Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1885

Fältkamrerarebefattningen

Gotlands Tidning 3/1 1885

Fältkamrerarebefattningen förestår under tiden, som t. f. fältkamreraren, kronofogden Aug. Bokström sköter sitt kall såsom riksdagsman i andra kammaren, af kaptenen Cl. Ternstedt.

Flygare afreste härifrån till Paris

Gotlands Tidning 7/2 1885

F. artilleristen Flygare afreste härifrån till Paris för att meddelst svenska beskickningens derstädes åtgärder blifva förhjelpt till enrollering i franska armén.

Gevärsbesigtningen

Gotlands Tidning 28/2 1885

K. m:t har den 13 innevarande månad förordnat att vid förestående gevärsbesigtningarna vid mönstringarna med Gotlands nationalbeväring följande bestämmelser skola lända till efterrättelser nämligen:
att de under året förefallande mönstringar med nationalbeväringen, hvilka skola förrättas dels af landshöfdingen och dels af militärbefälhafvaren, må försigga å skilda, af dem bestämda tider, särskildt för hvarje kompani;
att kompanibefälhafvaren i följd häraf skall vara befriad från bevistande af de af landshöfdingen förrättade mönstringar, hvilka böra ske i närvaro af dertill af militärbefälhafvaren beordrad regementsofficer;
samt att militärbefälhafvaren må ega att till mönstringen med dem, som första gången inmönstras, beordra en underoffiver eller korporal bland de närmast intill mönstringsstället boende för att med manskapets mätning m. m. biträda.

Militärbefälhafvaren

Gotlands Tidning 21/3 1885

Militärbefälhafvaren öfverste v. Hohenhausen har gjort ansökan om, att under åren 1885-1887 få hyra stadens s. k. biskopshus.

Krigstecken

Gotlands Tidning 31/3 1885

I dag på morgonen passerade ett större antal krigsfartyg styrande söderpå förbi Hoburgen; förmodligen en afdelning af ryska flottan, säger vår korrespondent å Burgsvik.

Ytterligare krigstecken

Gotlands Tidning 2/4 1885

Ryske ministern i London har till engelska regeringen aflemnat sitt rapellbref och afrest säger ryktet.

Militäriskt

Gotlands Tidning 18/4 1885

Artilleribefälhafvaren majoren Schartau har återkommit från Enholmen der kapten Virgin qvarblifver för att anställa skarpskjutning med kanoner dagligen fr. o. m. d. 20 t. o. m. d. 25 d:s, hvaremot kaptenen Wrangel är stadd på rosor till Fårön och andra socknar i och för blifvande intendenturen.
Ångaren "Linné" är i Stockholm befragtad att öfverföra en million patroner och väntas hitkomma om måndag.

Svenska flottan

Gotlands Tidning 18/4 1885

I går inkom till Slite kanonbåten Skuld, chef: kapten E. C. Brusewitz, med kommenderade officerare: löjtnant H. G. af Sillén och underlöjtnant frih. J. A. v. Düben, och i dag anlände till Fårösund kanonbåten Rota, chef, kapten I. D. Barelay, med kommenderade officerare: löjtnant G. W. D. Ljungqvist och underlöjtnant R. A. Thurdin.

Gotlands försvar

Gotlands Tidning 18/4 1885

Vid debatten om värnpligtsfrågan i andra kammaren påpekade Gotlandsrepresentanten, prosten, Gotlands försvar är fotadt på andra grunder än det öfriga landets måhända ej tillkommit på fullt laglig väg, alldenstund densamma aldrig antagits af regering eller riksdag. Detta liksom äfgen konventionens brister talade för nödvändigheten af en revision ut af densamma, på hvilket förhållande hr Lyth ville fästa uppmärksamheten. Han uttalade sig äfvenledes för, att den tid snart måtte komma, då Gotland i detta hänseende ej är föremål för någon undantagslagstiftning, utan äfven deri likstäldt med det öfriga landet. Ändtligen har denna tidsenliga och för Gotlands framtid vigtiga sak kommit offentligen på tal. Måtte ett snart resultat deraf följa, på det att en friskare fosterlandskänsla må komma att råda äfven hos gotländingen, än nu är förhållandet, under närvarande undantages lagstiftning, som förgväfver den sanna kärleken till moderlandet i ett egoistiskt förgudande af fosterön.

Krigets förklarande

Gotlands Tidning 23/4 1885

Krigets förklarande har ännu icke skett, men detta torde icke länge låta vänta på sig, enligt hvad man kan finna af senaste underrättelserna från London. I öfverhuset har utrikesministern Granville begärt 198 millioner kronors anslag, deraf 81 millioner för andra förberedande rustningar, samt lär engelska regeringen förelagt Ryssland ett ultimatum att besvara Petersburg afsänd depesch upprepar engelska regeringen sin fordran om general Komaroffs hemkallande, enär ryssarne varit angripare, och gränskommissarie Lumsdens senaste depesch gör krisen allvarsammare än någonsin England väntar bättre upplysningar från Petersburg än hittills. I dag afreser från Stockholm till Gotland löjtnanten vid fortifikationen frih. Lejonhufvud med underbefäl, för att i Fårösund nedlägga Torpedos till förhindrande af krigsfartygs inlöpande i denna hamn. Ryska regeringen lärer nämligen i dessa dagar hafva till den svenska aflåtit sådana hotelsefulla depescher, som tvinga till ett dylikt energiskt steg från svenska regeringens sida. Af detta allt kan man för visso antaga, att krigsförklaring hvilken stund som helst är att förvänta från England.

Militärbefälet utgaf i tisdags en order af följande innehåll

Gotlands Tidning 23/4 1885

I händelse af att Fårö, Rute, Forssa, Tingstäde, Lummelunda, Bäl, Bro, Stenkumla, Eskelhem och Dede kompanier blifva medelst klockringning uppbådade att inställa sig på sina mönstringsplatser, som under d. å. fylla 30 år t. o. m. de som d. å. fylla 38 år, inställa sig. Allt artillerimanskap, landstormen och de infanterister, som föregående mönstring blefvo från landstormen öfverflyttade jemte det öfviga infanteries samt reserven äro fria från ofvan anförda, möjligen blifvande inställelse.
Fårö, Rute, Forssa, Tingstäde och Lummelunda kompanier skola efter skedd samling, genast marschera till Fårösund; Bäls, Bro, Stenkumla, Eskelhems och Dede komp. till Slite.

Kronobåten Astrid

Gotlands Tidning 23/4 1885

Kronobåten Astrid, chef: kapten Smith, komm. officer: und. löjtn. grefve L. P. Hamilton, hitkom i går med förande uniformspersedlar af 1,000 st. rockar och byxor till Gotlands nationalbeväring.

Rustningarna

Gotlands Tidning 23/4 1885

I måndags hitkom ångaren Linné från Stockholm och lossade 130 centner krut, 1 million gevärspatroner och åtskillig artilleriammunition dels till Enholmen och dels för kompletterande af härvarande förråd.

Gotlands försvar

Gotlands Tidning 25/4 1885

Enligt telegram till chefsembetet vid Göra artilleriregemente har det från Carlsborg till Gotland kommenderade batteriet ur regementet fått order att genast afgå till Gotland.

Vår beväpnade neutralitet

Gotlands Tidning 25/4 1885

Personalen vid ammunitionsfabriken vid Marieberg har i dagarne ökats med ett 50-tal personer. Meningen lär vara att öka densamma ytterligare. Korvetten Lagerbjelke samt 2 ångkranpråmar, de senare försedda med erforderlig minmateriel och pråmar, skola skyndsamt klargöras för att utgå på expedition. Till chef å korvetten, som skall användas såsom logementsfartyg är beordrad kaptenen E. G. M. Schale.

I afton afgår ångfartyget Gotland från Stockholm till Slite med 100 man af Göta artilleri, att förläggas på Enholmen. Svenska flaggan hissades i tisdags på Enholmen och saluterades med 2 skott, dervid en lavett sprang sönder.

Order har utgifvits, att samtlige officerare vid Gotlands nationalbeväring skola ofördröjligen infinna sig här.

Sex tolfcentimeters kanoner hafva afskickats från Carlskrona till Gotland; och till chefen för sappörbataljonen å Carlsborg har gifvits order att låta af fältparkens förråd nedpacka skansverktyg för 500 man och att användas för befästningsarbeten på Gotland.

Med ångaren Gotland hitkomna 100 man af Göta artilleriregemente under befäl af kapten Bratt och löjtnant Bruno, hafva 65 man förlagts på Enholmen och 35 man vid Fårösund.

Den trupp af 30 man från Gotlands artilleristamtrupp, under befäl af kapten Hedenblad och löjtnant Lönngren, som varit kommenderade till Enholmen, har derifrån återtågat till staden.

Neutralitets rustningarna

Gotlands Tidning 30/4 1885

Monitorn Tirfing, chef: kommendörkapten Lind af Hageby och sekond. kapten Lidman, medkommenderade officerare: löjtnant Kempf och und. löjtnant Stenberg har anländt till Fårösund.
Kanonbåten Ingegerd har från Karlskrona anländt till Fårösund medförande 4 st. 12-centimeters kanoner med trälavetter och tillbehör. Afsigten är, såsom vi förut nämndt, att uppföra bestyckade strandbatterier och för öfrigt utlägga torpedos i sundets inlopp.
Skarpskjutningen på Enholmen började i måndags och kommer att fortgå till den 10 maj.
K. M:t har befallt, att Kapten H. Carlstedt skall vara chef för den personal, som är afsedd att utföra minering vid Fårösund, äfvensom leda arbetena derstädes.
Militärbefälhafvaren på Gotland har gjort framställning om att 400 tält måtte så fort ske kan öfversändas, äfvensom sjukvårdsmateriel för 2 lätta bateljons-förbinderi-vagnar.
Öfver den styrka af fyra kompanier af Gotlands nationalbeväring, som fått order att hålla sig i beredskap, kommer major Carlstedt att taga befälet vid den till Fårösund kommenderade styrkan, under det major Kruse beordrats till Slite. Första iniekompaniet anföres af kapten O. Gyllenram, 2:dra af kapten Arnelius, 3:dje af kapten M. Gyllenram och 5:te af kapten Rydholm. Trossbefälhafvare blifva löjtnanterna Bratt och Landberg.
Chefs-fartyget Drott ingick för utrustning i docka i lördags samt väntas åtminstone icke under dena vecka komma att afgå hit.
I sammanhang härmed påstå nu Stockholmstidningarna, att ryktet om konungens hitresa saknar all grund.
Två batterier af Gotlands nationalbevärings artilleri komma i dessa dagar att utrustas och att med full utredning ställas på tältfot.
Minfartyget Ran, kapten O. E. Norrbohm afgick i dag från Stockholm till Fårösund.

Neutralitets rustningarna

Gotlands Tidning 2/5 1885

En afdelning om 25 man af Kronprinsens husarer, under befäl af löjtnant Ramel, kommer att å jernväg föras till Stockholm och derifrån afgå hit med ångaren Tjelvar om Onsdag.
För närvarande äro följande krigsfartyg samlade i Fårösund: Monitorerne Tirfing och Tordön, korvetten Lagerbjelke, kanonbåtarne Rota, Alfhild och Astrid, samt en minbåt och tre ångkranpråmar.
Chefsfartyget Drott med amiral Virgin torde anlända om måndag.
Kaptenerne vid Svea artilleriregemente H. G. A. Holm och vid Vendes art.-regemente A. Herrlin hafva beordrats hit för att inspektera härvarande gevärsförråd.
Minfartyget Ran och Seid afgå om måndag eller tisdag med den öfriga minmaterielen till Fårösund.
Ett förråd af lifdmedel, afsedt att räcka flera månader transporterades i tisdags till den vid Enholmens fästning förlagda garnisonen af Göta artilleriregemente.

Fårösund är nu spärradt med minor

Gotlands Tidning 7/5 1885

Fårösund är nu spärradt med minor i båda inseglingsgatten, hvarom regeringen lärer i Post- och Inrikes Tidningar utfärdadt en kungörelse, men som icke blifvit i härvarande tidningar allmängjord, kanske af besparingsskäl för annonskostnaden? Man synes således vara i den tro, att skeppare på kalkskutor, hvilket slags fartyg är nästan uteslutande det enda, som trafikerar denna hamn, hålla och läsa förenämda officiella tidning!

Till Fårösund ankom i onsdags chefsfartyget Drott

Gotlands Tidning 11/5 1885

Till Fårösund ankom i onsdags chefsfartyget Drott under befäl af amiral Virgin. Drott, som jemte de öfriga fartygen utgått till minlinion, inkom i lördags åter i Sundet.

Värnpligtsfrågan

Gotlands Tidning 11/5 1885

Värnpligtsfrågan afgjordes i lördags af båda kamrerne genom röstpluralitet sålunda, att utskottets jemkningsförslag antogs; derigenom faststäldes, att öfningstiden utsträckes till 42 dagar. 1:a kammaren antog med 79 röster mot 50 lagutskottets sammanjemkningsförslag; något senare antog 2:a kammaren med den betydande majoriteten af 126 röster mot 83 nämda förslag. Vi erinra att frågan gälde bestämmelsen om värnpligtens ordnande från och med 21 till och med 32 år och att exercistiden höjdes från 30 till 42 dagar.

Måtte nu blott Gotland blifva likstäldt med fastlandet, så att närvarande undantagsförhållande afvikande från Sveriges öfriga provinsers förpligtelser om försvarsskyldighet till det gemensamma fosterlandet, måtte, till fosteröns gagn och bästa, ju förr desto bättre upphäfvas.

Mönstringen med beväringsskyldige i Visby

Gotlands Tidning 16/5 1885

Mönstringen med beväringsskyldige i Visby försiggick i onsdags. Att dervid bemärktes åtskilliga oordningar, är en omständighet, som till skam för vårt samhälle, nästan årligen förekommit. Om dertill indivden vill räknas till den mera bildade, men ger i sitt beteende ett högst klandervärdt föredöme på bristande diciplin, så bör han äfven, andra till varnagel, exemplariter straffas, och ingen rättänkande bör taga hans parti eller beklaga honom; ty han lider, genom eget förvållande, det straff en lättsinig pligtförgätenhet kräfver.
Detta högst menliga förhållande kan också icke stäfjas, utan att Gotlands militära institutioner ställas i likhet med fastlandets, hvarför vi anse det vara i närmaste tiden för hvarje rättänkande svensk medborgare en den mest åliggande skyldighet, att med alla lagliga medel arbeta för upphäfvande till all kraft och verkan af den olagliga s. k. Gotländska konventionen, som möjligen kunde då den upprättades, vara påkallad och af vacker betydelse, men som i tidernas längd visat ett resultat af alldeles motsatt egenskap. Den har, om icke alldeles depraverat, åtminstone hos gotländingen bidragit att förhindra uppkomsten af en verklig nationel svenskhet; och, huru den diciplinära känslan blifvit qväfd, lemnar ofvanförda händelse ett eklatant exempel.
För hvarje sann fosterlandsvän är det därför tillfredsställande, hvad man ryktesvis i dessa dagar erfarit, att hr krigsministen, general Ryding, lärer hafva under behandling förslag till omorganisering af Gotlands nationalbeväring, närmande sig till anslutning i likställighet med fastlandets militära förpligtelser.
Detta är en reform, som också Sveriges frisinnade tidningspress bör med all kraft omhändertaga och bearbeta.

Af svenska arméns nu tjenstgörande officerare hafva sextio bevistat krig eller aktivt fälttåg

Gotlands Allehanda 2/6 1885

Gotlands natioalbeväring

Gotlands Tidning 5/9 1885

Såsom bekant öfverlemnades under sistlidne riksdag till konungen en af Gotlands samtlige riksdagsmän undertecknad petition i fråga om värnpligten å Gotland med anhållan bland annat att den s. k. nationalbeväringen derstädes måtte erhålla samma skydd af lag och enahanda utsustning, aflöning, underhåll, beklädnad och omvård i öfrigt som den öfriga beväringen.

Med anledning häraf lär inom krigsstyrelsen hafva utarbetats ett förslag till förändrad anordning af försvarsväsendet på Gotland, hvarigenom bestämmes att hvad hittills finnes stadgadt angående nationalbeväringen skall upphöra att gälla fr. o. m. 1887, från hvilken tid värnpligtslagen af den 5 juni 1885, med undantag af de i §52 innefattade öfvergångsstadgandena angående öfningstidens suceessiva tillökning, skall ega tilllämpning å invånarne på Gotland, dock tills vidare med den olikhet,

att värnpligten derstädes inträder 2 år tidigare och upphör 6 år senare än i det öfriga riket;

att tjenstetiden blifver i beväringen 12 år och i landsstormen 8 år; att utbildningstiden bestämmes till 54 dagar, hvaraf 30 under första, 12 under andra och 12 under tredje året samt öfningarne ske på Gotland; att så länge Gotlands befolkning sålunda åligger en vidsträcktare värnpligt än rikets öfriad från kommendering under fredstid utom öns gränser, samt att värnpligtige som ej varit till tjenstgöring inkallade eller som äro inskrifne å sjömanshus skola en gång hvarje år undergå mönstring kompanivis.

Öfver detta förslag, som öfrigt afses att den nyorganiserade nationalbeväringen skulle i sig upptaga fullständigt fast (ej af beväringen valdt) och aflönadt befäl och underbefäl, tillräckligt för att öfva och vid mobilisering uppställa 3 beväringsbataljoner, 1 stam- och 1 beväringsbatteri samt 1 fästningskompani äfvensom 8 landstormskompanier och hvarigenom beväringens förmåner skulle blifva lika med fastlandsbeväringen, komma länets inbyggare att höras.

Försvarsfrågan

Gotlands Tidning 16/9 1885

Såsom känt är, har länsstyrelsen genom utfärdad kungörelse, kallat ombud från Gotlands samtliga kommuner till sammanträden å landskansliet, norra häradets och stadens ombud fredagen den 25 och södra häradets lördagen den 26 i denna månad, för att till regeringen afgifva utlåtande öfver ett af krigsministern uppgjordt förslag om förändring i den beväringsskyldighet, som nu åligger Gotländska folket. Af denna anledning hade stadens riksdagsman, kronofogden Aug. Bokström, inbjudit för denna fråga intresserade personer att här sammanträda och offentligen taga under skärskådande detta för den skull ett ganska stort antal stads- och landtbor i söndags samlats å Stadshotellet. Herr landshöfding Poignant utsågs att såsom ordförande leda mötets förhandlingar.

Sedan inbjudaren öppnat mötet med ett anförande om meningen med detsamma, yttrade sig hr landshöfdingen i ett längre föredrag om den gotländska försvarsfrågan, dervid talaren angaf sin åsigt vara för antagande af krigsministerns förslag. Häremot uppträdde hr Bokström beklagande Gotland ifall sockenombuden skulle antaga nämda förslag, att tolf årsklasser skulle här blifa till disposition mot endast sex på fastlandet; ett sådant antagande vore "lättsinnigt" af ombuden.

Mot förslaget yttrade sig äfven majoren Kyllander. Likställigheten med fastlandets värnpligt hade förut varit riksdagsmannen P. Larssons åsigt; men sedan han fått personligen samråda med krigsministern och hört hans skäl, tvekade han om likställigheten skulle blifva för Gotland bästa lösningen af frågan. Ville dock motsätta sig, att beväringen endast i fredstid vore befriad från kommendering utom ön och att de värnpligtige årligen skola mönstras.

Med sin kända egenskap att, om det är fråga att rifva sönder ett förslag dervid ega en utmärkt framstående dialektik, uppträdde hr G. Kolmodin, hvilken också i ett längre föredrag, (dervid yttre tragiska evoluioner icke sparades) energiskt vände sig ej allenast mot hr landshöfdingens förordande af förslaget utan äfven mot hr krigsministerns "felaktiga" beräkningar och inconsqvens. 1883 yrkade general Ryding 90 öfningsdagar för beväringen så väl på fastlandet som Gotland med fullt utbildad stam, och nu 1885 ansåg han att 54 dagar voro tillräckligt många öfningsdagar för Gotlands beväring i försvaret af denna vid krigstillfälle så svårt hotade anfallspunat. Tal. förkastade förslaget, såsom varande i politiskt hänseende "farligt", i beskattningsväg "orättvist".

Kapt. Unge inskränkte sig till att med några ord rätta en sifferuppgift i hr Kolmodins anförande. Hrr Malmros och Melin uttalade sig för önskvärdheten, att Gotland i förevarande fråga måtte yrka på likställighet med fastlandet; och hr dr C. J. Bergman afslöt, den med stor uppmärksamhet åhörda debatten, med ett kort, men vältaligt anförande, deri han föreslog, att man borde yrka på erhållande af en stam och i beväringsöfningarne blifva likstäld med våra bröder på andra sidan hafvet för att gemensamt med dem få dela ljuft och ledt i alla öden.

Mötets beslut blef, att krigsministerns förslag, som punktvis föredrogs, enhälligt förklarades oantagligt, och att öns värnpligsöfningar borde blifva likställiga med fastlandets.

Riksdagsmannen för Gotlands södra härad, prosten dr A. J. Lyth har utfärdat inbjudning till sammanträde vid Högby i Hemse nästkommande måndag den 21 dennes kl. 11 f. m. för att öfverlägga om krigsministerns ofvannämda förslag.

Försvarsfrågan

Gotlands Tidning 23/9 1885

Det af riksdagsmannen för Gotlands Södra härad, prosten d:r A. J. Lyth till i måndags utlysta mötet i Hemse i anledning af krigsministerns förslag till omorganisering af Gotlands nationalbeväring, var besökt af endast omkring 50 personer.

Sedan d:r Säterwall blifvit utsedd till ordförande, öppnades förhandlingarna af inbjudaren d:r Lyth med en redogörelse om sin åsigt i frågan och hvarför denna blifvit bestämd för bifall till krigsministerns förslag. Likställighet vore nog i de flesta fall principielt rigtig, men i förevarande fråga blefve den svår att i praktiskt afseende utföra. Ingen provins i Sverige hade likställighet vid försvarets organisering. Fastlandet hade stam, men om båtsmännen här skulle ombildas dertill, skulle detta förorsaka stora, kostnader, och att värfva 500 man till stamtrupp skulle kostnaden komma att uppgå till nära 300,000 kronor. För öfrigt är försvarsfrågan icke ännu definitivt afgjord för fastlandet, hvarför likställigheten skulle antagligen komma att framdeles leda till ökade bördor. Många flera giltiga skäl anfördes för bifall till förslaget; dock borde årliga mönstringarna upphöra, och i stället för 12 bevärings- och 8 landstormsklasser förordas 6 bevärings- och 14 landstormsklasser.

Konsul Broander från Ronehamn och O. Pettersson Liffride i Stånga instämde, den förre med tillägg, att Gotland i krigstid icke må deltaga med flere åldersklasser än öfriga Sverige. Kronofogden Bokström anförde samma skäl, för afslag och yrkande af likställighet med fastlandet, som han framhöll vid Visby-mötet, stödde sig på åtskilliga sifferuppgifter om dagsverken och ansåg, att man genom bifall till förslaget med tanke på erhållande af en jernväg, för detta ändamål skulle förpanta landets dyrbaraste kraft, "dess söners blod".

D:r Lyth besvarade hr B:s anförande och kunde icke godkänna hans siffrors rigtighet.

Herr Dahlbäck från Klintehamn uppträdde med ett längre föredrag mot hr Bokströms skäl och förordade i vältaliga ordalag antagandet af krigsministerns förslag med ett par modifikationer.

Postmästar Lagergren i Hemse talade äfven för bifall till förslaget, dock med den ändring att kommendering från ön, så väl i freds- som krigstid icke finge ske.

Direktör Gardell ansåg förslaget antagligt, gjorde giltiga anmärkningar vid hr B:s kalkyler, men ville fororda 12 klasser, hvaraf endast 6 skulle få användas utom ön, och att exercistiden från 19 till 21 år måtte bifallas.

F. riksdagsman Norrby från Fardhem och skolläraren Duse och Sommar ville bifalla förslaget, hvilket äfven af landtbr. Eneqvist från Rone ansågs böra antagas med den ändring likväl, att öfningarna skulle börja vid 21 års ålder och att ingen bortkommendering medgifves.

O. Pettersson Odvalls i Linde och skolläraren Lindahl från Atlingbo yttrade sig för rent afslag.

Sedan diskussionen, efter det att dr Lyth ytterligare upptagit till besvarande några af motpartiet framhållna skäl, förklarats slutad, blef ordförandens proposition om bifall till krigsministerns förslag med moditikationer besvarad med 27 röster mot 20, som afgåfvos för afslag.

Derefter gillades, att värnplikten skall börja 2 år tidigare och upphöra 6 år senare än för fastlandet är förslaget. Angående åldersklassernas fördelande, antog man att meningarne voro lika, eller 13 röster för krigsministerns förslag, 12 i beväringen och 8 i landstormen, och 13 röster för nu föreslagna 6 i bev. och 14 i landstormen.

Kommendering utom ön afslogs enhälligt och lika enstämmigt beslöts att årligen mönstringarna böra borttagas.

I går hölls ett af riksdagsmannen för norra häradet, P. Larsson Lillfole, för samma angelägenhet utlyst möte vid Gute i Bäl. Äfven vid detta möte antogs med öfvervägande majoritet krigsministerns förslag. Visby stad står således, om man får döma efter härvarande mötets fattade mening, ensam i sitt uttalande i denna sak, hvilket förhållande är ganska betecknade vid jemförelsen mellan stadens politiska och lifskraftiga ståndpunkt samt medvetenhet om sitt bästa och landets klarare framtidsblick.

Försvarsfrågan

Gotlands Tidning 26/9 1885

Försvarsfrågan har inför konungens befhde besvarats sålunda, att vid i går hållna sammanträdet ombuden från staden och norra häradet, följande 7 ombud, nemligen; från Visby, Kräklingbo, Anga, Rute, Bunge, Norrlanda och Helvi röstade för rent afslag på krigsministerns förslag och för likställighet; hvaremot öfriga 39 ombuden, röstade bifallande med några ändringar, såsom mönstringarnes borttagande, förbud mot kommendering utom ön och att de 12 beväringsklasserna måtte delas i 2 uppbåd, hvaraf det andra icke må utkommanderas förr än första uppbådet blifvit utkommenderadt.
Vid sammanträdet i dag med ombuden från södra häradet röstade 23 ombud för krigsministerns förslag och 20 mot detsamma. Alltså hafva inalles 62 socknar antagit krigsministerns förslag och 27 socknar afdlagit detsamma.

Båtsmansrekryteringsafgiften

Gotlands Tidning 22/10 1885

Båtsmansrekryteringsafgiften vid Gotlands båda kompanier för nästkommande år har blifvit bestämd till tjugufem kronor.

Militäriskt tjenstejubileum

Gotlands Tidning 22/10 1885

Den 29 i denna månad är det jemt 50 år sedan generalmajoren frih. E. von Vegesack började sin tjenstgöring inom svenska armén, der han då antogs till 2:dre konstapel vid Gotlands nationalbevärings artilleri. Med anledning deraf lära åtskilliga, äfven i landsorten boende, officerare, hvilka inom kaptensgraden varit samtida med frih. v. Vegesack vid Dalregementet, der han tjenade från början af år 1843-1864, komma att den 29 dennes sammanträda i hufvudstaden. Samma dag gifves af frih. v. V. på Hotel Phoenix middag, hvertill lära vara inbjudne så väl dessa officerare som åtskilliga andra af femte militärdistriktets officerare och öfriga mångåriga vänner till jubilaren.

Till kasernmästare

Gotlands Tidning 22/10 1885

Till kasernmästare vid norska gardets kasern i Stockholm har brandlöjtnanten, kaptenen vid Gotlands nationalbeväring E. Rosell blifvit antagen.

Dödsfall. Claes Gustaf Breitholtz

Gotlands Tidning 22/10 1885

Öfversten och chefen för Svea artilleriregemente Claes Gustaf Breitholtz, som under en tid af mer än två år lidit af en svår plågsam sjukdom afled i går på morgonen.
Son af öfverstelöjtnanten Claes Joseph Breitholtz, föddes Claes Gustaf Breitholtz 1828, blef efter att hafva genomgått Karlberg, underlöjtnant vid Svea artilleriregemente 1847, löjtnant 1854 och kapten 1865. Under åtskilliga år var han befälhafvare för fyrverkarekåren, och förordnades 1866 till chef för högre artilleriläroverket på Marieberg (krigshögskolan), befordrades 1870 till fälttygmästare, 1872 till major, och 1883 till öfverste och chef för Svea artilleriregemente. Sedan 1881 var han ledamot af krigshefrätten, liksom han äfven varit ledamot af åtskilliga vigtiga komitéer. Gift 1857 med Amalia Molander, efterlemar han tvenne söner, af hvilka en är löjtnant vid Andra lifgardet, samt en dotter.
Den bortgångne var känd såsom en af våra lands dugligaste officerare och hade vid sitt regemente i hög grad vunnit sina underordnades tillgifvenhet.

Dödsfall. Johan Fredrik Lundgren

Gotlands Tidning 29/10 1885

Skådespelaren, teaterdirektören och lustspelsförfattaren Johan Fredrik Lundgren, äfven känd under pseudonymen Uller, har aflidit i Hernösand. Lundgren var född 1821 i Visby, der fadern var sjöman. I ungdomen tjenade han under loppet af åtskilliga år dels vid Gotlands nationalbeväring och det i Visby förlagda depotkompanier af Svea artilleri, dels vid lifgardet till häst, men utbytte 1846 militärståndet mot skådebanan, dit hans håg ständigt legat. Efter att ett par år hafva varit anstäld hos teatersällskap i landsorten beträdde han åter krigarebanan, denna gång såsom deltagare i 1848 års danska krig. Sedermera egnade han sig ånyo åt teatern, till en början såsom skådespelare och slutligen såsom teaterdirektör och lustspelsförfattare.

Faststälda utmärkelsetecken

Gotlands Allehanda 17/11 1885

Äfven vid Gotlands nationalbevärings artillerikår skola hädan efter utdelas de för artilleriregementena faststälda utmärkelsetecken, skjutmedalj och skjutmärke, enligt följande bestämmelser: Skjutmedalj af silfver skall, sedan prisskjutning vid kåren under två på hvarandra följande år ägt rum, det senare af dessa år tilldelas den kanonbefälhafvare, sergeant eller 1:e konstapel, som vid sagda prisskjutningar med 8 c. m. kanon af 1881 års modell erhållit det högsta priset, om han dervid uppnåt minst 32 poäng eller ock med skjutning med framladdningskanon uppfylt de fordringar i afseende å skjutskicklighet, som schefen för artilleriet fastställa.

Skjutmärke skall årligen tilldelas konstaplar och artillerister vid kåren enligt enahanda bestämmelser, som gifvits för samma utmärkelseteckens utdelande vid artilleriregementenas fältbatterier och fästningskompanier. Dessa utmärkelsetecken få ej tilldelas samma person mer än en gång.

I sammanhang härmed har k. m:t tillåtit, att en skjutmedalj må för innevarande år beräknas för Gotlands nationalbevärings artillerikår.

Dödsfall

Gotlands Tidning 17/12 1885

Oskar af Klint. I måndags afled å sin egandom Bäckstäde i Sanda öfverstelöjtnanten Oskar af Klint, något öfver 67 år gammal. Vi meddela följande i korthet affattade dato om öfverstelöjtnant af Klints militära bana: 1834 d. 3 dec. aflades art. underofficersexamen; 1834 d. 12 dec. utnämd till sergeant vid Gotl:s nationalbevärings artilleri; 1837 d. 19 april aflades styckjunkareexamen; 1837 d. 10 maj utnämd till styckjunkare; 1839 d. 19 juli utnämd till underlöjtnant vid Gotl:s nationalbeväring; 1843 d. 18 dec. löjtnant vid dito; 1856 d. 6 juni kapten vid dito; 1858 d. 19 okt. major och bataljonschef vid d:o; 1863 d. 27 jan. riddare af k. svärdsorden; 1877 d. 26 jan. öfverstelöjtnant i armén; 1878 d. 28 febr. nådigt afsked.

Den aflidne hedersmannen, tillhörde en slägt, som städse utmärkt sig för mannamod och ridderlighet, efterlemnar hos forna kamrater och stort antal andra bekanta minnet af en slägtkär, vänfast, glad och redbar umgängesman.

Slägten af Klint har nästan uteslutande varit representerad inom svenska flottan, och en af nu aflidne öfv. löjtn. af Klints bröder, kommendörkapten i österrikiska flottan, Eric af Klint, stupade i slaget vid Lizza å den fregatt han då såsom chef kommenderade.

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper