Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1871

Utnämning

Gotlands Tidning 5/1 1871

K. M:t har den 29 December till underlöjtnant wid Första lifgrenadierregementet utnämnt utexaminerade kadetten F. C. J. Claassen.

Dödsfall. O. Stenström

Gotlands Tidning 13/1 1871

Enligt anländ telegram, har kapitenen O. Stenström wid Gotlands nationalbewäring i måndags aflidit å Carlsborg.

Gratifikation

Gotlands Tidning 17/2 1871

En f. d. Sergeant L. Nilsson Herwide i Eke af Invalidhusfonden tillagd gratifikation af 50 Rdr äro att …t…a å Wisby Landskontor.

Wapensynerna med de bewäringsskyldige på Gotland

Gotlands Tidning 24/2 1871

Wapensynerna med de bewäringsskyldige på Gotland komma att förrättas på följande tider under nästkommande mars månad, nemligen med:

   Hoburgs kompani: Wamlingbo socken måndagen den 13 kl. 8 f. m., Sundre d:o s. d. kl. 2 e. m., Hamra d:o tisdagen den 14 kl. 9 f. m., Öja d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Gröttlinge komp.: Gröttlingbo socken måndagen den 13 kl. 8 f. m., Fide d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Hafdhems komp.: Hafdhems socken s. d. kl. 8 f. m., Näs d:o kl. 3 e, m.

   Hemse komp.: Rone socken s. d. kl. 8 f. m., Hemse d:o s. d. kl. 2 e. m., Alfwa d:o tisdagen d. 14 kl. 8 f. m., Eke d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Habblinge komp.: Ekstad socken söndagen s. d. 12 kl. 8 f. m., Habblingbo d:o s. d. kl. 2 e. m., Silte d:o måndagen d. 13 kl. 8 f. m., Sproge d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Fardhems komp.: Fardhems socken s. d. kl. 8 f. m., Linde d:o s. d. kl. 11 f. m., Löjsta d:o s. d. kl. 3 e. m., Lefwide d:o tisdagen d. 14 kl. 8 f. m., Gerum d:o s. d. kl.  2 e. m.

   Burs komp.: Burs socken måndagen d. 13 kl. 7 e. m., Stånga d:o kl. 11 f. m.

   Närs kom.: När socken s. d. kl. 7 f. m., Lau d:o s. d. kl. 12 middagen.

   Garde komp.: Lye socken måndagen d. 13 kl, 3 e. m., Etelhem d:o tisdagen d. 14 kl. 8 f. m., Garde d:o s. d. kl. 11 f. m., Alskog d:o s. d.  kl. 3 e. m.

   Klinte komp.: Klinte socken tisdagen d. 14 kl.  8 f. m., Fröjel d:o s. d. kl. 12 midd.

   Banda komp.: Mästerby socken måndagen d. 13 kl. 3 e. m., Sanda d:o tisdagen d. 14 kl. 8 f. m., Westergarn d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Hejde komp.: Atlingbo socken måndagen d. 13 kl. 8 f. m., Wäte d:o s. d. kl. 11 f. m., Hejde d:o s. d. kl. 3 e. m.

   Sjonhems komp.: Guldrupe socken s. d. kl. 8 f. m., Wiklau d:o s. d. kl. 11 f. m., Sjonhems d:o s. d. kl. 3 e. m., Wänge d:o söndagen d. 12 kl. 8 f. m., Buttle d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Torsburgs komp.: Kräklingbo socken s. d. kl. 2 e. m., Anga d:o måndagen d. 13 kl. ½ 8 f. m., Ahla d:o s. d. 12 midd.

   Östergarn komp.: Ardre socken s. d. kl. 8 f. m., Gammalgarn d:o s. d. kl. 11 f. m., Östergarns d:o s. d. kl. 3 e. m.

   Eskelhems komp.: Eskelhems socken s. d. kl. 6 f. m., Tofta d:o s. d. kl. 12 midd.

   Stenkumla komp.: Westerhejde socken söndagen d. 12 8 f. m., Stenkumla d:o s. d. kl. 2 e. m., Träkumla d:o måndagen d. 13 kl. 8 f. m.

   Dede komp.: Akebäck socken tisdagen d. 14 kl. 8 f. m., Follingbo d:o s. d. kl. 2 e. m., Roma d:o onsdagen d. 15 kl. 8 f. m., Wall d:o s. d. kl. 2 e. m., Björke d:o thorsdagen d. 16 kl. 8 f. m., Hogrän d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Wisby inf. komp.: 1:a afdelningen söndagen d. 12 kl. 7 f. m., 2:a afdelningen söndagen d. 19 kl. 7 f. m.

   Endre komp.: Barlingbo socken måndagen d. 13 kl. 8 f. m., Ekeby d:o s. d. kl. 10 f. m., Endre d:o s. d. kl. 12 midd., Hejdeby d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Bro komp., Weskinde socken söndagen d. 12 kl. 8 f. m., Bro d:o s. d. kl. 11 f. m., Fole d:o s. d. kl. 2 e. m., Lokrumme d:o måndagen d. 13 kl. 3 e. m.

   Halla komp.: Ganthem socken s. d. kl. 8 f. m., Halla d:o s. d. kl. ½ 11 f. m., Dalhem d:o s. d. kl. 3 e. m.

   Lina komp.: Wallstena socken söndagen d. 9 kl. 8 f. m., Gothem d:o s. d. kl. 2 e. m., Hörsne med Bara d:o söndagen 12 kl. 2 e. m., Norrlanda d:o måndagen d. 20 kl. 8 f. m., Källunge d:o s. d. kl. 2 e. m.

  Bäls komp.: Bäls socken söndagen d. 12 k. 6 f. m., Hejnum d:o s. d. kl. 8 f. m., Othem d:o s. d. kl. 11 f. m., Boge d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Lummelunds komp.: Lummelunda socken s. d. kl. 2 e. m., Stenkyrka d:o måndagen d. 13 kl. 8 f. m., Martebo d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Tingstäde komp., Hangwar socken söndagen d. 12 kl. 8 f. m., Hall d:o s. d. kl. 2 e. m., Tingstäde d:o måndagen d. 13 kl. 8 f. m.

   Forssa komp., Lärbro socken söndagen d. 12 kl. 7 f. m., Hellwig d:o s. d. kl. 2 e. m.

   Klinte komp.: Fleringe socken söndagen d. 12 kl. 9 f. m., Rute d:o s. d. kl. 2 e. m., Bunge d:o söndagen d. 19 kl. 8 f. m.

   Fårö komp.: Fårö socken måndagen d. 13 kl. 8 f. m.

   Blott de bewäringsskyldige, som utehafwa gewär, skola sig wid wapensynerna inställa och derstädes uppwisa alla sina kronopersedlar.

Första qwartalets löner och arvoden

Gotlands Tidning 24/2 1871

Första qwartalets löner och arvoden utbetalas till Gotlands National-Bewärings Underbefäl och spel å följande tider och ställän under nästkommande Mars månad, nemligen:

den 2 kl. 11 f. m. till 4:de 12-pundiga batteriet;

s. d. kl. ½11 f. m. till 12:te 6-pundiga batteriet;

s. d. kl. 12 midd. till Fältmusikanterna under befäl och spel å de tider och ställen, hwilka för årets wapensyner blifwit bestämda.

Wederbörande arvodestagare, hwilka ej, sjelfwa uttaga sin aflöning, erinras derom, att de personer, som uttaga medlen, owilkorligen skola wara försedde med lagliga fullmakter och skola de sålunda befullmäktigade å aflöningslistan teckna, för hwilka arvodestagare penningarne utqwitteras, samt att sådant sker enligt bifogad fullmakt.

Swenska friwillige

Gotlands Tidning 10/3 1871

Under denna rubrik läses i Dagligt Allehanda: I en ur en annan tidning hemtad notis hafwa wi förut berättat, att sergeanten Elgström och löjtnant Beyerlieb skulle wara förswunna efter det tre dagar långa slaget wid Orléans. Nu hafwa wi dock haft nöjet mottaga ett bref från löjtnanten Beyerlieb, hwari han meddelar, att han den 5 december på morgonen blef tillfångatagen och förd till Ludwigsberg i Württemberg, det han behandlades utmärkt wäl. Hwad sergeant Elgström beträffar, wet löjtnant Beyerlieb beträffar intet widare om hans öde sedan den 4 december på e. m., då han träffade E. osårad.

Fortsättning af hr Leijers anförande i förswarsfrågan:

Gotlands Tidning 10/3 1871

Statsutskottet har tillstyrkt att K. M:ts förslag om bewiljande af medel till kasernbyggnad för artilleristamtruppen i Wisby måtte på det sätt af riksdagen bifallas, att ett anslag af 42,875 rdr för ändamålet anwisas att utgå med 20,000 rdr under innewarande och 22,875 rdr under år 1872 under wilkor, att staden Wisby förbinder sig att, efter det staden blifwit från truppens inqwarterande befriad, årligen utgifwa en kontant servisersättning af 1,150 rdr.

­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­

Herrar Leijers och Kolmodins anföranden i 2:a kammaren, wid remissen af K. M:ts proposition till riksdagen, rörande förswarswäsendet och särskildt beträffande Gotlands förswar, äro nu tillgänglige in extenso, och meddela wi härnedan den förstnämndes yttrande, som för bristande utrymme måste fortsättas i nästa n:r. hwarefter hr Kolmodins anförande skall följa.

Herr Leijer: Herr talman! Det är icke min afsigt att ingå i någon widlyftigare granskning af det Kongl. förslaget i deß helhet; sådant öfwerlämnar jag åt större förmågor, öfwertygad som jag är, att deröfwer andarne nog skola drabba tillsammans min hjelp förutan. Jag will egentligen endast fästa mig wid en af hufwudpunkterna i det samma.

Innan jag berör denna hufwudpunkt, anhåller jag dock att få i förbigående widröra en annan punkt, nemligen frågan om Fältläkarekorpsen. En framstående talare i denna Kammare har för några dagar sedan uttalat några skarpa ord om wåra militärläkare. Han sade nämligen, att han icke kände några swenska embetsmän, som wore i så lycklig ställning, som militärläkare, såsom bewis härå anfördes, att regementsläkarne uppburo 4,000 Rdr i årlig lön, men hade intet att göra. Jag tror, att wi känna honom för wäl för att han icke menat så illa som han sagt och att den ärade talaren nog låter pruta med sig. Så widt jag har mig bekant finnes ingen regementsläkare, som har 4,000 Rdr i lön I det förewarande förslaget är högsta lönen bestämd till 2,500 Rdr och den lägsta till 600 Rdr. Det är ju obestridligen af största wikt och wid inträffande krig ega tillgång till ett tillräckligt antal dugliga läkare och för hela armeen skulle, efter hwad chefen för Landtförswars departementet påwisat, erfordras ett antal mer eller dubbelt så stort, som det hwartill Sweriges samtliga civila och militära praktiserande eller icke praktiserande läkare uppgå. Det torde således wara nödwändigt, för att i någon mån kunna fylla dessa platser, att göra lönerna möjliga, om ej lockande. Men utsigten att wid 30 års ålder erhålla 600 Rdr i lön med wägen till widare befordran någon gång för längre tid och ibland för alltid stängd af ett par seglifwade förmän torde icke innebära någon synnerlig lockelse för den som underkastat sig den, så widt jag wet, längsta och dyrbaraste studiekurs, som för någon embetsman erfordras. Med denna uppfattning kunna de för militärläkare föreslagna lönerna ingalunda anses obilligt tilltagna. Jag förbigår detaljerna, som jag ej granskat och mot hwilka möjligen anmärkningar kunna göras, men hwad förslaget om inrättande äfwen för fredstid af en afskild fältläkarekorps under egen chef, generalfältläkaren, i öfrigt berättar, gläder det mig att kunna säga, det jag helt och hållet gillar det samma, och jag lyckönskar förslaget upphofsman, chefen för Landtförswarsdepartementet, att hafwa lyckats utfinna en wäg, hwarigenom det tyckes kunna undwikas att skilja den militära från den civila sjukwården i riket; jag blott beklagar, att han ej kunna, hwilket ock torde ännu wara omöjligt, taga steget fullt ut och göra fältläkarekorpsen äfwen så till wida fristående att befordringarne inom densamma skedde  oberoende af regementen.

Jag öfwergår till den hufwudfråga, som egentligen föranledt mig att begära ordet, nemligen ordnandet af ”förswarswäsendet å Gotland”. Då jag tillkännagifwer, att jag finner anmärkingswärdt, att en sådan rubrik kan förekomma i et förslag, som afser att helt och hållet omordna förswarswäsendet inom hela riket, jag har dermed och lemnat en antydan om den princip, mot hwilken mitt klander kommer att riktas. I förslaget uppställas ”grunder för den wärnepligt, hwilken bör hwarje swensk man åligga”, der det uttryckligen heter : ”1:o att hwarje swensk man skall wara skyldig att från och med året näst efter det då man fyllt 20 år till och med det då han uppnått 40 års ålder såsom wärnepligtig deltaga” etc., med derefter afhandlas under särskild rubrik förswarswäsendet å Gotland, hwari ålägges gotländingen 42 års wärnepligt. Är då Gotland icke en swensk prowins, likställd med öfriga swenska prowinser? Är gotländingen icke en ”swensk man”? Hwarför skall Gottlands förswar afhandlas särskildt från det öfriga rikets att wara bygdt på helt annan grund än detta? Jag kan icke finna något giltigt skäl härtill. Man har någon gång klandrat, att gotländingen talar om andra provinsers innewånare så, som wore de för honom främlingar — något som dock lärer wara wanligt bland öboer, — men jag hemställer, om icke det af mig anmärkta förfarandet är det från statens sida behandla gotländingen såsom en främling, som utländing. Jag medgifwer, att förhållanden kunna finnas, som göra det nödwändigt att ordna förswarswäsendet på Gotland något annorlunda än på fastlandet; men likställighet bör wara regel, detta annorlunda undantag, och icke twertom. Wäl har chefen för Landtförswarsdepartementet, såsom han ock uttryckligen anger, sökt att i wissa afseenden åstadkomma likställighet emellan Gotlands och det öfriga rikets förswarswäsende, men skiljaktigheterna äro dock högst betydande och, enligt min åsigt, icke alltid af nödwändigheten påkallade. Jag anhåller att få uppmärksamma några af de hufwudsakligaste.

(Forts.)

Pensioner

Gotlands Tidning 17/3 1871

Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 23 December nästlidne år komma nedannämnde inom Gotlands län wistande Pensionärer af Kongl. Flottans gemenskap, hwilka wid berörde års slut eller deßförinnan uppnått en ålder af 70 år att för samma år tilldelas en gratifikation af Tio riksdaler riksmynt, nemligen Lotsar: Jacob Hansson Salmunds i Öja, Johan Stenberg i Sanda, Abraham Klintbom i Lärbro, Petter Klintström i Östergarn. Båtsmän: Hans Johansson Östanwäder i Stenkyrka, Jacob Christian Godwillig i Kräklingbo, Lars Pehrsson Ekeby i Dalhem, Johan Andersson Fager dersammastädes, Mathias Hansson Österby i Gothem, Hans Jansson Mesan i Othem, Johan Sörensson Raswill i Stenkyrka, Georg Petter Lunta i Barlingbo, Anders Bergelin Styf i Hörsne, Olof Sandström Courage i Hejnum, Lars Olsson Lång i Lärbro, Pehr Ehrenberg Engel i Gothem, Johan Petter Fred i Kräklingbo, Pehr Johan Sjöpilt i Nähr, Nils Nilsson Gäst i Eskelhem, Lars Pehrsson Heder i Lewede, Johan Hansson Box i Nähr, Lars Larsson Lång i Klinte,  Anders Öström Trogen i Fardhem, Pehr Pehrsson Mesan i Rohne, Nils Olofsson Stråle i Ahlskog, Olof Mårtensson Mallegård i Gröttlingbo, Hans Eric Ström i Klinte, Pehr Andersson Pligt i Wisby, Carl Johan Styrman i Fardhem, Hans Pehrsson Spets, Johan E. Gardell Bössegårda dersammastädes, Jacob Pehrsson Frisk i Wamlingbo; och Mathias Rosendahl Krok i Klinte; och som desse medel nu blifwit hit öfwersända, kunna de af wederbörande få lyftas här å Landskontoret emellan kl. 11—1 alla söckendagar inom nästinstundande April månads utgång,  hwarwid till undwikande af omgång och onödiga resor bör iakttagas att

1:a Gratificationstagaren sjelf inställer sig för att emottaga och qwittera medlen;

2:o Sänder ombud, som är försedt med skriftlig fullmakt, lagligen bewittnad af 2:ne personer eller slutligen och enklast

3:o Att gratificationstagaren å gratificationen, tio riksdaler riksmynt utfärdar qwitto, i afseende på egenhändiga underskriften af namn eller bomärke af Pastor eller Kronolänsman attesteradt, då medlen emot sådant qwitto utbokommas.

I alla händelser bör prestbewis åtfölja att underhållstagaren lefwer och sig wäl skickar. Har någon aflidit under loppet af år 1870, så, utbetales gratificationen icke destomindre emot behörigt dödsbewis, till sterbhuset, men skulle någon gratificationstagare hafwa aflidit före ingången af nämnde år, så erhåller sterbhuset icke någon gratification; och anmodas Herrar Pastorar att, om någon af förutnämnde personer skulle hafwa aflidit före år 1870, derom hit insända bewis inom April månads utgång.

Fortsättning af hr Leijers anförande i förswarsfrågan:

Gotlands Tidning 17/3 1871

Då öfrige swenske män äro underkastade 20 års wärnepligt, är deremot för gotländingen denna tid utsträckt till 42 år. Då för öfrige swenske män de effektiva öfningarne äro fördelade i allmänhet på en tid af 3 år, för specialwapen till och med på blott 2 år, äro wärnepligtige på Gotland skyldige att deltaga i öfningar under 32 år. Denna olikhet, som jag anser alldeles icke berättigad, har, så widt jag kunnat fatta, icke tillkommit i ändamål att åstadkomma ett bättre och mera utbildat förswar för Gotland än för det öfriga riket, eller för att göra gotländingen skickligare i wapnens bruk, än öfrige medborgare; ty då på sid. 47 i den Kongl. propositionen af chefen för Landtförswars-departementet yttras, ”att för det specialwapen tillhörande bewäringsmanskap  torde — — — öfningstiden — — — lämpligare och med mera nytta böra fördelas på twänne år och, på det första tiden af rekrytdaningen med bewäringsskyldige af dessa wapen må kunna i så oafbruten följd som möjligt fortgå, — — det första möte, dessa wärnepligtige hafwa att genomgå, böra gifwas en jemförelsewis större utsträckning i tid, än det andra”, har han tydligt uttalat såsom sin åsigt, att det med öfningarne afsedda mål bäst winnes, om dessa fortgå med färre afbrott och fördelas på en kortare följd af år. Chefen för Landtförswars-departementet kan således omöjligen hålla före, att gotländingen genom att underkastas en fem års rekrytskola skulle uppnå större eller snabbare wunnen färdighet i wapnens bruk, än andra wärnepligtige som genomgå ett års rekrytexercis och inalles 3 eller 2 års exercis, synnerligt då, i fråga om wärnepligtige på Gotland, öfningarne så splittras, att de samma skola omfatta under de första 2 åren endast halfwa dagar en gång i weckan under 2 månader af året och under de följande tre åren respektive 30 och 15 dagar, hwarefter slutligen öfningarne under  återstående wärnepligtstiden inskränkas till allenast 6 dagar för hwarje af de 8 år, då sådane böra ega rum. Icke heller kan grunden till den nu ifrågawarande skiljaktigheten wara att söka deruti, att man welat bereda någon lättnad för Gotlands wärnepligtige, ty då förslagets framläggare å sid. 5 yttrar: ”härigenom skulle de wärnepligtige wid kavalleriet komma att för inhemtande af sin krigsbildning så widkännas någon tyngre börda än de wid öfriga wapen anställde, men denna skiljaktighet torde fullt uppwägas derigenom att de wärnepligtige, tillhörande kavalleriet, , få fullgöra sina öfningar under loppet af twenne år”, är därigenom tydligen sagdt,  att det är att anse såsom en lättnad för den wärnepligtige att få fullgöra sina öfningar på kort tid. Jag hemställer till dem, som i likhet med mig, som dock icke är wärnepligtig, nalkas 50 års ålder, att afgöra, huru angenämt det skulle wara att nödgas åter fatta musköten och låta exercera sig — något som dock skulle blifwa händelsen på Gotland, derest förslaget blefwe lag; eller om det kunde wara behagligt för en sjökapten, som, enligt gällande bewäringslag warit från wärnepligt fri och på fastlandet fortfarande skulle wara det, om det wore för honom behagligt säger jag, att, då han efter uppnådda 36 år wille slå sig i ro på Gotland, nödgas under Juli och Augusti månaders sommarwärme tillsammans med 18-åringarne öfwas i rekrytexercis. En annan wäsendtlig olägenhet af den längre tid, hwarpå wärnepligtsöfningarne å Gotland blifwit fördelade, uppstår med afseende å tjenstehjon, som befinna sig i bewäringsåldern. En husbondekan icke wara synnerligen belåten med att  tjenstehjonet måste afbryta sin tjenstför att fullgörasin wärnepligt, och jag känner egendomsegare å Gotland, som redan nu till följd af det fått hwarpå wärnepligten handhafwes tagit för princip att icke i sin tjenst antaga någon mansperson, som icke uppnått 30 år och således kommit ur bewäringsåldern. Denna olägenhet blefwe destomera kännbar, om wärnepligtsskyldigheten komme att utsträckas ända till 50 års ålder.

Wärneskatten är wisserligen föreslagen att på Gotland årligen utgå med allenast hälften af det belopp, hwarwid densamma blifwit för fastlandet bestämd, men derigenom att denna skatt skall å Gotland utgöras då den i det öfriga riket utgår blott under 7 år, blifwer densamma för Gotland wida mer betungande.

I fråga om reservbefäl och sådant föreslaget att bildas af wärnepligtige på fastlandet, men icke på Gotland. Jag kan icke fatta, hwarför en sådan olikhet skall ega rum. Det samma synes mig innebära en ringaktning mot gotländingen eller ett mißtroende till hans förmåga att utbildas till befäl, som efter min tanke är alldeles oberättigat.

Jag will icke, då jag ej fullt förstår saken, framställa någon bestämd anmärkning emot förslagets bestämmelse derutinnan, att på Gotland allt befäl af officersgrad skall wara fast aflönadt, ehuruwäl jag anser sådant icke wara absolut nödwändigt, då, enligt den beräkning, jag efter min erfarenhet kunnat göra öfwer alla årligen exercerade åldersklasser, under fredstid allenast twå man komma att belöpa sig å hwarje befäl att exercera. Dermed will jag icke hafwa sagt att icke under krig allt befälet blir erforderligt.

Widare att märka, att på fastlandet de wärnepligtige tillhöra dels linien och dels landstormen, öfwer hwilken sistnämnda högsta ortsmyndigheten tillkommer Kongl. Maj:ts Befallningshafwande, efter Konungen derom i Statsrådet fattade beslut, till tjenstgöring uppbådas. På Gotland åter är en sådan fördelning icke iakttagen. Hela den wärnepligtiga befolkningen står der ända till 50 års ålder under militärbefäl och kan när som helst genom högsta militärbefälhafwaren till tjenstgöring uppbådas,   utan att Konungens beslut derom behöfwer i Statsrådet fattas. Det förekommer mig som Gotland genom denna anordning blifwit, utan ringaste anledning, förklaradt i ett ständigt belägringstillstånd.

Det är slutligen ifrågasatt, att Gotlands befolkning skulle lemnas tillfälle att yttra sig rörande de föreslagna förändringarne i deras wärnepligt. Hwarföre skola de icke äfwen innebyggarne i rikets öfriga län höras om den förökade wärnepligt, som blifwit för dem ifrågasatt? Är Riksdagen behörig att i denna fråga fatta beslut utan de öfriga provinsernas hörande, så torde Riksdagen ock wara berättigad att utan Gotlands hörande deri besluta. Åter är Gotland berättigadt att yttra sig i frågan, så måste en dylik rättighet äfwen tillkomma rikets öfriga provinser.

Det har icke warit min afsigt med hwad jag nu anfört att begära några särskilda lättnader för Gotland; jag tror ej att deß innebyggare skulle ens önska sådant. Gotland har redan i 60 år utan att knota burit en tyngre förswarsskatt, än rikets öfrige innewånare, och jag är öfwertygad, att Gotland skulle utan klagan underkasta sig den förökade skyldighet i sådant afseende, som kunde warda denna ö af Riksdagen pålagd. Men hwad jag förordar är likställighet mellan Gotland och rikets öfriga provinser och detta såwäl i förewarande fråga, som äfwen i andra förhållanden. Ty Gotland har i andra afseenden blifwit stäldt olika med det öfriga landet. Åtskilliga lagar och författningar hafwa utfärdats att gälla endast gör Gotland, och då någon gång en allmän lag utfärdas som är afsedd att gälla äfwen för Gotland, åtföljes densamma wanligen af en särskild författning eller af ett tillägg, deri sådant uttryckligen tillkännagifwes. Jag begär att Gotland i alla afseenden blir ansedt såsom en swensk provins, jemwäl i fråga om förwarswäsendet, deri endast sådana afwikelser från det öfriga rikets böra ega rum, som kunna påkallas af öns isolerade läge eller af särskilda strategiska förhållanden.

Man må ej tro, att jag och litet gotländingen i allmänhet skulle wilja förneka, att moderlandet wid många tillfällen i sednaste tider räckt Gotland en hjelpsam hand. Twärtom är det för mig personligenen stor tillfredsställelse att kunna erkänna detta, äfwensom att, då jag twå gånger från denna plats uppträdt i frågor, som rört Gotland särskildt, jag alltid rönt ett beredwilligt tillmötesgående af denna kammare, och wågar jag derföre både hysa och uttala den förhoppningen, att sådant skall fortfarandekomma mig till del då jag endast ämnar höja min röst för det, som enligt min fasta öfwertygelse är öfwerensstämmande med rättwisa och sanning.

Försvarsutskottet

Gotlands Tidning 24/3 1871

Försvarsutskottet har beslutat hemställa om lika grunders tillämpning på Gotlands försvar.

Afsked

Gotlands Tidning 24/3 1871

Kongl. Maj:t har på ansökan bewiljat afsked för underlöjtnanten wid Norra skånska infanteri-regem. P. H. Beyerlieb.

Meddelanden från allmänheten

Gotlands Tidning 24/3 1871

Till Redaktionen af Gotlands tidning.

Det i Konungens Befallningshafwandes Kungörelse N:r 49 af den 13 Mars 1871 intagne förslag till ett landtförswars ordnande på Gotland har warit i hög grad egnat att fästa allmänhetens uppmärksamhet att slå hwarje tänkande menniska med häpnad.

Hwad som först faller i ögonen är den egendomliga taktiken, att höra häraderna särskildt på skilda dagar, så att kommunalombuden från det ena häradet icke må kunna träffa tillsammans med ombuden från det andra; men wid genomläsningen af sjelfwa förslaget, glömmes lätt alla småsaker. Gotland förefaller den läsande såsom icke utgörande en del af Swerige utan warande ett med detta förbundet rike som har egna lagar och eget nationalförswar, hwilket dock genom tidens inwerkan kommit på obestånd och derföre fordrar en ny organisation.

Så långt är allt godt och wäl, men diplomatiska förhandlingar kunna swårligen skötas till ett lands fördel af några och nittio kommunal ombud, som icke ens alla sammanträffa med hwarandra wid frågans afgörande utan indelade i afdelningar måste yttra sina åsigter och antaga eller förkasta förslagen.

Emellertid torde det wara föga troligt att något enda ombud ingår på att 2 hemman (50,000 rdr taxeringswärde) utom den wanliga roteringen, skulle anskaffa en häst samt att manspersoner mellan 50 och 60 års ålder skola wara wärnepligtige m. m. m. m. så att hela saken torde wara lättare afgjord än man wid hastigt påseende kan föreställa sig.

 . . . ll . . .

Forts.

Folkmötet

Gotlands Tidning 31/3 1871

Folkmötet, som hölls härstädes i tisdags, (28/3 1871) i ändamål att åsigterna, om det af krigsministern framlagda förslag till omorganisering af försvarsväsendet på Gotland, måtte kunna mera allmänt få uttala sig och blifva kända, var i anseende till inträffad ogynsam väderlek och svårt väglag besökt af ett högst ringa antal landtboer. Militära och civila tjenstemän hade deremot mycket talrikt infunnit sig

Till ordförande utsågs konsul R. Cramér, och öppnades diskussionen af intendenten Säve, som slöt detta sitt första anförande dermed, att han, enligt vår uppfattning, förordade likställighet med öfriga Sverges blifvande värnepligtslag. Majoren Kyllander var af samma åsigt och ansåg denna klok och patriotisk. Landssekreteraren Hambræus, öfv. löjtn. Meukow, tullförvaltaren Lidman, kaptenen Ihre, landskamreraren Gardell, kaptenen Åberg, talade alla och i flera repriser för antagande af krigsministerns förslag, dertill äfven sedermera hr Säve slöt sig; men Pehr Larsson från Fole och C. Lagergren från Hogrän voro för likställighetsåsigten.

Vid slutligt afgörande af mötets åsigt i frågan befunnos 51 personer vara för krigsministerns förslag och 44 för ett med öfriga Sverges blifvande värnepligtslag likstäldt ordnande af Gotlands försvar.

(forts.)

Till Red. af Gotlands Tidning

Gotlands Tidning 31/3 1871

Uti Eder tidning № 12, den 24 dennes, har Ni uti en artikel, der tidningens läsare upmärksammas på en inbjudning till ett möte för öfwerläggning om ett af Chefen för Kongl. Landtförswars-departementet uppgjort förslag till ordnande af förswarswäsendet på Gotland, yttrat, bland annat: ”Man kan äfwen förundra sig deröfwer att kommunalombuden, som skola inför k:s befallningshafwande yttra sig i denna wigtiga fråga, icke blifwit till samma dag kallade att inställa sig, utan de från staden och norra häradet d. 12 och de från södra häradet d. 14 April och således på twenne skiljda dagar, hwarigenom samtlige ombuden hindras att gemensamt öfwerlägga i frågan.”

I samma tidning förekommer widare uti en under rubriken ”Meddelande från allmän heten” intagen och med underskriften . . . . ll . . . försedd upsats rörande förutnämnde förslag följande mening: ”Hwad som först faller i ögonen är den egendomliga taktiken att höra häraderna särskildt på skilda dagar, så att kommunalombuden från ena häradet icke må kunna träffa tillsammans med ombuden från det andra”.

Med anledning af dessa yttranden anhåller jag att få upplysa, att orsaken dertill att ifrågawarande sammanträden med ombud från Wisby stad och landsbyggdens socknar blifwit utsatta till olika dagar warit den, att den lokal, som anwändes för ändamålet, nemligen Länsstyrelsens sessionsrum, icke beqwämligen lemnar utrymme för så stort antal personer, som skulle upstå, om samtlige sockneombuden från hela länet på en gång inställde sig; wiljande jag deßutom erinra derom att sammanträden med länets innewånare så wäl i bewäringsfrågan, som andra ämnen af allmän natur, der Konungens Befallningshafwande afhandlat med sockneombud, förut hållits i olika afdelningar, utan att, så widt jag har mig bekant, sockneombud från hela länet warit på en gång samlade, och detta utan att sådant gifwit anledning till undran eller anmärkning. Då den okände insändaren kallar detta ombudens hörande på olika dagar en ”egendomlig taktik”, med hwilket uttryck wäl skall afses en beskyllning emot Länsstyrelsen att wilja hindra ombuden att fritt efter och efter bästa öfwertygelse yttra sig i frågan eller ock att wilja på något sätt obehörigen inwerka på berörda yttrande, för att förklara, att något sådant obehörigen inwerka på berörda yttrande, får jag förklara, att något sådant, som ins. sålunda welat påbörda Länsstyrelsen, aldrig kunnat falla någon af denna styrelses ledamöter i sinnet, likasom jag ej kan tillhandahålla uttalandet af den öfwertygelsen att ins. säkert är ensam om denna på samma gång illwilliga och elaka, samt enfaldiga tanke, elak emedan den innebär en oförtjent och ogrundad beskyllning i afseende på embetsmäns utökning af sin tjenst, och enfaldig, emedan den tillägger desse embetsmän så litet omdöme och förstånd, att de skulle kunna tro sig i stånd att förhindra allmänheten eller sockneombuden att fritt öfwerlägga i frågan, något som ju kommer att ske genom det nu utlysta mötet och möjligen flera dylika.

Jag anhåller om införandet häraf i nästa nummer i Eder tidning. Wisby 27 Mars 1871.

Johan Hambræus.

Meddelande från allmänheten

Gotlands Tidning 31/3 1871

Frågor till Militärbefälet.

Då wi haft under tre månader ett ypperligt slädföre, så frågas:

hwarför hafwa transporterna, af de i höstas hitkomna nya gewären till södra bataljonen, icke blifwit anbefallda att werkställas under loppet af wintermånaderna, då dylika forslor med betydlig lättnad kunnat utgöras och icke blifwit så swåra och betungande, som under tjälloßningen? och hwarför fingo de kronoskjutsskyldige, hwilka woro beordrade att infinna sig Sanda kl. 1 e. m., wänta till kl. 8 på aftonen?

Berättigade frågare.

-----------------------------

Då en af wåra wigtigaste tidsfrågor, som utgör snart sagdt samtalsämnet för dagen, är förswarsfrågan, och huru man bör på ändamålsenligaste sätt icke fly någon uppoffring för Fosterlandets förswar, torde dock med denna skyldighet rättwisligen äfwen följa någon ringa rättighet, hwarför i sednare fallet insändarena häraf, wilja till den högsta militära makten å wår lilla fosterö Gotland wördsamt och ödmjukt framstälda följande fråga:

Riskerar Gotland för ögonblicket med sina hittills isbelagda kuster någon fientdligt rysk eller preussisk invasion?

Det är ej af farhågor, feghet eller annan undanflykt för fosteröns förswar insändarena drista göra denna fråga, utan twertom, då så fordras, äro wi af en brinnande och warm fosterlandskärlek lifwade här i ”Storsudret”, att, i händelse wi öfwerraskas af en fiende, med wåra i dagarne hit anlända nya bakladdningsgewär gå en sådan oförskräckt till mötes; men framställa wi denna fråga endast för att kunna hålla oß destomera beredda, i fall något så owälkommet främmande skulle här infinna sig, som det gamla ridderliga Frankrike har det borgerliga ödet att nu wara påtwingadt.

Hufwudsakligaste anledningen till denna i wår fromma enfald framstälda fråga, hafwa wi funnit af den brådska, som iaktagits sistförflutna weckorna, med stora och swåra gewärs- och ammunitionstransporter på de käl och bottenlösa wägarne. Wåra arma hästkreatur hafwa måst med krökta ryggar, framsläpa dessa tunga laß, under wägförhållanden, som i sanning kan gifwa åklagaremakten giltig orsak att ställa oß alla till answar för djurplågeri derest ej wederbörande militära wakthafwande, som anbefalt transporterna äfwen skydda oß derifrån. I fall fiende deremot icke står oß alltför nära, kunna wi ej begripa denna brådstörtade åtgärd, att anbefalla så oerhörda transporter på en så illa wald tid; ett par weckor, ja möjligen endast några dagar sednare, skulle föranledt oß kronoskjutsskyldige, att med lika stor beredwillighet, som nu med ledsnad och klagan hafwa fullgjort desamma.

Lyckligtwis och såsom en tröst i wåra farhågor, att en fiende är i annalkande för att annektera wår ö, har postångaren Polhem, efter mycket brottande med frofwa isband, först angörande Klinte och sedan Rohne, medfört bland mycket annat den glädjande underrättelsen att någon annan fiendtlig flagga ännu icke warit synlig i Östersjön än den gråhwita ”Bores”, som för oß på landsbygden är af en wida fredligare natur, än de fläkta örnarnes på hinsidan östersjön.   G. d. 22 Mars 1871.

Flera kronoskjutsskyldige.

Telegram till Gotlands Tidning

Gotlands Tidning 6/4 1871

Telegram till Gotlands Tidning. Från Stockholm. Ank. den 5 April kl. 2 t.  5 m. e. m.

Förwarsutskottets motiverade och utan någon reservation afgifna förslag är af följande ordalydelse: ”att riksdagen hemtäller, att Kongl. Maj:t taga i öfwerwägande, huruwida ej denna författnings hufwudgrunder kunde jemwäl tillämpas på Gotland.”

Insändt. I bewäringsfrågan

Gotlands Tidning 6/4 1871

Må det tillåtas insändaren yttra några strödda tankar i denna lifsfråga. Ins. är, såsom det öfwerwägande flertalet på ön, afgjordt för Gotlands likställighet med fastlandet, äfwen med fara att blifwa beskyld ”för obetänksamt förkastande af krigsministerns förslag.” Det tyckes sannerligen ej wara swårt att inse, det en öfningstid af 90 dagar fördelade på 20 års tjenstetid skola bilda en dugligare trupp än en öfningstid af 108 dagar, utminuterade på 32 år, såsom föreslaget för bewäringen, så mycket mera som i förra fallet exercistiden under de första åren är längre och följaktligen grundligare. ”Truppstyrkan skulle bli för swag,” swarar man då, ”wåra widsträckta kuster gör det nödwändigt för oß att hafwa i fält en möjligast stor styrka.” Men en lång linie är en swag linie och de flesta författare, som yttrat sig om Gotlands förswar, äro ense i den åsigten, att wi utan flotta ej kunna förhindra en landstigning. Till poster för att signalera en fiendtlig styrka flottas ankomst lär wäl ej stor styrka behöfwas. De punkter, der landstigningar kunna ske, inräkna sig hufwudsakligen till hamnarne och till att fatta oß fast i och förswara alla dessa, dertill torde ej ens 8,000 man förslå. Gå t. ex. torde näppeligen någon nu på fullt allwar tänka på att wilja förswara Wisby, hwilket i sådant fall om några timmar skulle raceras eller skjutas i brand af en fiendtlig flotta med landstignings-trupper ombord, liksom Köpenhamn i början af detta århundrade.

Man talde widare om ”Gotlands afskilda läge,” om en större styrka till att förswara landet, ”till deß hjelp hunnit komma öfwer från fastlandet.” Frågan blir wäl då att hafwa ett dugligt förswar samladt på en eller ett par wigtiga punkter. Antaget då, att truppstyrkan enligt likställigheten, såsom blifwit beräknadt, skulle uppgå till 5,000 man i stället för 8,000, så undras wäl, om icke en skicklig befälhafware befälhafware skulle uträtta wida mer med denna mera öfwade styrka än med den större, mindre öfwade, och om han icke med mycket större tillförsigt om att kunna utföra lyckade företag skulle föra befälet öfwer den. Han har lättare att transportera den, lättare att föda den, lättare att föra den i elden och, hwad som ej är af liten wigt, det är lättare att få den styrka uniformerad, låt wara ytterst enkelt och billigt, en omständighet, som betyder mer än wad man wid första påseendet tror. Frågar man wilken officer som helst så will han twifwelsutan heldre kommendera en uniformerad trupp än en som är af det brokiga utseende, som nuwarande Nat. Bew. och han får den säkert bättre disciplinerad. De wådliga följderna af att nu sända en icke uniformerad trupp i fält, kommenderad af uniformerade officerare, äro att dessa senare snart plockas bort af fiendtliga kulor och att manskapet behandlas icke som soldater utan som marodörer, d. w. s. skjutas utan pardon, när de tagas. Åtminstone brukade Fransmännen så under sitt krig i Tyskland på Napoleon I:tes tid och under fälttåg i Mexiko 1863–66 och det i färskt minne, att Tyskarne iakttagit detsamma nu i Frankrike och dem wi få till fiender böra wäl ej försumma att begagna ett så radikalt medel. Må man taga sig till wara för att ånyo uppföra det bedröfliga skådespelet af ett mobil- eller nationalgarde; Det är twifwelsutan mycket wackert att tala om fosterlandskärlek och uppoffring, men må man se till, att det står något dugligt bakom de granna orden; Hwad uträttar man med stort,  tungt, swårrörligt maskineri? Mängden af wapen är ej hufwudsaken, sättet, hwarpå de skötas af det wigtigaste och wi instämma fullkomligt i den åsigt, som wår nu regerande konung en gång, just i arméfrågan, sammanfattade det korta, men kärnfulla uttrycket ”litet, men godt” då det tycktes wara omöjligt att så mycket och godt. Wår öfwertygelse är, att allmogen skall uttala sig i samma rigtning, som wåra riksdagsmän i andra kammaren och såsom nu sedan förswarsutskottet.

Meddelanden från allmänheten

Gotlands Tidning 6/4 1871

Redaktionen af Gotlands Tidning!

Enär Tit. i sitt sednaste blad ”enligt sin uppfattning” anfört mina yttranden under det den 28 Mars i härstädes hållna möte angående förswarsfrågan, men, ”efter min uppfattning”, origtigt, då han nemligen (liksom i wissa fall också Wisby Posten) icke framställt mina anföranden, hwarken i afseende på innehåll eller följd, så som jag yttrade dem, äfwensom låtit mina ord härflyta af andras uttalade meningar, hwilket ej hellre war fallet, anhåller jag att Tit, såsom jag hoppas dertill icke hindrad af någon ”slags taktik”, måtte benäget mottaga följande korta genmäle.

Sedan jag på nämnda möte yttrat några ord (Icke om Indelningswerket, såsom W. P. sagt), utan om Gotlands fordna förswarsläge, krigsöden, m. m. samt om bewäringens början, folkets lust för saken den tiden, deß utweckling och nedgång, o. s. w. sade jag i hufwudsaken (hwilket jag också tydligt upprepade att då wår Bewäring ej mera är eller kan wara hwad den warit och numera blifwit otillräcklig för Gotlands förswar samt då full likställighet med fastalandet, så önskelig den eljest i allo wore, i anseende till öns läge m. m. *) här wid lag icke är möjligt, borde wi, med fullt förtroendetill en faderlig styrelse, antaga det förslag till Gotlands förswar, som konungen och hans bäste män, hwilka förstå sådant alrabäst, framställt.

P. A. Säwe.

*) Den efterföljande slutmeningen skulle således hafwa undfallit wår uppmärksamhet. Red.

-------------------------------

På fleras uppmaning inbjuder undertecknad Norra häradets ombud i förswarsfrågan att sammankomma i Oscarsalen den 12 dennes kl. 9 f. m. 

A. P. Björkander

Sommaruniformer

Gotlands Tidning 6/4 1871

Utmärkelse

Gotlands Tidning 14/4 1871

Från Carlberg utexaminerade och wid Gotlands nationalbewäring utnämnde underlöjtnanten J. A. Thorén från Kalmartrakten erhöll wid sina jettonutdelningen å Carlberg twå jettoner i silfwer för ådagalagdslit och skicklighet.

Dödsfall. Jacob Petter Adolf Bolin

Gotlands Tidning 21/4 1871

Utnämningar

Gotlands Tidning 21/4 1871

K. M:t har utnämnt wid Gotlands nationalbewäring till kapten, löjtnant C.J. Appeltofft och till löjtnant A. F. M. Ek.

Gymnastiska centralinstitutet

Gotlands Tidning 21/4 1871

Ibland de officerare, som undergått teoretisk examen och praktisk pröfning i pedagogisk och militärisk gymnastik, nämnes underlöjtnanten wid Gotlands nationalbewäring R. Regnell.

Årets wapenöfningar

Gotlands Tidning 21/4 1871

Kongl. Maj:t har i Nåder befallt, att nedan uppgifne wapenöfningar med Gotlands National-Bewäring skola innewarande år ega rum, in- och utryckningsdagarne härwid oberäknade, nemligen:

1:o Officersmöte under 12 dagar från och med 16 Maj;

2:o Befälsmöte för allt öfwer- och underbefäl samt spel wid infanteriet och jägarne under 6 dagar från och med den 29 Maj;

3:o Befälsmöte för allt öfwer- och underbefäl samt spel wid artilleriet under 13 dagar, från och med den 29 Maj, med en weckas förutgången öfning för det underbefäl, som förut icke bewistat något befälsmöte wid detta wapen;

4:o Batterimöten för artilleriet och Bataljonsmöten för jägarne wid de kompanier, hwilka medgifwit att exercera å gemensam mötesplats samt Kompanimöten för jägarne wid de öfrige, under 6 dagar, nemligen för södra och medel-bataljonerne från och med den 12 Juni samt för artilleriet. Wisby och norra bataljonerne från och med den 19 i samma månad: samt

5:o Kompanimöten med allt infanteri och landstorm, för winnande af öfning att begagna de till National-Bewäringen utdelade nya bakladdningsgewären, under 4 dagar på de tider, som enligt konventionen komma att bestämmas.

Derjemte har Kongl. Maj:t i nåder tillåtit att National-Bewäringens trumpetare, hornblåsare och trumslagare må inkallas till öfningar under 6 dagar utöfwer tiden för befälsbatteri- och kompanimötena samt att dessa öfningar må taga sin början den 22 Maj.

Till följd häraf skall samling ske i Wisby wid batteri- och kompani-cheferna qwarter den 28 Maj kl. 5 e. m. för underbefälet af Artilleriet, Infanteriet och Jägarne samt den 21 i samma månad kl. 5 e. m. för underbefäl af Artilleriet, som förut ej bewistat något befälsmöte wid detta wapen. Till batteri-, bataljons-, kompanimötena för jägarne, hwilka skola hållas å samma mötesplatser som år 1867, skall samlingen ske den 12 och 19 Juni så tidigt som sig göra låter. Trumpetare, hornblåsare och trumslagare samlas wid Musik-befälhafwarens qwarter den 21 Maj, kl. 5 e. m.

Deßutom meddelas, att målskjutning under innewarande års möten kommer att werkställas med handgewär å följande tider och ställen, nemligen :

å Ladugårdshällar wid Wisby : från och med den 16 till och med den 27 Maj ; från och med den 30 Maj till och med den3 Juni ; från och med den 19 till och med den 23 Juni ; samt

å öfrige mötesplatser : från och med den 17 Juni för Södra och Medelbataljonerna samt från och med den19 till 23 juni för Norra bataljonen.

Till dessa anbefalda öfningar kallas bewäringsskyldige, wid det i Kongl. Brefwet den 19 Januari 1864 för uteblifwande utan laga förfall vite af 5 rdr, andra gången af 10 rdr samt tredje och följandegånger till de belopp, som Konungens Befallningshafwande kan finna skäligt att i sådant afseende bestämma.

— Årets mönstringar. Sedan Kongl. Maj:t genom bref af den 3 sistlidne Februari i nåder förordnat, att mönstringarne med Gotlands National-bewäring, för införande i rullorna af de bewäringsynglingar, som uppnått bewäringsåldern, manskaps-förflyttning från ett wapen till ett annat, de öfwerårigas afförande ur rullorna och de utewarande kronopersedlarnes besigtning, skola förrättas å de dagar under nästkommande Maj månad, hwilka Militärbefälet dertill finner lämpliga; tillkännagifwes härmedelst att de bewäringsskyldige af Gotlands National-bewäring skola uti ofwansagda ändamål infinna sig på följande tider och ställen under nästkommande Maj månad, nemligem :

torsdagen den 4 kl. 7 f. m. ur Lummelunds kompani wid Lummelunds kyrka,

s .d. kl. ½ 9 f. m. Tingstäde dito wid Tingstäde dito,

s. d. kl. 12 middagen Forsa dito wid Lärbro dito,

s. d. kl. 2 e. m. Rute dito wid Rute dito,

fredagen den 5 kl. ½ 6 f. m. Fårö dito wid Broa å Fårön,

 s. d. kl. 9 f. m. Bäls dito å Slite,

s. d. kl. ½ 2 e. m. Lina dito å Wallstenarum,

s. d. kl. 4 e. m. Halla dito wid Dalhems kyrka,

måndagen den 8 kl. ½ 7 f. m. Bro dito wid Duß i Bro,

s. d. kl. 8 f. m. Endre dito å Tibblesrum,

s. d.  kl. ½ 10 f. m. Dede dito wid Roma kyrka,

s. d. kl. ½ 2 e. m. Sjonhems dito wid Sjonhems dito,

s. d. kl. ½ 5 e. m. Östergarns dito å Ekeskogsrum,

s. d. kl. ¾ 53 e. m. Torsburgs dito å dito, tisdagen den 9 kl. ½ 6 f. m. Garde dito wid Garde kyrka,

s. d. kl. ½ 9 f. m. Närs dito wid Närs dito,

s. d. kl. 10 f. m. Burs dito wid Burs dito,

s. d. kl. ½ 4 e. m. Hoburgs dito wid Öja dito,

onsdagen den 10 kl. 9 f. m. Gröttlinge dito å Sandesrum,

s. d. kl. ½ 10 f. m. Hafdhems dito å dito,

s. d. kl. ¼ 11 f. m. Hemse dito å Alfwa slätt,

s. d. kl. 1 e. m. Hablinge dito wid Sproge kyrka,

s. d. kl. ½ 4 e. m. Fardhems dito å Magnuserum,

torsdagen den 11 kl. 7 f. m. Klinte dito å Klintehamn,

s. d. kl. 9 f. m. Banda wid Ejmunds,

s. d. kl. ½ 10 f. m. Hejde dito wid dito,

s. d. kl. ½ 2 e. m. Eskelhems dito wid Eskelhems kyrka,

s. d. kl. ¼ 3 e. m. Stenkumla dito wid Gardrungs gästgifwaregård,

fredagen den 12 kl. 8 f. m. artilleriet och fältmusikanterna å planen innanför söderport i Wisby,

s. d. kl. 7 f. m. Wisby Jägare kompani å samma ställe samt

s. d. kl. 8 f. m. Wisby infanteri dito å dito dito

Det åligger de bewäringsskyldige, att till mönstringen medföra utehafwande kronopersedlar, att om de i händelse af laga förfall, hindras tillstädeskomma, sådant låta anmäla och med skriftliga bewis styrka samt derjemte föranstalta att kronopersedlarna blifwa till mönstringsplatsen framförda.

Af förekommen anledning erinras de bewäringsskyldige derom, att de, som icke äro närwarande i ledet och swara wid upprop inför mönsterherren, blifwa antecknade såsom frånwarande, äfwen om de för tillfället skulle wistas på mönstringsplatsen.

Beträffande sättet för öfwerflyttning till Landtstormen äfwensom för artilleristernas mönstring hänwises till Landshöfdinge-embetets kungörelse N:o 52 af år 1863.

De bewäringsskyldige, hwilka kunna hänföras till den i konventionen omnämnda klaß ”högst oumbärliga biträden” och som af detta skäl önska befrielse från årets wapenöfningar, skola sednast den 27 nästkommande Maj hafwa inlemnat sina ansökningar i sådant afseende till wederbörande Batteri- eller kompani Befälhafware.

Genom Kongl. Brefwet den 19 Januari 1864 är stadgadt, att bewäringsskyldig, som utan laga förfall uteblifwer från behörigen kungjord wapensyn, mönstring eller wapensyn, skall wara underkastad wite för första gången till de belopp, som Konungens Befallnings hafwande kan finna skäligt att i sådant afseende bestämma; hwarom de bewäringsskyldige erinras.

Prinsessan Eugenies födelsedag

Gotlands Tidning 28/4 1871

Prinsessan Eugenies födelsedag den 29 dennes högtidlighölls härstädes med flaggning och öflig kanonsalut från strandbatteriet.

Tjenstebyte

Gotlands Tidning 28/4 1871

K. M. har den 24 april transporterat och förordnat löjtnanten wid Gotlands nationalbewäring J. C. Benzelius att wara löjtnant wid Norra skånska infanteriregementet, och löjtnanten wid sistnämnda regemente frih. S. H. B. (sic) R. Åkerhjelm att wara löjtnant wid Gotlands nationalbewäring.

Kanonångslupen Swensksund

Gotlands Tidning 28/4 1871

Kanonångslupen Swensksund, kapten E. Munck ankom den 22 d:s till Fårösund och har afgått till Ronehamn, som blir hufwudstation i ändamål att bispringa å gotländska kusten strandade fartyg.

Franska beskickningen

Gotlands Tidning 28/4 1871

Kanonångslupen Alfhild

Gotlands Tidning 5/5 1871

Kanonångslupen Alfhild, kapten J. E. F. Christersson, som den 27 April afgick från Stockholm för att intaga sin station wid Gotland till bispringande af härstädes i sjönöd komne fartyg, anlände i onsdagsafton (3/5 1871) till Slite.

Koffen Prins Fredrik

Gotlands Tidning 5/5 1871

Koffen Prins Fredrik har af kanonångbåten Swensksund blifwit inbogserad till Ronehamn.

Redovisning

Gotlands Tidning 5/5 1871

Mönstringen med Wisby bataljons bewäringsskyldige

Gotlands Tidning 12/5 1871

Mönstringen med Wisby bataljons bewäringsskyldige försiggick i dag ; infanteriet biföll derwid att underkasta sig wapenöfning i 4 dagar eller från och med den 12 till och med den 15 nästl. Juni

Sommaruniform

Gotlands Tidning 12/5 1871

Målskjutning

Gotlands Tidning 26/5 1871

Enligt hwad kommendanten anmält, kommer skarpskjutning med kanoner att werkställas å s. k. Ladugårdshällarne från och med den 7 till och med den 10 samt från och med den 20 till och med den 23 nästkommande Juni kl. 7–10 f. m. och 4–7 e. m.

För herrar officerare

Gotlands Tidning 26/5 1871

Wapenöfningarna

Gotlands Tidning 2/6 1871

Sedan Kongl. Maj:t genom General-order den 23 sistl. Mars i nåder befallt, att kompanimöten allt infanteri och landstorm skall ega rum under 4 dagar på de tider, som enligt konwentionen kunna komma att bestämmas, samt infanteriet och landstormen under årets besigtningsmönstringar wid tillfrågan gifwit tillkänna sin önskan wara, att dessa kompanimöten måtte hållas för Wisby och Norra bataljonerne från och med den 12:te till och med den 15:de instundande Juni, samt för Södra och Medelbataljonerne från och med den19:de till och med den 22:a samma månad; så hafwa Gotlands National-Bewärings infanteri och landstorm blifwit kallade att, för undergående af wapenöfning samlas å kompaniernes wanliga mötesplatser å följande tider, nemligen :

Wisby och Norra bataljonernes kompanier Måndagen den 12:te nästinstundande Juni kl. 7 f. m.

Att målskjutning med handgewär kommer att ega rum å mötesplatserna under den för mötena bestämda tiden, warder härmed till kännedom och efterrättelse meddeladt.

På grund af föreskriften uti Kongl. Brefwet af den 3 Juli 1862 warder jemwäl tillkännagifwet, att under innewarande års Bataljonsmöten från och med den 12:te till och med den 17:e Juni kommer Provinsialläkaren i Hemse Distrikt att tjenstgöra å Stångamalm och Provinsial-läkaren i Wisby Doktor Pontin att tjenstgöra å Petsarfwerum, samt från och med den 19:de till och med den 24:de Juni Provinsial-läkaren i Slite Distrikt att tjenstgöra å Lekarehed.

Genom Kongl. Brefwet den 10 Januari 1864 är stadgadt, att bewäringsskyldig, som utan laga förfall uteblifwer från behörigen kungjord wapensyn, mönstring eller wapenöfning, skall wara underkastad vite för första gången af 5 Rdr, andra gången af 10 Rdr samt tredje och följande gånger till de belopp, som Konungens Befallningshafwande kan finna skäligt att i sådant afseende bestämma.

Stjernfall

Gotlands Tidning 2/6 1871

I lördags (28/5 2020) hade Posttidningen att förkunna ett särdeles stort stjernfall, och ibland dem, som träffades af grannlåterna, bemärka wi följande : till riddare af Swärdsorden, kaptenerne wid Gotlands nationalbewäring C. H. Holmberg och O. L. Gustafsson, till riddare af Nordstjerneorden, revisionssekreteraren H. Fåhræus samt till riddare af Vasaorden, tullförwaltaren i Wisby W. Fåhræus.

Militärhandskar

Gotlands Tidning 2/6 1871

Sommaruniformer

Gotlands Tidning 2/6 1871

Kanonångbåten Swensksund

Gotlands Tidning 9/6 1871

Kanonångbåten Swensksund, kapten Munck, hitkom i onsdags (7/6 1871) afton från Ronehamn.

Dödsfall. Löjtn. Gyllenhammar

Gotlands Tidning 9/6 1871

Dödsfall. Löjtn. Gyllenhammar på Waregården nära Engelholm förkortade sitt lif den 2 sistl. Maj genom att skjuta sig. Man är numera fullkomligt förwißad, att det war i ett plågsamt anfall af den swåra kräftsjukdom hwaraf löjtn. G. led, och hwilken nyß förut af Köpenhamns skickligaste läkare blifwit förklarad obotlig, som hans, deßutom af sorg öfwer förlusten af sin för kort sedan med döden bortgångna maka, fördystrade sinne dukade under för dessa förenade smärtsamma omständigheter och hwarigenom slutligen beröfwades modet att tåligt bära sina lidanden. Detta förhållande hafwa wi ansett oß böra allmängöra och såmedelst hos hans efterlemnade anhöriga, hans härwarande f. d. kamrater och många öfriga ungdomswänner bewara minnet af den glade, wänfaste och redbare Albert Gyllenhammar rent och fläckfritt, så mycket heldre som han på senare tiden war föremål för en tidnings såwäl egna som insändares insinuationer, angående en eldswåda, som för ett par år sedan under G:s frånwaro timade å Waregården. Motivet till ifrågawarande insidiösa anfall, härledde sig dock endast från den usla hämndkänslan deröfwer, att den förutnämnde ins. blef, för begångna tjenstefel och förargelsewäckande lefwerne, afsatt från sitt embete, hwartill afl. G. lärer icke hafwa underlått att medwerka. — Att löjtnant Gyllenhammar äfwen å den ort der han under sista åren war bosatt tillwunnit sig ett godt anseende, inhemtas af Engelholms Tidning, som säger, ”att löjtn. G. en längre tid warit sjuk och att det antages, att hans swåra lidande warit orsaken till att han beröfwade sig lifwet. På den aflidnes karakter lärer, tillägger tidningen, icke funnits någon fläck, och han war omtyckt och aktad af alla, som kände honom.”

Musik

Gotlands Tidning 9/6 1871

Musik-direktör O. E. Petterssons i lördags med biträde af Nationalbewäringens musik-corps gifna Vokal- och Instrumental-Concert war i anseende till flera hinderliga förhållanden ganska fåtaligt besökt. God samspelning och skicklighet i utförandet af samtlige musiknumren erkändes af publiken medelst lifliga applåder. ”Dagens frågor”, ett musikaliskt skämt, wäckte mycken munterhet för melodiernas ofta ganska pikanta anspelningar.