Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1873

Till underlöjtnant vid Gotlands national-beväring

Gotlands Allehanda 11/1 1873

Kongl. maj:t har den 20 sistl. December till underlöjtnant vid Gotlands national-beväring utnämnt utexaminerade kadetten L. J. Sellergren

Festlig kollation

Gotlands Allehanda 1/2 1873

Gotlands nationalbevärings officerskår jemte regementets civila tjenstemän hade i tisdags afton (28/1 1873) inbjudit öfversten G. Meukow, som på begäran erhållit nådigt avsked, till en kollation på stadshotellet härstädes. Salen var festligt smyckad och i fonden lyste en transparent-dekoration med chiffret ”1826 G. M. 1872” omgifven af krigiska sinnebilder. Skålen för hedersgästen utbragtes af major af Klint, hvilken i väl valda ordalag tolkade kårens känslor af saknad öfver den högt värderade kamratens afgång från regementet.

Till flottans indragningsstat

Gotlands Allehanda 8/2 1873

Kongl. maj:t har den 18 Jan. till flottans indragningsstat öfverflyttat kaptenlöjtnanten i flottans nya reservstat W. E. A. Sandels.

Af kongl. maj:t afgjorda mål

Gotlands Allehanda 8/2 1873

Uppå framställning af kon. Befallningsh., ang. förändrad organisation af rådhusrätten och magistraten i Wisby; uppå framställning af armé-förvaltningen, angående afmönstring till kronan af materiel och manskap vid Gotlands nationalbevärings artilleri-kårs stamtrupp m. m.

Östgöta regements-musiken

Gotlands Allehanda 15/2 1873

Östgöta regements-musiken barnbal i onsdags (12/2 1873) war äfwenledes lifligt besökt af stadens ungdomar.

Uppå underdånig ansökning

Gotlands Allehanda 22/2 1873

Kongl. Maj:t har, uppå underdånig ansökning, den 4 dennes beviljat auditören i Gotlands nationalbeväring Carl Suno Engström nådigt afsked.

Dom. Kongl. Maj:t har fastställt k. krigshofsrättens utslag

Gotlands Allehanda 22/2 1873

Kongl. Maj:t har fastställt k. krigshofsrättens utslag, som stadfäster Gotlands nationalbevärings krigsrätts dom, hvarigenom Olof Niklas Olofsson Botreifs i Hamra, C. J. Lundberg Almungs i Hafdhem, Lars J. Johansson Byände och Carl Danielsson Gannor i Laus socken af Gotlands södra härad fällas att hvar för sig undergå ett års straffarbete, derför att de vid i Juni månad förlidet år med de kompanier. Vid hvilka klagandena voro anställda, förrättade vapenöfningar inför samlad trupp af religionsskäl vägrat lyda förmäns i tjensten dem gifna befallningar att taga vapen och fullgöra sin beväringsskyldighet.

Af kongl. maj:t afgjorda mål

Gotlands Allehanda 22/2 1873

Uppå framställning av militärbefälhafvaren på Gotland: angående förordnande af en extra ordinarie bataljonsläkare vid Gotlands nationalbeväring, samt angående lediga arvodens användande till musikens vidmakthållande vid samma beväring.

Till fahnjunkare vid Gotlands national-beväring

Gotlands Allehanda 15/3 1873

Till fahnjunkare vid Gotlands national-beväring har militärbefälhafvaren den 4 dennes utnämnt och förordnat sergeanten vid Stenkumla kompani, Olof Aug. Pettersson.

Gråberg af Hemse

Gotlands Allehanda 22/3 1873

Ibland de många märkvärdiga män, som historien vet omtala, hvilka haft sin vagga på Gotland, finnes dock en hvilken varit mindre bemärkt och mindre uppskattad uti sitt hemland än de öfriga, ehuru andra länder vetat att bättre uppfatta hans snille och kunskaper.

Denna man, Jacob Gråberg, , föddes i Hemse på Gotland den 7 maj 1776 och var son till lagmannen Christian Göransson Gråberg. I sin ungdom egnade han sig åt sjöyrket både i svensk och engelsk tjenst, men ledsnade dervid, och beträdde derefter den civila banan; utnämndes 1811 till vice konsul i Genua, samt förestod konsulatet derstädes från 1812 till 1814, under den ordinarie konsulns tjenstledighet; blef 1815 general-konsul i Tanger, hvarifrån han dock af skäl som här nedan skola blifva anförda, entledigades 1821; men utnämndes 1823 åter till general-konsul i Tripolis från hvilken befattning han 1828 på egen begäran erhöll afsked och bosatte sig derefter i  Florens, der han afled 1847. Han var för öfrigt ledamot af vetenskaps- och vitterhets-akademierna samt af öfver 70 utländska akademier och sällskap; utnämndes af storhertigen af Toscana, hos hvilken han stod i stor gunst, till öfverbibliothekarie vid Pittska bibliotheket i Florens; var riddare af nordstjerne-och vasa ordnarne samt flere italienska ordnar, hvaribland den påfliga gyllene sporren med hvilken medföljer titeln: Comes palatinus in lateri, hvilken utnämning föranledde honom att efter sitt namn sätta di Hemse, eller grefve Gråberg af Hemse, en fåfänglighet hvaraf han troligen ej hade begagnat sig, om han varit bosatt på annat ställe än i Italien, der, åtminstone på den tiden, titlar bidrogo mer till menniskovärdet, än verklig förtjenst.

Men innan vi gå vidare att anföra Gråbergs förtjenster och verksamhet, torde det här ej vara ur vägen att omtala orsaken hvarför han blef entledigad från sin befattning som general-konsul i Tanger, och dervid äfven på samma gång lära känna det sätt, hvarpå man i mohamedanska länder, der civilisationen ännu är i sin linda, uppfattar saker och ting.

Ibland kejsardömet Maroccos tillhörande provinser finnes en vid namn Riff, hvars befolkning väl hetes lyda under Marocco, men som dock vetat att göra sig nästan fullständigt oafhängig från detta rike och som ej betalar skatt till kejsaren oftare än deras egna fördelar dermed kunna vara förenade. Det är ett krigiskt folk som bebor sluttningen af Lilla Atlas och denna folkstam härstammar från de gamla berberna, som under romarnes tid tillhörde Numidien och gjorde sig redan då fruktade, synnerligast efter andra puniska kriget då de under Jugurthas anförande gjorde romarne svårt motstånd tills de slutligen blefvo öfvervunne af Metellus. 1*)

Åren 1820-1821 låg kejsaren af Marocco, Mulei Soliman, i ordentligt krig med dessa sina undersåter, hvilka lyckades att besegra honom flera gånger, synnerligats derför att kejsaren ej kunde använda sitt artilleri som var för groft för att begagnas i dessa bergstrakter. Han beslöt derför att skaffa sig mindre piecer, afsedda att läggas på ryggen af mulåsnor, som skulle tjena både som lavett och transportmedel. Den sinnrika uppfinningen misslyckades dock fullständigt; ty vid första skott slog mulåsan bakut, satte svansen i vädret och sprang så längt vägen räckte. Gråberg hade emellertid fått underrättelse om detta nya artilleri-omorganisationsföretag och sultanens förlägenhet öfver att ej kunna skaffa sig de erforderliga kanonerna hvilka ej kunde gjutas uti hans eget land, hvarför Gråberg genast tillskref kejsaren ett på arabiska författadt bref, hvaruti han tillbjuder högstdensamme, att på grund af att Sverige just vore det land, der de flesta och bästa kanoner förfärdigades, der låta utföra beställningen, då han vore öfvertygas om att den skulle blifva väl och snart utförd. Kejsaren svarade genast uti i de mest förbindliga ordalag och uttryckte bland annat: ”att Gråberg ehuru kristen, likväl vore en förståndig man, som ville och insåg det rätta; att sultan af Sverige vore en stor sultan, som Han, de trognes furste (amir el muminin) älskade som en broder; hvarföre han anmodade konsuln att till honom, (konungen af Sverige) uttala sig tacksamhet för den erbjudna hjelpen etc. etc.” genast efter inhändigandet  af denna sultans skrifvelse satte Gråberg saken i verkställighet, upprättade sjelf ritning på kanonerna, som skulle blifva tolf till antalet af 3-pundig kaliber jemte lavettage, hvilken ritning in dupplo jemte motiverade skrifvelser insändes till svenska regeringen och ”Convoy commissariatet”, med begäran att beställningen ofördröjligen skulle sättas i verket. I skrifvelsen betonades särskildt att liqviden skulle komma att ske genom afdrag å den årliga annuiteten af 20,000 spanska piaster (80,000 rdr rmt) som Sverige då betalade till Marocco för att hafva sin fraktfart på medelhafvet fredad från sjöröfveri. Beställningen bedrefs imellertid med den skyndsamhet att kanonerna redan samma höst (1821) blefvo färdiga och utskickade till Tanger, samt af Gråberg aflevererade till de marockanska myndigheterna. Härpå följde först ett tacksägelsebref från kejsaren; men då straxt derefter Sverige skulle erlägga sin årliga tribut, och ”Convoy-Commisssariatet” anbefallde Gråberg att å summan afdraga kostnaden för kanonerne, och han i följd deraf nödgades derom göra framställning hos kejsaren, så förändrades i och med detsamma sultanens sinnesstämning och tankesätt mot Sveriges representant i Marocco, hvilket bäst synes af det bref han fick emottaga från sjelfherskaren, som börjar sin skrifvelse med följande mustiga uttryck: ”Hvilken otrogen, kristen hund är du, som söker att narra oss, de rättrognes furste; först oombedd begär du att som en vänskapens gåfva från din sultan få lemna till oss kanonerna, och sedan är du nog oförskämd att vilja hafva betalning derför” &c. &c. samt slutar brefvet sålunda: ”att med en så dålig och orättrådig man, som du, vilja vi icke mer hafva något att skaffa; och vi anbefalle dig derföre att inom 24 timmar lemna vårt rike.” Kejsaren hade neml. Uppfattat saken så, att på grund af det vänskapliga förhållande, som då rådde emellan Sverige och Marocco, förmodade han att det var en present, som Sveriges konung ville göra honom; deruti så mycket mera styrkt, som det är vanligt i marockanska, och i allmänhet mohamedanska länder, att då man har något att andraga hos myndigheterna, böra alltid skänker först öfverlemnas,  innan ärendet kan komma under behandling. Gråberg hade heller aldrig uti i sin skrifvelse till kejsaren omnämnt att för beställningen äskades någon betalning, hvilket han tagit för en gifven sak, som ej behöfde påpekas. Han måste imellertid nu hals öfver hufvud begifva sig öfver till Gibraltar, hvarifrån han inrapporterade till regeringen det obehagliga slutet på den marockansk kanonbeställningen, hvilket naturligtvis väckte stor bestörtning hos vederbörande i Stockholm; ty som freden nu var bruten med Marocco, så hotades i och med detsamma vår fraktfart på medelhafvet på ett betänkligt sätt af detta lands kapare, hvarföre man ock genast utskickade krigsfartyg till skydd för vår handelsflotta i dessa farvatten. På samma gång fick dåvarande major Kreüger (sedermera amiral) befallning att som ambassadör afresa till Marocco för att söka uppgöra saken i godo, hvaruti han äfven så fullkomligt lyckades, att kejsaren, som fattat ett särdeles tycke för honom, till bevis för sin vänskap och att det ej var kejsaren, som hade den ringaste del uti de uppkomna misshälligheterna, skänkte Kreüger hela den för året ännu innestående annuiteten, som dock denne hederlige man, måhända af en allt för långt drifven grannlagenhet, sedermera återlemnade till kronan. Efter amiral Kreügers död hade dock hans efterlemnade enka godt af sin mans beteende uti marockanska affären, ty rikets ständer, med fästadt afseende på mannens förtjenster och oegennytta, voterade åt henne en årlig lifstidspension af 4,000 rdr rmt, eller ungefär räntan på de 80,000 rdr, som blefvo återlemnade till kronan.

Gråberg lefde derefter några år i Gibraltar tills han, som redan är nämndt, 1823 utnämndes till generalkonsul i Tripolis.

Af hvad här blifvit anfört kan således synas att det icke är såsom såsom embetsman som Gråberg så synnerligen utmärkt sig; men så var han så mycket mer märkvärdig för sin mångkunnighet, i synnerhet som linguist och skriftställare, och man kan nära nog förlikna hans språkkunskap med kardinal Mezzofantis 2*) ty han talade och skref, utom alla lefvande europeiska språk, äfven arabiska, turkiska, persiska och hebreiska, hvarom konsulat-arkivet i Tanger ännu bär vittnesbörd. Insändaren har sjelf der sett skrifvelser af hans egen hand med den vackraste piktur, på alla dessa språk; han hade alltid den principen att till hvem han än skref, så var det alltid på den personens eget språk, och tog alltid afskrift af sina skrifvelser. Hans beläsenhet var ofantligt omfattande. Det fanns knappast något ämne för menskligt vetande, hvaruti han ej var så pass hemmastadd att han åtminstone kände till grunderna derför. Historia, geografi och statistik voro dock hans älsklingsämnen och hufvudsaken för hans litterära verksamhet. Hans skrifsätt var utomordentligt klart, tydligt och lättfattligt; man skulle tro, då man läser någon af hans skrifter, att det icke skulle möta minsta svårighet för hvem som helst att skrifva på samma sätt, men vid närmare skärskådande af innehålet finner man att konsten uti skrifsättet just låg uti den tydlighet och klarhet hvarmed ämnet blifvit behandladt. Ibland de många skrifter, som han utgifvit dels på modersmålet, dels på främmande språk må här isynnerhet omnämnas:

År 1802. Annali de Geografia e di Statistica.

 ”  1805. Uppsatser uti tidn. Maagazzino de litteratura seienze etc. om de skandinaviska länderna samt i geografi och historia.

 ”  1809-14. Topografisk och statistisk beskrifning öfver departementet Genua, införd uti Departementets, Annuaries Statistique.

 ”  1810. Relazione Academiche.

 ”  1811. Saggio istorico sugli scaldi e antiche poeti Scandinavi.

 ”  1812. Anmärkningar öfver huggormsgiftet.

 ”  1813.  Lecons élementaires de cosmographie de geographie et de statistique.

 ”  1815. En ny omarbetad upplaga af Graglies engelska och italienska lexicon.

 ”     ”       Sulla falsita dell ´Arigine Scandinave data ai popoli barbari.

 ”  1817. Nyaste underrättelser om inre Afrika, åtföljda af ett kritiskt utdrag ur James Releys resebeskrifning, öfversatt på svenska 1820.

 ”  1818. Ragionamente della statistica.

 ”  1821. Théorie de la statistique.

 ”  1834. Spechio geografico e statistico dell ´impero di Marocco.

 ”     ”       Dissertationsur les Rois simultanés qui gouvernement la Suéde dans le neuvièrne sciecl (insänd till vetenskapsacademien).

 ”     ”      Om tiden när afgudahuset i Upsala förstördses.

 ”     ”      Observation gramaticales et philologiques sur les langues parlées dans le Mogh ril el-agsse  (insänd till vetenskapssocieteten i Upsala).

Vi aflsuta här denna lilla uppsats om en man, som gjort all möjlig heder åt sitt fädernesland, och som Gotland kan vara stoltöfver att hafva egt bland antalet af sina öfriga utmärkta män, och det hade blott erfordrats en talangfullare penna, än insändarens, för att värdigare kunna skildra hans verksamma lefnad och älskliga karaktär, som blott hade ett enda syfteunder sin lefnad näml. att så i det offentliga som i det enskilda lifvet söka gagna sina medmenniskor.

A. E.

------------------------------------------

1*) I slaget vid Neuthul 109 f. Chr.

2*) Mezzafonti, italiensk linguist, hvars rykte grundar sig på hans sällsporda skicklighet i främmande språk, af hvilka han skref och talade 58, hvaribland svenska och lappska. Red:s anm.

Till skarpskytteväsendets befrämjande

Gotlands Allehanda 29/3 1873

Kgl. m:t har d. 19 sistl. febr., uppå militärbefälets på Gotland derom gjorda framställning, anvisat ett belopp af  1000 rdr, att utbetalas af anslaget till skarpskytteväsendets befrämjande och ställas till militärbefälets disposition för användande till utveckling af skjutfärdigheten på Gotland.

Utnämning

Gotlands Allehanda 5/4 1873

Kongl. m:t har under den 21 sistl. Månad utnämt och förordnat: vid Gotlands nationalbeväring: till major och bataljonschef, kaptenen och batterichefen derstädes Peter Fredrik Ihre; samt i armén: till major, kaptenen vid Svea artilleriregemente, riddaren af K. svärdsorden Carl Gustaf Bogislaus Staël von Holstein. Samma dag har k. m:t, uppå underdånig ansökan, beviljat nådigt afsked för major C. G. B. Staël von Holstein.

Dödsfall

Gotlands Allehanda 12/4 1873

I tisdags afton (8/4 1873) afled, efter långvarig sjukdom, kapitenen vid Gotlands nationalbeväring, chefen för Wisby jägare-kompani, ridd. af svärdsorden, Carl Henrik Holmberg. Den hädangångne, född 1819, sörjes af enka och barn samt talrika vänner.

Årets mönstringar och vapenöfningar

Gotlands Allehanda 19/4 1873

Årets mönstringar och vapenöfningar taga sin början, de förstnämnde den 8 nästkommande maj och de senare den 20 i samma månad. Utförligare derom i nästa N:r.

Dödsfall

Gotlands Allehanda 19/4 1873

Kaptenen vid kongl. Wermlands fält-jägare-regemente, Oscar Bernhard Ehinger, född i Wisby den 5 Augusti 1841 afled den 5 dennes å Ulleberg vid Karlstad.

Dödsfall

Gotlands Allehanda 26/4 1873

Generalorder. Chef för 1:a och 2:a Gotlands båtsmanskompani

Gotlands Allehanda 3/5 1873

Kaptenlöjtnanten A. W. Malmborg har blivit beordrad att t. v. vara chef för 1:a och 2:a Gotlands båtsmanskompani i st. f. till indragningsstat öfverflyttade kapenlöjtn. Sandels.

Årets mönstringar

Gotlands Allehanda 3/5 1873

Sedan k. m:t genom bref af den 11 sistl. febr. förordnat, att mönstringarne med Gotlands Nationalbeväring, för införande i rullorna af de bevärings-ynglingar, som uppnått beväringsåldern, manskaps förflyttning från ett vapen till ett annat, de öfveråriges afförande ur rullorna och de utlevererade kronopersedlarnes besigtning, skola förrättas å de dagar under innevarande Maj månad, hvilka militärbefälet dertill funnit lämplige; tillkännagifves härmedelst, att de beväringsskyldige af Gotlands nationalbeväring skola uti ofvansagde ändamål infinna sig på följande tider och ställen under innevarande maj månad, nemligen:

Torsdagen den 8 kl. 5 f. m. Halla kompani vid Dalhems kyrka,

s. d. kl. ½7 f. m. Lina d:o å Wallstenarum,

s. d. kl. 12 midd. Bäls d:o å Slite,

s. d. ½3 e. m. Rute d. o. vid Rute kyrka,

Fredagen d. 9 kl. ½6 f. m. Fårö d. o. vid Broa å Fårön,

s. d. kl. 9 f. m. Forsa d. o. vid Lärbro kyrka,

s. d. kl. ½11 f. m. Tingstäde d:o vid Tingstäde d:o,

s. d. kl. 2 e. m. Lummelunda d:o vid Lummelunds d:o,

Måndagen d. 12 kl. ½7 f. m. Bro d:o vid Duss i Bro,

s. d. kl. 8 f. m. Endre d:o å Tibblesrum,

s. d. kl. ½10 e. m. Dede d:o vid Roma kyrka,

s. d. kl. ¼12 e. m. Sjonhems d:o vid Sjonhems d:o,

s. d. kl. ¼5 e. m. å Östergarns d:o å Ekeskogsrum.

s. d. kl. ¾ e. m. Torsburgs d:o å samma ställe,

Tisdagen den 13 kl. ½7 f. m. Garde d:o vid Garde kyrka,

s. d. kl. ½10 f. m. Närs d:o vid Halutte (sic) i När,

s. d. ½12 f. m. Burs d:o vid Burs kyrka,

Onsdagen d. 14 kl. ½8 f. m. Hemse d:o å Alfva slätt,

s. d. kl. ½10 f. m. Hafdhems d:o å Sandesrum.

s. d. kl. 10 f. m. Gröttlinge d:o å samma ställe,

s. d. kl. ½4 e. m. Hoburgs d:o vid Öja kyrka,

Torsdagen d. 15 kl. ½11 f. m. Habblinge d:o vid Sproge d:o.,

s. d. kl. ½1 e. m. Fardhems d:o å Magnuserum,

s. d. kl. 4 e. m. Klinte d:o å Klintehamn,

Fredagen d. 16 kl. 8 f. m. å Hejde d:o vid Wäte kyrka,

s. d. kl. ½10 f. m. Banda d:o vid Ejmunds,

s. d. kl. 2 e. m. Eskelhems d:o vid Eskelhems kyrka,

s. d. kl. 3 e. m. Stenkumla d:o vid Gardrungs,

Måndagen d. 19 kl. 8 f. m. Artilleriet och Fältmusikanterna å södra byrummet,

s. d. kl. ½8 Wisby jägare-kompani å samma ställe samt

s. d. kl.  ½9 f. m. Wisby infanteri d:o å samma ställe.

Det åligger de beväringsskyldige att till mönstringarne medföra utehafvande kronopersedlar; att om de i händelse af laga förfall, hindras tillstädsekomma, sådant låta anmäla och med skriftliga bevis styrka samt derjemte föranstalta att kronopersedlarne blifva till mönstringsplatsen framförda.

Af förekommen anledning erinras de beväringsskyldige blifva till mönstringsplatsen framförda.

Af förekommen anledning erinras de beväringsskyldige derom, att de, som icke äro närvarande i ledet och svara vid upprop inför Mönsterherren, blifva antecknade såsom frånvarande äfven om de för tillfället skulle vistas på mönstringsplatsen.

Beträffande sättet för öfverflyttning till landtstormen äfvensom för artilleristernes mönstring, hänvises till Landshöfdinge-Embetets kungörelse n:o 52 af år 1863.

Genom k. brefvet d. 19 Januari 1864 är stadgadt, att beväringsskyldig, som utan laga förfall uteblifver från behörigen kungjord vapensyn, mönstring eller vapenöfning, skall vara underkastad vite för första gången af 5 rdr, andra gången af 10 rdr samt tredje och följande gånger till de belopp, som konungens befallningshafvande kan finna skäligt att i sådant afseende bestämma; hvarom de beväringsskyldige erinras.

Kronopersedlar för Wisby Infanterikompani utlemnas från kompaniets rustkammare Söndagen d. 11 Maj kl. 7 till 1:sta och kl. 8 f. m. till 2:dra afdelningen, samt de som sedan förlidet års mönstring blifvit vid kompaniet enrollerade.

Gotlands Båtsmanskompanier

Gotlands Allehanda 10/5 1873

Genom kungörelse af den 8:de dennes har konungens befallningshafvande allmängjort, att generalmönstring med Gotlands båtsmanskompanier blifvit utsatt att förrättas:

med första kompaniet:

onsdagen den 25 nästkommande juni kl. 7 f. m. vid landshöfdinge-embetet i Wisby, och

med andra kompaniet:

måndagen den 30 i samma månad kl. 7 f. m. å Burge gästgifvaregård i Lefvide, till hvilka vederbörande rotehållare, båtsmän kallas att infinna sig; hvarjemte pensionärer af kgl. flottans gemenskap samt af lots- och fyrstaterna äfvensom de till flottan hörande eller derifrån afskedade personer, hvilka med medaljpensioner äro benådade, ega rätt att vid mönstringen tillstädsekomma.

Årets vapenöfningar

Gotlands Allehanda 10/5 1873

K:gl. m:t har befallt, att nedan uppgifne vapenöfningar med Gotlands nationalbeväring skola innevarande år ega rum, in- och utryckningsdagarne oberäknade, neml.:

1:o Officersmöte under 12 dagar från och med den 20 maj;

2:o Befälsmöte för allt öfver- och underbefäl samt spel vid infanteriet och jägarne under 6 dagar från och med den 2 juni;

3:o Befälsmöte för allt öfver- och underbefäl samt spel vid artilleriet under 13 dagar, från och med d. 2 juni med en veckas förutgången öfning för det underbefäl, som förut icke bevistat något befälsmöte vid detta vapen.

4:o Batterimöten för artilleriet och Bataljonsmöten för jägarne vid de kompanier hvilka medgifvit att exercera å gemensam mötesplats samt Kompanimöten för jägarne vid de öfriga kompanierne under 6 dagar, neml.: för Artilleriet, Wisby och Norra bataljonerna från och med den 16, samt för Södra och Medelbataljonerne från och med d. 23 juni.

Derjemte har k:gl. m:t i nåder tillåtit, att nationalbeväringens trumpetare, hornblåsare och trumslagare må inkallas till öfningar under 6 dagar utöfver tiden för befäls-, batteri-, bataljons- och kompanimötena, samt att dessa öfningar må taga sin början den 26 maj.

Till följd häraf skall samling ske i Wisby vid batteri- eller kompanichefernes qvarter den 1 juni kl. 5 e. m. för det underbefälet af artilleriet, infanteriet och jägarne samt d. 25 maj kl. 5 e. m. för det underbefäl af artilleriet, som förut ej bevistat något befälsmöte vid detta vapen.

Till batteri-, bataljons- och kompani-mötena för artilleriet och jägarne, hvilka skola å samma mötesplatser som år 1869, skall samling ske d. 16 och 23 juni kl. 5 f. m.

Trumpetarne , hornblåsarne och trumslagarne samlas vid musikbefälhafvarens qvarter den 25 maj kl.  5 e. m.

Derjemte tillkännagifves att målskjutning kommer att verkställas under förestående mötestider med befälet, underbefälet, artilleriet och Wisby bataljon å Ladugårdshällarne samt med de öfrige bataljonerne å vederbörande mötesplatser.

Till de sålunda anbefallda vapenöfningarne varda de bevärningsskyldige härigenom kallade, med erinran att k:gl. brefvet d. 19 januari 1864 för uteblifvande utan laga förfall från sålunda kungjord vapenöfning stadgat vite, för första gången af fem riksdaler, andra gången af tio riksdaler samt tredje och följande gånger till de belopp, som konungens befallningshafvande kan finna skäligt att i sådant afseende bestämma.

Kanonsalut

Gotlands Allehanda 17/5 1873

I måndags den 12 d:s, D. D. M. M. kröningsdag, gafs dubbel kunglig salut från strandbatteriet, h. m:t drottningens namnsdag, enkel salut.

Rättelse

Gotlands Allehanda 31/5 1873

Chefen för Gotlands båtsmanskompanier, kaptenlöjtn. A. W:m Malmborgs är Wisby, och först efter den 10 nästk. Juni Bolex i Eskelhem, hvilket de andra tidningarne, för behörig rättelse, torde observera.

Skjutskola för infanteriet

Gotlands Allehanda 31/5 1873

Skjutskola för infanteriet kommer att sammandragas å Drottningholm den 15 nästk. Juli. Af Gotlands nationalbeväring lära två officerare blifva kommenderade att derstädes deltaga i skjutöfningarna.

Militärutnämningar

Gotlands Allehanda 28/6 1873

K. maj:t har utnämt och förordnat till kapten vid Svea lifgarde, löjtnanten H. F. Gyllenram, och till underlöjtnant vid Gotlands nationalbeväring, styckjunkaren vid samma bevärings artillerikårs stamtrupp C. J. O. Lundberg.

Kongl. salut

Gotlands Allehanda 12/7 1873

Kongl. salut gafs från strandbatteriet i onsdags (9/7 1873) i anledning af h. m:t drottningens födelsedag.

Understöd år qvarlefvande landtvärnsmän

Gotlands Allehanda 12/7 1873

Förre landtvärnsmännen Petter Berg i Endre och Nils Wallin i Wallstena ega hvardera enligt k. befallningshafvandes kungörelse den 8 dennes att å landtränteriet lyfta ett belopp af 40 rdr rmt.

Den svenska östersjöeskadern

Gotlands Allehanda 16/7 1873

Den svenska östersjöeskadern, som i förra veckan haft öfningsstrider utanför Karlskrona, passerade Wisby i går (15/7 1873) vid middagstiden, styrande kurs på Landsort. Eskadern bestod af en avisoångare, en ångkorvett, tre monitorer (John Eriksson, Thordön och Loke) samt fyra kanonångbåtar. Utanför Fridhem, h. k. h. prinsessan Eugenies sommarbostad, gafs från eskadern kongl. salut.

Kongl. salut

Gotlands Allehanda 2/8 1873

Kongl. salut. I går, (12/8 1873) h. k. h. hertigens af Nerike 8:de födelsedag, gafs kongl. salut från strandbatteriet.

Engelska barkskeppet Mary Sophia

Gotlands Allehanda 13/8 1873

Engelska barkskeppet Mary Sophia qvarstod ännu i går å Misslopergrundet; kanonångaren Astrid, kapten Oxenstjerna, försökte i torsdags och fredags (8/8 1873) under ihärdigt arbete, hvarvid en egen ketting sprang, att få fartyget flott, men utan framgång.

Kongl. salut

Gotlands Allehanda 23/8 1873

Kongl. salut. I torsdags, h. m. enkedrottningens namnsdag, gafs kongl. salut från strandbatteriet.

Militär-utnämningar

Gotlands Allehanda 27/8 1873

Kongl. maj:t har utnämt och förordnat vid Gotlands nationalbeväring: till kapten löjtnanten A. G. W. Kistner och till löjtnant underlöjtnanten P. F. C. Drös.

Täflingsskjutning

Gotlands Allehanda 3/9 1873

Wisby jägare- och infanteri-kompanier hade i söndags eftermiddag (31/8 1873) täflingsskjutning om de pris, som af statsanslaget skulle åt dem utdelas.

Skjutningen försiggick på femringad tafla och hvarje skytt sköt fem skott å rad.

Första priset, 8 rdr, togs af C. Lundin (jägare) för uppnådda 24 points och J. Möllerström (infanterist) för 21;

Andra priset, 6 rdr, af C. Broström (jägare) för 22 och C. de Brun (infant.) för 19 points;

Tredje priset, 4 rdr, af J. Grönberg (jägare) för 21 och I. Wedin (infant.) för 18 points;

Fjerde priset, 2 rdr, af J. Borgström (jägare) för uppnådda 20 och C. J. Enberg (infant.) för 17 points.

Utnämningar

Gotlands Allehanda 20/9 1873

Hr. milit.-befälhafvaren har, under den 17 innevarande månad, till fanjunkare i Gotlands national-beväring utnämt och förordnat: sergeanten vid Burgs kompani Johan Melin och serg. I Tingstäde kompani Nils Smith, hvilka med hedrande vitsord genomgått 3:dje klassen af innev. års underbefälsskola å Carlsborg.

Kyrkoparader

Gotlands Allehanda 27/9 1873

Chefen för Gotlands båtsmanskompanier, kaptenlöjtnanten A. Malmborg, har utsatt kyrkoparader att hållas:

vid Dalhems kyrka söndagen den 5 näsk. Okt. kl. 10 f. m., med 3:e, och 4:e och 5:e korporalskapen af första kompaniet, samt

vid Lärbro kyrka söndagen den 12 i samma månad kl. 10 f. m., med 1:a och 2:a korporalskapen af samma komp.

Vid artilleristamtruppen på Gotland

Gotlands Allehanda 27/9 1873

Vid artilleristamtruppen på Gotland må, till lättnad för konstaplars anskaffande, 4 konstapelkadetter få antagas, utan afseende på längd och vid en ålder från 14 till 20 år, men med skyldighet för dem som ej inom fyllda 22 år uppnått det för rekryt vid artilleriet bestämda längdmått, att ur numret afgå; dock utan undantag i sist nämda hänseende må, efter reg:tsbefälets pröfning, kunna ske för konstapelskadett, som genom visade anlag och välförhållande i tjensten anses företrädesvis böra påräknas till underofficersbefordran.

Till militärbefälhafvare på Gotland

Gotlands Allehanda 27/9 1873

Kongl. maj:t har under d. 20 d:s till militärbefälhafvare på Gotland förordnat öfversten och chefen för Helsinge regemente, friherre E. M. P. von Vegesack.

Utnämningar

Gotlands Allehanda 27/9 1873

K:gl. m:t har i Gotlands national-beväring utnämt: Till kapten, löjtnanten Carl Cederström, samt till löjtnanter: underlöjtnanterna Carl Regnell, Carl Åkerhielm och Otto Rosell.

Ersättningsarvode

Gotlands Allehanda 29/9 1873

Batterichefen vid Gotlands nationalbevärings artillericorps stamtrupp för innev. år blivit tillagd ett arvode af 1.000 rdr rmt såsom ersättning för genom passevolansens upphörande förminskade inkomster.

Afskedsmiddag

Gotlands Allehanda 29/10 1873

Sistl. måndag (27/10 1873) hade Gotlands nationalbevärings officerskår jemte staben och till nämde kår tillhörande tjenstemän en festmiddag å stadshotellets stora sal för kårens afgående chef, general majoren och kommendören m. m. hr Gyllenram. Å festsalens ena vägg, bakom hedersgästens stol, voro sammanförda de fyra bataljonarnas fanor, hvilka i smakfulla draperier omslöto en sköld med Gyllenramska vapnet.

Åt h. m:t konungen egnades första skålen, hvilken i underdåniga ordalag föreslogs af general Gyllenram, som betonade den tacksamhetsskuld, hvari Gotlands folk står till h. m:t för det högst densamme gått öboarnes önskningar,  den militära och civila myndighetens särskiljande, tillmötes. Skålen beledsagades af ett niofaldigt hurra.

Skålen för hedersgästen utbragtes af major af Klint, som hjertligt och varmt tolkade officerskårens tacksamhet mot och tillgifvenhet för dess forne chef, derjemte uttryckande kårens djupa saknad, då generalen, som af k. m:t blifvit kallad till en annan verkningskrets, nu lemnar detta samhälle. Med synbarlig rörelse och i gripande och till hjertat gående ord tackade general G. för den uppmärksamhet och vänskap han rönt, och hvarthän han än skulle komma, aldrig skulle han glömma Gotlands officerskår. Äfven han sade sig känna djup saknad, då han nu står i begrepp att lemna den ort inom hvilken han i elfva år verkat och innehaft militärbefälet, helst han med denna dag aflade den militära skruden och således äfven kunde anse sin militära bana afslutad. Han var numera fullt övertygad, att han inom officerskåren egt och eger många uppriktiga vänner; han hade alltid försökt handla efter bästa öfvertygelse och verka för kårens anseende och till dess gagn; han välvilja hade alltid stått öppen för den enskilde så snart denna med öppenhet anlitats; inom hans för öfrigt veka hjerta hade dock funnits ett stål – det heter samvete – och dess fordringar hade han aldrig öfverskridit.

Jag lemnar nu det kära Wisby, utom hvars murar befinner sig en plats med många små kullar, på hvilka resa sig minnesvårdar öfver hädangångna kamrater; jag ber eder, kamrater lutade han, resen äfven åt mig en minnesvård i edra hjertan.

Sedan ordet förklarats fritt utvexlades flera tal och skålar och festen afslöts först sent på aftonen.

Salut

Gotlands Allehanda 24/12 1873

I söndags, (21/12 1873) h. k. h. hertiginnan af Dalarne födelsedag, gafs salut från strandbatteriet.