Franska avisofartygen ”Ancre” och ”Oise” besök i Visby 12/6 - 13/6 1922

Ancre. Började byggas 1918. Deplacement: normalt 604 ton. Längd: 76,2 m. Bredd: 8,68 m. Djupgående: 3,27 m. Maskineri: 2 st. Parsons växlade ångturbiner, 2 st. Du Temple-pannor. Oljeeldade. 2 propellrar. 5000 hkr. Max. hastighet: 20 knop. Beväpning: 4 st. 100/45 M1917, 1 st. 65/50 M1902, 2 DCT. Besättning: 107 st. Hon togs ur tjänst 1940.

Oise. Tillhörigt Marne-klassen. Hon var vad som kallades Avisoångare, ett snabbgående, lätt bestyckat mindre krigsfartyg, som är avsett för spanartjänst och befordran av depescher. typ Scarpe. Hon började byggas 1916 vid Arsenal de Brest. Togs i tjänst den 13/8 1918. Deplacement: 566 ton. Längd: 78 m. Bredd: 8 m. Djupgående: 3,4 m. Maskineri: 2 st. Parsons växlade ångturbiner, 2 st. Du Temple-pannor. Oljeeldade. 2 propellrar. 4000 hkr. Max. hastighet: 20 knop. Beväpning: 2 st. 65/50 M 1902. 1 st. DCR. Besättning: 113 st. Hon togs ur tjänst 1940. Hon skrotades 1946 i Lorient.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Visby får besök av fransmännen på måndag.

Det beramade besöket i Visby av franska örlogseskadern kommer att äga rum om måndag (12/6 1922) och tisdag.

Enligt till borgmästaren och stadsfullmäktiges ordförande ingångna underrättelser avgå fransmännen från Stockholm på måndag f.m. och torde inträffa här sent på eftermiddagen eller på aftonen.

Eskadern består av avisofartygen ”Ancre” och ”Oise” båda av medelstorlek och jagartyp. Divisionsbefälhavare är kommendör Douxam, som hissat sitt befälstecken å ”Ancre”. Hans divisionsadjutant är Mr. Didelot,  och befälhavare å ”Ancre” är kapten Loudes, ”Oise” föres av kommendörkaptenen av 2 a graden Mr. Kerudo.

Divisionsstaben räknar dessutom 2 kaptener och 5 marinlöjtnanter.

Fartygen anlända som sagt på måndag kväll och avgå åter under loppet av onsdagen.

Det officiella mottagandet äger rum först på tisdagen. Programmet är ännu icke fullt fastställt, men torde uppgöras ungefär så, att vid 10- och 11-tiden fartygscheferna göra visit hos landshövdingen och militärbefälhavaren, varefter dessa gör kontravisit ombord; därefter infinna sig borgmästaren och stadsfullmäktiges ordförande ombord och inbjuda officerarne och delvis manskapet att vara stadens gäster under uppehållet här; vid 12 tiden få officerarne tillfälle att under major Axel Bolins ledning bese staden och dess fornlämningar, varefter officerarna dela på sig, en del för att intaga lunch hos landshövding Roos, en del å Snäckgärdsbaden; på eftermiddagen anordnas sedan troligen en biltur med främlingarna för att giva dem tillfälle att även bese stadens omgivningar.

Kl. halv 9 på aftonen arrangeras supé med bal å Paviljongen för officerarna.

Under dagens lopp får permitterat manskap från fartygen under kompetent ledning bese staden. Senare på kvällen anordnas bal å artillerikasärnens gymnastiksal för manskapet.

Staden kommer naturligtvis att flagga från ”tinnar och torn”, och det är att hoppas, att även alla privatpersoner som disponera en flaggstång kläda den med vår vackra blågula duk, till ära för de långväga gästerna.

I avseende på festen för fransmännen på tisdag afton vilja vi uppmana alla, som möjligen så kunna, att anteckna sig redan i dag å listan i Sylve Norrbys bokhandel. Vi måste möta upp talrikt för att ge främlingarna ett intryck av vakenhet hos vår lilla stads invånare. Man behöver icke vara blyg för att man icke kan ”pariera fransyska” så fasligt bra. Det reder sig alltid. Privat samtalar man ledigt med händer och fötter, och de officiella talen skötas av därtill kompetenta.

Vi hoppas kunna meddela närmare underrättelser om besöket i vårt måndagsnummer. (Källa: 2029)

À nos chers hôtes français! Till våra kära franska värdar!

C’est pour nous un grand honneur et une satisfaction de recevoir aujourd’hui une visite de représentants de la grande glorieuse nation française aussi brave que chevaleresque. Tous les habitants de notre petite ville aux roses et ruines se groupent au Gotlands Allehanda pour vous tendre la main en vous souhaitant la bienvenue de tout cœur.

Vous êtes arrivés de Stockholm perle des villes du Nord. Sans doute, vous y avez éprouvé une hospitalié digne du nom suédois. Mais vou avez voulu voir aussi une petite ville suédoise, et c’est à nous de vous la montrer. Nous sommes fiers et heureux de cet avantage, quoique, naturellement, nous ne puissions pas vous recevoir de la même manière que l’a fait notre capitale. Ce sont les ressorces matérielles qui nous manquent, et non pas la volonté, vous pouvez en être persuadés.

Nous demeurons, à présent comme toujours, loin des routes fréquentées de monde. Mais, grâce à cette circonstance, c’est à Visby, comme à plusieurs des belles villes de la France, que notre époque s’est unie à l’antiquité et des siècles passés y tendent au visiteur leurs bras. Car nous avons, nous aussi, un moyen âge très riche auquel nous pouvons remonter avec fierté et, à vos excursions dans notre petite ville antique, vous y trouverez assurément beaucoup de monuments historiquement intéressants.

Quelquefois , quand en a voulu nous complimenter et nous flatter, nous autres Suédois, on nous a appelés ”les Français du Nord”. Nous acceptons pour en seul moment en vous disant que les Français du Nord souhaitent la bienvenue aux Français du Sud à la Carcassonne du Nord.

Agréez , Hôtes honorés, nos souhaits sincères de la bienvenue!

(Översättning

Till våra kära franska värdar!

Det är en stor ära och tillfredsställelse för oss att idag få besök av representanter för den stora ärorika franska nationen, lika modiga som ridderliga. Alla invånare i vår lilla stad av rosor och ruiner samlas på Gotlands Allehanda för att nå ut till dig och välkomna dig helhjärtat.

Du har anlänt från Stockholm, pärla av städerna i norr. Utan tvekan upplevde du där en gästfrihet värdig det svenska namnet. Men du ville också se en liten svensk stad, och det är upp till oss att visa det för dig. Vi är stolta och glada över denna fördel, även om vi naturligtvis inte kan ta emot dig på samma sätt som vår huvudstad gjorde. Det är de materiella resurserna vi saknar, och inte viljan, det kan Ni vara övertygade om.

Vi är kvar, nu som alltid, långt från de trånga vägarna. Men tack vare denna omständighet är det i Visby, liksom i många av Frankrikes vackra städer, som vår tid har förenat sig med antiken och förgångna århundraden sträcker ut armarna där till besökaren. Eftersom vi också har en mycket rik medeltid som vi kan gå tillbaka till med stolthet och under dina utflykter i vår lilla antika stad kommer du säkert att hitta många historiskt intressanta monument där.

Ibland, när de ville komplimentera och smickra oss, vi svenskar, kallades vi "nordens fransmän". Vi accepterar för ett ögonblick genom att berätta att nordens fransmän välkomnar söderns fransmän till Carcassonne i norr.

Acceptera, ärade gäster, våra uppriktiga välkomstönskningar!) (Källa: 2030)

Alla flaggor i topp!

Vi tillåta oss ännu en gång uppmana till allmän flaggning under morgondagen som en artighetsbetygelse mot de franska gästerna.

(Källa: 2030)

Det franska örlogsbesöket

De båda franska jagarne l’Ancre och l’Oise avgingo från Stockholm kl. 4.45 i morse och hitväntas vid 4-tiden i eftermiddag. Till adjutant hos divisionsbefälhavaren kommendör Douxami under eskaderns besök härstädes har kommenderats kaptenen vid artillerikåren G. von Braun, vilken, sedan eskadern anlänt och ankrat på redden, går ombord och meddelar eskaderchefen programmet för vistelsen härstädes. Detta torde i huvudsak komma att följa de linjer som angåvos i lördagsnumret. (Källa: 2030)

Franska örlogsbesöket

De båda franska jagarne l’Ancre och l’Oise hitlände vid 4-tiden i går eftermiddag och förtöjde vid norra brobänken i yttre hamnen. Massor av stadsbor vallfärdade sedan under kvällens lopp ned till hamnen för att taga de främmande örlogsmännen i betraktande. Det var dock inte tillåtet att gå ombord. En del av fartygsbesättningarna hade redan i går landpermission och strövade i mindre flockar omkring i staden.

Det officiella mottagandet har ägt rum i dag, med anledning varav staden prunkar i festskrud. De svenska färgerna, här och där blandade med en främmande konsulatsflagga, vaja överallt för en svag bris. Vid 10-tiden i förmiddags avlade kommendör Douxami jämte de båda fartygscheferna visit hos landshövdingen och militärbefälhavaren, vilka på middagen gjorde kontravisit ombord. Omedelbart därefter infunno sig borgmästaren och stadsfullmäktiges ordförande ombord och inbjödo officerarne samt delvis manskapet att under eskaderns uppehåll härstädes vara stadens gäster.

Under dagens lopp ha de franska officerarne under major Axel Bolins och lektor V. Nymans ledning gjort en rundtur i och utom staden, varvid främlingarne uttalade sin förtjusning över våra fornminnen. Därefter delade sig officerarne i tvänne grupper, av vilka den ena, bestående av de högre officerarne, intog en lunch hos landshövding Roos å residenset, medan den andra delen begav sig till Snäckgärdsbaden för att stilla magens krav.

Kl. halv 9 i afton i går så den officiella välkomstfesten för främlingarne av stapeln å D. B. V:s paviljong och samtidigt anordnas å artillerikårens gymnastiksal bal för ett 80-tal av de franska matroserna.

Mellan kl. 2 och 5 i dag har allmänheten tillträde till örlogsfartygen. (Källa: 2031)

Det franska besöket

Det franska besöket härstädes avslutades i dag. Vid 7-tiden i afton avgå nämligen de båda avisofartygen härifrån med Pillau och Memel som närmaste mål för att omkring en vecka senare återkomma till våra farvatten, dock utan att denna gång besöka Visby.

I middags vore borgmästare Torpadie och stadsfullmäktiges ordförande, överstelöjtnant Bolin, samt gårdagens ciceroner, lektor Nyman och major Axel Bolin, inbjudna till lunch ombord å båtarna.

Även i dag har allmänheten tillträde till fartygen mellan kl. 2-5 e. m.

Av allt att döma medföra främlingarna idel goda intryck från besöket i Visby och det torde icke anses förmätet, att vi å allmänhetens vägnar tillönska dem ett hjärtligt Au revoir! (Källa: 2032)

Franska örlogsbesöket. En stilfull välkomstfest.

Till de franska officerarnas ära gavs i går afton å D. B. V:s paviljong en enkel fest med supé och bal. Festen tog sin början kl. halv 9 och var besökt av ett 80-tal personer ur samhället, däribland ett icke ringa antal yngre damer. Som värdar för aftonen fungerade borgmästare Torpadie och stadsfullmäktiges ordförande, överstelöjtnant Bolin. Den vackra restaurangen, vars matsal helt reserverats för festdeltagarna, hade dekorerats med trikoloren och festonger i de franska färgerna. Sedan smörgåsbordet avätits stående, bänkade man sig vid småbord. Vid honnörsbordet sutto, utom divisionschefen kommendör Douxami och de båda fartygscheferna, värdarne med fruar, lektor Nyman m. fl. fransktalande personer. Då man hunnit till desserten, äskade överstelöjtnant Bolin ljud och hälsade i ett kort anförande på franska i stadens namn hedersgästerna välkomna och utförde ett 4-faldigt hurrarop och fanfarer åtföljt leve för franska marinen. Härpå spelade restaurangens musikkapell Marseljäsen, som åhördes stående.

En stund senare reste sig borgmästare Torpadie och höll på formfulländad franska talet för hedersgästerna, vilket i svensk översättning hade ungefär följande lydelse:

Mina damer och herrar!

De band som förena Frankrike och Sverige, äro talrika och urgamla. Vi välja endast erinra om förbundet mellan konung Gustaf II Adolf och kardinal Richelieu. Allt sedan dess har det goda förhållandet mellan de båda nationerna, Sverige och Frankrike, varit beståndande. När ni nu höra mitt eländiga franska uttal, tro ni knappast, att det funnits en tid, då i Sverige franskan var det samtalsspråk, som alla bildade personer använde. Vi beundra ännu i dag de stora franska författare, som gnistra som stjärnor av första ordningen på litteraturens himmel. En modärn författare, Anatole France, har nyligen erhållit Nobelpriset.

Låt oss icke förglömma, att Frankrike skänkt oss vår nuvarande kungaätt, då ju stamfadern för denna dynasti var marskalk Bernadotte, en son av den stora nationen

Det är därför helt naturligt, att vi känna en oförställd glädje vid att få i vår hamn emottaga tvänne krigsfartyg, tillhörande den franska marinen, och att se trikoloren, en av världens vackraste och ärorikaste flaggor, vaja från dessa fartyg.

Tyvärr tillåta oss icke vår lilla stads resurser att manifestera denna glädje annat än på ett helt blygsamt sätt. Visby storhetstid är nämligen förbi.

Vi ha emellertid ännu kvar några ganska ansenliga skatter. Det är våra fornminnen, som ännu beundras av hela världen, den gamla ringmuren och ruinerna, vilka alltjämt bevara sin skönhet full av tjuskraft och melankoli.

Och i afton ha vi ibland oss en skatt, ännu värdefullare än dessa forntida minnen och av mjukare material än de - jag menar den lilla samling av unga Visbydamer, som brinna av längtan att få stifta bekantskap med de höviska franska riddersmännen. Det talade språket uträttar och betyder föga.  Et finns ett annat språk, som förstås överallt utan svårighet – ögonspråket.

Mine herrar! I befinnen eder visserligen i ett fredligt land, men varen på eder vakt att kvinnlig fägring ej trotsar er makt och gör eder till fångar.

Med dessa ord har jag äran utbringa en skål för våra ärade gäster, de franska officerarne.

Skålen dracks under entusiasm och beledsagades av 4-faldiga hurrarop och fanfarer.

Några minuter därefter äskade kommendör Douxami ljud. I ett ledigt och spirituellt anförande tackade han å egna och sina officerares vägnar för det gästvänliga mottagandet i Visby. han beklagade bara, att sjöfolk voro så dåliga talare och att det framför allt beredde honom svårigheter att yttra sig efter en så god talare som hr borgmästaren, vars tal skulle gjort en fransman stor heder. Det var mycket länge som kommendör Douxami hyst hopp om att få tillfälle att besöka Visby, vars gamla historia och minnesmärken livligt intresserat honom. Han berörde i samband därmed de gamla allianserna mellan Frankrike och Sverige och erinrade om hur genom Ludvig XIV:s förmedling även Gotland en gång bevarats åt moderlandet. Nu njöt ju Sverige av ett lugn, som han hoppades icke skulle störas, men den fara, för vilken hr borgmästaren varnat, hans officerares fara i skaran av det unga kvinnliga Visby, var tvivelsutan en att räkna med. Om fångna av damerna eller ej, så lovade han att med ännu fler unga officerare återvända nästa år, varför han denna gång slutade med ett tack till staden för inbjudningen,  stadens representanter och samtliga närvarande, varpå han bad gästerna förena sig med honom i en skål för ”rosornas och ruinernas stad”.

I samband härmed vände sig M Douxami till de närvarande representanterna för pressen, som han med några förbindliga ord tackade för tidningarnas ”älskvärda uppmärksamhet” och välkomsthälsning.

Talens rad var därmed till ända och sedan kaffe och avec serverats, spelade musiken upp till dans, som därefter pågick med liv och lust, tills uppbrott vid halv 1-tiden på natten skedde. (Källa: 2032) 

Till dagskrönikan. Från franska besöket i Visby.

Avisoångaren l´Oise anländer till Visby den 12 juni. Foto: Gotlands Allehanda. (Källa: 2033)

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper