Föregående sida

Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / med anknytning til Gotlands försvar / 1868

 

Elertska målet

Gotlands Tidning 3/1 1868

Elertska målet. Wi referera under rättegångsafdelningen domstolens utslag i detta mål, enär detsamma således är i första instansen afgjordt, på grund af förutgångna ransakningarne, anse wi oß kunna yttra några ord om sjelfwa saken, hwilket wi af lätt begriplig orsak förut ej welat. — Det har för oß warit, liksom det ännu är, oförklarligt, att en person, som will anses wara i orubbad besittning af sundt förnuft, kan på sätt som nu, skett förlöpa sig ända derhän, att lättsinnigt draga inför rätta flera samhällsmedlemmar, och att tilltro sig kunna utan risk eller ostraffad, mot dem framställa anklagelser och answarsyrkanden, som å heder och ära gå. Om wi icke mißtaga oß, har dir. E. blifwit warnad för följderna af det steg han tagit, och det finnes wäl ingen, som kunnat förutse en så lindrig utgång, som den målet nu fått. För wår egen del må det dock härwid få förblifwa, enär wår utgifware anser den upprättelse han genom domstolens utslag erhållit tillfyllestgörande;  men huruwida det ådömda bötesbeloppet 100 rdr rmt,  som tillfaller kronan, är afskräckande för dylika tilltag, lemne wi derhän.

Wisby-Posten har i sista referatet om detta mål, såsom det synes oß, framkastat en insinuation, som bör af W.-P. närmare förklaras. Der säges nämligen, att wid de 2:ne sednaste gånger målet förewarit, dels nya tillkallade och dels ånyo hörda wittnen ej haft några widare upplysningar, ”än som förut skett”. Det skulle wara intressant att af W.-P. få weta, hwilka de upplysningar äro, som förut afgifwits?

 
 
 

Rättegångs- och Polis-Notiser

Gotlands Tidning 3/1 1868

Elertska målet afgjordes i måndags genom Rådhusrättens då afkunnade utslag. Kapten Törnquist och redaktören Byström frikändes från allt answar. Musikdirektören Elert deremot dömdes för obefogad rättegång, eller för det han framställt anklagelser, som han icke kunnat eller gittat bewisa, att böta 100 rdr rmt, samt att utbetala ersättningar för inställelser i målet.

 
 
 

Belysning

Gotlands Tidning 10/1 1868

Då tidningen ”Wisby-Posten” tyckes wilja, åt meddelandet af Militär-befälets på Gotland und. memorial angående förswarswäsendets härstädes ordnande gifwa alltför stort anseende, så hafwa wi funnit oß böra, med anledning af många förfrågningar, upplysa, att nämnde förslag egentligen endast ingått till herr Krigsministern för att inför Kongl. M:t föredragas innan proposition till riksdagen kan härom afgifwas. De många mißtag och förbiseenden, som, att döma efter hittills publicerade delen af förslaget, redan blifwit af uppmärksamma läsare obserwerade, göra dock högst sannolikt, att hr Krigsministern, wid föredragningen icke kommer att tillstyrka samma förslags antagande som regeringens, åtminstone icke i deß helhet, enär föga utsigt torde finnas, att detsamma kan af riksdagen i allo gillas. — Wi nämna blott detta för närwarande i största korthet, och återkomma till sjelfwa kritiken till deß förslagets offentliggörande afslutats.  Oß synes emellertid förslaget icke wara af den wigt, som W.-P. will gifwa detsamma; ty ganska troligt är, att förslaget måste omgöras; och då duger ju det nu framställda så nära som nettopp ingenting.

 
 
 

Arbetskarlen F. Winter contra Generalen Gyllenram

Gotlands Tidning 17/1 1868

Såsom bekant är, anfördes af infanteristen wid Tingstäde kompani, arbetskarlen F. Winter, hos Justitie-Ombudsmannen klagomål deröfwer, att W, hwilken wid mönstringen med nämnde kompani den 8 Maj 1865 blifwit arresterad för fylleriförseelse, införts till Staden och derstädes af Militärbefälhafwaren ålagd åtta dagars waktarrest, hwarjemte åtskilliga i sammanhang dermed begågna olagligheter i Winters behandling under arresttiden anmäldes. Uti skrifwelse af den 20 Oktober 1865 erhöll Krigs-Fiskals-Embetet Justitie-Ombudsmannens uppdrag, att härför tilltala Militärbefälhafwaren, generalmajoren H. Gyllenram, hwilket och skedde uti memorial af den 23 November samma år. Sedan skriftvexlingen i målet fortgått och wittnesförhör hållits, har Krigs-Fiskals-Embetet den 14 December förl. år afgifwit slutligt utlåtande, deruti yrkas, att hr general-majoren Gyllenram, för det han låtit afstraffa underlydande annorlunda än tillåtet är, måtte jemlikt 2 Kap. 30 § i Krigs-Artiklarne samt Kongl. Cirkuläret den 26 Now. 1812, warda dömd till twå månaders suspension från sin tjenst såsom Militärbefälhafvare på Gotland med thy åtföljande löneförmåner, äfwensom förpligtigad att för det lidande, Winter genom arreststraffets förwandling till waktarrest må anses hafwa undergått, ersätta denne med det belopp, Kongl. Krigs-Hof-Rätten kan finna skäligt; hwaremot Winter anses icke kunna fällas till något answar i följd af anförda klagomålet, dock att Winter bör fortfarande widkännas ersättningskostnaden till wittnet Weßman.

 
 
 

Bal å Hotel Gotland

Gotlands Tidning 24/1 1868

 

 
 
 

Kanonsalut

Gotlands Tidning 24/1 1868

Å hertigens af Östergötland födelsedag, den 21 dennes, gafs öflig salut från södra skansen.

 
 
 

Carlsdagen firades härstädes med kanonsalut

Gotlands Tidning 31/1 1868

Carlsdagen firades härstädes med kanonsalut kl. 12 middagen och en temligen besökt bal på aftonen å hotel Gotland. H. M:t konungens tal föreslogs af t. f. militärbefälhafwaren, öfwersten D´Albedyhll, hwarefter balen widtog och fortgick till midnatt. Dagen derefter war s. k. barnbal, derwid de flesta balgästerna likwäl tycktes wara bra gamla barn.

 
 
 

Dödsfall. H. Leche

Gotlands Tidning 31/1 1868

Wi hafwa att ytterligare anmäla ett i går inträffat dödsfall å Klintehamn, då Postmästaren derstädes, kapitenen wid Gotlands Nationalbewäring H. Leche hastigt och oförwäntadt träffades af döden, i en ålder af 54 år. — Älskwärd och god familjefader, tillitsfull wän och kamrat woro de egenskaper, som bland andra gjorde den alltför tidigt hädangångne i lifstiden älskad, ärad och aktad såsom make, fader och wän.

 
 
 

Dödsfall. Henric Leche

Gotlands Tidning 7/2 1868

 

 
 
 

Ordensutnämning

Gotlands Tidning 7/2 1868

K. M:t har den 28 sistl. Januari utnämnt till riddare af Wasa-orden: f. d. Tull-föreståndaren och Post-expeditören, underlöjtnanten Johan Fredric Tiljander.

 
 
 

Nils Axel Planting-Bergloos enka

Gotlands Tidning 14/2 1868

K. M:t har till innew. riksdag föreslagit att aflidne kaptenen wid Gotlands Nationalbewäring och Tygförwaltaren i Wisby Nils Axel Planting-Bergloos enka Edla Josefina Planting-Bergloo, född Poignant, må uppföras på allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 400 Rdr, att från 1868 års början beräknas.

 
 
 

Förordnande

Gotlands Tidning 21/2 1868

Wid återbesättandet af stadsfogde-befattningen härstädes, har Magistraten dertill förordnat styckjunkaren O. N. Hallgren.

 
 
 

Genom allmän offentlig auction

Gotlands Tidning 28/2 1868

Genom allmän offentlig auction, som den 4 inst. April, från kl. 9 förmiddagen kommer att hållas i Wisby å Tyggården eller s. k. gamla brännerigården försäljes till den högstbjudande för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning nedanstående, numera dels öfwerflödige och dels oduglige Gewärs-, Ammunitions- och Utredningspersedlar nemligen:

3 st. Gewärspipor, engelska.

1 st. Sabel med balja, Helwigs modell.

3 st.ditomeddito 1831 års modell.

131 st. Bajonetter trekantiga engelska.

100 st.dito dito till bajonettfäktningsgewär.

12 st.dito dito till 1849 års förändringsmodell.

878 st. Pikar med korsjern.

18 st. Bajonettbaljor, till 1855 års bajonetter.

2 st. Bakplåtar, engelska.

1 st. Bygel, engelsk.

371 st. Tändhattstappar 1851 års bajonetter.

79 st. Hanar för hammare.

4021 st. Klickläder.

32 st. Mynningsproppar till tappgewär.

38 st. ditotill 1855 års gewär.

1 st. Fjedereß tappgewärs 1849 års.

1 st.ditotill engelskt gewär.

6 st. Nöt-, ut- och påtryckare.

35 st. Oljefoder af tenn.

1 st. Rörka, engelsk spets.

1 st. ditodito öfre.

1164 st. Sigtklackar, smidda.

7 st. Skrufmejslar.

362 st. Skrufwar , trä- till gewärskistor.

103 st. Stockar, gewärs- utan lås och beslag.

82 st. Kistor, gewärs- ny modell.

506 st. Kratsar, karbin, engelska.

53 st.ditotill belgiska gewär, 1857 års.

4 st.ditotill tappgewär.

3 st. Laddstockar, engelska.

2 st. Lås, engelska N:o 2 och 3.

3 st. Remmar gewär.

739 st. Etiketter.

8 st. Tappnycklar med skrufmejslar till tapp- och engelska gewär.

7 st. Tappnycklar med skrufmejslar till 1857 års gewär.

40 centner gammalt jern.

4,90 ”dito stål.

4,31 ”dito meßing.

76 st. Stockämnen, af björk, gewärs, större.

2 st. Skoningar till skotttafledukar.

1 st. Handpust.

1 st. Slägga.

1 st. Ämbar.

1 st. Eldgaffel.

215 st. Rör brandt, slagna, till 16-pund. Haubitzer.

438 st. dito ditoditotill 12-pund. Granat-kanoner.

750 st. dito ditoditotill 8-pund. Haubitzer.

88 st. dito ditotoma.

14799 st. dito Geswindta.

400 st. dito penu-fyllda.

108 st. Karduser af papper toma till 24-pund. kanoner.

40 st. Dunstsäckar af kläde till 4 lod.

2,86 centner Dammkrut.

150 st. krutcentner, tom.

731 st. kaggar, toma.

1 st. Låda, patron-inpackning.

40 st. Lådor, till infanterikistor.

28 st.ditopack-,

2 st. Fat om 60 kannor.

1 st. Kannmått af bleck.

4 st. Schampluner till kulor, af 0,58—0,59 dec. tums diameter.

2 st. Schampluner till kulor, af 0,60—0,61 dec. tums i låda sats.

2 st. Mätstickor 24-pundiga.

2 st.dito 16-pundiga.

3 st.dito 12-pundiga.

3 st.dito 3-pundiga.

8 st. Krutmått af bleck till 1 lod.

4 st.ditoaf koppar till ¾ lod.

4 st.ditoaf dito till ⅔ lod.

6 st.ditoaf meßing till 1/12 lod.

3 st.ditoaf koppar Aschlings.

6 st.ditoaf trä till 1 lod.

31 st. Kulformer till pistoler.

14 st. Synålar.

2 st. Pennknifwar.

2 st. Thefat hwita.

1 st. Wågbalance af jern.

1 par. wågskålar af meßing.

2 st. Wigter af jern a 5 lisp.

1 st. Wigt af jern a 4 lisp.

1 st. dito af dito a 3 lisp.

1 st. ditoaf dito a 2 lisp.

1 st. Wigt af jern a 1 lisp.

1 st. ditoaf dito a 10 skålp.

1 st. dito af dito a 5 skålp.

1 st. dito af dito a 4 skålp.

1 st. dito af dito a 2 skålp.

2 st. Wigter af metall, en sats a 1 skålp.

1 st. Wigt af jern a 1 skålp.

616 st. Kartechehbottnar af trä diverse.

616 st. Kartechelock af trä diverse.

4 st. Bandolertaflor.

13 st. Bandolerremmar.

3 st. Axelgehäng till huggare.

1 st. Jägarehorn.

Betalningen erlägges contant, och persedlarne som äro bese de tre näst föregående dagarne kl. 10 till 12 förmiddagen, skola wara afhemtade sednast åtta dagar efter auktionen; öfriga wilkor i enlighet med Kronoauktionsreglementet af den 20 December 1825 tillkännagifwes före auctionens början. Wisby den 19 Februari 1868.

Tygmästare-Embetet.

 
 
 

Militärbefälets memorial, angående förswarswäsendets

Gotlands Tidning 6/3 1868

”Wisby-Posten” har nu meddelat slutet af Militärbefälets memorial, angående förswarswäsendets på Gotland ordnande, och den kritik af detsamma, som wi utlofwat, skall snarligen blifwa synligt. För dagen meddele wi emellertid ett utdrag derur, som ådagalägger en märklig obekantskap med förhållanderna härstädes, då der talas om ”skofwet,” som likwäl är någonting alldeles okändt på Gotland. Yttrandet lyder nemligen sålunda.

”Det wore icke allenast ur militärisk synpunkt fördelaktigt att batterierna på roten woro lika starka till deß nummerstyrka, utan och till stor nytta för rotarne och skofwet upphörde genom en sådan lika fördelning. Den stora olägenheten, som widlåder detta sätt att rekrytera, nemligen den, att icke roten sjelf, utan någon rote i en annan del af ön träffar aftalet med den blifwande rekryten om inträde i nummer uti en mer eller mindre aflägsen trakt, gör att manskapet måhända icke antages med den urskiljning i sedligt hänseende, som skulle ega rum, om den wakanta roten hade att ensam ombesörja denna angelägenhet. Det billigaste priset bestämmer under skofwets tillämpning ofta, om icke oftast, walet emellan de ifrågakomna rekryterna;  de sedliga egenskaperna tagas icke nog sorgfälligt i beräkning, och genom förbiseende af denna wigtiga omständighet härflyter månget obehag för rotarne,  de der fått emottaga hwad skofwet haft att erbjuda.”

 
 
 

Militär-afdelning

Gotlands Tidning 13/3 1868

Wi hade welat i dag upptaga till beswarande en i G. L:s N. T. № 9 förekommande artikel: ”En fråga till K. Armé-Förwaltningens Artilleri-Departement,” för att framlägga ”klara och obestridliga” bewis,  att förf. begått flera mißtag och framkommit med osanna uppgifter; men för bristande utrymme måste wi uppskjuta detta till nästa №, som kommer om Onsdag.

 
 
 

Militärafdelning. Suum cuique

Gotlands Tidning 18/3 1868

I Gotlands läns nyaste Tidning för den 28 sistl. Februari finnes återgifvet en från K. Armé-Förwaltningens Artilleri-Departement den 17 Januari till Tygmästaren i Wisbyställd skrifvelse, deruti föreskrifter meddelas, huruledes skall förhållas med de uti 4 förteckningar upptagne persedlar, tillhörande de olika artilleriförråden i Wisby, som för Kongl. Majt:s och Kronans räkning skola försäljas. Redan långt förinnan denna skrifvelse blef synlig i G. L:s n. T. hade vi hos vederbörande begärt och erhållit del af densamma, men funno icke skäl att öfver gifna föreskrifterna göra någon anmärkning. Annorlunda har dock art.-förf. i G. L:s n. T. uppfattat saken; men, såsom oss synes,  har han i sin ”fråga” till k. armé-förvaltningens art. dep:t dels låtit komma sig till last åtskilliga misstag och dels vilseledande uppgifter, ett förhållande så mycket märkligare, som,  om vi icke misstage oss alltförmycket, art.-förf. borde hafva bättre kännedom i förevarande saken.

 
 
 

Auktion

Gotlands Tidning 18/3 1868

Genom allmän offentlig Auktion, som den 24, 25, 27 och följande dagar i nästkommande April månad, från kl. 9 f. m. kommer att hållas i Visby å Tyggården eller s. k. gamla brännerigården, försäljes till högstbjudande för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning. nedanstående numera obehöflige Tygpersedlar nemligen:

8 st. Batterifanor

16 st. Betsman

16 st. Blindlyktor

6 st. Brandrörsklubba med påsättare och såg

1 st. Bröstnagel, Hellvigs

3 st.dito 6 och 8-pundiga

30 st. Dragtåg

8 st. Dosor af koppar flata Aschlings

8 st.ditoditotill puderkrut

36 st. Dynor af väf till föreställare

27 st. Elddon satser

32 st. Foder af bleck till ljus

6 st.d:oafd:otill brandsats

24 st.d:oafd:otill brännare

12 st.d:oafd:o till d:omed remmar

36 st.d:oafd:otill lunt

10 st.d:oaf läder till puderdosor

6 st.d:oaf väf till mynningar 12-pundiga

2 st.d:oaf d:o d:o16-pundiga

16 st.d:oaf d:o tilld:o6-pundiga

4 st.d:oaf d:o tilld:o8-pundiga

14 st.d:oaf d:o till viskarehufvuden 8 och 6-pundiga.

12 st.d:oaf d:o till d:o12-pundiga

4 st.d:oaf d:o till d:o16-pundiga

36 st.d:oaf d:o till d:o6-pundiga

8 st.d:oaf d:o till batterifanor

2 st. Fogeltungor

18 st. Förvågar med svänglar till 3 hästar

36 st. d:omed d:otill 2 hästar

7 st. d:o till 2 hästar

17 st. d:o till 3d:o

8 st. d:o till 2d:o obeslagna

20 st. Förstickor i reserv

4 par Granatkrokar

4 par Halfärmar

36 st. Handspikar 8, 12 och 16-pundiga

22 st.d:o6-pundiga

4 st. Hjul i reserv till lavetter 12, 16 och 6-pundiga

4 st.d:otill föreställare

8 st. Horn af koppar till mjölkrut, Aschlings

5 st. Hänglås med nycklar

1 st. Instrument Chirurgiskt med fodral

1 st.d:oCirkel med ritbestick

2 st.d:oHaubitz elevations Helvigs

2 st.d:orikt 8-pundigaHelvigs

4 st.d:o uppsättnings af messing 8-pundiga

88 st. Skrufvar till uppsättning

14 st. Pinnkapeller med remmar 16, 8 och 6-pundiga

9 st. Tjärkappor

40 st. Kistor ammunitions

8 st.d:od:o med 2:ne rum påklistrade pressningar och finknöt

3 st.d:o till batterier

40 st.d:o Infanteri med 10 lådor och bärbommar

8 st. Krutbrillor

2 st. Ljusstakar

42 st. Luusar (sic) i reserv

8 st. Lundtkurar

52 st. Luntstakar

4 st. Lådor till inpackning

72 st. Mottrycken i reserv

20 st. Mottrycksnycklar

16 st. Nålar, rym- till Aschlings kanoner

115 st.d:ogröfre och finare

23 st. Pressänningar af målad väf

8 st. Proppar stycke 12-pundiga

8 st. d:od:o 3-pundiga med stroppar Aschlings

2 st. Puderdosor af koppar

2 st. Raspar

42 st. Remmar till rymnålar

24 st. Remmar till rakettspön

64 st.d:otill Aschlingskanoner med släptåg, byglar och hakar

26 st. Rymnålar

3 st. Skrapa granat 16-pundiga

1 st.d:oHaubitz 8-pundiga

1 st.d:oKanon 12-pundig

3 st.d:oFängtråls

22 st. Skrufvar i reserv till uppsättningsinstrumenters fästande

2 st.d:oNot och plunder 12-pundiga

10 st.d:od:o d:o6-pundiga

1 st.d:omed fogeltunga

3 st.d:orikt- med kors och skena

5 st.d:od:o med kors och metallmutter, 8-pundiga von Cardells

6 st.d:od:o 12-pundiga Hellvigs

1 st.d:od:o

4 st.d:od:o6-pundiga Hellvigs

1 st. Släptåg 24 fot långt med jernögla i hvarje ända

16 st. d:o med spetshakar 2½ tums 18 fot långa Aschlings

55 st. Smörjkappor af trä

60 st. Spadar af jern med skaft.

10 st. Spikhjul med mottrycken

108 st. Svänglar i reserv

24 st.d:o obeslagna

1 st. Tastare 12-pundig

1 st.d:o 6-pundig

35 st. Tistlar beslagna

33 st. Tistelstytsor

4 st. Torfstickare 24-pundiga

2 st. d:o 12-pundiga

8 st. Täcken af hår att lägga öfver skotten

24 st. Uppsättningsinstrument 12, 16 och 6-pundiga med skrufvar

2 st. Vagnsborstar

4 st. Viskare inventions 16-pundiga med borst och sättare

6 st.d:o d:o6-pundiga medd:o Ehrensvärd

12 st.d:od:o 12-pundiga oklädde

32 st.d:o d:o6-pundigad:o

6 st.d:o d:o3-pundigad:o

4 st. Viskarehufvuden med borst 16-pundiga

4 st. d:omedd:o 8-pundiga

6 st. d:omedd:o 3-pundiga

5 st. Viskdukar

41 st. Väskor ammunitions

48 st.d:ogesvinta rörs

9 st.d:osyl med tillbehör

30 st. Yxor med skaft

18 st. Ämbar af läder

4 st. Betselstänger

2 st. d:omed tyglar till officershästar

9 st. Bredonger för officershästar

3 st.d:o för d:o med tyglar

124 st.d:oför underofficers och manskapshästar

24 st.d:oför d:ooch d:omed tyglar

84 st.d:omed sidstänger för oberidna högerhästar

59 st. Borstar. stäf

9 st. Grimmor för officershästar

3 st.d:oaf läder för d:o med 2:ne skaft1 af tåg och 1 af läder

33 st.d:oafd:o med tågskaft och munstycken

84 st.d:o med munbete

3 st. Grimskaft af läder för officershästar

17 st. Hackelsekistor med 1 knif i hvarje

71 st. Hufvudställ med tränsar utan tyglar till bredonger

6 st. Hästkammar

60 st. Hästtäcken af filt

68 st.d:o af hår

206½ par Lokar beslagna klädda och målade

1 pard:o obeslagna

15 satser Mått af bleck till ½ ¼ och 1/32 kanna

9 st. Piskor kör med garnsnärtar

54 st.d:od:o med tagelsnärtar

17 st.d:o rid-

2½ par Pistolhölster officers

27½ pard:o underofficers och manskaps

8 st. Putssaxar

60 st. Remmar lok i reserv dubbla

120 st.d:od:o enkla

120 st. Sabelskor med remmar

2 st. Sadlar husars officers med förbyglar, gjordar, ryggstycken, packremmar, pistolhölster,

sitsputor, stegläder, och stegbyglar.

12 st. Sadlar underofficers och manskaps

119 st.dito för underofficers och manskapshästar, med ryggstroppgjordar, packremmar,

sitsputa, stegläder och stigbyglar

30 st. Selar stång med linor och lokar

113 st. d:o stång med strängar, öfverblad och stångkappor

149 st.d:o för och mellan med linor och lokar

9 st.d:o gaffel

31 st.d:od:o med dubbla stångkappor

9 st.d:o kärr med lokar, krokar och tampar

16 st. Selsträngar

54 st.d:o med strängringar i reserv

18 st. Skrapor, häst-

3 st. Stångbetsel för officershästar

140 st. Stångkappor af läder

117 st. Tränsar utan tyglar vanliga

80 st. Tyglar, lång-

139 st.d:o, mellan-

13 st.d:o, half

99 st.d.o till bredonger

6 st. Valltrappor till underofficers och manskapshästar med fast övergjord

2 st. Öfvergjordar officers

8 st. Bultar lavetts med mottrycken

9 st. Jernaxlar

5 st. Jernbussar gjutna till föreställare 6 och 8-pundiga

6 st.d:od:o till lavetter

3 st.d:od:o till kärror

2 st. Kappor till vagnssmörja

18 st. Nitnaglar

¼ skålp. Snäckor

100 st. Spik, hjul af jern

40 st.d:od:od:o med mottrycken

64 st. Söljor af jern större och mindre

40 st.d:o till stångkoppel

6 st.d:o till bukgjordar

11 st.d:o till öfverblad

24 st.d:o till dragläder

5 st. Virke, axlar af ek

9 st.d:o axelbank

4 st.d:o bröstnagels

4 st.d:o lavettkalfs

2 st.d:o stockar af ek till d:o

2 st.d:o plankor af d:o till d:o

7 st. Lavettkalfvar

2 st. Virke till lavettplankor af ek 16-pundiga

5 st.d:o till d:oaf d:o 12-pundiga

10 st.d:o till d:oaf d:o 6-pundiga

4 st.d:o till d:oaf d:o 3-pundiga

9 st. Lavettplankor

22 st. Virke tistelarmar till föreställare

12 st.d:o tistel af björk till vagnsgafflar

7 st. Virkämnen af ek hjulekrar till lavetter

8 st.d:oaf ask hjul-löter till vagnar

33 st.d:oaf björk d:o till föreställare

36 st.d:oafd:o d:o till vagnar

5 st.d:oafd:o tistel

14 st.d:oaf ek hjulnaf

4 st.d:oaf d:o framstycken till lavetter 4 fot långa fyrkantiga

1 st.d:oaf d:o d:o d:o tillhugget

1457 st. Hjulekrar efter slopning

2 famnar Ved efterd:o

2 famnar Öfverfall grofhuggna ämnen

3,37 centner skålp. Malm efter slopning

190,00””Jern, smidt gammalt

14,48”” d:o gjutd:o

1 st. Domkraft

8 st. Fänghålsnafvare

1 st. Godsmätare

6 st. Huggpipor

1 st. Knif, hand-

4 st.d:o, tälg-

2 st.d:od:o med slidor

1 st. Borrskaft af trä

1 st.d:oaf jern

2 st. Borrar tapp till hål

1 st. Kran med 4 ben och hufvud

1 st. Lersättare

1 st. Nageljern med hål för bultar

50 st. Nålar lång finare och gröfre

24 st.d:o skär

1 st. Gängskifvor med 3 gängborrar till hvarje

1 st. Påse af läder till verktygs förvar

12 st. Pinn- eller drifborrar

1 st. Sax

4 st. Skrotmejslar mindre

4 st. Skrufborrar

3 st. Skrufskifvor med gängade mål

6 st. Spikborrar

120 st. Skyfflar af jern med skaft

6 st. Sylar vanliga finare och gröfre

4 st. Svängjern till borrar

8 st. Tumstockar

72 st. Tumtutor af skinn

2 st. Valljungfrur

1 st. Vattenpass af trä

59 st. Yxor med skaft

4 st. Lavementsprutor

3 st. Lådor verktygs

4 st. Munnborster

4 st. Punsar

4 st. Munjern

4 st. Åderjern

1 st. Drillskaft med 4 drillar

2 st. Filar 3-kantiga

1 st. d:o halfrund

1 st. d:o flat

1 st. Gängskifvor till 1 samt 7/8 tums bultar

4 st. Släggor

1 st. Vinkelhake af jern med tum-mått

4 st. Drillborrar

2 st. Sågar vanliga

Betalningen erlägges kontant, och persedlarne som äro att bese de tre näst föregående dagarne

kl. 10-12 f. m., skola vara afhemtade sednast åtta dagar efter auktionen; öfrige vilkor i enlighet

med Krono-auktionsreglementet af den 20 December 1825, tillkännagifves före auktionens

början.

Wisby den 9 Mars 1868.

TYGMÄSTARE-EMBETET

 
 
 

1868 års mönstringar med Gotlands Nationalbewäring

Gotlands Tidning 20/3 1868

I Afseende å innewarande års mönstringar med Gotlands Nationalbewäring, har K. M:t ,sedan Militärbefälhafwaren på Gotland, generalmajoren m. m. H. Gyllenram, i underdånighet anmält, att han af Riksdagens göromål torde blifwa förhindrad att deßa mönstringar werkställa, under den 14 sistlidna Februari förordnat, att ifrågawarande mönstringar, för införandet i rullorna af de bewäringsynglingar, som ingått i bewäringsåldern, manskapets förflyttning från ett wapen till ett annat, de öfweråriges afförande ur rullorna och de utewarande kronopersedlarnas besigtning, skola af öfwersten i armén m. m. Friherre C. H. d´Albedyhll förrättas på de dagar under nästkommande Maj månad, hwilka han finner dertill lämpliga.

 
 
 

Militär anställning

Gotlands Tidning 20/3 1868

Genom enskildt benäget meddelande kunna wi underrätta, att löjtnanterne wid Gotlands Nationalbewäring A. Kistner och M. Gyllenram i dessa dagar blifwit anställde wid franska armén i Algier. — Wi kunne tillägga, att begge warit omfattade i Paris på ett för oß swenskar särdeles smickrande sätt; såwäl kejsaren som synnerligast kejsarinnan uttalade ”sitt nöje öfwer att se swenska officerare” närwarande wid den bal, som gafs i Tuilerierna den 5 Febr., då presentationen skede.

 
 
 

Rättegångs och Polis-Notiser

Gotlands Tidning 20/3 1868

Wid Rådhusrätten härstädes dömdes: …

Ett jemwäl till den 18 dennes instämdt mål deri Artilleristen № 65 C. J. Pettersson och Carl Johan Oscar Boström samt förre artilleristen Jonas Ahlgren blifwit instämde om answar för olofligt tillgrepp, förklarade Rådhus-Rätten sig obehörig att till handläggning upptaga.

 
 
 

Borgenärer i aflidne kapitenen A. Kjörkanders konkurs

Gotlands Tidning 28/3 1868

 

 
 
 

Militärafdelning

Gotlands Tidning 3/4 1868

Då wi i № 11½ för den 18 sistl. Mars lemnade ett wälbefogat beriktigande öfwer en i Gotlands läns nyaste tidning af den 28 förutgångne Februari införd artikel — rörande K. Arméförwaltningens art.-dep:ts gifna föreskrifter, huruledes skall förhållas med åtskilliga persedlar, tillhörande artilleriförråden i Wisby, och som skola för K. Maj:ts och Kronans räkning försäljas, — trodde wi att art.-förf. i G. l. n. t. skulle af wåra upplysningar om werkliga och sanna förhållandet, wara öfwertygad och hafwa icke allenast wilseledt allmänheten utan äfwen sig sjelf genom sina på gißningar och förtydanden grundade hypotheser; men till wår förundran hafwa wi erfarit, att art.-förf. ännu widblifwer sina ”påståenden.” G. l. n. t. innehöll nämligen den 27 sistl. Mars ett ”genmäle,” som will söka ådagalägga, att art.-förf. icke haft orätt, och wi måste således ännu en gång wisa att hans uppträdande i denna frågan warit obefogadt.

Art.-förf.  tycker först att wårt språk är eget samt icke nog humant och städadt. Jaså! Det är wäl då wårt råd, att art.-förf. bör undwika att utsätta sig för feberparoxysmer, som icke behagat; ty att art. förf:s radoterier innehålla flera mißtag och osanna uppgifter” hafwa wi redan wisat, och art.-förf. har ju i genmälet måst medgifwa, att wi haft rätt i hufwudsaken, eller att det är en fördel att sälja hwad som icke kan anwändas. — Hwad art.förf. widare ordar om ”Gotlands Tidnings” ”suveräna auktoritet”, wårt ”underdåniga nit”, wår bristande förmåga att fatta, det ett språk kan ”eldas och wärmas” etc etc., så förbigå wi detta ordswammel för att nu endast hålla efter den ärade art.-förf. i afseende på det öfriga af hans genmäle.

Wåra upplysningar, att inga andra hjul, lavetter och förställare sönderslogos af den som woro obrukbara, bemöter art.-förf., dermed, att deßa persedlar woro uti ett ”ganska godt och förswarligt skick.” — På hwad sätt skall man nu komma till det rätta med en anmärkare, som då han wisat sig wara okunnig i och mißtagit sig om ett sakförhållande, likwäl åberopar att hans ”påståenden” äro ”lika goda” med uppgifterna af den sakkunnige och med förhållandena fullt hemmastadde? Det hjelper ju icke att hänwisa en sådan anmärkare till tygförråden; — han will icke se, — han endast hör, efter ”trowärdiga personer.” Emellertid kan hwar och en, som will på stället taga i betraktande de ”slopade” persedlarne, öfwertyga sig om, att denna materiel war icke allenast ”icke tidsenlig” utan tywärr ”obrukbar”, och att således art.-förf:s motsatta ”påstående” innebär en osanning.

Derefter beskylles ”Kronan”, eller deß förswarare”, att wara ”opraktiskt”, som icke ”tagar och sätter sin redskap i stånd före deß begagnande. — ”Ni är icke praktisk min herre”, utropar art.-förf. , och wi kunne med skäl återkasta denna beskyllning; ty en så paß gammal materiel, som nu ifrågawarande, kan icke sättas i så pålitligt och godt skick, att bristfälligheter under begagnandet kunna förebyggas. Senare årens erfarenhet har wisat detta. eller hur will art.-förf. i förtid upptäcka hwarest målade träpersedlar äro murkna, masktungna eller angripna af röta? Om art.-förf. deremot infunnit sig wid ”slopningen” , hade han kunnat förwißa sig om huru lätt sådane felaktigheter undgå att före begagnandet blifwa bemärkte.

Art.-förf. bestrider icke, att den wana, som erfordras för att servera en sorts pjeser, icke kan bibringas genom öfning med helt andra,  — dock skall han hafwa hört uppgifwas, att under flerårigt fälttåg förekommit, för samma serwis, ett omwexlande serwerande af olika materiel, ”utan någon särdeles märkbar olägenhet.” Månne dock inte danska artilleriets underlägsenhet mot det preussiska kan tillräknas just den ”olägenheten”, att danska materielen war dels icke ”tidsenlig” och dels bestod af olika (en del gammal) materiel? Och nordstaternas motgångar i början af amerikanska kriget kunna wäl och till stor del hänföras till bristande ”tidsenlig” materiel; då ny sådan hunnit anskaffas, tog ju kriget en helt annan wändning.

Såsom wi ofwan nämnt, bestrider icke heller art.-förf. fördelen att sälja hwad som icke kan anwändas. Han säger sig dock ”haft tillfälle” förwissa sig om, att en betydlig massa persedlar, ibland selar, sadlar, betsel, tyglar, filtar, täcken m. m. m. m. ”äro fullt dugliga och i brukbart sick,” ja till och med ”att en del persedlar ej ens warit begagnade”. Att här öfwertyga art.-förf. om sitt mißtag, tjenar naturligtwis icke mycket till, då han ju förklarat sina ”påståenden” wara lika goda (ehuru han icke närwarit wid någon besigtning); och hwad beträffar förhållandet, att ”en del persedlar ej ens warit begagnade”, så inskränker sig detta till några reservlokremmar. Då nu den hitkomna nya artillerimaterielen är wäl försedd med dylika reservremmar och de gamla icke passa till nya lokorna, så frågas: skall man behålla de gamla reservlokremmarne för att wid behof i en framtid göra nya lokor efter i förrådet befintliga gamla remmarne?

Wi yttrade rörande gamla kanonernas oduglighet, att fänghålen äro ”utbrända”. Af detta yttrande tar art.-förf. sig anledning att underrätta oß att kanonerna blifwit ”tärnade” eller försedda med nytt fänghål, utan att kulloppet derföre ”blifwit obrukbart.” En i sanning högst ”egen” uppfattning af wåra ord, ty wårt yttrande war, att wid warje skott utflyga trasor af kardusen genom det utbrända fänghålet, ” och då kan man lätt föreställa sig kulloppets beskaffenhet”. Wi ha således aldrig sagt, att kulloppet blifwit obrukbart derigenom att kanonerna försetts med nytt fänghål; men då art.-förf. synes wara i okunnighet derom, att nu ifrågawarande kanonerna flera gånger blifwit ”tärnade” , och hwarom han borde haft kännedom, så undra wi icke öfwer att han tror kulloppet deraf kunna skadas. — Med all aktning för ”Lärobok i Art. af J. A. Hazelius”, som nog är oß wäl bekant, så finnes dock åtskilligt i denna bok framstäldt som icke är ”tidsenligt,” deribland wi utbedja oß få påminna art.-förf., att hr J. A. H. med siffror bewisar, att ”runda kastkroppar äro de tjänligaste;” men häruti har hr Hazelius orätt, då det numera är, äfwen med siffror, bewisadt att koniska kastkroppar eller spettskulor äro ”de tjenligaste.” — Detta endast på tal om hr Hazelius lärobok.

I wår förra artikel följde wi endast art.-förf:s framställda anmärkningar, och är det således ej någon glömska af oß att wi icke omnämnde, att 30 förställare äfwen blifwit slopade. — Men hwad skall man göra med 30 gamla förställare, hwartill inga kanoner finnas? eller skall man wid tillverkningen af ny och tidsenlig kanonredskap göra denna begagnelig för i förrådstående gamla och odugliga förställare?

Widare få wi förklara: att wi anse det tidsenligare att ega kanoner med ett lavettage, hwarpå man kan lita; att å slopade lavetterna fanns icke någon axel af jern, utan endast å 7 st. af de slopade 30 förställarne;

att ”omständighet, ” som framtwingat ny Art.-Mat. till Gotlands Nat.-Bew., war den gamlas odugliga beskaffenhet och att gamla kanonerna, som äro afsedda att ”försäljas,” blifwa wid kanonbruken omgjutna till ”tidsenliga” och brukbara pjeser.

Art.-förf:s ordande om ”bewarandet för den nya ”Nationalarméns(?) behof, af den gamla, men dugliga materielen”, må stå för art.-förf:s räkning; men då han ännu icke kunnat bewisa, att det, som här blifwit slopadt warit dugligt, så betyder den ofwan citerade strofen lika mycket som + - 0.

 Och då äfwen wi slutligen bjude art.-förf. att wördsamt förwäl., att litet närmare undersöka om icke wi hafwa rätt att ännu en gång ”utropa:”

Och så förhåller det sig med den saken.

 
 
 

Rättegångs- och Polis-Notiser

Gotlands Tidning 3/4 1868

Wid Rådhusrätten härstädes dömdes: Den 28 sistlidn. Mars förre Artilleristen Nils Petter Pettersson för 1:sta resan stöld med inbrott att undergå 6 månaders straffängelse och i 8 år wara medborgerligt förtroende förlustig.

 
 
 

Mönstringarne med Gotlands Nationalbewäring

Gotlands Tidning 9/4 1868

Mönstringarne med Gotlands Nationalbewäring innew. år tuga sin början den 6 och afslutas den 16 inst. Maj.

 
 
 

Kanonångslupen Alfhild

Gotlands Tidning 23/4 1868

Kanonångslupen Alfhild, kommenderad af kapten W. E. Schyberg, har anländt till Gotland för att å östra kusten, från Fårön till Faludden, till och med Maj månad assistera på strand komne eller eljest i nöd stadde fartyg.

 
 
 

Kanonsalut

Gotlands Tidning 30/4 1868

Kanonsalut gafs den 24 d:s från strandbatteriet i anledning af  prinseßan Eugenie´s födelsedag.

 
 
 

Konungens födelsedag

Gotlands Tidning 7/5 1868

Konungens födelsedag den 3 dennes, högtidlighölls härstädes med flaggning och öflig salut från strandbatteriet.

 
 
 

Understöd af statsmedel

Gotlands Tidning 14/5 1868

De förut af oß uppgifna löjtnanterna wid Gotlands nationalbewäring A. M. Gyllenram och A. G. W. Kistner, hwilka erhållit anställning wid franska armén i Algeriet, hafwa blifwit tillagde 1500 rdr rmt hwardera af extra statsanslaget för officerares af arméns anställning i utländsk krigstjenst.

 
 
 

Militär-afdelning

Gotlands Tidning 14/5 1868

Enär det wäckt icke ringa uppmärksamhet, att militärbefälhafwaren, generalen H. Gyllenram, ehuru för riksdagsgöromål befriad att förrätta årets mönstringar med Gotlands nationalbewäring, likwäl sedermera ansetts wara så oumbärlig wid dessa förrättningar, att riksdagsgöromålen fått stå tillbaka den militära tjenstgöringen på Gotland, så kunne wi nu meddela nedanstående rätt pikanta förklaring deröfwer, och hwaraf wisar sig, att hr generalens egen åstundan warit orsaken. Se här är förklaringen:

”Sedan K. M:t, uppå hemställan af militärbefälhafwaren på Gotland, generalmajoren H. G. W. Gyllenram och under förutsättning att hinder af riksdagsgöromålen skulle för honom uppstå att werkställa innewarande års mönstringar med Gotlands nationalbewäring, under den 14 sistl. Februari förordnat öfwersten i arméen m. m. frih. C. H. d´Albedyhll att dessa mönstringar förrätta, har generalmajoren Gyllenram hos K. M:t anhållit att, enär riksdagsgöromålen torde komma att tidigare än beräknadt warit afslutas samt deßutom mellankomna omständigheter gjorde det nödwändigt, att militärbefälets utöfning af honom återtages, K. M:t måtte, med upphäfwande af oförmälda beslut, berättiga honom att förbemälda mönstringar i författningsenlig ordning werkställa.

Detta har K. M:t tagit i öfwerwägande och, i anledning af hwad sålunda blifwit anmäldt, funnit godt,  med ändring af hwad derom under den 14 sistl. Februari blifwit förordadt, uppdraga åt generalmajoren Gyllenram att werkställa innewarande års mönstringar med Gotlands nationalbewäring”.

Detta uttryck, ”mellankomna omständigheter,” hafwa wi såsom ofwan synes funnit wara af egenskap, att behöfwa särskildt bemärkas, hwarföre och denna mönstring blifwit följd med mer än wanlig uppmärksamhet för att erfara, hwaruti dessa ”omständigheter” kunnat återfinnas. Wi hafwa sålunda erfarit, att mönsterherren inför fronten gjort den sedwanliga framställningen: ”kongl. maj:ts wilja är att hwar man sker rätt, är det någon, som har klagomål att anföra, anmäle sådant nu till mig?” hwilken fråga liksom förut förblifwit obeswarad. Dermed har likwäl icke för denna gång mönsterherren funnit sig belåten, utan har en alldeles splitterny fråga derest följt, lydande i warierande uttryck ungefär sålunda: ”Jag frågar befäl och underbefäl, om hwar och en till fullo utfått sin aflöning genom fältkontoret?” — En allmän tystnad har äfwen härwidlag utgjort det förståndiga swaret på en så besynnerlig fråga; och någonting annat har hittills icke förmärkts afwikande från den sedwanliga slentrianen wid dessa mönstringar. Det är således för denna sistnämnda frågas framställande, som riksdagen gått miste om hr Gyllenrams närwaro under sednaste dagarnes förhandlingar. Wi äro dock sannerligen twehågsne om, hwilkendera befattningen är att beklaga, antingen den som gått miste om hr G. såsom folkrepresentant eller den som på ofwannämnda fått hugnats med hans närwaro.

I sammanhang härmed må nämnas, att samma dag eller Söndagen den 3 dennes, då generalen Gyllenram hitkom från Stockholm cirkulerade ”på befallning” en uppmaning till i staden warande officerare att dagen derpå i militärexpeditionen infinna sig på uppwaktning; ett i sanning nytt sätt att öppet och eklatant få wisa bewågenhet eller obelåtenhet med underlydande.

 
 
 

Utnämnde

Gotlands Tidning 22/5 1868

Kongl. Maj:t har utnämnt till kommendörkapten af 1:a klassen, kommendörkaptenen af 2 klassen, ridd. af Swärdsorden m. m. L. G. S. Pantzerhjelm, …

 
 
 

Utnämnde

Gotlands Tidning 29/5 1868

Den 20 d:s har K. M:t utnämnt och förordnat wid Gotlands Nationalbewäring, till kapiten, löjtnanten frih. W. A. v. Liewen, till löjtnant, underlöjtnanten P. A. Danielsson och till underlöjtnant, f. und.-löjtn. wid nationalbewäringen C. R. C. Hamberg att wid södra skånska infanteriregementet till underlöjtnant, utexaminerade kadetten wid krigskolan C. F. L. Bruze.

 
 
 

Avsked

Gotlands Tidning 29/5 1868

Sistnämnde dag har K. M:t uppå önskan bewiljat nådigt afsked för kapitenen wid Gotlands Nationalbewäring F. A. Drake, med tillstånd att såsom kapiten i arméen qwarstå.

 
 
 

Förordnande

Gotlands Tidning 29/5 1868

K. M:t har d. 8 d:s förordnat underlöjtnanten wid Gotlands nationalbewäring E. G. Ågréen att tillswidare wara öwerbefälhafware för Sölwesborgs skarpskytteförening.

 
 
 

Kanonångskonerten Alfhild

Gotlands Tidning 29/5 1868

Kanonångskonerten ”Alfhild”, kapt. Schyberg, afgick från Fårösund i Söndags kl. 9 f. m. till Stockholm, för att deltaga i skärgårdsexercis med flera andra af flottans fartyg.

 
 
 

Remingtongewär

Gotlands Tidning 29/5 1868

K. M. har under d. 1 Maj anbefallt arméförwaltningen att, i mån af tillgång, till Gotlands nationalbewäring aflemna 100 st. remingtongewär med ammunition. Dessa 100 st. remingtongewär hitkommo från Stockholm i går.

 
 
 

Militärbefälhafware order

Gotlands Tidning 29/5 1868

№ 266 Militärbefälhafware order den 23 Maj 1868.

Herr Militärbefälhafwaren har, uppå derom gjord anhållan denna dag bewiljat Fältkamreraren G. M. de Berg ledighet från fältkamreraretjenstens bestridande intilldeß hans hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga anhållan om afsked hinner bewiljas.

Wisby som ofwan.

På befallning

C. Hüttling

Stabschef.

 
 
 

I ”Dagens Nyheter” läses

Gotlands Tidning 29/5 1868

I ”Dagens Nyheter” läses: ”På annat ställe i tidningen förekommer, att kaptenen wid Gotlands nationalbewäring Drake, på begäran erhållit afsked. Wi kunne tillägga att fyra andra äldre kaptener wid Gotlands nationalbewäring hafwa inom loppet af ungefär en månad ingifwit afskedansökan. De äro kaptenerne Fahlsten, Laurin, von Hennigs och Carleson. Den äldste af desse, hr Fahlsten, erhöll sin första officersfullmakt år 1808; den yngste, hr Carleson, år 1841.”

”Det ser ut som det skulle wara militärbefälhafwarens på Gotland mening att ingjuta en yngre och friskare anda i bewäringen,” säger Dag. Nyh. widare. — Det kan wäl så ”se ut”; men ”saken har twå sidor”, sa’ Horngren.

 
 
 

Utnämningar / Avsked

Gotlands Tidning 12/6 1868

Utnämningar. K. M:t har den 3 d:s utnämnt: till riddare af Swärds-orden, kaptenen wid Gotlands Nationalbewäring H. L. Wahlberg; … samt till riddare af Wasa-orden, föreståndaren för navigationsskolan i Wisby, kaptenen wid Gotlands Nationalbewäring N. Törnquist.

Afsked. K. M:t har den 4 d:s bewiljat afsked för kaptenen wid Gotlands Nationalbewäring. ridd. af S O, E. S. Fahlsten, samt för fältkamreraren G. M. de Berg.

 
 
 

Utnämningar / Avsked

Gotlands Tidning 19/6 1868

Utnämnde. K. M:t har den 11 d:s utnämnt och förordnat: till major i arméen kaptenen wid Gotlands Nationalbeväring, ridd. af s. o. C. F. von Hennings.

Afsked. K. M:t har den 11 d:s bewiljat afsked för majoren i armén, kapt. wid Gotl. nat.-bew., ridd. af s. o. C. F. von Hennings, med tillstånd att såsom major qwarstå, samt kapt. wid Gotlands Nationalbewäring ridd. af s. o. G. P. Laurin.

 
 
 

Fältkamrers och kassörsbefattningen

Gotlands Tidning 19/6 1868

Fältkamrers och kassörsbefattningen wid Gotlands Nationalbewäring, sökes inom 56 dagar från den 10 dennes. 

 
 
 

Avsked

Gotlands Tidning 26/6 1868

K. M:t har den 18 d:s uppå underdånig ansökan, bewiljat nådigt afsked för kaptenen wid Gotlands Nationalbewäring Georg Ludwig Carleson, med tillstånd att såsom kapten i armén qwarstå.

 
 
 

Monitorn ”John Ericsson”

Gotlands Tidning 17/7 1868

Monitorn ”John Ericsson” lärer wara att hitförwänta om några dagar. Huruwida den kommer att besöka flera af Gotlands hamnar, känna wi ännu icke.

 
 
 

Kanonångbåten ”Carlsund”

Gotlands Tidning 24/7 1868

Kanonångbåten ”Carlsund” lärer nu hafwa slutat undersökningarne af åtskilliga gotländska hamnar, och afgick härifrån i Måndags till Westerwik.

 
 
 

Utnämning

Gotlands Tidning 7/8 1868

Utnämning. K. M. har den 28 sistl. Juli till underlöjtnant utnämt och förordnat fanjunkaren wid Gotlands nationalbewäring C. A. C. Hafwenström.

 
 
 

Utnämning

Gotlands Tidning 21/8 1868

K. M:t har den 7 Augusti utnämnt och förordnat wid Gotlands nationalbewäring till kapten, löjtnanten K. Bolling och till löjtnant underlöjtnanten C. R. C. Hamberg

 
 
 

Förflyttning

Gotlands Tidning 21/8 1868

Artilleribefälhafwaren härstädes öfwersten m. m. frih. D´Albedyhll lärer komma efterträda nyligen aflidna öfwersten Mörner såsom kommendant på Waxholms fästning.

 
 
 

Kommendantsbefattningen å Waxholms fästning

Gotlands Tidning 28/8 1868

Öfwersten i armén, öfwerstelöjtnanten wid Swea artilleriregemente m. m. frih. d´Albedyhll är, enligt generalorder den 14 Augusti, förordnad att tills widare förestå kommendantsbefattningen å Waxholms fästning.

I tidningens förra N:o uppgafs oriktigt företrädaren, hwilken är postmästaren i Westerwik, majoren Stråtenhjelm.

 
 
 

Generalorder

Gotlands Tidning 4/9 1868

Premierlöjtnanten Cederström har aflemnat chefskapet för 1:a och 2:a Gotlands båtsmanskompanier till premierlöjtnanten Frid.

 
 
 

Utnämningar / Förordnande / Nobel resande

Gotlands Tidning 18/9 1868

Utnämningar. K. M:t har under den 8 sept. utnämnt och förordnat wid Gotlands nationalbewäring: till kaptener löjtnanterne C. J. C. Ringbom, J. P. F. Koch, A. Ruuth samt till löjtnanter underlöjtnanterne Cl. O. A. Ternstedt C. E. Olson, Th. L. A. Ekenman och C. E. Stuart.

— Förordnande. K. M:t har utnämnt majoren wid Göta-artilleriregemente C. E. af Chapman till öfwerste-löjtnant i artilleriet samma dag blifwit förordnad till Artilleri-befälhafware på Gotland samt Kommendant och Tygmästare i Wisby.

— Notabel resande. Generalen och chefen för K. Fortefikationen, frih. B. A. Lejonhufwud hitkom i går, såsom det säges, för att inspektera befästningen wid Slite som lär wara i ett så uselt skick, att man icke ens wågar begagna derwarande kanoner till salutering, af fruktan att golfwen i kasematterna skola instörta.

 
 
 

Korvetten af Chapman

Gotlands Tidning 18/9 1868

Korvetten af Chapman, chef kommendör-kapiten J. Améen, på expedition med kadetter, inkom den 23 Augusti till Fårösund.

 
 
 

Officers-klubben

Gotlands Tidning 18/9 1868

 

 
 
 

Dödsfall. Robert Leonard Hæffner

Gotlands Tidning 25/9 1868

 

 
 
 

Artilleri-befälhafwaren

Gotlands Tidning 25/9 1868

Artilleri-befälhafwaren, öfwerstelöjtnant i artilleriet m. m. B. E. af Chapman hitkom i går och emottog den förstnämnda befattningen efter öfwersten m. m. D´Albedyhll som i morgon afreser härifrån för att tillträda kommendantsbefattningen å Waxholms fästning.

 
 
 

Notabelt besök

Gotlands Tidning 25/9 1868

Det förljudes, att kejserlige ryske storfursten Alexis torde komma att besöka Slite på resan från Nordsjön till S:t Petersburg med örlogsfartyget ”Alexander Newsky”.

(Detta blev inte av då fartyget strandade vid Harboøre i Danmark fredagen den 25/9 1868).

 
 
 

Polis- och rättegångssaker

Gotlands Tidning 2/10 1868

Wid Rådhusrätten härstädes hafwa under sednaste tiden följande personer blifwit sakfällda neml.:

Fältkamreraren G. M. de Berg för försummad gaturenhållning att böta 2 rdr 50 öre. …

 
 
 

Kanonbåten ”Alfhild”

Gotlands Tidning 9/10 1868

Kanonbåten ”Alfhild”, kapten D. L. Heilborn, som har till ändamål att under hösten aßistera här wid ön på strand eller i lägerwall komne fartyg, anlände till Fårösund d. 5 d:s och afgick dagen derpå till Slite samt widare söderut för att bekantgöra sin härwaro.

 
 
 

Gewär till krigsbruk

Gotlands Tidning 6/11 1868

Jönk.-bl. berättar: Målilla skarpskyttekår hade från Wisby förråd fått låna 50 ”till krigsbruk” anwändbara gewär. Det wid deras utlemnande uppsatta besigtningsprotokoll upptager bland annat: N:o 1044, swansskruf fattas, eldstål fattas, hane med mule och skruf och stångfjeder fattas, nöten försliten, eldstålsfjeder af, 2 låsskrufwar förslitne, 2 rembyglar med skrufwar fattas, aftryckare fattas, 1 bygelskruf fattas, stocken sönder, näsblecket fattas, laddstock för kort, laddstocksfjeder fattas.

— Samtlige bajonetterna mer och mindre spräckta å hylsorna och grafrostige.

Detta påminner om den i bouppteckningen upptagna skaftlösa piska, hwartill snärten förekommit.

 
 
 

Avsked

Gotlands Tidning 13/11 1868

Afsked är, på ansökning bewiljadt löjtnanten wid Gotlands nationalbewäring C. G. U Falk.

 
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig