|
|
|
 |
|
Eldledning vid
centralinstrumentering 790
|
|
När cig
(centralinstrumentering)
m/48 föll för
åldersstrecket
omkring 1980 och
robotsystem
70 infördes, försvann
också det
gotländska luftvärnets
allväders-kapacitet.
På ön fanns endast
luftvärn som kunde verka
under
dygnets ljusa del. Denna
allvarliga
brist kvarstod ända till
1987,
då ett kompani med cig
760
överfördes från
fastlandet. Det är
i år alltså 25 år sedan.
Det överförda
kompaniet var
2.kompaniet
ur 18.lvbataljonen, en
bataljon i
Lv 3 krigs-organisation.
Organisation och
uppgifter
Kompaniets organisation
var
den sedvanliga för ett
lvkompani
med stabstropp,
trosstropp,
stridsledningstropp och
tre
lvplutoner.
Personalstyrkan
var 230 man.
Lvplutonerna
var stora, materieltunga
och
var organiserade i
chefsgrupp,
eldledningstropp med en
cig
760 och två pjäsgrupper
med
40 mm lvakan m/48,
totalt
56 man. Kompanierna hade
i
mitten av 80-talet
omorganiserats
och modifierats så att
det
innehöll både äldre och
nyare
materiel. En av de
viktigaste
förändringarna var i den
för
luftvärnsstriden så
väsentliga
sambandsfunktionen, där
plutonernas
omoderna Ra 120 byttes
ut mot Ra 146.
Spaningsradarn
utrustades med den
kraftfulla Ra
421 och radartroppen
fick fler
högantenner. Sammantaget
gav
det kompaniets
sambandssystem
en större
funktionssäkerhet och
räckvidd. Den omoderna
Ra 122
fanns endast kvar i
kompaniets
observationsnät. Övriga
noterbara
förändringar var att
dubbel
lvkulspruta m/36
utbyttes mot
ksp 58 och att alla
pjäserna drogs
av lastterrängbil 934,
vilket
ökade kompaniets
terrängframkomlighet.
Viktigt var också att
ett begränsat antal
kulspränggranater
med radarzonrör
tillfördes
varje pjäsgrupps
ammunitionsutrustning.
Dessa dyra granater
skulle främst användas
vid
bekämpning av små mål
som t.ex
kryssningsrobotar.
Lvplutonens
personal var som
tidigare uppdelad
i två avlösningar medan
stridsledningstroppen
fått ökad
uthållighet genom att
den nu
hade tre avlösningar.
Uppgiften för kompaniet
var hela
tiden skydd av Visby
flygfält och
två av
plutonsstridsställningarna
byggdes ut med
fortifikatoriskt
skydd. Ställningen vid
Bingers
kvarn finns fortfarande
kvar.
Krigsplacerad chef för
kompaniet
var under hela perioden
kapten Ulf ”Puen”
Nilsson med
ställföreträdare kapten
Birger
Björkegren.
Modifieringar
Omkring 1990 genomfördes
ett
antal modifieringar av
luftvärnssystem
48. Cig 760:s analoga
elektronrörskalkylator
ersattes
med en digital
kalkylator vilket
gjorde systemet snabbare
och
minskade
reaktionstiderna. En
laseravståndsmätare,
parallellkopplad
med radarn, infördes
för att kunna mäta
avståndet till
målet vid elektronisk
störning.
De tunga
eldledningskablarna
mellan cigen och
pjäserna ersattes
av vanliga
telefonkablar,
s.k. DL, vilket minskade
grupperingstiderna.
En simulator
var fast monterad i
cigen, vilket
medgav utbildning av
servisen
i strid mot luftmål
under eldberedskapen.
Efter modifieringen
benämndes systemet cig
790.
Ytterligare förändringar
gjordes
både på cigen och på
pjäserna
och kompaniets
spaningsradar
utbyttes mot den moderna
PS 90.
Epilog
Eldledningsutrustning
cig 760
infördes i luftvärnet
med början
omkring 1964. Till
Gotland
kom systemet och därmed
åter
allväderskapacitet 1987
och
utbildning på cig 760
genomfördes
åren 87/88 och 88/89.
Våra
till cig 790 modifierade
enheter
levererades
månadsskiftet
november-december 1989
och
grundutbildning skedde
med en
pluton i taget åren
89/90-92/93.
Funktions-KFÖ
(krigsförbandsövning)
genomfördes våren
1995. Vid försvarsbeslut
1996
beslöts att
luftvärnsbataljonerna
48 med cig 790 skulle
utgå ur
krigsorganisationen. Cig
760/790 var i tjänst i drygt 30 år.
(Källa: P 18
•
A 7
• Lv 2
• KA 3 Kamratförenings tidning
1-2012)
