våren 1943 synnerligen i mycket dåligt personellt skick. Vid en inspektion av IKA den 5 juni 1943 konstaterade denne att varken beredskap eller personalens utbildning var tillfredsställande.

En ny batterichef, aktiv officer, fänrik Erik Lyth, insattes för att få ordning på batteriet.

Vid en komplicerad samskjutning med batteri BN i augusti 1943 mot mål såväl i norra som södra Gattet, fungerade batteriet tillfredsställande.

En inspektion av ÖB general Thörnell i september 1943 inför dennes avgång avlöpte även väl.

 

 

 

 

Befäl under beredskapen 1939 - 1945

Batterichef

1939 - 1940

Fänrik

Beckman, Jan

Batterichef

1940 -

Löjtnant

Falk, Lennart

Batterichef

1943 -

Fänrik

Lyth, Karl Erik

 

1939 - 1940

Löjtnant

Lundqvist, Hans Otto Edvard

 

1940 -

Fänrik

Öfverholm, Rolf Ivan

 

1940 -

Kadett

Olivecrona, Stig

Köksföreståndare

1940 -

Sergeant

Sigfors, Johan Axel Wilhelm Carlsson

 

1940 -

Sergeant

Jonsson, Jacques Evert

 

1940 -

Korpral

Johansson

 
 
 

Rekvirerade fastigheter för personalen

Lantbrukare S. Ringbom Trelge gård Fleringe

1/6 1940

Grästorv från en yta av 490 kvm betesmark. Jord från samma område 50 kbm.

 

 

 

 

 

 

Mätstationer (Mst) och Observationsplatser (Opl)

Hall

Vaterriv

Observationsplats

(Opl 1 TG)

Fleringe

Kyrkudd

Observationsplats

(Opl 2 TG)

Fleringe

Svarvarhuk

Mätstation

(Mst 3 TG)

Fleringe

Svarvarhuk

Observationsplats

(Opl 3 TG)

Fleringe

Trelge

Mätstation

(Mst 4 TG)

Fleringe

Trelge

Mätstation

(Mst 5 TG)

Fårö

Lauterhorn

Observationsplats

(Opl 6 TG)

Fårö

Langhammars hammar

Observationsplats

(Opl 7 TG)

Fårö

Hoburga

Observationsplats

(Opl  8 TG)

Fårö

Hammars

Observationsplats

(Opl 9 TG)

Fårö

Ryssnäs

Observationsplats

(Opl 10 TG)

Bunge

Bungenäs

Observationsplats

(Opl 11 TG)

Bunge

Bungenäs

Mätstation

(Mst 11 TG)

Rute

Furillen (Karthaken)

Observationsplats

(Opl 12 TG)

 
 
 

Pjäsen

15.2 cm pjäs m/98C-34A (15.2 cm kanon m/98C i 15.2 cm vallavettage m/34A). Eldröret djuprefflat, rekylörat ändrat mm. Nytt lavettage.

Tillverkare: Bofors. Kaliber: 152 mm. Elevation: -5 - 12°. Maximal skottvidd: ca 20.000 m. Utgångshastighet: 770 m/s. Eldhastighet: 6 - 7 sk/m. Projektilvikt: 45.4 kg. Batteri Trelge utgick ur KA 3:s organisation 1978. Avvecklad 1999. (3 pjäser vid Bungenäs (BN) och 3 pjäser vid batteri Trelge (TG)

  

1. Pjäs: Eldrör nr 13 tillverkat 1902 av Bofors (Pjäsen kommer ursprungligen från pansarbåten Göta) 

2. Pjäs: Eldrör nr 12 tillverkat 1902 av Bofors (Pjäsen kommer ursprungligen från pansarbåten Göta, akter)

3. Pjäs: Eldrör nr 33 tillverkat 1902 av Bofors (Pjäsen kommer ursprungligen från pansarbåten Thule) 

Instrumentering: CI 704, PA-31. I batteriet ingick en 40 mm lvakantropp och två lvkan. Batteriets mätstationer utgjordes av fyra mätstationer och tio oplatser.

 
 

Pjäsen vid Gotlands Försvarsmuseum

15,2 cm pjäs m/98C-34A (Batt Trelge) 15,2 cm pjäs m/98 anskaffades för flottans 1:a klass pansarbåtar. Pjästypen fanns med två olika lavettage, nämligen lavettage m/98 (HMS Dristigheten), samt tornlavettage m/99 för övriga 1:a klass pansarbåtar av Äran-klass och modifierade 1:a klass pansarbåtar av Svea-klassen vid ombestyckning i början på 1900-talet. Pjäsen (individnummer 12) beställdes av Marinförvaltningen 23/9 1899 hos Bofors. Pjäsen levererades 1/1 1901 och ansköts ombord på HMS Göta som 2:a kanon akter den 18/1 1902. Totalt anskaffades 56 stycken pjäser för flottans fartyg. Museikanonen med individnummer 12 som finns i Tingstäde modifierades hos Bofors. Arbetet beställdes av Marinförvaltningen den 19/3 1940. Modifieringen bestod i bland annat av att kanonen djupräfflades (räfflornas djup ändrades från 0,94 mm till 1,75mm), rekylörat ändrades bland annat, ändringen till 15,2 cm kanon m/98C medgav att utgångshastighet kunde utökas från 750 m/s till 770 m/s.
Batteri Trelge Ett nytt lavettage (individnummer 15) beställdes vid Bofors den 3/11 1938 (m/34A). Det nya lavettaget medgav en elevation på 60 grader. Lavettaget m/34A levererades till Strå kaj på norra Gotland 1941 för vidare transport till Trelge. Batteri TG var planerat att utgå ur krigsorganisationen 1980 men behölls i materielberedskap ytterligare några år. (Källa: Bengt-Göran Söderlund)

   

 
 

 

Minnessten vid Kpl-platsen med dåvarande kronprins Gustaf Adolfs (Gustaf VI Adolf) namnteckning. Den 18 juni 1940 sköt batteriet tillsammans med batteri TG och 1. 10.5 cm batteriet i en stor uppvisningsskjutning inför kronprinsen Gustaf Adolf och ett stort antal prominenta besökare med gott resultat.

 
 
1. Pjäs
 
 
2. Pjäs

 
 
3. Pjäs

   
   
 

Avveckling

   

 

 

Batteri Trelge 2011 / 2015

Kommandobunker (KPL)

   

 

 

   
Olika anläggningar vid Trelge

   
   
Byggnad 36

   
Byggnad 25.
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig