Ubåtsincident i Kappelshamnsviken

21/5 1974

I slutet av maj 1974 avslöjades två "ubåtsbesök", ett i Kappelshamnsviken och ett utanför Slite. Mot båda intrången gjordes militära insatser. Här nedan skall det förstnämnda "besöket" skildras aven som deltog ombord på bevakningsbåt 71. Incidenten väckte stor uppmärksamhet och skapade stora rubriker både utom och inom landet.

   

Under förmiddagen 21/5 1974 genomfördes en övning avseende insats mot oidentifierad ubåt som ett led i utbildningen av den personal som ingick i fartygsberedskapen. Övningen genomfördes i farvattnet utanför Fårösunds norra gatt, där signalsjunkbomber och andra typer av sjunkbomber fälldes från bevakningsbåtarna 70 och 71. Övningen leddes från Mul 16, där även finske försvarsattachen var med bland åskådarna.

På Vialms bedrev 3.batteriet riktövningar med luftvärnstroppar mot målflygplan, som cirklade i stora svängar mellan Fårö och Hallshuk.

Kl 09.50 observerade flygaren två ubåtar, en i övervattensläge norr Fårö och en i undervattensläge i Kappelshamnsviken med enbart periskopet uppe. Ubåten norr Fårö visade sig senare vara svensk.

Kl 10.10 rapporterades målflygets observationer till CGK som i sin tur underrättade CMKG fvb till MBÖ.

Kl 10.30 rapporterades ubåten tagit ner periskopet.

Kl 10.40 orienterades Mul 16 och bevakningsbåtarna om läget. Den egna övningen var då just avslutad varför bevakningsbåtarna med högsta fart beordras återgå basen för hämtning av nya sjunkbomber. En stund senare beordras Mul 16 mot Kappelshamnsviken. En helikopter, som vid tillfället fanns vid KA 3, gick ut att söka i området. Spaningsflyg insattes från F 11 men någon ubåt observerades ej.

Kl 12.40 avgick bevakningsbåtarna från basen med apterade sjunkbomber och klargjorda pjäser. Kappelshamnsvikens mynning nåddes kl 13.35 och avsökning med ekolod påbörjades.

Redan kl 13.41 erhöll bevakningsbåt 71 kontakt med ubåten och fyra signalsjunkbomber fälldes. Samtidigt begärdes tillstånd att få avge verkningseld. Ubåten följdes i vikens mynning mellan dess östra och västra sidor under kastande av signalsjunkbomber från båda bevakningsbåtarna.

Kl 14.05 erhölls MBÖ tillstånd att avge verkningseld med lätta sjunkbomber i avsikt att tvinga upp ubåten till ytan. Detta pågick till kl 14.22 då kontakten tappades. Sökandet fortsatte ibland stillaliggande lyssnande, ibland under sakta fart.

Kl 15.32 fick bevakningsbåt 70 kontakt med ett eko som försiktigt följdes. Ubåten försökte tydligen i etapper mycket sakta ta sig ur viken mot norr.

Kl 15.37 anlände en ny helikopter och börjar söka.

Kl 16.05 får helikoptern kontakt med misstänkt föremål och fäller två signalsjunkbomber. Kontakten med den misstänkta ubåten sker allt mer sporadiskt fram till kl 17.10 då en ny säker kontakt etableras.

Kl 17.16 anländer TV 101 och börjar söka. Signalsjunkbomber fälls från helikopter och båtar, men det tar ubåten ingen notis om.

Kl 7.51 fälls en tung sjunkbomb utan synligt resultat.

Kl 18.20 anländer jagarna Halland och Östergötland och börjar sökandet omedelbart.

Kl 18.40 erhålls en kontakt som strax därpå tappas. Därefter erhålls endast osäkra kontakter mer sporadiskt fram till 21.12 då jagardivisionen genomsökt området ut till territorialvattengränsen. Då man nu bedömer att ubåten lämnat svenskt vatten avbryts spaningarna och enheterna återgår respektive bas.

Bevakningsbåtarna återkom till marinhamnen kl 22.30 efter en spännande dag i händelsernas centrum. Besättningarna var både hungriga, trötta och även lite besvikna över att ubåten inte kunnat tvingas upp i övervattensläge. (Källa: GK/KA 3 1938 - 1988. En Minnesskrift)

 
 
 

Sjunkbomber släpptes i Kappelshamnsviken - Jakt på okänd Ubåt

Jagare bevakar vikens mynning

En ubåt av okänd nationalitet ligger sedan tisdagsmiddagen instängd i Kappelshamnsviken. Marinen har kontinuerligt släppt sjunkbomber i sökandet efter ubåten.
– Indikationer visat att båten finns kvar i viken och att en av marinens helikoptrar har haft optisk kontakt med den, meddelade försvarsstaben sent på tisdagskvällen.

Det var i samband med en luftvärnsövning på Gotland som piloten på målflygplanet siktade den främmande ubåten vars periskop stack upp över vattenytan.
– Den främmande ubåten tillhör sannolikt inte den största typen av ubåtar. I så fall hade den inte manövrerat så långt in i viken som denna gjort, säger kommendörkapten Jarl Ellsén vid försvarsstaben. Han gissar att ubåten har möjlighet att ligga kvar i undervattensläge minst ett dygn.

I mynningen till Kappelshamnsviken, som är c:a tre distansminuter bred, ligger sedan tisdagskvällen jagarna Halland och Östergötland. Samt ett par av kustartilleriets bevakningsbåtar. Ett par sjunkbombsutrustade marinhelikoptrar finns också på plats. Det ar chefen för Gotlands kustartilleriförsvar Jean-Carlos Danckwardt som har befäl över de aktioner som företas.

Enligt de bestämmelser som finns skall ”verkningselden” avpassas så att ubåten tvingas inta övervattensläge, förklarar kommendörkapten Ellsén. Han bedömer det som nästan omöjligt att ubåten kan passera den bevakningskedja som är posterad i vikens mynning.

Vid mynningen är vattendjupet c:a 100 meter. Det är dock temperatur- och salthaltsskillnader i vattnet som avgör om hydrofonkontakterna räcker till för att registrera ubåtens manövrer. I det här fallet bör effekterna räcka till.

Till att börja med släppte marinen sjunkbomber på stort avstånd från ubåten för att göra den uppmärksam på att den befann sig på svenskt område.
– Först om den inte rör sig sätter vi in starkare medel, sade en talesman för försvarsstaben. (Källa: 439)

 

 

 

Övning pågick när larmet kom

– Vi hade egna luftvärnsskjutningar och vissa övningar med våra fartyg i gång i de aktuella farvattnen när vi fick larmet säger GK-chefen Jean-Carlos Danckwardt. – Larmet kom från det civila målflygplanet vars besättning från sin höjd inte bara kunde urskilja ett periskop utan också skönja konturerna av ett U-båtsskrov. Vi kontaktades därvid direkt i övningsledningen och gick direkt till aktion.
– Hur de stötarna sattes in och med vilka resultat finns att läsa på annan plats i denna tidning, kom från försvarsstabens pressavdelning.
– Vi har haft flera indikationer men därifrån och till att uttala sig om nationalitet eller avsikt med det oväntade besöket är steget långt.

På frågan om Gotland och Sveriges kuster i allmänhet är tillräckligt bevakade och försvarade säger överste Danckwardt att han bara vill hänvisa till dagens incident och hur man bemött densamma. (Källa: 440)

 

 

 

U-båten i Kappelshamnsviken borta — blev den träffad?
 – Av OLA SVEDBERG –

Den främmande u-båt som siktades i Kappelshamnsviken på norra Gotland har nu försvunnit spårlöst. U-båten har därmed lämnat ett av landets hemligaste försvarsområden och fortsatt ut på internationellt vatten
Alla spaningar har avslutats.

U-båtens nationalitet är fortfarande okänd.
– Blev u-båten skadad av de sjunkbomber som fälldes?
– Det finns inga tecken som tyder på detta, svarar kapten Christer Hammarberg på försvarsstaben.
Båten har av allt att döma lämnat viken i sakta mak i undervattensläge. Detta bekräftas av försvarsstabens uttalande:
– U-båten försvann medan spaningarna efter den ännu pågick.
På onsdagsmorgonen (22/5 1974) fanns förhoppningar om att hitta delar från u-båten. Detta sker ibland, eftersom detonationerna från sjunkbomberna är så kraftiga att u-båtar kan skadas.
Av den anledningen återupptogs spaningarna efter att ha legat nere under natten. Spaningarna gav dock inget resultat och senare under dagen avslutades all verksamhet. Då hade området genomsökts med största noggrannhet av en bevakningsbåt från kustartilleriet och en marinhelikopter.
U-båten är oidentifierad och, enligt kommendörkapten Jarl Ellsén på försvarsstaben är det omöjligt att kunna fastställa båtens nationalitet.

Sammanlagt fälldes 20 signalsjunkbomber och fem s. k. lätta sjunkbomber inne i Kappelshamnsviken. Avsikten med de lätta sjunkbomberna var att skaka om u-båten utan att orsaka några större skador. (sic)

Med trots de upprepade fällningarna av sjunkbomber som gjordes visade sig inte u-båten. Den kan ha lämnat viken under natten till onsdagen, spaningarna avbröts vid 23-tiden, men den kan också ha gett sig iväg tidigare. Kappelshamnsvikens mynning är fem landkilometer bred och har ett vattendjup omkring 100 meter.

 

Konturer

Det var i tisdags som u-båten siktades av en målflygare, Visbyflygaren Nils Thüring, i samband med en luftvärnsövning som KA 3 hade. Han uppger att han såg ett periskop sticka upp ovanför vattenytan, dessutom kunde han urskilja konturerna av en u-båt i vattnet. U-båten upptäcktes när den var på väg in i Kappelshamnsviken.

Marinen satte omedelbart in jagarna Halland och Östergötland, några av kustartilleriets bevakningsbåtar och några sjunkbombsutrustade marinhelikoptrar. Också kustbevakningen deltog i de första spaningarna.

När de lätta sjunkbomberna fälldes rörde sig u-båten mot vikens utlopp, där den stannade.

Innan sjunkbomberna började fällas hade man hydrofonkontakt med u-båten.

 

Oidentifierad

Det har inte gått att fastställa vilken nationalitet u-båten hade som tog sig in på svenskt territorium och on i ett av landets viktigaste och hemligaste försvarsområden.
– Det är omöjligt att kunna fastställa båtens identitet, säger kommendörkapten Jarl Ellsén på försvarsstaben till GA. Anledningen är att u-båten visade sig aldrig utan befann sig hela tiden i undervattensläge.
– Det var en civil person som upptäckte periskopet och konturerna av en u-båt. Om en fackman, d. v. s. en militär expert, hade sett samma sak hade möjligheterna att kunna identifiera båten varit stora, säger kommendörkapten Jarl Ellsén vidare.
Inga särskilda åtgärder som skärpt bevakning eller liknande kommer att vidtas på grund av det här intermezzot. Den bevakning som finns ska även hållas i fortsättningen, uppger han vidare.

På GA:s fråga om u-båten träffats av någon sjunkbomb svarar man på försvarsstaben att det inte finns några tecken som tyder på detta. (Källa: 441)

 

 

 

Jakten slut vid Kappelshamn

 

UBÅTEN KOM UNDAN

Vid 23-tiden på tisdagskvällen avbröt den svenska marinen jakten efter en främmande ubåt i Kappelshamnsviken. Då hade jakten pågått oavbrutet sedan klockan 10.30. Då upptäcktes ubåten av Visbyflygaren Nils Thüring när den var på väg in i Kappelshamnsviken. Dessförinnan hade ubåten siktats väster om Fårö av en annan Visbyflygare., Ingvar Nordesparr.

Marinen satte omedelbart in flera fartyg i spaningarna. Bland annat två jagare, bevakningsbåtar, helikoptrar och dessutom deltog kustbevakningen. Så fort man fick hydrofonkontakt med ubåten i Kappelshamnsviken fälldes signalsjunkbomber. De hade dock ingen effekt. I stället började man fälla så kallade lätta sjunkbomber.

Då började ubåten sakta röra sig mot vikens utlopp. Där stannade den dock. Vid 19-tiden hade man hydrofonkontakt med ubåten. Det var sista gången. Den har troligen slunkit ut. Det uppgav man på försvarsstaben vid midnatt. Mindre spaningar skall fortsätta i dag på morgonen.

 

På tisdagsförmiddagen kom de första rapporterna om en främmande u-båt i Kappelshamnsviken. KA 3 sände genast dit en bevakningsbåt, nederst på bilden, och kustbevakningen sände TV 101 från Slite. TV 10 1 har hydrofonanläggning.

 

Två jagare låg i beredskap utanför Kappelshamn

 

Lätta sjunkbomber fälldes en ubåten visade sig inte

- Ubåten har antagligen tagit sig ut ur viken. Därför fick jagarna vid 23-tiden order att lämna platsen. De övriga enheterna skall på nytt avspana viken i gryningen.

Så sade man på försvarsstaben sent i natt. Då hade ”ubåtsjakten” i Kappelshamnsviken pågått sedan 10.30-tiden på tisdagen. (21/5 1974)

Marinen hade kontinuerligt släppt sjunkbomber i sökandet efter ubåten.

Indikationer visar att båten finns kvar i viken och en av marinens helikoptrar har haft optisk kontakt med den, meddelade försvarsstaben på kvällen.

Det var i samband med en gotländsk luftvärnsövning som piloten i målflygplanet. 28-årige trafikflygaren Ingvar Nordesparr, siktade den främmande ubåten vars periskop stack upp över vattenytan.

- Ubåten tillhör sannolikt inte den största typen av ubåtar. I så fall hade den inte manövrerat så långt in i viken som denna gjort, sade kommendörkapten Jarl Ellsén vid försvarsstaben. Han gissade att ubåten hade möjlighet att ligga kvar i undervattensläge minst ett dygn.

 

TVÅ JAGARE

I mynningen till Kappelshamnsviken, som är cirka tre distansminuter bred, låg på tisdagskvällen jagarna Halland och Östergötland samt ett par av kustartilleriets bevakningsbåtar. Ett par sjunkbombsutrustade marinhelikoptrar fanns också på plats.

Det var chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, Jean-Carlos Danckwardt, som förde befälet över de aktioner som företogs.

Enligt de bestämmelser som finns skall i ett sådant här fall ”verkningselden” avpassas så att ubåten tvingas inta övervattensläge. När den gjort det och nationaliteten fastställts skall den avvisas.

- Men bestämmelserna kan tolkas så att den antingen skall avvisas eller inta övervattensläge, förklarade kommendörkapten Ellsén. Det var – enligt vad han då bedömde det – nästan omöjligt för ubåten att passera den bevakningskedja som var posterad i vikens mynning.

Vid mynningen är vattendjupet cirka 100 meter. Det var dock temperatur- och salthaltsskillnader i vattnet som avgjorde om hydrofonkontakter skulle räcka till för att registrera ubåtens manövrer, sade man, effekterna dock räcka till. (sic)

Till att börja med släppte marinen sjunkbomber på stort avstånd från ubåten för att göra den uppmärksam på att den befann sig på svenskt område.

- Först om den inte rör sig sätter vi in starkare … sade en talesman … …. .

- Jag kan ju inte svära på att det var en u-båt jag såg, säger Nils Thüring i Visby. men jag såg en strimma på vattnet som efter ett periskop. När jag kom närmare försvann strimman.

- Något skrov såg jag inte, och därför kan jag inte svära på att det var en u-båt jag såg. Men jag antar det. Jag blev ombedd av KA 3 att flyga till Kappelshamnsviken och söka efter en u-båt.

- Vi hade ett annat plan uppe, säger Nils Thüring. Piloten på planet, Ingvar Nordesparr såg en u-båt väster om Fårö. Men den båten gick i ytläge och drog sig ner mot Norra gattet.

Strimman som kan ha varit efter ett periskop såg Nils Thüring vid inloppet till Kappelshamnsviken. Det var vid 10.30-tiden.

- Och om jag uppfattade det riktigt så var u-båten på väg in i Kappelshamnsviken.

 

 

Trafikflygaren Ingvar Nordesparr, 28 år, var den som först upptäckte u-båten. Då gick den i ytläge och var på internationellt vatten väster om Fårö. Han meddelade per radio försvaret att han sett u-båten. (Källa: 1398)

 

 

 

Spaningen gav inget resultat

Den ubåt som på tisdagen upptäcktes i Kappelshamnsviken har marinen inte fått något spår efter. På tisdagskvällen förlorade de svenska örlogsfartygen kontakten med ubåten. Fyra timmar senare avbröts spaningarna.

De återupptogs dock på onsdagen, då helikoptrar och en del mindre fartyg ur marinen sökte inne i och utanför Kappelshamnsviken. Eftersom ubåten då inte fanns kvar avbröts alla spaningar. Den har troligen slunkit genom bevakningskedjan redan på tisdagskvällen. (Källa: 1399)

 

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig