Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1869

Dödsfall. Carl Olof Oscar Blomberg

Gotlands Tidning 15/1 1869

Dödsfall. I onsdags afled härstädes under löjtnanten wid Gotlands Nationalbewäring, majoren i Nordamerikanska förenta staternas arme Carl Olof Oscar Blomberg i en ålder af 35 år. — Dåwarande fahnjunkaren Blomberg afgick härifrån till Newyork i Okt. 1861 och ingick som soldat wid 1:a Newy. wol. lätta artilleri samt bewistade såsom sådan bataljerna wid Yorktown, Chichahonnomy, Gains hill, Charles city croß-road, Malwerns hill, Antietam, Potomac, Rapahannok och Fredriksburgh; blef swårt sårad i den sistnämnda bataljen af en spettskula i wenstra benet och blef utnämnd till korporal på slagfältet. Efter att hafwa legat 15 månader å hospital i Washington, återwände Blomberg till armen och ingick wid 16:e Newy. vol, swåra artilleri, och utnämndes kort derefter till 2:a löjtnant i samma regemente. Bewistade slutligen bataljerna wid Petersburg och Richmond samt utnämndes den 11 Jan. 1865 till 1:a löjtnant och återwände efter krigets slut till fädernebygden.

Frihetsälskande samt flärdfri och blygsam i sitt wäsende, lemnar Blomberg deßutom efter sig minnet af en rättrådig och i allo redbar man.

Kanonångslupen Alfhild

Gotlands Tidning 22/1 1869

”The association for the protection of comercial interests as respects wrecked and damaged property” har till K. M:ts beskickning i London aflåtit en skrifwelse, betygande sällskapets tacksamhet för det bistånd, kanonångslupen Alfhild, under befäl af kaptenen wid skärgårdsartilleriet D. L. Heilborn, lemnat åt handelsfartyg, som sistl. höst strandat på kusten af Gotland.

Karlsdagen

Gotlands Tidning 29/1 1869

Karlsdagen högtidlighölls med kanonsalut och på aftonen å Oscarssalen en festbal, som war temligen besökt. Den sedwanliga kongl. skålen blef i underdånighet föreslagen af borgmästaren och riddaren Mathiesen. Af s. k. honoratiores saknade man stiftets biskop, militärbefälhafwaren, stabschefen med adjutanter samt alla bataljonscheferna. Bland uniformer, som illustrerade balen syntes en borgareuniform med högstsalig konung Erik den heliges hufwud i knapparne.

Utnämningar

Gotlands Tidning 29/1 1869

K. M:t har d. 12 d:s utnämnt wid Gotlands Nationalbewäring till löjtnant, underlöjtnanten E. O. Th. Gyllenram.

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Tidning 19/2 1869

Förre soldaten Carl Johan Wilhelm Pettersson för 1:sta resan snatteri att böta 10 Rdr. …

Krigsskolan

Gotlands Tidning 12/3 1869

Wid den 18 sistl. Febr. af hertigen af Östergötland i krigsskolan werkställd utdelning af belöningsjettoner, erhöll utexaminerade kadetten C. A. Hägg jetton af silfwer för framsteg i studier.

Ur en nyligen utgifven broschyr

Gotlands Tidning 19/3 1869

Ur en nyligen utgifven broschyr: Några anmärkningar af vid Krigsministerns förslag till armeèns organisation, af Några Riksdagsmän”, meddela wi, rörande ordnandet af Förswarswäsendet på Gotland, följande bedömande af krigsministern härom afgifna förslag:

 i vara af mindre allmänt intresse; men vi hafva dock ej med tystnad velat förbigå densamma.

Den konvention, hvilken utgör grunden för den Gotländska beväringsinrättningen, afslöts mellan Kongl. Maj:t och kronan å ena sidan och Gotländska befolkningen å den andra på det sättet, att de serskilda sockenmenigheterna på stämmor hördes öfver och antogo ett genom d. v. landshöfdingen och militärbefälhafvaren framlagdt förslag till värnepligtslag. Därefter utfärdades Kongl. brefven af den 5 och 19 Febr. 1811, hvilka innehålla de antagna bestämmelserna och fastställa sättet för deras tillämpning. De mindre väsendtliga förändringar, hvilka tid efter annan tillkommit, äro grundade på öfverenskommelser, som i allmänhet på nyss antydda sätt blifvit träffade.

Enligt nu gällande bestämmelser, sådana de tillämpas, skola:

a) alla manspersoner mellan 18 och 30 år, utom skyldigheten, att infinna sig vid vapensyn och mönstring, , årligen undergå 6 dagars vapenöfning, in- och utryckningsdagarne oräknade:

b) de öfriga åldersklasserna från 30 till 50 år vara befriade från de årliga vapenöfningarne, men skyldige att infinna sig vid vapensyn och rökning.

Åtskilliga undantag från dessa stadganden, utom den af sjuklighet och vanförhet betingade, , förefinnas dels med afseende på deras medborgerliga ställning, som under vissa vilkor kan befria värnepligtige under 30 år från deltagande i de årliga vapenöfningarna. ”Husbönder, arrendatorer och hufvudmän för rörelse” blifva nemligen, om ansökan derom göres, äfven före fylld 30 år öfverflyttade på den serskilda korps, hvilken under benämningen af ”Landtstorm” utgör beväringens sista uppbåd.

Af ofvanstående kan inhemtas att öfningstiden för hvarje värnepligtig i regel omfattar 66 dagar, fördelade på 11 år. Den kostnad, som staten för denna beväringsinrättning årligen får vidkännas, uppgår till 139,562 rdr 92 öre rmt.

Enligt herr krigsministerns förslag kommer tiden för vapenöfningarna, att omfatta 108 dagar, fortfarande fördelade på 11 år. Dervid äro dock ej tagna i beräkning de förberedande öfningar, hvilka beväringsynglingarne under de tvenne första åren af deras beväringstid skola genomgå i hemorten. Dessa äro bestämda till en eftermiddag i hvarje vecka under Juli och Augusti månader. Inräknas äfven denna tid, då kommer den sammanlagda öfningstiden att belöpa sig till 117 dagar. Sedan nemligen dessas förberedande öfningar, under de närmast följande 6 åren, 18 dagar med 6 öfningsdagar hvartannat år, och, under de återstående åren, 30 dagar med 6 exercisdagar hvart fjerde år.

Derjemte innehåller förslaget, att Gotland, vid beväringens mobilisering, skall uppställa en häst för hvarje 50,000 riksdalerstal i taxeringsvärde, under det Sveriges öfriga provinser, under i öfrigt enahanda vilkor, skall lemna en häst för hvarje 200,000 riksdaler taxeringsvärde. Visserligen att herr krigsministern antydt, ”att med anledning af det stora antal hästar, som Gotland i enlighet härmed skulle nödgas uppställa, ringare anspråk på dessa hästars storlek måste ställas”; men men huru stor prutmån man än skulle vilja medgifva, springer dock den starka disproportionen synnerligen bjert i ögonen.

I herr krigsministerns förslag förordas med skäl, att Gotländska beväringens nuvarande 4 bataljoner, hvilka äro öfver höfdan stora, skola fördelas på 8 sådana. Men då herr krigsministern derjemte föreslår, att, för vinnande af öfverensstämmelse med organisationen på fastlandet och för beredande af tillgång på dugligt brigadbefäl, dessa 8 bataljoner skola fördelas på 2:ne regementen, hvart och ett försedt med sin regementschef; så synes i sanning allt för stor kostnad blifvit anslagen för ändamål, af hvilka det ena utan skada torde kunna åsidosättas och det andra utan denna anordning till fullo vinnas. Vi kunna nemligen alls icke fatta, hvarföre den Gotländska beväringen ej skulle kunna i framtiden lösa sin uppgift utan den för densamma hittils alldeles fremmande regementsindelningen, ej heller dela farhågan för bristen på dugligt brigadbefäl, om man med urskiljning tillsätter bataljonschefsplatserna. Ville man åter använda någon del af de föreslagna regementschefslönerna, sammanlagt uppgående till 14,0000 rdr rmt, för att tillsammans med det åt landshöfdingen såsom militärbefälhafvare upptaga arvodet, stort 2,000 rdr, bilda lön åt en serskild militärbefälhafvare; så gjorde man utan tvifvel provinsens såväl militära som civila förvaltning en stor tjenst och tillgodosåg derjemte grundlagens föreskrift.

Den ökade kostnad, som genom alla dessa anordningar kommer att drabba statsverket, uppgår till icke mindre än, 313,487 rdr 46 öre rmt, hvadan hela den årliga kostnaden skulle i rundt tal kunna beräknas till circa 450,000 rdr s. m.

Hvad skulle man i sjelfva verket hafva vunnit genom denna stora statsutgift och befolkningens så ytterst dryga betungande? Utan tvifvel ett mycket väl exerceradt ortförsvar – för fredstid, men, så väl med afseende på dess antal som beskaffenheten af den lokal, det har att försvara, fullkomligt urståndsatt, att, sig sjelf lemnadt, afvärja ett på fullt allvar menadt anfall, utgånget från någon af de makter, från hvilka ett sådant kan befaras!

Att ordna den Gotländska beväringen så, att den kan skydda ön mot en öfverrumpling af några tusen marinsoldater och matroser från en förbiseglande eskader eller utgöra en duglig förstärkning till de trupper, som vid inträffande krigsfara kunna komma från fastlandet öfversändas kunna ske utan ringaste förlängning af den redan stadgade öfningstiden och med en jemförelsevis obetydlig tillökning i utgifterna. Härvid bör, utom ett par här ofvan antydda förändringar, ej förgätas en ändamålsenligare fördelning af den till vapenöfning anslagna tiden, hvarigenom, jemte möjligheten af beväringens sammandragning och öfning i större trupp, en betydlig besparing i de många in- och utryckningsdagarne skulle åstadkommas.

Till sist några ord om det sätt, hvarpå man synes vilja genomföra den ifrågasatta förändringen. Gotlands befolkning, som år 1811 villigt åtog sig allmän värnepligt har hittills föreställt sig, att den då afslutade konventionen endast på två sätt kunde förändras. Antingen så, att Gotland genom statsmakternas beslut blefve likstäldt med hela det öfriga Sverge, eller och så, att en ny konvention upprättades på samma sätt och under samma former, som blifvit iagttagne med afseende på den nu gällande. Ett tredje sätt synes dock vara åsyftadt. Man tyckes nemligen genom de båda statsmakternas samverkan vilja, med hänsyn till försvarsväsendet, pålägga en svensk provins en undantagslag, hvilken helt enkelt innebär en utomordentligt dryg undantagsbeskattning. Vi våga emellertid hoppas, att representationen noga skall akta sig för, att uppställa prejudikat så rikt på farliga konseqvenser.

Utnämning

Gotlands Tidning 2/4 1869

K. M:t. har den 23 d:s utnämnt och förordnat, wid Gotlands nationalbewäring till löjtnant, underlöjtnanten E. A. Gardell.

Korvetten Gefle

Gotlands Tidning 2/4 1869

Kommendörkaptenen Pantzerhielm rapporterar från S:t Barthelemy d. 21 Febr. att korwetten ankom dit dagen förut, efter att hafwa lemnat Montewideo d. 2 Januari. Helsotillståndet ombord utmärkt godt.

Kanonångslupen Alfhild

Gotlands Tidning 16/4 1869

Kanonångslupen Alfhild, under befäl af kaptenen i skärgårdsartilleriet F. A. Facks, har ankommit till Fårösund för att assistera wid möjligen å Gotlands kust inträffade haveritillfällen och grundstötningar.

Polis- och Rättegångssaker

Gotlands Tidning 23/4 1869

Under sednaste tiden hafwa wi wid Rådhusrätten härstädes följande personer blifwit sakfälde neml.

Förre kronobåtsmannen P. Cedergren för det han forslat latrinspillning å otillåten tid samt i otätt och obetäckt fordon 5 rdr. …

Mariebergs-examen

Gotlands Tidning 30/4 1869

Bland officerare, hwilka i Göteborg undergått examen till inträde wid krigshögskolan å Marieberg, nämnas: underlöjtnanterne wid Göta artilleriregemente C. A. Hägg och wid Gotlands nationalbewäring O. E. Rosell.

Mönstring

Gotlands Tidning 30/4 1869

Bewäringsskyldige af Gotlands nationalbewäring skola för undergående af mönstring infinna sig på följande ställen och af militärbefälet bestämda tider under nästkommande Maj, nemligen:

den kl. 4 kl. 7 f. m. Lummelunds kompani wid Lummelunds kyrka,

s. d. kl. ½9 f. m. Tingstäde komp. wid Tingstäde kyrka,

s. d. kl. 11 f. m. Forßa komp. wid Lärbro kyrka,

s. d. kl. 2 e. m. Ruthe komp. wid Ruthe kyrka,

den 5 kl. ½ 6 f. m. Fårö komp. wid Broa,

s. d. kl. 9 f. m. Bäls komp. på Slite,

s. d. kl. 2 e. m. Lina komp. å Wallstenarum,

s. d. kl. ½ 5 e. m. Halla komp. wid Dalhems kyrka,

d 7 kl. ½ 8 f. m. Stenkumla komp. wid Stenkumla kyrka.

s. d. kl. 10 f. m. Eskelhem komp. wid Eskelhems kyrka,

den 10 kl. ½ 7 f. m. Banda komp. wid Ejmunds,

s. d. kl. 7 f. m. Hejde komp. wid Ejmunds,

s. d. kl. ½ 11 f. m. Klinte komp. å Klintehamn,

s. d. kl. 12 midd. Fardhems komp. å Magnuserum,

s. d. kl. 2 e. m. Habblingbo komp. wid Sproge kyrka.

(Forts.)

Konungens 43:e födelsedag

Gotlands Tidning 7/5 1869

Konungens 43:e födelsedag den 3 dennes högtidlighölls härstädes med kanonsalut från strandbatteriet.

Kronoångfartyget ”Gunhild”

Gotlands Tidning 7/5 1869

Kronoångfartyget ”Gunhild” hitkom i tisdags (3/5 1869) för att till Carlskrona öfwerföra det ena båtsmanskompaniet och afgick på eftermiddagen härifrån. — Wid afgåendet föll en båtsman i sjön, men upptogs genast ur det kalla badet.

Reseunderstöd

Gotlands Tidning 7/5 1869

K. M:t. har, af extra statsanslaget för officerares af arméen anställning i utländsk krigstjenst, tillagt löjtnanterne wid Gotlands nationalbewäring A. M. Gyllenram och A. G. W. Kistner hwardera 2000 rdr rmt.

Mönstring

Gotlands Tidning 7/5 1869

Bewäringsskyldige af Gotlands Nationalbewäring skola för undergående af mönstring infinna sig på följande ställen och af Militärbefälet bestämda tiderunder innewarande Maj månad, nemligen:  (Forts.)

den 11 kl. 6 f. m. Hoburgs kompani wid Öja kyrka,

s. d. kl. 10 f. m. Grötlinge komp. å Sandesrum,

s. d. kl. ½ 11 f. m. Hafdhems komp. å Sandesrum,

s. d. kl. ½ 12 f. m. Hemse kompani å Alfwa slätt,

den 12 kl. 9 f. m. Burs komp. wid Burs kyrka,

s. d. kl. ½ 1 e. m. Nähr kompani wid Nährs kyrka,

s. d. kl. ½ 3 e. m. Garde kompani wid Garde kyrka,

den 13 kl. 8 f. m. Torsburgs komp. å Ekeskogsrum,

s. d. kl. ½ 9 f. m. Östergarns komp. å Ekeskogsrum,

s. d. kl. 11 f. m. Sjonhems komp. wid Sjonhems kyrka,

den 14 kl. 7 f. m. Bro komp. wid Duß,

s. d. ½ 9 f. m. Endre kompani å Tibblesrum,

s. d. kl. 10 f. m. Dede komp. wid Roma kyrka,

den 15 kl. ½ 9 f. m. Artilleriet och Musikkåren i Wisby å planen innanför söderport,

s .d. kl. ½ 8 f. m. Wisby Jägarekompani å samma ställe samt

s. d. kl. 8 f. m. Wisby Infanterikompani å samma ställe.

De bewäringsskyldige, hwilka kunna hänföras till den i konventionen omnämnda klaß: ”högst oumbärliga biträden” och som af detta skäl önska befrielse från årets wapenöfningar, skola sednast den 28 dennes hafwa inlemnat sina ansökningar till wederbörande batteri- eller kompanibefälhafware.

Insändt. Om militärwäsendet på Gotland

Gotlands Tidning 21/5 1869

Åter har den dagen randats, då hwar och en wapenför man wid nationalbewäringen fått höra de fagra orden: ”att hwar man skall ske rätt, har någon af eder skäl till klagan, anmäle sådant när namnet ropas”; och inf. will derföre påminna underbefälet att wara på sin wakt.

Förlidet år inträffade nemligen, att då oförmodat en underofficersplats af första klassen blef ledig wid H . . . e kompani af södra bataljonen, den som stod i turrullan närmast blef helt och hållet utan skäl förbigången, hwaremot en, som man kallar smickrare hos kompaniets wederbörande befäl till nämnde befattning befordrades. Klagomål häröfwer anfördes hos kompanichefen, såwäl enskildt af den förbigångne som äfwen af en del utaf öfriga underbefälet wid nämnde kompani, men fick till swar, att den beordrade hade flera lefnadsår, såg mera manhaftig ut, war mer frodig (?) för krigets faror, o. s. w. men tjensteåren gingos med tystnad förbi, likasom att godkänd examen blifwit af den förbigångne tagen året förinnan den nu befordrade blef wald.

Här kan med skäl frågas, om hwar man skett rätt? eller hwartill tjenar en turrulla wid kompaniet, när wederbörande icke följa densamma?

Dödsfall. Nils Ludvig Ehrenström

Gotlands Tidning 28/5 1869

Afsked

Gotlands Tidning 28/5 1869

Kongl. Maj:t har den 24 dennes uppå derom gjord ansökan bewiljat afsked för löjtnanten wid Gotlands Nationalbewäring J. A. Norman ur krigstjensten.

Afsked. Kapitenen J. M. Lindwall

Gotlands Tidning 28/5 1869

Kapitenen J. M. Lindwall wid Gotlands nationalbewärings artilleri, har inlemnat sin ansökan om afsked, och har den derigenom ledigblifna batterichefsbefattningen uppdragits åt löjtn. Henric Lindström.

Till Redaktionen af Gotlands Tidning

Gotlands Tidning 28/5 1869

I n:o 20 af Gotlands Tidning, d. å. finnes införd en artikel med rubrik: ”Om militärwäsendet på Gotland” och hwilken påtagligen hänsyftar på en underofficersbefordran inom Hemse kompani, eller då förre Furiren Melin blef förbigången af Furir Lagergren, och anser jag mig, såsom chef för detta Kompani, pligtig wederlägga åtskilliga osanna uppgifter, som i denna artikel förekomma.

Sanning är att jag i förslaget till erhållande af ett ledigt arwode i underofficers-gradens 1:a klaß ”helt och hållet” förbigick den som stod i turrullan närmast, men att jag, som insändaren behagat påstå, gjort detta ”utan skäl”, är deremot icke enligt med sanna förhållandet. En militärbefälhafwareorder föreskrifwer nemnl. att en underofficer, bland annat, skall kunna skrifwa läslig stil,  och det kan sannerligen icke den förbigångne. Uti kompani-expeditionen förwaras ännu ett stilprof af hans hand (en i Wisby under ett befälsmöte uttagen order) och jag trotsar hwem som helst att kunna dechiffrera dessa hieroglypher , som han uppritat och behagat benämna bokstäfwer. — En afdelningschef har sina Journaler och afdelningsrulla att föra och har deßutom att upprätta förslager och rapporter m. m., hwilka skola inlemnas till kompaniexpeditionen, men huru skulle det wara möjligt för en kompanichef att kunna kontrollera huru dessa journaler fördes, eller kunna bedöma riktigheten af inkomna förslager m. m. då han icke kan läsa hwad afdelningschefen skrifwit. Utom sin öfwerlägsenhet vis à vis M.  i att kunna skrifwa, eger L. deßutom mera wana och bättre sätt att handhafwa trupp, än han. Det är således ingalunda ”smicker,” som den wörde Ins. will insinuera, utan L:s ojemförligt mycket större tjenstduglighet, som berättigat honom till ifrågawarande förslagsrums erhållande M. L. har deßutom tjenstgjort såsom underofficer längre tid än M. han blef näml. första gången wald till ”extra underofficer” wid kompaniet den 19 Maj 1847 och tog afsked d. 12 maj 1853 och waldes sedan ånyo till enahanda befattning i Maj 1865, hwilken han innehaft tills i fjol, då han befordrades till högre lön. Han har således inalles tjenstgjort såsom furir af 2:a kl. i 9 år, då deremot M. som waldes till furir 1864 endast tjenstgjort i 4 år, då ifrågawarande förslag till högre lön ingafs. Och nu tror jag mig hafwa gjort den wärde Ins. till wiljes och äfwen talat om deßa personers tjensteålder.

Ins. fortsätter: ”klagomål häröfwer (befordran) anföres hos kompanichefen, såwäl enskildt af den förbigångne, som äfwen af en del öfriga underbefälet wid nämnde kompani etc. Detta är icke sanning! Wißerligen inställde sig M.  en dag hos Undertecknad fortföre förslagets upprättande och frågade huruwida han kunde hoppas att blifwa föreslagen till erhållande af det lediga högre arwodet, men jag nämnde för honom då,  då jag omöjligen kunde föreslå honom åberopande samma skäl, som här ofwan äro anförde. Sedermera har hwarken han, eller någon annan af kompaniets underbefäl warit här och tillåtit sig anföra några ”klagomål” öfwer mina tjensteåtgärder och jag hoppas att något sådant hädanefter ej heller kommer att ega rum. Häraf inses också lätt att jag icke gjort mig skyldig till det löjliga swar, som insändaren will lägga mig till last. jag kan deßutom heligt försäkra den wärde Ins. att jag icke sätter det ringaste wärde på att en Underofficer wid mitt kompani är — ”frodig.” —

Ins. frågar till sist: hwartill tjenar en turrulla wid kompaniet när wederbörande icke föla densamma; härpå swaras att en turrulla i allmänhet följes wid ett kompani, men kompanichefen har dock rättighet att föreslå en yngre, än den i tur warande, endast han för denna åtgärd kan å förslaget anföra giltiga skäl och wäl att så är, ty sannerligen war det eljest swårare för en kompanichef att med ett, af manskapet walde underbefäl answara för Kompaniets tjenstbarhet, än nu är fallet.

Jag får slutligen hemställa till den wärde — om icke wäl, så åtminstone allmänt kände — författaren till ifrågawarande opus: ”Om militärwäsendet på Gotland,” huruwida man med skäl kan påstå att förre furiren Jacob Melin i denna befordringsfråga lidit orätt? —  Rohnehamn den 25 Maj 1869.

 C. A. Westdahl

Utnämningar

Gotlands Tidning 4/6 1869

K. M:t har den 23 sistl. Maj utnämnt: wid Gotlands nationalbewäring till underlöjtnant, utexaminerade kadetten wid krigsskolan C. A. Olsson.

Samma dag har K. M:t till underlöjtnant wid Gotlands Nationalbewäring transporterat underlöjtnanten wid Göta artilleriregemente S. L. Broberg.

En minneswård

Gotlands Tidning 11/6 1869

En minneswård aftäcktes i dag middagstiden å framl. underlöjtnanten Carl Blombergs hwilorum å nya kyrkogården. Minneswården, bekostad af Nationalbewäringens officerare, utgöres af ett postament i grå och rödspräcklig gotlandsmarmor, hwa (sic) på reser sig en afbruten pelare af kolmårdsmarmor.

— Samtlige i staden warande officerare hade samlat sig wid den blomstersmyckade grafwen, och då täckelset föll bekläddes pelaren med en lagerkrans med inflätade hwita blommor samt prydd med swenska och amerikanska flaggorna, äfwensom en eklöfskrans, derwid en dubbelqwartett uppstämde ”Integer vitæ.” Inskriptionen å pelaren är. ”Carl Blomberg f. 1833 d. 1869. Underlöjtnant wid Gotlands nationalbewäring, major i Nordamerikanska armén och deltagare i flera af deß fältslag 1861–1865. Af kamrater.”

— Såsom åstadkommet wid h:r Klintbergs stenhuggeri härstädes, är denna minneswård ett hedrande prof på, hwad denna industriösa anläggning kan åstadkomma såwäl i marmorarter som i konstnärligt hänseende.

Till red. af Gotlands Tidning!

Gotlands Tidning 11/6 1869

En i n:r 20 af denna tidning införd artikel om Militärwäsendet på Gotland, måste på något ömtåligt sätt widrört Chefen för Hemse kompani, kapt. Westdahl, eftersom, då artikeln endast påpekar H. . . e kompani och flera kompanier i södra bataljonen har samma bokstäfwer, densamma föranledt kapt. W. att med ett längre anförande försöka rättfärdiggöra sitt senaste befordringssätt af Under-officer inom kompaniet och derför framdragit giltiga skäl, men på samma gång öfwerhopar mig med osanna beskyllningar, som jag nödgas wederlägga.

Att Underofficers-befordran inom kompanierna i Gotlands Nationalbewäring mången gång icke sker efter turrulla utan efter herr kompanichefens eget godtycke är nog allom bekant, men att sedan söka rättfärdiggöra sin handling i tidningarna, sådant förekommer dock mera sällan. Det skäl, kapt. W. uppgifwer såsom det hufwudsakliga för mitt förbigående, skulle wara min dåliga handstil, men just detta skäl är dåligt, alldenstund jag wågar påstå, att min stil är lika läslig som de flesta andra underofficerarnes inom bewäringen. Då min stil någon gång förekommit inom kompaniet, har den mig weterligen alltid utan anmärkning kunnat läsas, och lyckligtwis äfwen min afskedaansökan. Detta genmäle af min egen hand har ock af Redaktionen kunnat läsas. Den ordern, kapt. kapten (sic) W. åberopar, är kanske något slarfwigt skrifwen, men jag war då nywald och hade ej ringaste reda på, huru en order i expeditionen uttages, dock tror jag likwäl att den kan läsas. På tal om dålig stil, ber jag kapten W. erinra sig en annan underofficer, hwilken tagit afsked från ofwannämnde kompani; jag tror hans bokstäfwer mera liknade hieroglyfer än mina, dock kunde både hans journaler och order läsas. Beträffande nu tjenstgörande furiren Lagergrens större förmåga än min, att handhafwa trupp, så förefaller det mig besynnerligt, att kapten W. så bestämdt afgör detta; ty icke annat jag kan erinra mig, har ej kapten W. warit närwarande ens under en half dags exercis från och med år 1865 utan måste den gjorda slutsatsen om Lagergren endast wara grundad på, hwad jag vågar påstå, smicker och hörsagor. kapten W. uppgifwer att furiren L. blef wald 1865, men så är icke förhållandet, såwida icke kapten W.  menar sig sjelf såsom den hufwudsakligaste wäljande; ty mot wanligt bruk blef nämnde år Furir utsedd bland infanteristerna, i stället för bland jägarne, och wid kapten W:s då upprepade wanliga fråga till kompaniet: will ni hafwa L. Lagergren till underofficer?  swarades allmänt nej, utom af en enda, som af lätt begripligt skäl ropade ja; — och utan att widare efterfråga kompaniets wotum, enligt konwentions-stadgan af 1811, har kapten W. nu en af sig sjelf utseddunderofficer med högsta befordran. Att furir Lagergren, som extra utan examen tjent i 6 år förut, tyckes mig wara ett klent skäl, ty efter sista walet kom han ändå i den tur han nu war, och hade ej den redan wid walet wisade gunstbewisningen warit med, hade nog min stil likawäl som andras warit bra nog.

Kapten W. nämner widare, att inga klagomål afhörts. Wäl lämnade till Herr kompani chefens egenmäktiga rätt wid sådana befordringar, — hwad skulle då klagomål tjena till?

Kapten W. spörjer till slut den ”om ej wäl — så åtminstone allmänt kände författaren,” om jag wid ifrågawarande befordrings fråga lidit orätt. Författaren af artikeln om Militärwäsendet på Gotland synes således wara af kapten W. mera känd än af mig; dock tror jag kapten W. gjort klokare uti, att låta hela nämnda opus obemärkt paßera, emedan insändarens uppmaning till underofficerarne, att wara på sin wakt, än mera fått skäl för sig genom kapt. W:s nu uttalade åsigter, som synas wara stridande mot Kongl. Maj:ts wilja, att hwar man skall ske rätt!

Hemse i Juni 1869.

Jacob Melin.

Kanonsalut gafs härstädes i onsdags

Gotlands Tidning 18/6 1869

Kanonsalut gafs härstädes i onsdags, (16/8 1869) hertigen af Wermlands födelsedag.

Utnämning

Gotlands Tidning 18/6 1869

Kongl. Maj:t har den 4 dennes utnämnt till major, kaptenen wid Gotlands nationalbewäring m. m. J. M. Lindwall.

Afsked

Gotlands Tidning 18/6 1869

Samma dag har K. M:t bewiljat afsked för majoren i armén, kaptenen wid Gotlands nationalbewäring m. m. J. M. Lindwall, med tillstånd att såsom major i armén qwarstå; samt kaptenen wid Gotlands nationalbewäring F. W. Petersohn, med tillstånd att såsom kapten i armén qwarstå.

Sjelfspilling

Gotlands Tidning 2/7 1869

Artilleristen wid härwarande artilleriets stamtrupp, Rydahl, hwilken sedan i söndags warit saknad, återfanns i går morse liggande död i sjösqwalet wid hamnens norra bålwerk.

Det stora nederlaget på Stångamalm midsommaraftonen år 1869

Gotlands Tidning 9/7 1869

Under exercisöfningarna med Gotlands Södra bataljon inträffade midsommaraftonen den olyckan, att en äldre underofficer snafwade och föll omkull samt wid fallet rände wärjan i näsan. Det war naturligt att uppståndelsen härwid skulle blifwa stor, hälst blödningen från det i och för sig mindre betydliga såret war temligen ymnig. Snart såg man också wår tappra nationalbewäring gripen af en werklig panique, ty till höger och wenster nedföllo deßa manhaftiga jägare afdånade och måste bortbäras från fältet eller öfwerösas med kallt watten tills de kunde återbringas till sans. Det är naturligt att endast ett jemförelsewis mindre antal personer kunde blifwa åsyna wittnen, hwilkas trowärdighet är utom allt twifwel, hafwa försäkrat insändaren, att af Hablinge kompani minst 6 man nedföllo afdånade, af Hemse kompani föllo 4 man, men af deßa påstås endast en hafwa wara riktigt afdånad, då deremot de öfrige trenne nedlagt först wapnen och sedan sina egna personer, emedan de ansågo sig hwarje ögonblick färdige att dåna. Af Fardhems kompani afdånade 3 och af Burs kompani 2 man. Bland rekryterna, som exercerade på en annan del af fältet och således icke woro ögonwittnen till olyckshändelsen, afdånade 1 man utaf Hemse kompani, då han hörde den ”upprörande” händelsen omtalas. En man af Hablinge kompani war af förskräckelse mållös under flera timmar och lärer icke återfått full sans förr än påföljande dag. Denne sistnämnde person lärer påstå sig sedan en längre tid tillbaka lid af ”hjertskräck”, en hittills bland swenskar okänd sjukdom, men som nu tyckes såsom epidemi grassera bland södra bataljonen af Gotlands Nationalbewäring. Den gamle underofficeren lärer warit den, som förhållit sig bäst, ty sedan han badat sin näsa med kallt watten och fått bloden att stanna, gick han helt lugn till sitt qwarter och frågade endast det uppskrämda manskapet hwad de hade med hans näsa att göra.

Det war för flera år sedan en bonde, som i känslan af sin swaghet, å Wisby Apothek köpte courage-droppar hwaraf han lärer funnit sig särdeles wäl. Skulle hos Apothekets nuwarande egare samma rara droppar finnas att tillgå, så uppmana wi honom att oförtöfwadt deraf afsända minst ett oxhufwud till Gotlands södra bataljon, som af deßa droppar tyckes wara i trängande behof.

Gammal Gotlänning.

Militär-afdelning

Gotlands Tidning 30/7 1869

Af anslaget till friwilliga skarpskyttarne, som riksdagen bewiljat, har, såsom förut omnämnts, K.M:t ställt 600 rdr till Militärbefälhafwarens disposition för befrämjande af skjutfärdigheten på Gotland, och hafwa wi ansett oß böra meddela de åtgärder, som Militärbefälhafwaren i anledning deraf widtagit och hwilka äfwen säkerligen skola medföra åsyftad nytta.Wi återgifwa derföre utdrag af följande:

№ 307. Militärbefälhafware order d 22 Juli 1868.

Sedan Kongl. Maj.t, uppå af herr militär befälhafwaren gjord underdånig hemställan genom Bref af den 22 sistl. Juni funnit godt i nåder anwisa ett belopp af Sexhundra Rdr. rmt. att utbetalas från anslaget till de friwilliga skarpskytteföreningarne och ställas till Herr militär-befälhafwarens disposition, för att anwändas till befrämjande af skjutfärdighet dels inom Gotlands Skarpskytte- och Jägare Gille, dels inom de wid nationalbewäringens kompanier bildade s. k. Skytteförbund; så har Herr militär-befälhafwaren bestämt att följande skall lända till efterrättelse wid de prisskjutningar, som till följd af ofwannämnde bref innewarande år böra ega rum, nemligen:

Prisskjutning om trenne premier, nemligen af 6, 5 och 4 Rdr. rmt. skall af kompaniernas Skytteförbund täflingsskjutning med 4 skott på 400 fots afstånd och endast med de till kompanierna utlemnade slätborrade infanteri-gewären samt mot en tafla, på hwilken är uppritad qwadrat med en sida af 4 fot 8 decimal tum och omkring hwilken medelpunkt 4 cirklar äro uppslagne, nemligen den innersta eller första med 8, den andra med 12, den tredje med 16 och den fjerde med 20 decimaltums radie.

  Wid points-beräkningen räknas en träff inom innersta eller första cirkeln för                            

5 points mellan första och andra cirkeln för                          

4     ”

       ”       andra och tredje    ”          ”                                                                                                           3     ”

       ”       tredje och fjerde    ”          ”                                                                                                           2     ”

en träff utom cirklarne men inom qwadraten räknas för 1 points.

De trenne skyttar, som wid hwarje kompanis täflingsskjutning erhållit de högsta antalet points, äro berättigade till förutnämnda premier i förhållande till antalet points, som de erhållit, dock må ej pris tillkomma någon, som icke erhållit minst 10 points.

Skulle några skyttar hafwa erhållit ett lika antal points, skall täflingsskjutning dem emellan med ett skott ega rum om det pris, hwartill de wid första skjutningen skulle wara närmast berättigade.

Täflingsskjutningen utsättes af kompanibefälhafwaren i samråd med skytteförbundens föreståndare till en dag så sent på sommaren att åtminstone 2:n

Wisby som ofwan

På befallning

C. Hütting.

Stabs Chef

Drottning Lovisas födelsedag

Gotlands Tidning 30/7 1869

Drottning Lovisas födelsedag högtidlighölls här i går med kanonsalut från strandbatteriet och öflig flaggning.

Ordensutnämningar

Gotlands Tidning 6/8 1869

K. M:t har den 29 sistl. Juli utnämnt till riddare af Swärdsorden: kaptenen wid Gotlands nationalbewäring A. Bråkenhielm; till riddare af Nordstjerneorden: landssekreteraren i Gotlands län J. Hambræus; och till riddare af Wasaorden: förste landtmätaren i Gotlands län L. Ty Jacobson; till Swärdsmän: fanjunkaren wid Gotlands nationalbewäring O. Broström och styckjunkaren wid Gotlands nationalbewärings artillerikår J. N. Wißelgren.

Utnämning

Gotlands Tidning 13/8 1869

K. Maj:t har den 3 dennes utnämnt wid Gotlands nationalbewäring till löjtnant, underlöjtnanten C. A. A. Aspegren.

Beordrad

Gotlands Tidning 13/8 1869

Att deltaga i den lärokurs wid ridskolan å Strömsholm, som den 15 nästk. September tager sin början, har, bland andra, såsom officerselev blifvit beordrad underlöjtnanten wid lifgardet till häst G. A. U. v. Strussenfelt.

Ordförande i årets landsting

Gotlands Tidning 27/8 1869

K. M:t har den 20 dennes till ordförande för innewarande års lagtima landsting i Gotlands län, förordnat landshöfdingen, generalmajoren, R. S. O., H. G. Gyllenram.

Kanonsaluter gåfwos från strandbatteriet härstädes

Gotlands Tidning 27/8 1869

Kanonsaluter gåfwos från strandbatteriet härstädes i lördags, Josefina-dagen, i tisdags, prins Augusts födelsedag och i onsdags, drottning Lowisas födelsedag.

Kungörelse

Gotlands Tidning 27/8 1869

Utnämningar

Gotlands Tidning 7/9 1869

K. M:t har den 2 d:s utnämnt: wid Gotlands nationalbewäring till kapten, löjtnanten A. U. J. Ahlgren, och till löjtnant, underlöjtnanten J. B. Strandberg.

Kanonångslupen Alfhild

Gotlands Tidning 1/10 1869

Kanonångslupen Alfhild, under befäl af kaptenen i skärgårdsartilleriet C. W. B. J. Forsell, afgick i lördags på förmiddagen från Stockholm till Gotland för att ”skydda” (!?) och bistå de fartyg, som under stundande höststormar möjligen kunna stranda på denna ös stränder.

Wi betwifla dock, att i den instruktion, som wederbörande meddelat kapten Forsell, ordet ”skydda” blifwit på anförda sätt begagnat, hwarför uttrycket är att tillräkna de hufwudstadstidningar, hwarifrån ofwanstående notis är hemtad, och utgör ett nytt bewis på, huru lättsinnigt deßa tidningars redaktioner öfwerwaka sina notisjägares uppsatser.

Alfhild ankom i söndags (30/9 1869) till Fårösund och skall hafwa sin station i Ronehamn.

Militär-afdelning

Gotlands Tidning 22/10 1869

Militärbefälhafwaren har till k. m. befallningshafwande ingifwit en så lydande skrifwelse:

”I afsigt att åwägabringa besparing för National-Bewäringen af dagswerken och för befälet i deß allmänlighet af resekostnader i och för de under wårmånaderna ofta påkommande tjensteinställetjerne  wid wapensyner, examina med underbefälet och det i Mars månad utfallande lön- och arwode-qwartalet, har Militär-Befälet önskat, att sådan förändring med de af kommunerne nu bestämda dagarne för wapensynerne kunde åstadkommas, att deß förrättningar så widt ske kan blifwa sammanförda med öfriga.

För winnandet af detta ändamål får Militär-Befälet anhålla, att genom Eder åtgerd samtliga kommunerna inom länet warda hörda, huru ida de wilja öfwerlåta till Militär-Befälet, att, i sammanhang med här förut omnämnde tjensteförrättningar för hwarje år utsätta den dag under Mars månad, hwarpå wapensynerna skola werkställes; och torde wederbörande kommunalstyrelser anmodas att före medlet af instundande Nowember månad till Eder insända de wid stämmorna förda protokoll i ämnet, hwarefter Militär-Befälet emotser  desamma för ärendets widare åtgörande”.

I anledning af denna skrifwelse har Konungens Befallningshafwande anmodat samtlige Kommunalstämmors och Kommunalfullmäktiges i Länet Ordförande att höra stämmorna och fullmäktige rörande Militärbefälets uti ofwan intagna skrifwelse gjorda framställning och med protokoll öfwer ärendets behandling inkomna före medlet af nästkommande November månad.

Kanonsalut

Gotlands Tidning 5/11 1869

Kanonsalut, påminnande om Swerges och Norges föreningsdag, gafs i går från strandbatteriet härstädes.

Polis- och Rättegångssaker

Gotlands Tidning 5/11 1869

Under sednaste tiden hafwa wid Rådhusrätten härstädes följande personer blifwit sakfällde, neml.: …

Artilleristen Johan Pettersson och hans hustru Emma Christina Petterssonför det de mißhandlat hwarandra under sabbaten att hwar för sig undergå en månads fängelse. …

Fahnjunkaren O. Häglund Gandarfwe i Wänge att utgifwa ett vite af 100 rdr för underlåtenhet att inom föreskrifwen tid fullfärdiga eller nedrifwa en påbörjad byggnad i Wisby.

Kanonsalut

Gotlands Tidning 19/11 1869

I anledning af hertigens af Gotland födelsedag den 15 dennes gafs kanonsalut från strandbatteriet härstädes.

Markegångs-Taxan för Gotlands Län 1869

Gotlands Tidning 26/11 1869

.............  3) Båtsmans Utrednings Persedlar: 1 Kappsäck af blått wallmar 23 rdr, 1 Kappsäck af segelduk, skinn eller wäf 10: 33. —

Beklädnads-Persedlar: 1 Tröja af blått wallmar 10 rdr, en Wäst med ärmar af dito 7 rdr, 1 par långbyxor af dito med lårfoder 8: 50,  1 halsduk af mörk lärft 1 rdr, 1 Hatt med yllefoder 2: 25, 1 par Läderskor 4: 25, 1 par Ullstrumpor 1: 50, 1 Skjorta af lärft 2: 33. — Hemkaus(?) Persedlar: 6 k.-f. 3 k:r Råg 11: 97, 6 k.-f. 3 k:r Korn 10: 52, 20 skålp. Hö 35 öre, 20 skålp. Halm 10 öre, 1 famn Bränn eller 4 laß Stockwed 6 rdr.

4) Årliga Båtsmans Roteringskostnaden upptagen till 107 rdr 41 öre.

5) Underhåll för tågande trupper: a) en mans dagsration bestående af 2 skålp. mjukt Bröd, 15,625 kubiktum ärter och 33 ort 33 korn fast fläsk 35 öre. b) en hästs dygnsration, bestående af 2 kannor hafre och 30 skålp. hö 70 öre.

Insändt. Om kanonångbåten ”Alfhild”

Gotlands Tidning 26/11 1869

Rörande befälhafwarens å ångkanonbåten ”Alfhild” oförwäntade wägran att med detta fartyg begifwa sig från Rone till Westergarn, då twenne i sistnämnda hamn liggande fartyg af stormen den 28 sistl.  Oktober kastades på strand, will det af företedda handlingarna i saken synas, att skäl finnes till den indignation, som uttalats öfwer nämnde befälhafwares förhållande wid detta tillfälle.

De ifrågawarande fartygen woro skonerten ”Sofia Fredrika” och slupen ”Hilda”, den förre under lastning af träwaror och den senare med last af spannmål, och sedan fartygens redare telegraferat till enskild man å Rone med begäran af assistance af ”Alfhild”, erhöll han till swar att, som ”Alfhilds” station är Gotlands ostkust kan chefen ej afgå förr än meddelande gifwes huru och hwarest strandade fartygen stå och om ”Alfhilds” hjelp är tillräcklig.”

På grund af ett cirkulär den 30 sistl. September från lotsfördelningschefen, kapten A. Pihl till lotsarne å öns hamnar, hwarigenom, till följe af skrifwelse från Lots Direktörs-Embetet och chefens för Sjöförswars Departements skrifwelse till Lots Direktören, lotsarne anbefallas att, att i händelse något fartyg skulle inom districtet stranda, genast dels underrätta befälhafwaren å det strandade fartyget att kronoångbåten ”Alfhild” finnes på östra kusten för att lemna biträde till nödställda fartyg, och dels skyndsamt lemna underrättelse till Befälhafwaren å nämnda kronångbåt om inträffad strandning, telegraferade dagen derpå lotsen Stenberg till chefen å kronångaren ”Alfhild” med anhållan om assistance åt de twenne ilanddrifne fartygen, hwarpå chefen, kapiten B. Forsell swarade med begäran att få weta fartygens läge m. m. samt yttrade derjemte: ”då ”Alfhild” är beordrad till Gotlands ostkust har jag swårt utan största nödfall aflägsna mig så långt.” I telegram dagen derefter lemnar lotsen begärda upplysningarne, och erhåller kapten Forsells swar, så lydande: ”då fartygen uppkastats på grundt watten anser jag fruktlöst ”Alfhild” försöker. Fartygen måste muddras ut”.

Påföljande dag blefwo begge fartygen utan hjelp från ”Alfhild” tagna flott, ehuru det ena sedermera genom den ogynnsamma wäderleken blef återigen ilanddrifwet; men påtagligt är, att, om ”Alfhilds” befälhafware denna gång warit mera beslutsam att wåga aflägsna sig ”så långt” från stationen Rone, begge fartygen redan dagen förut blifwit bergade och då med den påföljd, att de kunnat bringas in till Wisby för att der undergå nödiga reparationer, då nu deremot det ena mycket äfwentyrligt blef infördt till Klintehamn och det andra ånyo dref på strand, der det ännu qwarligger.

Annorlunda betedde sig kapiten Forsell, då några dagar förut ett norskt skepp strandade utanför Westergarn. ”Alfhild” låg äfwen då i Ronehamn; men wid första underrättelsen om denna strandning och på uppmaning af engelske vice konsuln Falk afgick kapten F. genast till Westergarn, medtagande och ilandsättande der paßageraren Falk. Kapt. Forsell kom då ”för sent”, emedan skeppet redan blifwit flott, och möjligen war denna ”malör” orsak till,  att så många betänkligheter gjordes för att bibringa de 2:ne nu ifrågawarande å ön Gotland hemmahörande fartygen.

Corollarium af förestående måste blifwa följande frågor:

är det blott för assistance åt utländska fartyg, som swenska staten gör uppoffringar, genom att stationera en ångbåt wid Gotland ?

och är wederbörandes mening att denna kronångbåt skall wara tillgänglig endast å östra kusten af Gotland ?

Eller:

har kapiten Forsell förhållit sig wid sagde tillfälle få, om det egnar och anstår en swensk sjöofficer, samt i enlighet med den instruktion han erhållit?

Sjöman

Militär-afdelning

Gotlands Tidning 10/12 1869

Med anledning deraf, att ”Dagens Nyheter” för i måndags innehåller en relation om den arresteringsåtgärd, som Militärbefälhafwaren nyligen fann sig föranlåten vidtaga mot regementsläkaren härstädes, dr E. Leijer, och då af nämnda tidning synes, att beskaffenheten af ”föregående pourparlers” icke är närmast känd, anser vi oss böra härom lemna de upplysningar som stått oss till buds. Vi hafva derföre förskaffat oss del af i saken vexlande skrifvelser, och i öfrigt erforderliga uppgifter, samt meddela om förloppet i korthet följande:

Dr Leijer ingaf den 12 sistl. November till Militär-expeditionen härstädes ett

så lydande memorial, åtföljdt af dr D. M. Pontins skriftliga åtagande att sköta vikariatet:

”Stormägtigste Allernådigste Konung!

Hos Eder Kongl. Majestät får jag men anmälan att jag blifvit utsedd till Riksdagsman för Wisby stad, i underdånighet anhålla, att Eders Majestät i nåder täcktes anbefalla Kongl. Sundhets Collegium att förordna Stadsläkaren Doctor D. A. Pontin att enligt eget härhos bifogadt åtagande och på oss emellan öfverenskomna vilkor min Regements-Läkare befattning under den tid af år 1870 som jag till följd af Riksdagsmannauppdraget är derifrån förhindrad.

Med undersåtlig vördnad trohet och nit framhärdar jag

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Majestät

underdånigste och troligste

Visby d. 12 Nov. 1869.           

tjenare och undersåte

ERNST LEIJER

Regements-Läkare vid Gotlands National-Beväring.

Den 20 i samma månad blef detta memorial återsändt med följande uppmaning:

”Till Regements-Läkaren Doktor E. Leijer !

Då hosgående underdåniga skrifvelse hvarken är i öfverensstämmelse med gällande formulär ej heller försedd med 25-öres charta sigillata; så återsändes densamma, för att i dessa afseenden rättas.

Wisby den 20 November 1869.

På befallning

C. Hüttling

Stabschef.

Härpå svarade d:r Leijer i skrifvelse den 24 November:

”Till Herr Militär-Befälhafvaren på Gotland !

Bilagde förut inlemnade och med anmärkning att den ej var i öfverensstämmelse med gällande formulär och ej försedd med charta till mig återsände skrifvelse till Kongl. Maj:t får jag härmed ånyo insända, nu försedd med charta, men utan förändring i afseende på uppställning emedan jag ej känner annat formulär 1*), men mångfaldiga gånger i underdånighet vändt mig till Kongl. Maj:t med skrifvelse affattade i öfverensstämmelse med denna.    

Wisby den 25 November 1869.

Ernst Leijer.”

1*) Formuläret finnes intaget i Wistrands-Förf. aug. Medicinal-väsendet i Sverige.” och är i genordres d. 6 Sept. 1842 i anledning deraf bland annat föreskrifvet att ”ansökningar m. m. skrifvas på högra hälften af utefter längden midt itu viket helark på hvars första sida endast tecknas öfverskriften och längst nertill tre rader af texten. Då nu nämnde tryckta formulär icke befinnes vara sålunda afdelat utan upptager 2/3 delar af sidans bredd alldeles som d:r Leijer hafva följt detsamma, men dervid förbisett föreskriften om papperets vikning. Någon mångfaldiga gånger i underdånighet vändt mig till Kongl. Maj:t med skrifvelse affattade i öfverensstämmelse med denna.    

Wisby den 25 November 1869.

Ernst Leijer.”

För att likväl försäkra sig om, att icke det med memorialet skulle möjligtvis förirra sig till papperskorgen, hvarigenom d:r L. sedan kunde antastas för försummad anmälan, att då d:r L:s förut gjorda begäran, att bevis om inlemnadet skulle påtecknas en medhafd afskrift, hvilket vägrades, så hade han nu medtagit 2:ne vittnen, hvilka å afskriften intygade, att originalet blifvit inlemnadt.

Dagen derefter tillställdes d:r Leijer tvenne skrifvelser, så lydande:

”Till Regementsläkaren Doktor E. Leijer.

Som edert under den 12 dennes till Kongl. Maj:t ställda underdåniga memorial af Eder undertecknadt såsom ”regementsläkare”, icke är uppställdt i öfverensstämmelse med nådig general-order den 6 September 1842, N:o 547, och således icke kommer att af Militärbefälet vidare befordras förr än detsamma på föreskrifvet sätt affattas och ånyo hit på någon expeditionsdag inlemnas, så återställes Eder detta memorial för andra gången med tillkännagigvande att formulär för memorialets affattande är att tillgå i Stabsexpeditionen de dagar då densamma är öppen. Wisby den 25 November 1869.

På befallning

C. Hüttling.

Stabschef”

”Till Regementsläkaren Doktor E. Leijer.

Då regementsläkaren uraktlåtit att ställa sig till efterställelse den uti order den 20 dennes, N:o 475, gifna befallningen att enligt faststäldt form har affatta den till Kongl. Maj:t ställda underdåniga memorial om bestridandet af Eder Regementsläkaretjenst vid Gotlands national-beväring under den tid, som riksdagsmannakallet varder af Eder nästa år otöfvadt och då I uti skrifvelse till Militärbefälet af förliden gårdag derjemte förklarat, att I …ke heller haden för afsigt att åtlyda den härom Eder gifna befallningen, så har Herr Militär-Befälhafvaren ålagt Eder sju dagars arrest utan bevakning med rättighet att Edra läkarebefattningar under tiden utöfva.

Arresten, ålagd för vägran att åtlyda Befälhafvarens i tjensten gifna befallning börjar i dag kl. 12 middagen och upphör samma timma den 2:a nästkommande December.  

Wisby den 25:te December 1869.

På befallning

C. Hüttling.

Stabs-Chef”

Händelsen har väckt mycket uppseende och torde allt komma stort ”buller åstad”, då d:r Leijer svårligen låter sig nöja, att saken härmed får aflöpa; men huruvida icke d:r L. gått alltför långt i sin vägran, att åtlyda en i tjensten erhållen befallning, derom kan säkerligen ej blifva tu tal. ”Lyda först, klaga sedan”, heter det, och i militärisk tjenstbefattning är man underkastad militära lagar och reglementen samt chefens befallningar, dessa må vara så absurda som helst; med ett ord: man får icke vara egensinnigeller ens sjelfständig.

Slutligen få vi tillägga, att arresteringen icke förhindrade d:r L. att sköta sina patienter, äfvensom att det icke var eller är mer än vanlig sjukligt härstädes.

Förrymda båtsmän

Gotlands Tidning 17/12 1869

På anmodan af Konungens Befallningshafwande i Blekinge län efterlysas nedannämnde från korvetten Josefine den 23 sistl. September i Boston olofligen afwikne kronobåtsmän af Gotlands 1:a kompani, nemligen: № 3 Lars Olof Ferdinand Lundberg, som är 29 år gammal, lång och mörklagd; № 15 Johan Petter Qwiberg Lång, 37 år gammal, liten och groflemmad; och № 25 Carl Fredrik Ahlberg Bejner, 21 år gammal, af medelmåttig längd och klen kroppsbyggnad.

Ändringar i innew. års Markegångs-taxa

Gotlands Tidning 17/12 1869

Ändringar i innew. års Markegångs-taxa för Gotlands län, enl. Kammarkollegii skrifwelse skrifwelse d. 25 sistl. Nov. …

Båtsmans utredningspersedlar: 1 kapprock 25 rdr, 1 kappsäck 10: 67. — d:o Beklädnads-persedlar: 1 tröja 11 rdr, 1 wäst 7: 50, ett par långbyxor 9 rdr, 1 par läderskor 4: 50, 1 skjorta 2: 50, — d:o Hemkallspersedlar: 6 k. f. 3 k. r. råg 12: 60, 6 k.-f. 3 k:r korn 11: 34, 20 skålp. halm 12 öre, — årliga Båtsmans Balansafgiften 111: 27. — Underhåll för tågande trupper: En mans dagportion 36 öre, En hästs dagportion 68 öre.

Till i N:o 47 af Gotlands Tidning sig kallande Sjöman!

Gotlands Tidning 31/12 1869

Ehuru Edert anfall emot Chefen å kanon Båten ”Alfhild”. Kapten Forsell dels sent af mig observerats, och att jag dels varit hindrad förr än nu afgifva den rättelse detta försök att smutskasta en utmärkt Hederlig och af oss serdeles aktad Embetsman förtjenar, vill likväl ej uraktlåta att för dem hvilka ej känna Kapten Forsell och sålunda möjligen kunna antaga anfallet behörigt härmed uppgifva Sanna förhållandet af tilldragelsen Ni framhållit och hvarigenom jag hoppas att en hvar lätt skall inse snikenheten etc. försökt föra först Kapten Forsell och sedan allmänheten bakom ljuset s. m. s. Förhållandet är nemligen som följer:

Den 30 October erhöll jag genom ett telegram från O. Nyman daterat ”Klintehamn” med anhållan att anmoda Che ön (sic) å Alfhild att afgå dit för att lösgöra ett par der å stranden drifna fartyg. — Jag begaf mig genast ombord till Kapten Forsell och förevisade telegrammet, nämnande att ehuru man af telegrammet borde sluta att fartygen lågo i Klinte jag dock befarade att då Nyman afsändt detsamma fartygen strandat i Westergarn: Och då nu telegrammet eller ej upplysta huru fartygen stogo(?) om lastade eller ej hvad vattenhöjden var invid, eller i närheten af desamma om fyllda af vatten eller huru svåra men förklarade Kapten Forsell att på så ofullständiga uppgifter kunde han rimligtvis ej fatta beslut för vidtagande af någon åtgärd för fartygens aftagande, utan anmodade han mig att pr telegraf genast begära upplysning om hvad i afseense å de strandade fartygens läge, men prompt var af nöden hafva sig bekant innan man kunde veta huruvida ”Alfhilds” hjelp vore tillräcklig:

äfvensom hvart Alfhild skulle ”gå” (om till Klinte eller Westergarn) för att träffa de å strand liggande fartygen. — På en del af dessa frågor erhölls svar först dagen efter, och då genom en l…ta å  Westergarn som i telegram till Kapten Forsell meddelade bland annat att vattenhöjden invid och om kring de strandade fartygen hvaraf befanns att vattenståndet ej tillät Alfhild komma de å grund liggande fartygen närmare än på ett afstånd af, 100 famnar och då nog lång kabel för begagnande på sådant afstånd ej innehades helst en ej obetydlig …ugt  deraf borde vara öfrig för ”Alfhilda” sättande i tillbörlig fart, samt fartygen för att samma flott, borde släpas nära 100 famnar ansåg kapten Forsell alldelet utan ändamål vara att afgå till strandningsstället, hvarom äfven lotsen genast underrättades tilläggande kapten Forsell dervid att då Alfhild egentligen var beordrad till Gotlands ”Ostkust” trodde han sig,  åtminstone vid fall som detta ej böra lemna den. —

”Carola i … af här afgifna förklaring torde nu blifva följande frågor:

Hvarföre har ej egaren till fartygen och den assurerade spannmålslasten förr än som skedde begärt Alfhilda hjelp? och hvarföre afgafs förklaring torde nu blifva följande frågor:

Hvarföre har ej egaren till fartygen och den assurerade spannmålslasten förr än som skedde begärt Alfhilda hjelp ? och hvarföre afgafs den så ofullständigt då den skedde ?

Huru blef det möjligt med handkraft ut…aga fartygen som, enligt telegrammet till kapten Forsell, vore uppslagna på så grundt vatten, och så långt ifrån erforderligt djup, att deras aftagande föreställes nära nog omöjligt ?

Hvarföre uppgafs ej ens i första telegrammet att fartygen voro Svenska ? hvarföre sålunda insinuationen att assistance skulle lemnas endast utländska fartyg ? Eller:

Månne det egnar och anstår Her ”Sjöman” att låna sin penna till underskrifning af hvad som helst som begäres? —

Ronehamn i December 1869.

Lars Cramér.

Polis- och Rättegångssaker

Gotlands Tidning 31/12 1869

Under sednaste tiden hafwa wid Rådhusrätten härstädes följande personer blifwit sakfällde. …

Artilleristen J. Pettersson för mißhandling att böta 25 rdr; …