Föregående sida

Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1891
 

På lägerplatsen å Visborgs slätt

Gotlands Allehanda 1/6 1891

På lägerplatsen å Visborgs slätt har framför officerspaviljongen i dagarne rests en ny, stor och ståtlig flaggstång, hvarifrån den svajande blågula flaggan synes vida omkring.

Sjelfva resningen försiggick under högtidliga ceremonier. Regementets marsch ”Lefve Öfversten!”, komponerad af direktör Ringvall, spelades af musiken och jublande hurrarop höjdes af officerare och trupp.
När sommarens grönska i dessa dagar står som fagrast, erbjuder lägerplatsen den mest anslående anblick man kan tänka sig, och det är icke att förundra sig öfver att Gotlands infanteriregemente är stolt öfver densamma såsom en af de allra vackraste lägerplatser i Sverige. Dit kan regementet inbjuda sin konung, utan att behöfva blygas. Ty den störste dekoratör i verlden – naturen – har der gjort mera än som behöfs för att låta platsen framstå sådan, att man gerna minnes den samma.
 
 
 

Bref från Gotland

Dalpilen 10/7 1891
Bref från Gotland. (För Dalpilen ) Visby den 2 juli. Natten är lugn, hafvet stilla. Ångaren »Visby», som på aftonen den 1 juli lemna Stockholm, glider fram hög och säker med sin förstäf riktad mot Visby. Redan tidigt på morgonen skönjes den fagra öns kuster. Den gamla hansestaden träder allt tydligare fram, klädd i festskrud. Hvart man ser öfver tak ooh murar möter ögat den blågula flaggan, som, liksom stadsbon själf, i den stilla, tidiga morgonstånden ännu icke börjat »röra på sig». Kl. half sex går båten in i hamnen. Nära intill oss ligger den kungliga ångaren Drott. Framför honom hänger på uppresta stänger den svenska flaggan slapp och modlös af brist på friska fläktar. Vi stiga i land ooh gå upp för backarne in i staden. På flere ställen se vi flaggorna hänga öfver gatan mellan husraderna. Residenset är statligt prydt. Der bor majestätet. Från kl. 6 på morgonen ser man landsbor allt mer samlas in i staden för att få se kungen. Mellan kl. 8 oob 9 synes han första gången, då den kungliga kortegen ger sig af ut till Jacobsbergs utsigtstorn en mil öster om Visby. Om tre timmar är kungen åter tillbaka ooh gör en tur genom staden ner till hamnen, hvarefter resan fortsattes till Visborgs slätt, omkring 2 km söder om staden. Nära »Oscars-stenen», som i dag är omgifven af flaggor, stanna de kungliga vagnarne, konungen stiger af och, åtföljd af krigsministern m. fl. herrar, går han fram och hälsar de samlade trupperna, nationalbeväringens 2:dra och 3:dje årsklasser, och hälsas af dem tillbaka. Därefter tar konungen exercisen i betraktande omkring en och en half timme. Allt tyckes gå med precision och sehwung. Sist göres parad och trupperna få på konungens befallning tåga ned till barackerna för att hvila. Konungens ekipager rulla åter in åt den festprydda staden, på hvilkens murar de många flaggorna nu vifta sitt välkommen. Efter ett kort uppehåll vid cementfabriken, dit färden nu gick, återgår kortegen till lägret på Visborgs slätt, der frukostmiddag intogs på inbjudan af militären. Senare på e. m. gästades åter landshöfdingen ocb på aftonen stäldes färden landvägen ut på norra Gotland. Drott skulle äfven afgå för att i Fårösund åter hämta konungen. Sällan får man se så mycket folk samladt på Gotland, som denna dag i Visby. Hela f. m. ingick skjuts på skjuts från alla håll. Med tåget följde nära 2,000 och likväl hade man vid sista stationen måst gå förbi några hundra, som sedan hämtades med extratåg. På de många wurstarne, som uppehålla kommunikationen mellan staden och Visborgs slätt, var det ständigt trängsel. Och likväl gingo tusenden till fots den korta vägen. På slätten var de församlades antal säkert öfver 10,000. Man trängdes, knuffades, pratade, skrattade och insöp dam. Dam! Detta förfärliga kalkdam, som i intensiva, hvita moln ständigt uppsteg från vägar och stigar och bredde sitt ljusa täcke öfver svartklädda skaror ooh gröna kastanjealléer. Här lär icke heller ha regnat på öfver tre veckor. Oaktadt den stora folksamlingen förekommo inga oordningar, syntes inga öfverlastade. De tycktes vara fredlige ocb nyktra de gode gutar. Glädjen och entusiasmen var synbarligen stor hos dem öfver att få se sin konung, som icke gästat ön sedan 1878, då han invigde deras järnväg. Kärt var det säkert också för konungen att återse den minnesrika staden och se svenska flaggan svaja från desa murar. Hvad gälde detta koungabesök? Ganska säkert att se hvad göras bör för att åt det svenska riket behålla det i strategiskt hänseende så vigtiga Gotland. Detta är den allmänna tanken, en tanke som är starkt egnad att hos det gotländska folket väcka ännu större kärlek och sympati för sin afhållne konung.
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper
                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig