Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1880

Sammanträden. Officersklubben

Gotlands Allehanda 3/1 1880

Officersklubben. Sammanträder å Stadshotellet onsdagen den 7:e nästkommande Januari kl. 6 e. m.

Till Gotlands nationalbeväring

Gotlands Allehanda 10/1 1880

Till Gotlands nationalbeväring har på ansökan transporterats underlöjtnanten vid Nerikes regimente Gustaf Albert Köhler.

Kronobåtsmanstjänst

Gotlands Allehanda 14/1 1880

Enär kronobåtstjensten i nr 91, Redbars rote i Sjonhem, är till ansökan ledig, kunna sökande, försedda med frejdebetyg, anmäla sig hos undertecknad inom den 18:de dennes. Bjerges i Vänge den 7 Jan. 1880.

N. HÄGG.

Borgenärerna i A. Leatz konkurs

Gotlands Allehanda 17/1 1880

Kungörelse. Borgenärerna i A. Leatz´ konkurs kallas härmed att sammanträda i Hypoteksföreningens lokal i Visby tisdagen den 3 instundande Februari kl. 4 e. m., för att höras och besluta i ärenden rörande konkursboets förvaltning samt bestämma underhåll åt geldenären.

Visby den 14 Januari 1880.

A. Dahlbäck,

rättens ombudsman.

Kapten G. Frick

Gotlands Allehanda 17/1 1880

Kapten G. Frick, schef för Gotlands båtskompanier, afreser härifrån 25 dennes till Karlskrona, det han kommer att vistas intill medlet af nästkommande Mars månad.

Officersklubben sammanträder

Gotlands Allehanda 31/1 1880

Officersklubben sammanträder å vanligt ställe måndagen den 9 Februari kl. 6 e. m.

Officersklubben sammanträder

Gotlands Allehanda 7/2 1880

Officersklubben sammanträder å vanligt ställe måndagen den 9 Februari kl. 6 e.m.

Militärbefälet på Gotland

Gotlands Allehanda 11/2 1880

Militärbefälet på Gotland föres under den tid öfverste von Vegesack vistas vid riksdagen af artilleribefälhafvaren, öfverstelöjtnant F. B. Borgh.

Officersklubben

Gotlands Allehanda 3/3 1880

Officersklubben hade igår å stadshotellet ett talrikt besökt sammanträde, omkring 30 personer, vid hvilket ett föredrag hölls af t. f. militärbefälhafvaren, öfverstelöjtnant Borgh ”Om skjutöfningar i Preussen”. Gemensam sexa intogs sedan af klubbens medlemmar.

En gymnastikförening har i dagarne bildats

Gotlands Allehanda 3/3 1880

En gymnastikförening har i dagarne bildats härstädes af gymnastikläraren vid allmänna högre läroverket, löjtnant K. Regnell.  Mellan 30 och 40 ledamöter hafva redan inskrifvits i föreningen, som vi önska all framgång.

Dödsfall. Petter Pettersson

Gotlands Allehanda 12/3 1880

”Värnpligtens vänner”

Gotlands Allehanda 22/3 1880

Major K. V. Ericson vid Gotlands nationalbeväring höll i torsdags (18/3 1880) vid ett sammanträde af ”Värnpligtens vänner” ett med spänd uppmärksamhet afhördt föredrag om underbefälsskolan vid Karlsborg och hennes verksamhet för att genom en redogörelse för beskaffenheten och omfånget af de öfningar, som anses nödiga för tillämpningen hos oss af värnplikten och som der inhemtas, undanröjda ett af de förnämsta skälen mot dess antagande eller farhågorna, som den stora allmänheten hyser för densamma och den dermed förenade garnisonstjensten.

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 3/4 1880

Lifstidsfången, f. kaptenen Lars Gardell, som åt 1876 dömdes för anstiftande af mordbrand, att hållas till straffarbete under in återstående lifstid, har nu, blind och nära 80 år gammal, af k. m:t förskonats från vidare straffarbete.

Kungörelse

Gotlands Allehanda 7/4 1880

Kungörelse. De av Visby-jägare kompani, som hafva sin gevär i vård i hemmet, skola ofördröjligen de samma inlemna till undertecknad för att skottställas. 

På bef.

OSKAR ALYHR.

Vapenöfningarna vid Gotlands nationalbeväring

Gotlands Allehanda 7/4 1880

Vapenöfningarna vid Gotlands nationalbeväring för innevarande år skola ega rum, in- och utryckningsdagarne oräknade, å följande tider:

Officersmöte från och med 24 till och med 29 Maj samt från och med 7 till och med 12 Juni;

Befälsmöte för infanteriet och jägarne under 6 dagar från och med 31 Maj;

Befälsmöte för artilleriet under 13 dagar från och med 31 Maj;

Batterimöten för artilleriet kompanimöten för jägarne under 6 dagar, för artilleriet samt Visby och norra bataljonerna från och med den 14 Juni, för södra och medel-bataljonerna från och med 21 Juni.

Värnpliktslagen

Gotlands Allehanda 16/4 1880

Af våra riksdagsmän hafva i den stora frågan om värnpliktslagen tre tydligt angifvit sin ställning. i första kammaren hafva vi funnit öfverste v. Vegesack talat för lagen liksom i andra kammaren hr Lyth, med hvilken hr Bokström instämde. Sin ståndpunkt i denna fråga har hr P. Larsson, så vidt kunnat finna, icke öppet angifvit. Antagligt torde emellertid vara, att han röstat med landtmannapartiet mot förslaget.

Dr Lyths anförande återgifves sålunda:

han hade icke från början tänkt att yttra sig om det föreliggande förslaget, efter som det icke afsåge Gotland. Men då man påstått, att så många olyckor af det sammas antagande skulle blifva en följd, måste han protestera mot dessa skrämskott. Och han ville dervid icke komma med teoretiska bevis, utan med ett praktiskt: han ville meddela hvad konventionen för Gotlands nationalbeväring ålade den öns befolkning i fråga om försvaret. Denna befolkning hade skyldighet att från sitt 18 till sitt 30 år stå i första linien med 6 dagars öfning hvarje år; från sitt 30 till sitt 40 år i andra linien med skyldighet att underkasta sig öfning vid behof; från sitt 40 till sitt 45 i landtstormen; från sitt 45 till sitt 50 i reserven; och icke ens dermed vore det slut; från sitt 50 år och så länge han lefde vore en hvar af öns manliga befolkning skyldig att i händelse af krig biträda vid befästningsarbeten eller med hvad han för öfrigt kunde. Talaren ville fråga, om denna lag vore mildare eller strängare än den nu föreslagna, synnerligast som dertill kommer ytterligare både rotering och grundskatter? Och ändå vore gotländingarne ett nöjt och belåtet folk; ändå älskade de sitt fädernesland för det skydd de af det samma erhölle; ändå hade ännu ingen emigrerat för lagens skull och ändå inga stormaktstankar spökat i deras sinnen. Tal. skulle vara glad, om det föreliggande förslaget blefve bifallet, ty derigenom vore en grundval lagd, på hvilken man skulle kunna bygga vidare; men icke blott derför skulle han vara glad, utan ock derför, att gotländingen derigenom komme i någon likställighet, någon solidaritet med fäderneslandet. Gotland kunde blifva ett annat S:t Barthelemy, om man ej i det öfriga landet tänkte både på sig sjelf och på ön, ty hon skulle säkerligen blifva det första, som i händelse af krig anfölles. Och derför var tal. varm för denna sak. Men en fråga, när representationen slutligen skulle låta varna sig af historien, som lär att det ej är fattigdom, ej främmade härar, men oenighet och brist på offervillighet, som göra att folken gå under – slöt tal. sitt varma och af bifallsyttringar helsade anförande.

En brefskrifvare ”Quidam” till Norrköpings Tidningar yttrar bland annat:

Ett synnerligt varmt och hjertligt föredrag var hr Lyths. Denne Gotlands-representant är onekligen en af kammarens bäste talare, och då han blir lifvad för din sak är han en verklig vältalare. Så var förhållandet i går qväll, och af alla tal som under denna långa debatt hölls var det intet, som i värme kan mäta sig med hr Lyths.

Väktare af landets afskum vid Långholmen

Gotlands Allehanda 27/4 1880

Våra svenska soldater sluta 15 Maj med att tjenstgöra såsom väktare af landets afskum vid Långholmen.

Officersklubben

Gotlands Allehanda 30/4 1880

Sammanträden. Officers-Klubben sammanträder 1:a Maj kl. 6 e.m. i D. B. V:s paviljong.

Dödsfall. Oscar Malmborg

Gotlands Allehanda 30/4 1880

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 30/4 1880

Med f. d. fältmusikanten Karl Johan Fedder, hvilken 16 dennes häktades såsom misstänkt för stöld af en silvergaffel, hölls i förgår å länsfängelset förnyad ransakning. Den poliskonstapel, som anhöll Fedder och bad honom medfölja till vaktkontoret, hördes såsom vittne och berättade, att Fedder sagt sig ej kunna förstå hvad stadsfiskalen ville honom; under vägen till vaktkontoret sporde Fedder, om det var fråga om silfvergaffeln, hvilken sade sig hafva hittat på ett uppgifvet ställe. Då konstapeln derpå frågade, hvarför Fedder ej anmält för polisen, att han hittat gaffeln, svarade F., att han ansåg sig ej behöfva anmäla det. Fedder yrkade ansvar å dåvarande t. f. stadsfiskalen för olaga häktning, å poliskonstapeln Nilsson, hvilken skulle hafva misshandlat honom, och å målsegaren, fröken Löfvenberg, hvilken såsom hafvande fört tvetalan han ansåg böra förklaras sin talan förlustig. Åklagaren yrkade antingen ansvar å Fedder för stöld eller, om domstolen ej ansåge sig kunna döma honom skyldig härtill, att Fedder måtte fällas till straff, derför att han innehaft silfvergaffeln utan att kunna visa laga åtkomst. Målet öfverlemnades derpå såväl af åklagaren och målsegaren som af Fedder till domstolens pröfning. Efter enskild öfverläggning afkunnade rätten det utslag, att Fedder mot sitt enständiga nekande ej kunde dömas till ansvar för stöld, men då styrkt blifvit, att han innehaft gaffeln utan att kunna förete laga åtkomst, dömdes han,  som förut tvänne gånger varit straffad för stöld, till tio månaders straffarbete och fem års förlust af medborgerligt förtroende utöfver strafftiden.

Fedder, som under tårar åhörde sin dom, är född 1834 i Visby, tjänstgjorde från 12:te till 36:te årets såsom fältmusikant, hvarefter han försörjt sig med tillfälligt arbete. F. gifte sig 1859 och har nu tre barn. Åren 1869 och 1874 har han straffats för stöld.

Fedder har redan i fängelset erkänt, att han begått den ifrågavarande stölden.

Mönstringar

Gotlands Allehanda 30/4 1880

Öfverste Oskar Malmborg

Gotlands Allehanda 4/5 1880

Öfverste Oskar Malmborg, en ädel fosterlandets son, hvilken som regementschef tjent i senaste Nordamerikanska kriget på Nord-staternas sida, städse med bravur och utmärkelse samt sålunda högeligen hedrat sitt Land och svenska armén, afled efter årslånga lidanden, med hjeltens lugn, stilla uti Visby 29 April 1880.

Han var 1820 född vid Rågåkra i Kräklingbo socken på Gotland, hvarest fadren var kapten vid nationalbeväringen. Tidigt ingick han såsom furir vid k. Vestmanlands regemente, genomgick d. v. militär-läroverket i Visby och tog der offficers-examen 1846. Uti Förenta staternas armé deltog han i Texas-mexikanska kriget (1846–8) under general Taylor och Scott. Derefter var han civilingeniör, sedan 1852 bosatt i Chicago och der anstäld vid ett jernvägsbolag, hvarunder han besökte Sverige och Gotlandför att till fullo rangera sina affärer från ungdomstiden; och 1861 vardt han svensk och norsk vice konsul i Chikago. Men kort före det stora krigets utbrott s. å. var han åter derstädes, då han, som erhållit militärisk bildning, , redan tjent några år i fäderneslandet och jämväl i mexikanska kriget samt visserligen kände förhållandena i hans af eget val adopterade fädernesland, villigt lyssnade till sina många vänners råd att oförtöfvadt antaga tjenst i Unionens armé, som då i största hast uppsattes och hvarvid han erbjöds regementsbefäl vid Douglas brigad, som hörde till general Shermans division. Dock, såsom främling i alla fall, antog han heldre öfverste-löjtnantsplats under general D. Stuart. Men, när denne, som var en hedersman och utmärkt jurist men ingalunda militär, egnade tid och tillgångar till anskaffande af manskap, m. m., anförtroddes Malmborg medborgar-truppens organisation, exercis och disciplin, hvilket endast lyckades så väl derigenom att han, bland de få af befälet, var utbildad militär; hvarför regementets framsteg i fälttjenst och taktik snart ådrogo sig Shermans uppmärksamhet

Af de många blodiga fältslagen och äfventyren, hvari Unionens armé(af stundom ända till tolfhundratusen man) deltog i vår tids största krig, som visserligen också medförde de största resultat för mensklighet och frihet, kunna vi dels ur Malmborgs tryckta ”tjenstförteckning” som dessvärre är alltför trött, samt dels ur åtskilliga tidningar från den tiden blott anföra några de hufvudsakligaste händelserna.

I Jan. 1862 vardt O. Malmborg den egentlige öfversten och schefen för regementet samt deltog i den mördande bataljen vid Pittsburg Landing eller Shiloh 6 och 7 April, då, sedan den äldre brigad-schefen blifvit sårad, Malmborg för tillfället fick föra brigaden, hvarunder regimenets tapperhet högt vitsordades af, bland andra, divisions-general U. Grant. Under de heta striderna, de långa marscherna och svåra broslagningarna, o. s. v. utmärkte sig det nyuppsatta frivilliga patriot-regementet städse för största härdighet och mod, snart uppehållet af en lysande esprit de corps, hvilken ingjutits truppen af deras tappra schef, hvars ”gråa hatt” ofta syntes i det tätaste stridshvimlet. Regementet deltog i stormningen af fästet Arkansas Port 10 Jan. 1863 samt i de förberedande rörelserna vi belägringen af det vigtiga Vicksburg samt vid platsens inneslutande 17 Maj. Vid stormningen 22 samma månad sårades Malmborg af ett snuddskott vid högra ögat, hvarvid han föll till marken, men återvann dock snart medvetandet samt fortfor, ehuru nästan blind, att framför linien uppmuntra sina soldater. Men då han,  ehuru blesserad, begärt att få deltaga i stormningen 22 samma månad, vardt han olyckligtvis åter sårad af en granat-skärfva vid venstra ögat, då han måste bäras ur striden. Emellertid, när hans blessyr innan kort artade sig väl, uppdrogs honom att uppgöra planen till att uppgöra planen att utföra brigadens farliga belägrings-arbeten vid Vicksburgs minnesvärda belägring; då han, bland andra strapatser, vakade i 20 dygn från en timme före solens uppgång till en timme efter hennes nedgång, allt under en tropisk hetta och med föga hvila om dagarna, tills ändtligen Unions-arméns ansträngningar kröntes med framgång, så att Vicksburg kapitulerade 4 Juli eller på den ärofulla årsdagen af landets själfständighet, då om aftonen Shermans stabsadjutant inträffade med generalens budskap att regementet i striderna ”förhållit sig väl”. Men genast måste regementet deltaga i förföljandet af rebell-general Johnson som förgäfves försökt undsätta Vicksburg, hvarefter kåren stationerades vid Black-river-bron, då Malmborg åter hade brigad-befäl. Då Shermans kår i Febr. 1861 formerades för en af fälttågets djerfvaste expeditioner, nämligen uppför Tennessee-floden, utnämde han Malmborg till schef och öfverste för 55:te regementet Illinois, hvarpå detta i dessa krigshändelser tog en vigtig del. Det var under dessa strider som Malmborg utförde vackra fältverk och, bland annat, under kulregnet slog en 170 fot lång bro, hvaröfver Sherman lyckligen passerade, då han af tacksamhet gaf bron namn efter konstruktören. Efter dessa strider uttryckte Unionens yppersta hjeltar, Grant, Blair, Lightburn sin stora tillfredsställelse och förtroende för Malmborg, äfven såsom belägringsingeniör, och för hans köld i elden kallades ej sällan den ”tappraste bland de tappre”; och då äretecken af batalj-namn på fanorna utdelades, erhöll 55:te Illinois bland alla nästan de flesta. Efter Vicksburgs fall deltog Malmborg i Shermans bragdrika fälttåg och den blodiga bataljen vid Chickamauga 26 och 27 Nov. 1863.

Men omsider fick regementet nu börja att förfölja den ändtligen på allvar allmänt vikande fienden. det var kanske isynnerhet då som kåren, med utsliten beklädnad och med tömda ränslar men med lugnt mod och stundom skämtande, fördrog de fortsatta ansträngningarna; och då var det, för den stora bristen på bildadt befäl, icke lätt att för de få volontär-officerarne uppehålla ordning bland truppen i lägret och dess mod i de ständiga hårda striderna. Men i allt detta lyckades vår Malmborg oftast bättre än de fleste; och derför sade den tiden den amerikanska tidn. ”Hemlandet” att Malmborg ovillkorligen fått utmärkelsetecknet ”Sjernan” (sic) om han varit infödd i Amerika.

I stället för en behöfligt hvila beordrades den sårade och utmattade krigaren till Illinois för att med nytt manskap fylla sina glesnade led, hvilket slutligen lyckades, så att han med sitt fulltaliga regemente åter vara i fält 31 Mars, då Sherman som nu förberedde s. k. Atalanta-kampanj, (ska vara Atlanta-kampanj) detacherade Malmborg från hans regimente och utnämde honom till ingeniör-schef i 17:de armékåren och hvarunder skicklige manövrar, skarpa träffningar och oväntade anfall dagligen tillkännagaf fortgången af Vesterns s. k. ”grand-armé”; och det var endast under detta hans befäl som Malmborg med sitt regimente deltog i 11 rangerade bataljer. S<edan han också deltagit i det ärofulla slaget framför Atalanta (Atlanta) 22 Juli 1864 (kanske det blodigaste af alla under detta fälttåg), återvände han efter den nattliga ridten på sin sårade häst öfver det vidsträckta slagfältet, betäckt af tusentals sårade, kl. 2 på morgonen till arméns högqvarter, eller rättare till den presenning på marken, som ofta var hans lägerstad efter dagens mödor. Men dermed voro invalidens sista krafter uttömda; så att han, isynnerhet för ögonens fortfarande svaghet, begärde afsked i Sept. 1864. Men ehuru han, under utsigt till förbättring, i Jan. antog utnämning till öfverste i 1:a veteran-kåren, vardt han, då helsan ej vidare syntes vilja återkomma, nödsakad söka sitt slutliga afsked ur Unionstjenst 30 Maj 1865.

Emellertid stannade han efter kriget qvar i Amerika på de ädlaste stödd och uppmuntrad under sina fortfarande lidanden af de talrika vänner han förvärfvat i sitt nya fädernesland samt under ständiga bemödanden att bland 100 andra sårade och lytta krigskamrater söka återvinna helsan vid flere brunnar och andra helsoanstalter, men hvilket aldrig lyckades. Den pension, som Unionen lemnade honom var omkring 1,300 kronor, utom förmodligen flera ärotecken; men, märkligt nog, fick han för alla sina krigsmödor i det så ärofulla verldsdramat under stjernbaneret hvarigenom, han visserligen också hedrat sitt fädernesland och svenska armén, hvarken den svenska svärds-stjernan eller tapperhetsmedaljen. — Slutligen uttröttad af ständiga lidanden och flere missräkningar samt allt starkare gripen af kärleken till moderlandet, återvände han 1874 till Sverige och Gotland, ehuru han verkligen glömt allt för mycket af gamla förhållanden för att der rätt kunna trifvas. Dock var hans sällskap ofta högligen intressant, ehuru samtalet mest rörde det stora kriget. Men, ehuru plågorna och svagheten aldrig lemnade honom, led han ensligheten och allt med stoiskt lugn samt mot såg han sin slutliga förlossning under en from kristens trygga hopp: och särdeles högtidliga voro hans sista stunder, då den bleke krigaren sönk (sic) i den sista hvilan.

I själ och hjerta svensk, älskade han varmt sin födelsebygd Gotland. Och derföre har han genom testamente gifvit sin lilla förmögenhet (som icke tyngdes af någon skuld) till vårt sjukhem, och lemnat några minnesgåfvor till sin närmste vänner, som skola utföra hans yttersta vilja; äfvenså var han en af de förste som af sina ringa medel bidrog till grundfonden för Gotlands Forn-sal,  till hvilken han med varm hand lemnat en mängd dyrbara minnen från kriget samt ett antal böcker, kartor m. m. och fotografier af kära vänner och Unionens märkliga personer; hvilka allt städse skall tala om Oskar Malmborg och hans kärlek till hans fäderneort Gotland. I likkistan låg han i sin vackra amerikanska uniform, rikt omgifven af blommor från hans vänner; och sedan 3 Maj hvilar han, vid sidan af två unga officerare, på Visby kyrkogård i ”korsbetningen”, som för 519 år sedan var ett bataljfält. — Frid öfver hans stoft och ära med hans minne!

Till svensk medborgare

Gotlands Allehanda 7/5 1880

Till svensk medborgare har löjtnanten J. Zarneckow antagits.

En gammal vacker sed

Gotlands Allehanda 7/5 1880

En gammal vacker sed från flere ställen i vårt land upptogs härstädes igår, Kristi himmelsfärdsdag, i det att musik kl. 7 på morgonen utfördes från domkyrkotornet af nationalbeväringens musikkår, hvaraf en sextett föredrog åtskilliga på dagens betydelse hänsyftande psalmer, hvilkas högstämda och enkla toner, sväfvande ut från höjden i den härliga vårmorgonen, gjorde ett högtidligt intryck. Önskligt vore att denna vackra sed äfven för framtiden vunne hemortsrätt i vår bygd.

Uniformspersedlar

Gotlands Allehanda 7/5 1880

Gevär

Gotlands Allehanda 14/5 1880

Se hit

Gotlands Allehanda 14/5 1880

En officerssabel

Gotlands Allehanda 14/5 1880

2:dra Batteriet samlas mönstringsdagen

Gotlands Allehanda 14/5 1880

2:dra Batteriet samlas mönstringsdagen, lördagen den 22 dennes, kl. 7 f.m. vid batteriets förråd, för uttagande af sablar och remtyg.

HJ. HEDENBLAD,

battteri-chef

Ni-reformen inom armén

Gotlands Allehanda 25/5 1880

På nyligen gifven befallning af krigsministern har arméns befäl och underbefäl beordrats att hädanefter, då någon af manskapet tilltalas, begagna antingen hans militäriska titel, namn eller nummer eller också tilltalsordet ”ni”.

Härigenom har nu en önskvärd inskränkning skett i befälets ovana att dua manskapet. Denna gamla ovana, yttrar G. H. T., hvilken trots krigslagarnes förbud varit länge rådande och först i senaste tid börjat vika, skall råka ut för någon svårighet i tillämpningen i och med afskaffandet af tilltalsordet du. Då gick det ledigt att utropa: ”din f—e lymmel”, så varder det svårare att säga: ”Er lymmel”. Tilltalsordet tvingar af sig sjelft till andra., höfligare ordalag. Det kan och bör trycka på hela umgänget en prägel af mera hyfsning och humanitet, något,  som är af stor vigt äfven i afseende å den militära disciplinen. Man lefver icke längre i de tider, då befallningen ansågs få särskild kraft genom rytande ohöflighet, nu verka hyggliga rättelser och uppmuntrade ord långt mera. Det har visat sig och blifvit rådande redan i den första skolundervisningen; det har inträdt i umgänget mellan husbönder och tjenare, det måste också göra sig gällande i den militära instruktionen.

Måtte nu äfven domare och andra myndighetspersoner följa krigsministerns vackra föredöme!

Militärkonserten

Gotlands Allehanda 28/5 1880

Militärkonserten i öfvermorgon i D. B. V:s paviljong lofvar att blifva ett ganska underhållande musiknöje. Programmet upptager flere namn med god klang inom musikverlden. Den seriösa genren representeras af Gounad, Abt, Mendelsohn m. fl. samt den moderna operettmusiken af Strauss och Suppé; konsertgifvaren, direktör Kuhlau, bjuder på tre dansnummer.

Gotlands båtsmanskompanier

Gotlands Allehanda 28/5 1880

Gotlands båtsmanskompanier kommer i nästk. Juli månad att inspekteras af kommendören F. Didron, hvarvid 3 och 4 korporalskapen af 1 kompaniet och detta kompanis alla rekryter skola infinna sig vid Dalhems kyrka 6 Juni kl. 10 f.m. samt 4 och 5 korporalskapen af 2 kompaniet jämte dessa rekryter 13 Juni kl. 9 f.m. vid Alfva kyrka.

Vid Gotlands nationalbeväring

Gotlands Allehanda 28/5 1880

Vid Gotlands nationalbeväring har till underlöjtnant utnämts f. underlöjtnanten vid franska främlingslegionen i Algier Johan Felldihnj.

Militärkonserten

Gotlands Allehanda 1/6 1880

Militärkonserten i D. B. V:s paviljong i förgår var besökt af ett ovanligt stort antal åhörare och åhörarinnor; såväl den stora salongen med dess båda sidorum som det inre och yttre läktarne voro tätt besatta. Det väl valda och omvexlande programmet utfördes på ett förtjenstfullt sätt af den af direktör Kuhlau bildade och ledda musikkåren. Renhet i stämningen och en i allmänhet oklanderlig precision utmärkte utförandet.

Ännu en dylik konsert ämnar direktör Kuhlau gifva antagligen 12 dennes.

Skarpskjutning med kanoner

Gotlands Allehanda 4/6 1880

Skarpskjutning med kanoner kommer att verkställas å s. k. Ladugårdshällar utanför staden från 8 till 12 och från 28 Juni till 4 Juli, alla dagarne från kl. 7—11 f.m. och 4—8 e.m.

Från Gotlands nationalbeväring

Gotlands Allehanda 8/6 1880

Från Gotlands nationalbeväring skall en major eller kapten deltaga i instruktionsskjutning å Ladugårdsgärdet vid hufvudstaden. Öfningarne, hvari endast infanteribefäl deltager,  börja 5 Juli och skola fortgå under 14 dagar.

Likaledes skall en subalternofficer från nationalbeväringen beordras såsom elev till den lärokurs, som vid gymnastiska centralinstitutet tager sin början 1 nästkommande September.

Militärkonsert gifves i morgon

Gotlands Allehanda 11/6 1880

Militärkonsert gifves i morgon i D. B. V:s paviljong till förmån för nationalbeväringens musikkår. Såväl det goda ändamålet som musikkårens å senaste konsert ådagalagda skicklighet i utförandet förtjena all uppmuntran. Programmets omvexlande innehåll lofvar det bästa.

Löjtnant E. V. Bergström

Gotlands Allehanda 15/6 1880

Löjtnant E. V. Bergström vid Gotlands nationalbeväring har antagits till elev vid krigshögskolan under första föreläsningstiden från 1 nästkommande Augusti till 1 Maj 1881.

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 15/6 1880

Artilleristen Johan Blomqvist, hvilken 30 sistl. Maj vid 9-tiden på qvällen i studentallén uppfört sig på ett sätt, som väckt allmän förargelse, samt förolämpat i tjenstutöfning stadd polis, dömdes igår att böta den förra förseelsen 15 kronor och för den senare 25 kr.

Vid Södra skånska infanteriregementet

Gotlands Allehanda 18/6 1880

Vid Södra skånska infanteriregementet har under mötet krigsministerns påbud, att tilltalsordet Ni skall begagnas af befälet till manskapet, hvarje morgon kungjorts i dagordern och noggrant efterlefvats.

Här vid nationalbeväringen synes man deremot icke hafva kommit sig för att bortlägga ”duandet”.

Korvetten Eugenie

Gotlands Allehanda 20/7 1880

Korvetten Eugenie, i hvars expedition Gotlandshertigen deltager, lär omkring 1 Augusti anlända till Karlskrona och omkring midten af samma månad till Fårösund, hvarifrån den unge fursten landvägen lär, under 3 till 4 dagars permission, afresa hit till Visby och Fridhem. Bland andra festligheter nämnes anställande af ett jagtparti i Elinghems myr.

Gotlands båtsmanskompaniers schef

Gotlands Allehanda 23/7 1880

Gotlands båtsmanskompaniers schef kommer att vistas i Karlskrona under en månad, räknadt från 23 dennes.

Brita Maria Fick

Gotlands Allehanda 23/7 1880

Sängliggande i 72 år har 24 dennes vid 88 års ålder aflidna mamsell Brita Maria Fick varit. Vid ryssarnes intåg i Visby 1808 öfverfölls den då 17 åriga flickan af en öfverväldigande oro och rädsla, som inverkade till den grad förlamande på hennes nerver, att hon genast måste intaga sängen för att der sedan qvarstanna alla sina lefnads dagar. Med afseende på de omständigheter, som föranledt hennes sjukdom, erhöll hon af hospitalsfonden samma år ett anslag af 37 kr. 50 öre, som hon sedermera årligen uppburit.

På värfning inom Gotlands län

Gotlands Allehanda 3/8 1880

På värfning inom Gotlands län kommer artilleristen vid Göta artilleri K. O. N. Björkman att vara stadd under loppet af innevarande Augusti månad.

Frågan om artilleristamtruppens kasern

Gotlands Allehanda 6/8 1880

Frågan om artilleristamtruppens kasern torde komma att orsaka Visby stad och dess fullmäktige bekymmer. Vid generalmönstring med truppen, som utgör 75 man, anmärktes att den för dess inqvartering använda kasernen icke vore för ändamålet duglig såsom inhyst i en utdömd bygnad. Arméförvaltningen har derför, för så framt icke batterischefen skulle vilja mot laglig ersättning taga inqvarteringen på passevolans, anmodat k. m:ts befallningshafvande att förständiga Visby stad att mot passvolansersättning tillhandahålla manskapet rum samt att öfvervaka att den staden härutinnan åliggande skyldigheten blefve senast 1 instundande Oktober på tillfredsställande sätt fyld. Skulle staden söka undandraga sig inqvarteringsskyldigheten ämnar arméförvaltningen anställa rättegång.

Batterischefen, derom tillspord, har förklarat sig icke kunna på angifna vilkor skaffa rum åt truppen.

Frågan är nu för utlåtandes afgifvande sänd till drätselkammaren.

Korvetten Eugenie

Gotlands Allehanda 10/8 1880

Korvetten Eugenie ankrade redan igår (9/10 1880) i Fårösund. Prins Oskar, hvilken tjenstgör ombord, kommer, som bekant, på besök till Visby om torsdag. Ankomsten sker kl. 12 och 1, då vägen tages genom norderport, som kommer att festligt smyckas med grönt och flaggor, utför studentallén upp till residenset.

I det uppgjorda programmet för prinsens mottagande har så till vida ändring skett, att på torsdag gifves hos öfverste v. Vegesack frukostmiddag hvarefter, om väderlek och öfriga omständigheter medgifva, på torsdagseftermiddag folklekar och bollspel lära komma att öfvas å planen framför D. B. W:s paviljong.

Konung Oskars söner äro enkelt, att inte säga strängt uppfostrade. Särskildt lär hertigen af Gotland hafva gjort sig känd som en okonstlad, rättfram och öppenhjertlig yngling, främmande för och föga angenämt berörd af det krypande fjäsk, som i furstliga personers närhet brukar utvecklas och vanligen anses för det yppersta beviset på undersåtlig vördnad.

Prinsen har ock i telegram hit undanbedt sig allt officeielt mottagande vid ankomsten.

Hertigen af Gotland

Gotlands Allehanda 13/8 1880

Hertigen af Gotland anlände hit landvägen igår förmiddag efter att hafva lemnat Fårösund kl. 6 på morgonen tillsammans med landshöfdingen grefve Horn och militärbefälhafvaren öfverste von Vegesack samt å korvetten Eugenie tjenstgörande löjtnant Sundström. På hitresan, hvarunder rådde det angenämaste väder, voro nästan i hvarje socken, som passerades, äreportar resta, hvarförutom den på flere ställen samlade befolkningen bragte den unge furstesonen sin lifliga hyllning. Uppehåll gjordes under vägen vid Lärbro och Bro kyrkor, som besågos. Sistnämda kyrkas bekanta sparbössa, der en förbifarande sjöman icke gerna glömmer att lemna sin skärf, dermed upplifvande en gammal offer-plägsed, lär äfven hafva mottagit en gåfva af den blifvande amiralen i svenska flottan.

Under resan intogs ute i det gröna frukost medfördt matförråd.

Då prinsen vid ett-tiden anlände till staden, tedde sig från höjden norr derom i det härliga solskenet en präktig tafla med de från ringmuren och en mängd enskilda hus svajande flaggorna. Talrika menniskoskaror böljade i närheten af norderport, som särskildt för tillfället var högtidsprytt med grönt och talrika flaggor, hvarjämte i midtelpartiet tronade Gotlands vapen under hertlig krona, innesluten i en af blommor och grönt flätad ram. Den samlade folkmängden välkomnade den unde fursten med lifliga hurrarop, hvarjämte han såväl vid porten, som under färden genom studentallén

uppvaktades med buketter af damerna.

Efter ankomsten till landshöfdingeresidenset, der han välkomnades af prinsessan Eugénie, uppvaktades af stadens borgmästare, stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande m. fl., hvarefter hos öfverste v. Vegesack intogs frukostmiddag, i hvilken äfven prinsessan Eugénie med uppvaktning deltog.

På eftermiddagen åsåg prinsen jämte en talrik samling åskådare med stort intresse en vacker uppvisning i pärkspel af Visby bollklubb.

På qvällen gåfvo landshöfdingen grefve Horn och hans grefvinna i residenset en synnerligen animerad bal, till hvilken, utom dansande ungdom, äfven vore inbjudna åtskilliga representanter för länet och samhället såsom samtlige riksdagsmännen, stiftets biskop, ledamöter af landsstaten, borgmästaren, ordförandena i stadsfullmäktige, arbetareföreningen, handtverksföreningen, bollklubben, samt ett stort antal officerare, m. fl.

Antagligen äro våra läsarinnor nyfikna att erfara, hvilka damer, som från den angenäma festen äfven kunna medföra minnet att hafva trädt dansen med hertigen af Gotland.

Prinsen förde i 1:sta valsen fröken Hilda Horn; i 1:sta fransäsen fru landssekterarinnan T. Hambræus, vis-à-vis fru räntmästarinnan E. Enequist och länsnotarien G. N. Donner; i 1:sta polkan fröken Emelie Cramér; i 2:dra valsen fröken Kalla Gyllenhammar, i 2:dra fransäsen fru öfverstlötnantskan Borgh, vis-à-vis friherrinnan A. v. Vegesack och major P. F. Ihre; i 3:e valsen fröken Emmy Bergman; i 2:dra polkan fröken Karolina De Geer; i lancièren fru justitierådinnan Carleson, vis-à-vis fröken De Geer och ingeniör Arfvedson; samt i kottiljongen fröken Ellen Horn m. fl.

Under aftonens lopp uppvaktades prinsen med fackeltåg af allm. sångföreningen, för hvilken uppmärksamhet prinsen betygade föreningen sin tacksamhet.

Efter balens slut serverades en splendid supé, hvarunder landshöfdingen grefve Horn föreslog skålen för prinsen. Han erinrade om de känslor af kärlek, tacksamhet och tillgifvenhet, hvarmed svenska folket hyllar sin konung. Trädets grenar vore stammen lika. Derför, då vi såge den goda vilja och den oförtrutna kraft, hvarmed konung Oskar arbetar för sitt folks väl, så hade vi hans barn hoppet om en fortsättning på det arbete han begynt. talaren uttryckte som sin och allas önskan att den unga telning af konungahuset, som nu gästade det landskap, som särskildt kan göra räkning på att kalla honom sin, må utveckla sig till en mognad, som för fäderneslandet komme att bära rika frukter. Och det vore icke heller annat att vänta, då den rot,  hvarur den sprungit,  vore god och den stam, hvarvid den var fästad, var stark, och då den uppbures af en inneboende lifsvärme, som ytterligare höjes genom folkets kärlek. För den, som lätt klyfver vågen, vore vägen här icke lång, och talaren bad prinsen vara öfvertygad, att när helst hans vägar bära häråt, han skall mötas af en välvillig befolkning och ett hjertligt mottagande.

Om en kort stund äskades åter ljud, hvarefter hertigen med den klara och välljudande stämma, som han, utom andra likheter, ärft af sin fader, yttrade följande:

Jag anhåller att här få uttrycka mina känslor af den innerligaste tacksamhet för det hjertliga bemötande, som under mitt besök här kommit mig till del. Jag ber äfven att till Eder, hr landshöfd.,  få framföra mina bästa välönskningar för Gotland och dess framtid. Och jag anhåller att å egna och gästernas vägnar få till grefvinnan och grefve Horn uttrycka vår tacksamhet för denna festliga afton.

Efter supéns slut, vid 2 tiden, bröto gästerna upp, hvarvid prinsen utreste till Fridhem.

Idag har han i egenskap af underlöjtnant vid nationalbeväringen uppvaktat militärbefälhafvaren öfverste v. Vegesack, hvarjämte han tillbringat en stund hos biskop Anjou. Vid tretiden uppvaktades han af officerskåren, som, när detta skrifves, för honom gifver middag i stadshotellets för ändamålet präktigt smyckade sal.

I morgon lär prinsen vid nio-tiden från Fridhem återvända till Fårösund, då under vägen uppehåll kommer att göras vid Elinghems myr för anställande af jagt.

Hertigen af Gotland

Gotlands Allehanda 17/8 1880

Hertigen af Gotland afreste i lördags morgse från Fridhem till Fårösund, hvarvid vägen togs omkring staden, då vid Norderport mötte landshöfdingen grefve Horn, öfverste v. Vegesack, stabschefen, kapten Gardell, löjtnant Karl af Klint, hvilken sistnämde under prinsens vistelse härstädes tjenstgjorde som hans ordonnansofficer, samt hr R. Kolmodin, hvilka fortsatte färden för at med hertigen deltaga i ett jagtparti i Elinghems myr, dit ankomsten skedde omkr. kl 12.

På vägen voro nya äreportar uppförda. Prinsen tog in hos husbonden Olofsson i Lunds, Tingstäde socken, hvilken uppfört flere äreportar på vägen öfver sina egor, äfvensom med gröna löf beklädt inkörsporten och uppgången till boningshuset, hvarest rummen voro fint utstyrda med grönt och blommor.

Frukosten intogs i hast och kl. ½ 1 begynte under stark solvärme jagten med rapphönshundar samt fortfor till omkring kl. 3. Resultatet vardt 3 morkullor, hvaraf en fäldes af prinsen.

Vid hemkomsten från jagten stod ett middagsbord uppdukadt i en grön äng mellan lummiga träd. Efter omklädnad intogs der middag, och sedan prinsen sagt ett sista tack och farväl, afreste han norrut vid 5-tiden och anlände till Fårösund i god tid före kl. 8, vid hvilken timme hans permission från tjenstgöring å korvetten gick till ända.

Före afresan, vid hvilken en stor del allmoge var samlad, öfverlämnade prinsen till hustru Olofsson såsom ett minne af dagen sitt porträtt i fotografi.

I söndags på morgonen ankom från hertigen till länets höfding ett telegram hvari han uttrycker,  sitt hjertliga tack för det vänliga mottagande, som kommit honom till del från Visby och ortens invånare.

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 17/8 1880

Slagsmål. Artilleristerna nr 10 Frans Öman och nr 13 Petter Johan Gustafsson erkände, att de 27 Juli å Adelsgatan misshandlat hemmansegaren Jakob Henrik Jakobsson, Båtels i Mästerby; Öman hade nämligen gifvit honom ett slag under hakan och Gustafsson kastat en sten mot honom; hvaraf blodvite uppkommit, hvarjämte de påstodo, att de förts anfallits af Jakobsson. Denne sade sig endast hafva öfvat sjelfförsvar. Husbonden, Karl Hansson, Ringome i Mästerby, och artilleristen nr 21 Adolf Boman voro äfven inblandade i slagsmålet och instämde. Boman sade sig hafva fått en spark af Jakobsson. För vittnens inkallande uppsköts målet, hvarjämte svarandena ålades att vid 5 kronors vite för dem hvardera infinna sig vid målets nästkommande behandling.

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 14/9 1880

För slagsmål. 27 sistl. Juli å Adelsgatan hade åklagaren instämt hemmansegaren Jakob Henrik Jakobsson, Båtels i Mästerby, och husbonden Karl Hansson, Ringome i Mästerby, samt artilleristerna nr 10 Frans Öman, nr 13 Petter Johan Gustafson och nr 21 Aron Boman. I målet, som förut förevarit tvänne gånger, hördes i går 4 vittnen, som berättade, att J. förföljts och slagit af Gustafsson, Boman och i målet ej instämde artilleristen Vallander, att J. äfven medels ett slag af Öman fallit baklänges, att artilleristerna uppfört sig synnerligen vildsint och hotfullt m. m. För vidare bevisnings anskaffande uppsköts målet.

Kasernfrågan

Gotlands Allehanda 17/9 1880

Kasernfrågan ter sig i den belysning, hvaruti hon i en genomgående utredning af drätselkammaren stälts, icke så farlig för staden, som att döma af arméförvaltningens barska, med rättegång hotande framställning varit benägen att föreställa sig densamma.

Våra läsare torde erinra sig, att stadsfullmäktige 4 sistl. Augusti genom k. m:ts befallningshafvande från arméförvaltningen fingo ett förständigande att till 1 Oktober hafva skaffat nöjaktig bostad åt artillerikårens stamtrupp, som för närvarande vore inhyst i en för ändamålet ”helt och hållet oduglig och utdömd bygnad”. Fullmäktige sände frågan till drätselkammaren för utredning och kammaren upplyser nu:

att bygnaden, för så vidt kammaren känner, alls icke är utdömd;

att stadens skyldighet att skaffa rum in natura för stamtruppen först inträder i det fall, att kronan sjelf icke eger några sådana lägenheter;

att kronan här icke saknar för ändamålet passande lokaler t. ex. f. d. kronomagasinet;

att den nuvarande kasernbygnaden är fullt tillräcklig, för så framt icke vissa delar af lokalen disponerades för andra truppens behof än sådan inqvartering, som lagligen åligger staden, såsom t. ex. matinrättning, handtverkarerum, expeditionsrum o. s. v.

Dessa rum anser kammaren böra uteslutande för inqvarteringen användas och föreslår fullmäktige, att utsätta tiden för deras afträdande till 1 April nästa år. Kammaren har rådfört sig med helsovårdsnämden, som anser att, efter i dessa rum vidtagna nödige reparationer, bygnaden lemnar tillräckligt utrymme för inqvartering af en styrka af 39 man.

Kammaren hemställer, att fullmäktige, i och med beviljandet af det anslag, som för denna reparation samt för inköp af jernsängar kan vara nödigt, måtte förklara sig önska, att den nuvarande bygnaden i dess helhetför inqvarteringen begagnas.

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 17/9 1880

För badning å förbjuden plats fäldes f. artilleristen Karl Emil Johansson till 20 kr. böter.

Vägvisare i Visby. Militära myndigheter

Gotlands Allehanda 21/9 1880

Stabsexpeditionen: onsdagar o. lördagar 10–2.

Fältkontoret: måndagar och torsdagar.

Dödsfall. August Ludvig Reinhold Gagner

Gotlands Allehanda 24/9 1880

Dödsfall. August Ludvig Reinhold Gagner

Gotlands Allehanda 24/9 1880

Kaptenen vid Gotlands nationalbeväring August Ludvig Reinhold Gagner afled i måndags i Helsingborg i en ålder af 41 år. Gagner, som var schef för Torsburgs kompani, utnämdes 1874 till kapten.

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 28/9 1880

— Målet mot artilleristerna nr 10 Frans Öman, nr 13 Petter Johan Gustafson och nr 21 Aron Boman samt hemmansegarne Jakob Henrik Jakobson, Båtels i Mästerby, och husbonden Karl Hansson, Ringome i Mästerby, som sistl. Juli varit i vildt slagsmål å Adelsgatan, förekom igår åter till behandling. Batteriombudet yrkade ersättning med 49 kr., som k. m:t och kronan måst betala i sjukhusafgift för artilleristen Boman, samt ersättning för de kostnader, som möjligen kunna uppstå genom Bomans obrukbarhet till krigstjenst; för sveda och värk fordrade Boman, som påstår, att Jakobson sparkat honom, ersättning med 196 kronor. Målet öfverlemnades nu af åklagaren och parterna till rättens pröfning. Utslag afkunnas 18 Oktober.

Löjtnant J. A. v. Gerber

Gotlands Allehanda 12/10 1880

Löjtnant J. A. v. Gerber vid Gotlands nationalbeväring har förordnats att tjenstgöra vid grefve De la Gardies bränneri i Borrestad, Kristianstads län.

Löjtnant Scherstén

Gotlands Allehanda 19/10 1880

Löjtnant Scherstén vid Gotlands nationalbeväring valdes i torsdags till ersättare i styrelsen för Stockholms fäktklubb, vid hvilken han tjenstgjort såsom ordinarie lärare under det gångna arbetsåret.

Att genomgå rekrytskola

Gotlands Allehanda 19/10 1880

Att genomgå rekrytskola med dertill hörande kurs i enskild ridning m. m. vid Svea artilleriregemente hafva beordrats två förste konstaplar och en artillerist vid Gotlands nationalbeväring, hvilka 14 instundande November skola inställa sig vid nämda regementes hufvudstation för att inqvarteras i regementets kasern.

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 19/10 1880

Å fanjunkare Tufvander hade bagaren Svenson yrkat ersättning för under en längre tid till Tufvander levereradt bröd. Svaranden, som ådömts edgång, hade härutinnan brustit samt dömdes igår att utgifva 97 kronor jämte 5 procents ränta till Svenson och att betala rättegångskostnader.

Öfverste von Vegesack

Gotlands Allehanda 26/10 1880

Öfverste von Vegesack lär ämna afresa härifrån i morgon till Stockholm för att inträda i landtförsvarskomitén, hvars arbeten taga sin början om lördag.

Kapten Appeltoft

Gotlands Allehanda 26/10 1880

Kapten Appeltoft vid Gotlands nationalbeväring har inkallats till kontrollör vid Anders Hanssons bränneri i Yngsjö, Kristianstads län.

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 26/10 1880

För slagsmål 21 sistlidn. Juli å Adelsgatan fäldes igår af rådhusrätten artilleristerna nr 13 Petter Johan Gustafson och nr 10 Frans Öman att böta den förre 100 kronor och den senare 50 kronor samt hemmansegaren Jakob Henrik Jakobson, Båtels i Mästerby, till 50 kronors böter och husbonden Karl Hansson, Ringome i Mästerby till 25 kronors böter, hvarjämte de ålades att utgifva ersättning till i målet hörda vittnen.

Kapten T. Cederström

Gotlands Allehanda 29/10 1880

Kapten T. Cederström vid Gotlands nationalbeväring har beordrats tjenstgöra såsom kontrollör vid Olof Månssons bränneri i Perstorp, Kristianstads län.

Båtsmansrekryteringsafgiften

Gotlands Allehanda 2/11 1880

Båtsmansrekryteringsafgiften för Gotlands båda kompanier är för nästa år bestämd till 25 kronor.

Underlöjtnant Reutersvärd

Gotlands Allehanda 5/11 1880

Underlöjtnant Reutersvärd vid Gotlands nationalbeväring tjenstgör såsom kontrollör vid E. A. Jakobsons bränneri i Vallerstad, Östergötland.

Volontären G. T. Falck

Gotlands Allehanda 12/11 1880

Volontären G. T. Falck vid andra lifgrenadierregementet har bland andra utexaminerats från Karlbergs krigsskola.

Major Ericsson vid Gotlands nationalbeväring

Gotlands Allehanda 12/11 1880

Major Ericsson vid Gotlands nationalbeväring tolkade vid infanterivolontärskolan å Karlsborg i lördags, Gustaf 2 Adolfs dödsdag, i ett sakrikt föredrag dagens betydelse. Skildrande den store hjeltekonungens hela lefnad sökte han visa, att hvilka fel man än kan tillräkna Gustaf den andre Adolf, han dock i hjertats renhet och sina handlingars renhet med sina handlingars storslagenhet gjort sig förtjent af att alltid af svenska folket med stolthet och tacksamhet minnas.

Dödsfall. Lars Petter Hauffman

Gotlands Allehanda 23/11 1880

Kasernfrågan har inträdt i ett nytt skede

Gotlands Allehanda 1/12 1880

Kasernfrågan har inträdt i ett nytt skede. Våra läsare minnas, att såsom svar på den stränga skrifvelse, som sändes Visby stad från arméförvaltningen, stadsfullmäktige ingingo med en anhållan till samma förvaltning att utredt måtte varda, om icke staten här egde egna bygnader, som lämpade sig till inredning af bostad för artillerikårens stamtrupp, enär stadens skyldighet att skaffa sådan inträdde först då, när visadt vore, att staten sjelf dertill saknade lägenhet. Derpå svarade arméförvaltningen dels att någon kronans lägenhet, som kunde för sådant ändamål inredas, icke funnes, dels att den nuvarande till kasern begagnade bygnaden borde undergå ny besigtning af en komité, hvars sammansättning arméförvaltningen närmare bestämde. Denna besigtningsnämd, bestående af hrr major Kyllander och löjtnant Husberg (utsedde af k. m:ts befallningshafvande), kapten G. v. Paykull (för arméförvaltningen), kamrer Bokström (för staden) samt doktor Goës (för medicinalstyrelsen), har i måndags och igår fullgjort sitt uppdrag.

Stadens ombud yrkade dervid, att en viss grund för besigtningen skulle bestämmas, samt att bygnaden ej borde betraktas såsom kasern utan som bostad för inqvarterad trupp, på samma gång han framhöll, att stadens skyldighet inskränkte sig till att skaffa rum, men icke kök eller matsal åt manskapet.

Sedan batterischefen upplyst, att kökslokal alltid åtföljt inqvarteringen äfven då den på passevolans tillhandahölls, förenade sig besigtningsmännen om att lägga 1841 års inqvarteringsförordning till grund för besigtningen och uttalade som sin åsigt, att det vore högst olämpligt att kökslokalen borttages

Med anledning af arméförvaltningens ombuds erinran, att bygnaden redan vid en föregående besigtning kasserats, företeddes ett protokoll af 28 november 1861, hvaraf framgick, att bygnaden då förklarats vara oduglig för inqvartering af 75 man, ”samt att denna kasern utan sanitär olägenhet kunde efter förutgången ändamålsenlig och fullständig reparation och förändring rymma 35 man”.

Stadens ombud förklarade, att staden vore betänkt på en reparation af huset, enligt uppgjordt kostnadsförslag uppgående till en kostnad af 1,099 kr. 32 öre.

Besigtningsmännen togo derpå bygnadens olika lokaler i betraktande, uppgjorde beskrifning öfver densamma samt öfverenskommo om det utrymme, som i de särskilda rummen skulle kunna genom reparation och ändringar åstadkommas.

”att bygnaden invändigt befinnes i ett mycket förfallet skick; att en del bjelkar och golf äro af röta angripna; att portgång, förstugor och en del dörröppningar äro för låga samt att bygnaden icke kan lemna utrymme för mer än 31 man utaf de 75, som tillhöra stamtruppen. Besigtningsmännen anse derför bygnaden i sitt nuvarande skick otillfredsställande och äfven efter den af staden ifrågasatta reparation otillräcklig för stamtruppens inqvartering, hvarför, om staden Visby fortfarande för truppens inqvarterande vill begagna denna bygnad, af hvilken egentligen endast ytterväggarne äro i oklanderligt skick, icke blott de af stadens eget ombud ifrågasatta reparationer ofördröjligen böra utföras utan äfven de af mask och röta skadade bjelkar insättas med nytt och friskt virke samt flygelbygnaden åt S:t Hansgatan ombyggas, så att ordentliga trappor erhållas, och portgång, dörrar och förstugor gifvas vanlig höjd, på det att befäl och manskap må kunna utan obehag gå ut och in i bygnaden, hvarjämte för det manskap, som ej kan rymmas i denna bygnad annan laglig inqvartering bör beredas likasom äfven under bygnadens iståndsättande annan inqvartering bör anskaffas för det nu derstädes inhysta manskapet.”

Stadens ombud anmälde sin reservation, hvilken han förbehöll sig att till k. m:ts befallningshafvande inom 8 dagar skriftligen aflämna.

Kasernfrågan

Gotlands Allehanda 11/12 1880

I kasernfrågan föreligger ett nytt aktstycke. Men erinrar sig, att vid den besigtning, som enl. arméförvaltningens förordnande häromdagen egde rum för att tillförlitligt utröna beskaffenheten af den för artilleristamtruppens inqvartering Visby stads upplåtna bygnad, stadens ombud i komitén, drätselkammarens ordförande hr A. Bokström anmälde en från de öfriga ledamöterna afvikande mening. De skäl, på hvilka denna stödes, utvecklas närmare i den skriftliga reservation, som han till k. m:ts befallningshafvande inlemnat och som belyser den för vårt samhälles ekonomi vigtiga frågan från åtskilliga sidor. Med uteslutande af några mindre väsendtliga delar återgifva vi här reservationen:

Enligt mitt förmenande kan icke någon del af den till stamtruppens inqvarterande anvisade bygnaden utan stadens medgifvande disponeras till andra ändamål. Det hittills varande statsanslaget till kokinrättning tycktes jämväl angifva,  att hvad dertill hörer, bör af staten, icke af staden anskaffas. Då, såsom arméförvaltningens ombud vid besigtningen upplyste, staten för den i Göteborg förlagda garnisonerade truppen håller och bekostar särskild lokal för matinrättning, så kan jag så mycket mindre finna, att en liknande anordning i Visby skall, såsom besigtningen förmenar, blifva ”högst olämplig”.

Om staden behöfver matsalen — liksom handtverkare- och tvättrummen — för manskapets inqvartering, så är det för staden ”högst olämpligt”, om densamma mot stadens bestridande disponeras till andra ändamål, och om lämplighetshänsyn i en fråga, sådan som den här föreliggande, skola gälla, så förmodar jag, att en slik förmån icke alldeles obestridligen är endast den ena parten förbehållen.

Emot den ena af arméförvaltningens ombud vid besigtningen enligt protokollet lemnade, obestyrkta uppgiften såsom ”att bygnaden redan vid föregående besigtning kasserats”, får jag åberopa den afskrift af protokollet för denna föregående besigtning, som finnes bifogad gårdagens besigtningsprotokoll.

Deraf framgår visserligen, att Visby artillerikasern äro duglig för 75 man och att densamma kunde efter föregången ändamålsenlig reparation och förändring rymma 35 man, men detta protokoll förmäler ingenting om att bygnaden blifvit kasserad.

Om bygnaden såsom kasern, och isynnerhet med de anspråk man numera kan ha på ett sådant militäretablissement, af en besigtning befunnits oduglig för 75 man eller till och med för 35 man, så följer deraf, för så vidt jag kan fatta, alldeles icke, att densamma blifvit kasserad såsom bygnad eller såsom inqvarteringslokal enligt 1841 års inqvarteringsordning. En sådan kassation har dessutom ingen besigtning kunnat lagligen göra, och att vederbörande myndighet lagligen kasserat bygnaden, det har hvarken arméförvaltningens ombud eller någon annan hittills påvisat.

Enligt besigtningsprotokollet har besigtningen ansett,  att bygnaden icke kan lemna utrymme för mer än 31 man, men af besigtningsinstrumentet framgår, att, förutom köket, matsalen, handtverkarerummet och tvättrummet dervid alls icke äro tagna med i räkningen.

Dessa lägenheter, som staden hittills godvilligt låtit truppen disponera, äro i besigtningsinstrumentet betecknade med: i sitt nuvarande skick otjenliga till bostäder; men dermed kan icke ens besigtningen hafva påstått, att icke jämväl dessa genom ändamålsenliga anordningar kunna göras till inqvarteringslägenheter. Detta bestriddes icke heller af någon af de vid besigtningen närvarande fackmännen, men det oaktadt angifver besiktningsprotokollet, att förberörda beräkning skett ”under förutsettning af bygnadens fullständiga reparerande”.

De här ofvan omnämda lägenheterna, köket oberäknadt, innehålla en rymd af 5,428 kubikfot, och antages nu, att hvarje man liksom i kungl. andra lifgardets kasern behöfver 355 kubikfot i utrymme, så skulle ytterligga (sic) 15 man kunna här inrymmas.

Med denna erinran lemnar jag i sitt värde besigtningens bestämda påstående derom att bygnaden icke kan lemna utrymme för mer än 31 utaf de 75 man, som tillhöra stamtruppen.

Ett vilkor bland åtskilliga andra för bygnadens begagnande för inqvarteringsändamålet är ”att portgång, dörrar och förstugor gifvas vanlig höjd, på det att befäl och manskap må kunna utan obehag gå ut och in i bygnaden”, som sålunda till större eller mindre del borde ombyggas.

Enligt besigtningsinstrument är portgången 6 fot hög; en enda dörr i bygnaden är anmärkt såsom för låg, — 5,5 fot — och om en förstuga (i andra våningen) är anmärkt, ”att en lång karl, klädd i hufvudbonad, kan ej gå rak”; denna förstuga är angifven såsom 6,8 fot hög.

Hvad särskildt portgången angår,  så behöfver hvarken truppen eller dess befäl passera den, då den icke lär begagnas vid andra tillfällen än då orenlighet skall afföras från gården, som utgör omkring 1,000 kvadratfots yta och sålunda icke blir tjenlig till några öfningar med truppen, äfven om portgången blir förhöjd.

Då emellertid besigtningsmännen enhälligt godkänt den åsigten, att 1841 års inqvarteringsordning skulle läggas till grund för bedömandet af de skyldigheter, som beträffande inqvartering ålåge staden, lär, efter mitt förmenande, deraf följa, att besigtningen icke borde af staden såsom inqvarteringsvärd fodra mer af enskilda husegare, som efter inqvarteringsordningen kunna få mottaga manskapet i sina hus.

Visby är en gammeldags stad och bostäderna ha i allmänhet icke högre portgångar, dörrar och förstugor än den här i fråga varande bygnaden — ett förhållande, som besigtningens flertal synes hafva förbisett.

Det vore nu visserligen ledsamt om befäl och manskap i stamtruppen icke utan obehag kunna gå ut och in i sådane hus, men dels har jag mig icke bekant, att ett sådant missnöje, som visserligen icke varit föremål för besigtningens undersökning, verkligen existerar och dels torde ett missnöje af sådan anledning, om det förefinnes, kunna lemnas ur räkningen, då det ytterst torde bero af hvars och ens fria vilja att föredraga ett sådant obehag eller icke. Någon skyldighet för staden att till truppens inqvarteringslokaler anskaffa portgång, dörrar eller förstugor af mer vanlig höjd, efter våra, mera anspråkslösa förhållanden sedt, finnes, enligt mitt förmenande, alldeles icke, såvida ej gällande inqvarteringsordning kan tolkas derhän, att inqvarteradt manskap har rättighet att i nyssnämda hänseende för sig fordra bättre bostäder än den inqvarteringsskyldiga befolkningen sjelf i allmänhet har det.

Vid Gotlands nationalbeväring

Gotlands Allehanda 11/12 1880

Vid Gotlands nationalbeväring har k. m:t 3 dennes utnämt till kapten, löjtnanten Johan Viktor Strandberg; till löjtnant, underlöjtnanten Otto Edvard Scherstén; och till underlöjtnant, utexaminerade eleven vid krigsskolan Gunnar Timoteus Falck.

Bland resande svenskar i Paris

Gotlands Allehanda 11/12 1880

Bland resande svenskar i Paris märkes kaptenen vid Gotlands nationalbeväring A. Kistner, hvars adress är ”Hôtel du Palais, Cours la Reine”.

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper