Marina händelser runt Gotland

Fiskarne togo ombord sprängbojen

(10/5 1950) Besättningen på fiskebåten SG 36 av Hanö fann häromdagen under fiske söder om Hoburgen en tysk sprängboj, som man tog ombord i båten. I Vändburg underrättades marindistriktet, varpå kapten Elmén o. flaggstyrman Lönngren foro ut och sprängde bojen några hundra meter från fiskehamnen. Nu slutade ju historien bra men härom året var det två fiskare på sydöstra kusten som sökte bära upp en sprängboj från stranden till sjöboden. Det var icke mycket man hittade av dem efter det försöket. Det är varken klokt eller duktigt att pyssla med saker man inte förstår. (Källa: 810)

Underligt besök

12/4 1951

Patrull från I 18 sättes ombord på rysk båt, jagare och flyg på väg

(13/4 1951) En rysk motortorpedbåt dök vid 11-tiden i går upp vid Faludden i bukten utanför fyrplatsen och låg kvar där ända till kl. 16, varefter den försvann. Vid 8-tiden i morse kom den tillbaka och ankrade ett par distansminuter (3,7 km.) ut. Sedan sökte den sig närmare land. Kommendörkapten Ljungberg vid marindistriktet begav sig tillsammans med en patrull från I 18 ut för att borda båten, och samtidigt skickades en jagare i väg från Stockholm samt rekvirerades flyg. Även från Fårösund har en marinbåt skickats till Faludden.

Under hela uppehållet i går bevakades båten från land, som är en motortorpedbåt av extysk konstruktion på c:a 100 ton, av personal ur marindistriktet med kommendörkapten Ljungberg i spetsen, men någon kontakt togs då aldrig med båten. De enda livstecknen man lade märke till från ryssarnas sida var att en mindre båt sattes ut och lodade djupet i närheten.

Militärflygplanet som rekvirerades för observation i dag var över torpedbåten strax före kl. 12. Jagaren Norrköping som har fem timmars gång väntas dit vid middagstiden.

Inom marinledningen trodde man i går att båten råkat ut för motorhaveri eller någon annan skada och sökt nödhamn, men det är nu tydligt att det är det hårda vädret, som tvingat ryssen att ankra vid den gotländska kusten. De vidtagna militära åtgärderna är rena säkerhetsåtgärder.

Båten ligger nu endast 300 meter från land i lä för den 16 sekundmeter starka sydvästliga vinden. (Källa: 421)

--------------------------------

Ryska motortorpedbåten var engelsman. Kom från tysk hamn för att inspektera fisket.

(14/4 1951) Den i går omnämnda motortorpedbåten, som på torsdagen gjorde en visit vid Faludden, men sedan på eftermiddagen åter stack ut till havs, återkom tidigt på fredagsmorgonen och gick då ännu längre in mot land, där den ankrade upp på norra sidan av Faludden för att söka lä mot den sydliga vinden. Den låg endast 400 à 500 meter från stranden. Marindistriktet varskoddes på nytt om saken och kommendörkapten Sten Ljungberg reste ut till platsen, samt gick vid middagstiden ombord på det främmande fartyget.

Det befanns därvid, att fartyget inte alls var ryskt, utan att det hade brittisk nationalitet. En gång hade det varit en tysk motortorpedbåt, men alla vapen hade avlägsnats och det hade nu till uppgift att vara fiskeriinspektionsfartyg S 208. Besättningen uppgick till ett 20-tal man, samtliga civila, under befäl av kapten Klose, som är underställde den brittiska amiralen Simson i Hamburg. Denna upplösning förefaller givetvis ganska överraskande, då det icke varit känt, att engelsmännen kontrollerade fisket i Östersjön, i varje fall icke så långt upp som i de gotländska farvattnen.

Efter detta klargörande och eftersom fartyget var av helt civilt slag, fick det stanna kvar i sin nödhamn. De svenska militära myndigheterna kunde inhibera sina kontrollåtgärder – flygplan hade under dagen varit uppe för att spana och jagaren Norrköping var beordrad att från Hårsfjärden infinna sig vid Faludden. Som förklaring till misstaget i fråga om nationalitet framhålls att fartygets flagga i aktern var liten och röd, smutsig och illa åtgången av väder och vind.

Bevakningsfartyget är stationerat i Nordsjön med högkvarteret i Hamburg, men brukar ibland sticka in i Östersjön. När det råkade ut för oväder befann det sig i närheten av Ölands rev. Då man inte kände till någon säker hamn på Öland drog man nytta av medvinden och stack till Gotland.

Fartyget låg kvar vid Faludden, men väntas lämna ankarplatsen, så snart vädret har mojnat, vilket det redan på fredagskvällen var på väg att göra.

Vid 9.30-tiden i dag (14/4 1951) lättade fartyget ankar och satte kurs ostvart. (Källa: 422)

--------------------------------

Hans Helmut Klose. f. 9/9 1916 i Ostseebad Wustrow, d. 19/10 2003. Han var mellan oktober 1941 till april 1944 befälhavare på S-båtar (Schnellboote, motortorpedbåtar), sedan april 1944 till krigsslutet var han chef för 2. Schnellbootschulflottille i Östersjön. Han nådde garden Kapitänleutnant. Han hamnade i brittisk krigsfångenskap. 1946 enrollerade han sig i tyska minsvepningstjänsten och var befälhavare på ett minsvepare. 1948 erhöll han ett specialuppdrag från Royal Navy, han skulle arbeta för The British Baltic Fishery Protection Service (BBFPS) som sades vakta fisket inom den brittiska ockupationszonen av Tyskland, egentligen var den till för att utföra hemliga operationer i Baltikum, Operation Jungle, MI 6 låg bakom organisationen. Se ”Vidvuds Sveics”.

57 skott skakade kryssaren Tre Kronor. Landshövding Hovgard bevittnade eldfest

21/8 1951

(21/8 1951) Kl. 9.30 i morse stack kryssaren tre kronor, som legat för ankar i södra inloppet i Fårösund, stridsberedd till sjöss för att dryga milen ut från Skenholmen leverera en verklig eldfest med sina 7 st. 15 cm.-kanoner. Ombord befann sig landshövding Åke Hovgard.

Övningen ingick i det program, som var uppgjort för de tre krigsskolornas kadetter under deras uppehåll på Gotland. Från kryssaren sågs först hur flyget utförde anfall med bomber och raketprojektiler mot Skenholmen.

Strax före kl. 10.30, då kryssaren kommit till sin skjutplats stoppade landshövdingen bomull i öronen, tittade på den röda flaggan som kryssaren och de efterföljande jagarna Stockholm och Norrköping hade hissat och satte kikaren till ögonen. Stämningen på ”Tre Kronors” brygga var rätt förtätad och fick sin utlösning, då larmklockorna ringde o. bländande blixtar sköt fram ur eldrören och våldsamma knallar skakade fartyget.

Rök och eldflagor skymde kikarsikten, men en stund efteråt kunde folket på bryggan, förutom landshövdingen, eskaderchefen kommendör Gustaf Tham, fartygschefen kommendörkapten Erik Friberg och representanter för militärbefälet, se hur eldslågor och väldiga krevadmoln slog upp på Skenholmen.

− Det var en laddning nummer två, sade 12-årige Vollrath Tham, som sedan 14 dagar varit med pappan på ”Tre Kronor”. Den gången hade han emellertid fel, det var laddning nummer ett, men grabben blir nog en riktig sjöofficer han med vad tiden lider.

57 skott sammanlagt avlossade kryssaren, och eldledningen sköttes av flottans kadetter, vars tur det nu var att visa kamraterna i de andra vapengrenarna hur de kunde hantera sina bössor. Kommendör Tham var också nöjd med resultatet.

− Målområdet var 200 m i fyrkant, sade han. Sedan första salvan på sju skott gått fick vi rapport från en patrull i land om resultatet. Övriga salvor avlossade vi i snabb följd, och jag kunde se i kikaren att samtliga träffade inom målområdet., det var m. a. o. en lyckad skjutning. Vi använde också riktiga spränggranater, och hade det varit fullt allvar hade det inte varit roligt att vara i vägen för dem.

Jagarna, som avlossade sina salvor, nådde inte så gott resultat. De rullade också rätt kraftigt i den friska brisen och deras tekniska hjälpmedel år inte heller så förnämliga.

Dagens skjutningar var näst sista punkten på årets samövningar mellan krigsskolorna. Det började under överfarten till Gotland i förra veckan och har sedan pågått ,ed bl. a. en realistisk övning, som armékadetterna hade lagt upp under gårdagen på Bungenäs. Efter skjutningen i dag embarkerade samtliga kadetter de tre krigsfartygen, som vid 13-tiden lämnade Gotland med kurs mot Utö över ett blygrått hav. Där äger i natt landstigningsövningar rum och de bildar slutet på samövningsveckan.

− Övningarna har sin stora betydelse, framhåller kapten Bertil Åhlund på ”Tre Kronor”. Det är ju alltid så att det är nyttigt att veta vad kamraterna i andra vapengrenar har för sig.  (Källa: 423)

Tysk boj från kriget iland i Nisseviken

11/10 1958

(13/10 1958) Erik Nilsson från Havdhem gjorde på lördagen ett underligt fynd i Nisseviken. Ett föremål , liknande en boj eller mina, hade flutit i land och då Nilsson fick syn på det bar han in det tunga fyndet på stranden och polisanmälde saken.

Anmälan gick vidare till marindistriktet, varifrån folk kom för att undersöka fyndet närmare. Det befanns då vara en tysk boj från senaste världskriget. Bojen var päronformad och hade vingar. Den innehöll en del vatten. (Källa: 424)

Stort pådrag efter larm om fynd av en rysk mina

13/5 1979

(14/5 1979) − Vi har hittat en sjömina som kan innehålla sprängmedel
Det larmet fick Visby-polisen vid middagstid igår från en Lummelundabo, som upptäckte minan när den låg och skvalpade vid Nyhamn i Lummelunda.

Efter larmet blev det av naturliga skäl stort pådrag. En polispatrull begav sig ut till Nyhamn. När man konstaterat att det verkligen rörde sig om en mina, som kunde vara farlig spärrades området av.

Inom loppet av några minuter hade man också larmat militärkommandostaben på Gotland, MKG, som tog kontakt med marinens expert på minor på KA 3.

Bara någon timma senare fanns experterna på plats i Nyhamn och undersökte minan. Man konstaterade rätt snabbt att det rörde sig om en rysk min, som var cirka två meter i diameter och vägde omkring ett halvt ton. De här minorna innehåller när de är stridsladdade ungefär 300 kilo trotyl så det var med största försiktighet som experterna skruvade isär minan. Men minan var tom på sprängmedel.
− Antagligen är det här, som så många gånger förr, en tom mina som använts som sjöboj. Det händer ibland att vi hittar sådana här minor och det ställer till en del besvär för oss, eftersom varje mina som hittats måste undersökas, säger vakthavande polisbefälet, t. f. polisinspektör Curt Jansson.

Minan har nu transporterats till KA 3. (Källa: 425)

Rysk båt i brand vid ön

14/5 1982

(15/5 1982) Ett stort sovjetiskt krigsfartyg sände på fredag nödsignaler sedan det fått brand ombord öster om Gotland.

Kustbevakningen dirigerade ett flygplan till fartyget, men då det konstaterades att flera andra sovjetiska fartyg var på väg för att assistera blev det inte någon annan insats från svensk sida.

Fartyget befann sig cirka 20 distansminuter (3,7 mil) från den sovjetiska kusten – cirka 40 distansminuter (7,4 mil) ostnordost om den gotländska – när larmet kom. Tingstäde radio uppfattade signalerna och kunde pejla det. Det var klockan 13.02.

Kustbevakningens flygplan kom fram klockan 14.28 då kraftig rökutveckling konstaterades.

Något senare kunde man se att det var ett stort sovjetiskt örlogsfartyg som hade brand ombord. Vilken typ av fartyg det var kunde man inte avgöra. Röken kom från fördäck. Någon ytterligare kontakt mellan Tingstäde radio och det sovjetiska fartyget förekom inte.

Tjockt rökmoln steg upp från krigsfartyget

VISBY (TT) Ett större sovjetiskt örlogsfartyg stod i brand cirka 20 distansminuter eller 35 kilometer utanför den lettiska staden Liepāja på fredagseftermiddagen.

Troligen släcktes branden av besättningen eller av andra militära fartyg i närheten.

Tingstäde radio uppfattade ett avbrutet SOS-meddelande strax efter klockan 13 på fredagseftermiddagen.

Ett svenskt kustbevakningsflyg upptäckte det sovjetiska fartyget strax efter klockan 14.30 på eftermiddagen. Enligt piloten var det ett större sovjetiskt örlogsfartyg – alltså troligen en jagare eller fregatt – som brann i förskeppet.

Den svenske piloten ville inte gå för nära det sovjetiska fartyget, men uppfattade att, rökutvecklingen var mindre när han lämnade platsen.

Tidigare hade tjock svart rök stigit upp från fartygets förskepp. Flera andra sovjetiska militära fartyg var på väg för att hjälpa haveristen.

Ingen svensk räddningsaktion hade dragits igång eftersom det sovjetiska fartyget inte begärt hjälp.

Det sovjetiska örlogsfartyget låg klart utanför sovjetiskt territorialvatten – Sovjet hävdar, liksom de flesta länder, 12 distansminuters gräns – men svenska fartyg och flygplan går ogärna ens i närheten av den sovjetiska gränsen.

Sovjetiska marinen brukar också föredra att hjälpa sina egna fartyg utan utländsk inblandning.

Varken den marina sjöbevakningscentralen i Visby eller försvarsstaben i Stockholm säger sig veta mer om händelsen. (Källa: 426)

Marinen bekräftar att sjöman som gick överbord i Östersjön har avlidit

Stars and Stripes 4/8 2022

Artikeln översatt från engelska.

Matrosen David “Dee” Spearman, tjänstgjorde ombord på jagaren USS Arleigh Burke, avled efter att ha fallit överbord den 1 augusti 2022, medan fartyget opererade i Östersjön, meddelade flottan den 4 augusti.  (U.S. Navy, Recruit Training Command Great Lakes)

Matros David Spearman eftersöktes av amerikansk, svensk och tysk militär personal efter att ha fallit överbord i måndags, sade U.S. Naval Forces Europe-Africa/U.S. 6th Fleet sa i ett uttalande.

Marinen har inte återfunnit North Carolina-bons kropp, sa Cmdr. Richlyn Ivey, taleskvinna för USA:s sjätte flotta.

Det var inte klart hur Spearman föll överbord, men på måndagseftermiddagen såg en utkiksplats en man i vattnet och fartyget genomförde man-överbord-procedurer, sa Ivey. Väder- och sjöförhållanden samt detaljerna om Arleigh Burkes verksamhet är en del av en utredning, sa hon.

Spearman tog värvning i november och slutförde grundläggande utbildning vid Recruit Training Command i Great Lakes, Illinois, i februari. Han överfördes till Arleigh Burke den 21 april efter utbildning vid Surface Warfare Engineering School Command i Great Lakes, Illinois, står det i uttalandet.

WLOS, en Asheville, North Carolina-baserad TV-station, rapporterade på onsdagen att Spearman var 19 år gammal och hade fallit överbord nära Helsingfors.

Jagaren USS Arleigh Burke i Medelhavet 2018. Matros David "Dee" Spearman gick överbord den 1 augusti 2022, medan fartyget opererade i Östersjön, meddelade marinen den 4 augusti (Raymond Maddocks/U.S. Marin)

Han var från Asheville-området och kom från en familj som inkluderade flera generationer av marinens sjömän, rapporterade stationen, med hänvisning till familjekällor.

"Den här kloka unga mannen gjorde en mycket positiv intryck på Arleigh Burke," sade Cmdr. Pete Flynn, fartygets befälhavare, i uttalandet.

ALISON BATH

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper