Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1913 |
|
|
Tingstäde rullföringsområde
Gotlands Allehanda 3/1 1913
|
|
N:o 77 tillhörande vapenföre beväringsmän, tilldelade
flottan i fästningstjänst af 1912 års klass, skola undergå
en första tjänstgöring om 258 dagar och inkallas härmed, de,
som äro uttagna till minörer, till tjänstgöring vid Kungl.
Waxholms Kustartilleriregemente och skola inställa sig
tisdagen den 14 januari 1913 sednast kl. 12,30 e. m. vid
minörkompaniet, Oskar-Fredriksborg, samt öfriga till
tjänstgöring vid Fårösunds Kustartilleridetachement och
skola inställa sig samma dag kl. 11 f. m. å Kaserngården vid
Fårösund.
Truppbiljetter samt uppgift om resorna till Stockholm och
Waxholm komma att med posten afsändas till dem, som skola
tjänstgöra å Oskar-Fredriksborg.
Beväringsman, som erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att
flytta ur riket, men fortfarande vistas inom landet, skall i
likhet med övriga tjänstgöringsskyldiga iakttaga
inställelse.
Beväringsman skall medföra inskrifningbok.
Beväringsman är underkastad de i kriminallag för krigsmakten
gifna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då hat står under militärbefäl, som ock i
fråga om åtlydnad af inkallelse till tjänstgöring.
Uteblifver beväringsman utan anmäldt laga förfall från
tjänstgöring, därtill han blifvit i laga ordning inkallad,
må han dessutom till tjänstens fullgörande hämtas på egen
bekostnad.
Såsom laga förfall anses: om man är sjuk, om man är i
Konungens och rikets tjänst uppbådad eller faren, eller om
man sitter i häkte.
Beväringsman, som har sådant förfall för inställelsen, skall
insända intyg därom antingen till
rullföringsområdesbefälhafvaren före inryckningen eller till
vederbörande regementschef eller detachementsbefälhafvare
sednast vid in ryckningen till tjänstgöring.
Sjukdom skall för att såsom laga förfall anses, vara styrkt
af behörig läkares intyg, hvilket den värnpliktige är
skyldig själf anskaffa. Kan han ej anskaffa läkarebetyg,
vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg af en
statens ämbets- eller tjänsteman, eller af präst i
församlingen, eller af ordföranden i kommunalstämman, eller
af ordföranden ell er ledamot i kommunalnämnden, eller af
ledamot i häradsnämnden.
Fårösund den 30 December 1912
Emil Westöö
Befälhafvare för Tingstäde rullf. omr. n:r 77
|
|
|
|
Hem från kriget
Gotlands Allehanda 13/1 1913
|
|
Sjuksköterskan frkn Emy Myrsten från Slita, som haft anställning vid Röda
korsets till Konstantinopel utsända ambulans, anlände på lördag afton till
Stockholm i sällskap med d:r Erhardt och syster Ruth Berthelius, som äfven
tillhört den svenska ambulansen i Konstantinopel. |
|
|
|
Efter 2-årig aktiv tjänstgöring. Claës O.
Lindström
Gotlands Allehanda 13/1 1913
|
|
Efter 2-årig aktiv tjänstgöring i tyska flottan har adjutanten hos konungen,
från Visby härdige kaptenen vid svenska flottan Claës O. Lindström nyligen
återvändt till hemlandet och har för en intervjuare från Dagens Nyheter
uttalat sig om sin placering under tjänstgöringen i Tyskland Samt om sina
därunder vunna erfarenheter.
Kapten Lindsström tjänstgjorde, i 10 månader ombord på en pansarkryssare
tillhörande tyska. hafsflottan (Hochseeflotte), i 6 månader ombord på en
Dreadnought, i 6 månader på en jagare — hela tiden som adjntant hos
vederbörande amiraler — samt slutligen ett par månader i land. Att han fick
tilllåtelse till denna tjänstgöring torde kunna förklarasi .däraf att
tyskarne ville visa oss en. artighet för tjänster som en svensk sjöofficer
for, dom gjort tyska flottan. År 1852 inträdde nämligen den svenska
premiärlöjtnanten Henk Ludvig Sundsvall i tyska flottans tjänst, befardrades
snart till korvettkapten och användes sedan i hufvudsak för att praktiskt
utbilda den nydanade tyska sjömanskåren. Han var sedan solid för
marinstationen i Danzig och under åren 1859-1862 ledde han en tysk eskader,
som då för första gången i diplomatisk och Vetenskapligt syfte besökte
ostaisiatiska länder. Hans porträtt hänger för öfrigt i en sal i
sjökrigsskoIan vid nensburg. Eln svensk har sålunda varit en af skaparns af
den nya tyska flottan och det är ju möjligt att tyekarne af tacksamhet
härför ville visa oss tillmötesgående, då vi nu behöfva lära af dem.
De tyska officerare visade sig ytterst förekommande och artiga. |
|
|
|
Syster Myrsten talade gotländska med
turkarne
Gotlands Allehanda 14/1 1913
|
|
Från den svenska ambulansen i Konstantinpel berättar d:r Erhardt följande lilla
episod: "Jag kommer att tänka på, hur hyggliga och vänliga våra patienter voro",
fortsätter han, "och så tacksamma för den behandling de fick". Det enda, som
någon gång kunde bereda oss svårighet var "Spåket?" Nej, vi redde oss utmärkt med franska och tyska. Och syster Myrsten, som
föredrog att tala gotländska med patienterna, redde sig bättre än någon af oss
andra. Hon var underbar. Nej, hvad som beredde oss svårighets någon gång, var
att få en patient att ta af sin fez - en turk låter hellre skära tungan af sig
än han skiljer sig från sin fez. Det erinrar mig om en liten episod. En dag
fördes till sjukhuset en arm sate, som inte hade någon fez. Men ni skulle ha sett, hur han strålade upp, då systern lade om hans
hufvud ett bandage med s. k. lusvatten - ja, ni behöfver ju inte precis skrifva
det ordet - för att döda ohyran. Då hade han ju ändå fått en fez! Dagen därefter
hade förbandet gjort afsedd verkan, men karlen ville knappt skiljas från det.
Han grät och på kvällen fick han feber". |
|
|
|
Inköp af mark för kronans räkning
Gotlands Allehanda 14/1 1913
|
|
K. m:t har på framställning af domänstyrelsen bemyndigat
länsstyrelsen härstädes att af P. Pettersson i Djupkvigor
för en erbjudan köpeskilling af 1,478 kr. för kronans
räkning inköpa en fjärdedel af frijordshagen Söderhagen
litt. B. inom Visby stads område, innefattande en areal af
omkring 12,84 hektar. |
|
|
|
Krigsrätten
Gotlands Allehanda 15/1 1913
|
|
Krigsrätt har
förordnats sammanträda ä Visborgs slätt i 8:de kompaniets
dagrum fredagen 17 d för att ransaka och döma i mål mot
korpralen 2-8 Thörn anmäld för fylleri och försummelse i
tjärsten.
Såsom ledamöter i rätten ha förordnats major P. Lundblad,
ordf., kaptenerna J. Hj. Anér och Runeborg, löjtnant C. G.
Nordahl samt auditör R. Wiman. |
|
|
|
Såsom rymmare efterlyses
Gotlands Allehanda 16/1 1913
|
|
Såsom rymmare
efterlyses sjukvårdssoldaten vid Gotlands infanteriregemente
n:r 7 Olof Efraim Sandelin från Rone, född 25 april 1889,
hvilken sedan 8 dennes undanhållit sig från tjänstgöring vid
regementet. På grund af uteblifven inställelse till
tjänstgöring vid flottan efterlysas åtskilliga på Gotland
hemmahörane sjömän, nämligen Joh. David Westöö från
Norrvange i Lärbro, Karl Oskar Konrad Pettersson från Vikers
i Lärbro, Carl Emanuel Ragnar Valdemar Nilsson från Rute,
Oskar Julius Konrad Gahnström från Norrbys i Othem, Oskar
Hugo Emanuel Othberg från Vesterhejde, Harry Ferdinand
Alfred Ronvik från Klinte, Rudolf Johan Emil Wahlberg från
Österby i Othem, Arvid Johansson från Visby, Carl Edvin
Pettersson från Visby, Svante Eskil Leopold Andersson från
Nors i Lärbro, Nils Birger Ferdinand Vengström från Visby,
Anshelm Magnus Larsson från Rone, Carl Arvid Sigfrid Ahlgren
från Björke, Manfred Oscar Elias Liljegren från Lokrume och
Carl Söman Holmberg från Faludden i Öja. |
|
|
|
Anbud å möbler till Gnisten
Gotlands Allehanda 17/1 1913
|
|
För Gniststationen vid Tingstäde komma för expeditionsrum
och ett manskapsrum att upphandlas diverse möbler och
inventarier, hvarå uppgift kan erhållas dagligen å
undertecknads expedition kl. 10 f. m 3 e. m.
Förseglade anbud märkta »Anbud å möbler till Gnisten» skola
vara inlämnade senast lördagen den 1. nästkommande februari
kl. 12 på dagen.
Rätt att helt eller delvis antaga ett anbud förbehålles.
Visby den 17 januari 1913
t. f. Fortifikationsbefälhafvaren |
|
|
|
Ingen kommendantsbefattning i Tingstäde
Gotlands Allehanda 17/1 1913
|
|
Önskemålet om upprättandet af en kommendantsbefattning i
Tingstäde, som flera gånger varit på tal utan att bifallas
och som senast mot slutet af 1911 ånyo framförts af
miltärbefälhafvaren på Gotland, har i enlighet med
generalstabsschefens yttrande, icke heller nu blifvit
tillmötesgånget. |
|
|
|
Krigsrätten
Gotlands Allehanda 17/1 1913
|
|
Krigsrätt har i dag hållits i 8:de kompaniets dagrum å Visborgs
slätt med för fylleri och försummelse i tjänsten häktade
korpralen 2-8 Thörn.
Af förut hållna förhör framgick, att Thörn 21 december
förlidet år kl. 7:35 på aftonen sökt förhindra en fyllerists
insättande i arresten, hvarvid han äfven yttrat, att hade
han inte varit i kronans kläder, skulle han nog ha lagat så
att arresteringen gått om intet. Han skulle vid detta
tillfälle äfven ha sökt gå handgripligt till väga. Hela hans
uppträdande skulle, ha föranledas af, att han ansåg den
arresterade vara nykter och alltså arresteringen obehöflig.
Att han gått handgrligt tillväga förnekade han, Den andra
förseelsen hvarför han stod tilltalad bestod iatt han 7 d:s,
då han tjänstgjort som dagunderofficer i en af våningarna,
öfvergilvit sin post samt vid samma tillfälle ha förtärt
sprit i marketenteri hvilket senare är förbjudet.
Thörn, hvars förnamn är Martin Alexander, är född 24 maj
1891 och bördig från Malmö samt har varit i regementet sedan
1909.
Två vittnen hördes, hvilka intygade rapporternas riktighet.
Åklagaren / väbeln, fanjunkare A. Nilsson, yrkade ansvar å
Thörn för det han hindrat förman i tjänsteutöfning i stället
för att biträda, för det han öfvergilvit post och för det
han förtärt sprit inom kasärnområdet.
Thörn åberopade emellertid tre vittnen, som påstodo, att
Thörn aldrig rört den arresterande underofficeren.
Efter enskild öfverläggning dömde rätten Thörn, att för
nämda förseelser hållas i fängelse sammanlagdt 1 månad och
10 dagar. |
|
|
|
Proviantförråd vid Fårösunds kustposition
Gotlands Allehanda 18/1 1913
|
|
Härför äskas för nästa år af riksdagen ett anslag på
extra stat under femte hufvudtitlen a£ 6,975 kr.
Sjöministern har nämligen i likhet med marinförvaltningen
ansett det vara af behofvet påkalladt, att möjlighet beredas
till uppläggande af proviant inom Fårösunds kustposition. I
sådant hänseende har marinförvaltningen upptagit det af
fortifikationsbefälhafvaren senast uppgjorda förslaget eller
att en förrådsbygnad måtte uppföras tillika med en
förvaringsbod för sill, hvarjämte marinförvaltningen
ifrågasatt vissa ändringar i afseende å förrådsbygnaden.
Till sistnämda förslag med de af marinförvaltningen däri
tillstyrkta, ändringar har sjöministern anslutit sig.
Kostnaden härför har beräknats till, det af riksdagen äskade
beloppet af 6,976 kr. |
|
|
|
Fårösundsförråden
Gotlands Allehanda 21/1 1913
|
|
T. f. fortifikationsbefälhafvaren, löjtnant A. Rosensvärd
har i dag utrest till Fårösund i och för inventering af
därvarande bygnadsförråd och återkommer till staden på
fredag. |
|
|
|
Visborgs fältridtklubb
Gotlands Allehanda 25/1 1913
|
|
Visborgs fältridtklubb
har i dag halt ordinarie årssammanträde i artillerikårens
officersmäss. Därvid föredrogas styrelse- och
revisionsberättelserna samt beviljades ansvarsfrihet för det
gångna året. Till ledamöter af styrelsen omvaldes de i tur
afgående, löjtnanterna J. O. Ohlson och T. Ytterberg samt
direktör O. Hansson. Revisorer hlefvo löjtnanterna G. T.
Silvén och F. H. Kylberg med löjtnanterna G. W. von Braun
och F. H. Andreasson som uppleanter. Styrelsens förslag till
plan för ridter och täflingar under innevarande år,
omfattande prishoppningar i tre klasser på våren, löpningar
i slutet af juni eller början af juli samt jakter under
hösten eller vintern, godkändes. Klubban beslöt ansluta sig
till det i höst i Stockholm bildade Svenska ridsportans
riksförbund. Att utse klubbens representant i Föreningen för
den varmblodiga nästafvelns befrämjande på Gotland uppdrogs
åt styrelsen. |
|
|
|
Vid Fårösund under Krimkriget
Gotlands Allehanda 27/1 1913
|
|
En skildring i Svensk Tidskrift efter muntlig tradition och otryckta källor. I första numret af den omväxlande och välredigerade Svensk Tidskrifts tredje
årgång har löjtnanten vid kustartilleriet, frih. C. O. von Rosen i en rikt
illustrerad artikel lämnat några synnerligen intressanta skildringar från lifvet
vid Fårösunds hamn å norra Gotland, när den under Krimkriget användes som
tillfällig flottstation och stödjepunkt under England - Frankrikes krig mot
Ryssland 1854-56. Skildringarna äro hufvudsakligen grundade på samstämmiga
utsagor från kända män på platsen - några äfven där kvarlefvande och kvarboende
- och på lokala uppteckningar; de lämnas i konstlös enkelhet, men äro alltigenom
intresseväckande och ge anledning till hvarjehanda betraktelser om det
lättvindiga sätt, hvarpå dåtida svenska myndigheter tolkade
neutralitetsbegreppet. Vid Fårösund hade 1712 några enkla befästningar - ett batteri och ett blockhus
-
anlagts för att dock efter Nystadsfreden 1721 åter få förfalla. När det 1853
utbrutna Krimkriget följande år nalkades våra kuster, så sammandrogs visserligen
Gotlands nationalbeväring och förstärktes äfven med åtskilliga tusen man från
fastlandet, så att de på ön samlade svenska trupperna uppgingo till mer än
12,000 man, men af politiska skäl gjordes inga försök att på allvar hålla vår
neutralitet gent emot västmakterna. Fårösunds samhälle räknade på den tiden omkring 300 invånare, och dess hamn
plägade af gammalt angöras af segelfartyg, som väntade på bättre vindar. Den 1
april 1854 visade sig där den första engelska örlogs mannen, ett ångfartyg med
två skorstenar, och 14 dagar senare anlände 5 stora kofferdifartyg, lastade med
kol. Med ortsbefolkningens hjälp lossades kolet, som upplades i ett stort
upplag, omkr. 200 meter utefter stranden. Handlanden Liljevalch blef engelsk
vice-konsul på platsen. En mindre svensk infanteristyrka anlände äfven, och dess
uppgift blef först i ordningens upprätthållande bland de allierade flottornas
landpermitterade matroser, sedermera äfven sanitetsbevakning mot koleran. I maj anlände de allierades fartyg och ungefär samtidigt den svenska vaktbriggen
"Nordensköld", Fårösunds eljes rätt ödsliga hamn företedde nu en liflig anblick.
Regelbundet plägade ett dussin krigsfartyg ligga där förutom kol- och
proviantfartyg och tagna priser. Ibland kunde man räkna ända till 50 å 70
krigsfartyg i hamnen. Koleran utbröt på hösten, enligt den sannolikaste versionen ditförd med ryska
fångar från Östersjöprovinsernas kuster. Dessa smittade fartygsbesättningarna,
och från dem öfverfördes sjukdomen i land. Frih. von Rosen skildrar utförligt
vakthållningen, sjukdomens spridning uppåt bygden och anläggandet af
sjukbaracker, som dock ej behöfde tagas i anspråk. Vid vinterns inbrott var den
hemska sjukdomens spridning hejdad, och den återkom ej de följande åren. Helt kort erinras om de allierades sjöbedrifter, hvilka ju som bekant ej voro
alltför lysande, och det omtalas bl. a., huru på de ryska kusterna röfvad boskap
ilandsläpptes på arrenderad mark för kommande proviantbehof samt vaktades af
legda gotländingar. De uppbringade fartygen förstördes eller bogserades till
England och Frankrike. Kort före de allierades ankomst hade ett ryskt
handelsfartyg angjort hamnen och fick sedan ligga kvar ända till december, då
fiendefartygen hemseglat och ryssen omsider kunde lämna Sveriges skyddande
neutrala område. 1855 återkomma de allierades fartyg, det första red in i början af mars, då det
måste såga sig in i hamnen. Den misslyckade attacken på Sveaborg var årets stora
händelse liksom Bomarsunds förstöring det föregånde årets; omkring den 1
december afseglade flottan jämte svenska vakskeppet "Najaden", och 1856 gästades
Fårösund blott af ett enda örlogsfartyg, en stor engelsk tredäckare, som låg på
yttre redden något öfver en vecka.Trafiken var liflig, som man kan förstå, när t ex öfveramiralsfartyget,
"Duke of
Wellington", en 4-däckad ångfullriggare, ensamt den hade mer än 1,000 mans
besättning, och tid, als lågo 10,000 man på en gång på fartygen i hamnen.
Provianteringen skedde dels med fartyg från Danmark och Tyskland, dels genom
uppköp af lifsförnödenheter i Fårösund och Visby. Uppe i gårdarna handlades
höns, ägg, smör, Mjölk, grönsaker; fintvätten utlämnades till bondkvinnorna.
Vatten togs från en insjö vid Holmerefvet, hvarifrån slangar drogos ned till
vattenbåtarna. För slangarnas uppdragning anlades t. o. m. en särskild
stenbrosättning, som ännu finnes kvar och kallas "engelska bron", Svenska lotsar
anlitades vid inlotsningen, besök af befolkningen ute på "de flytande städerna"
voro vanliga, och vid en eldsvåda i Broa gåfvo främlingarna verksam
släckningshjälp. Författaren berör äfven bränvinsutminuteringen, dansgillena, utflykterna inåt
land, då en tolfårig ciceron kunde förtjäna 6 shillings på ett bräde, samt i
allmänhet den för befolkningen vinstgifvande köpenskapen. Ordningen var i
allmänhet mönstergill, särskildt bland fransmännen medan det svenska bränvinet
ibland gjorde Albions söner någöt bråkiga. En stor murad kvarn tjänstgjorde som
arresthus. Till sist berör författaren de ogynsamma följderna för vårt framtida goda
förhållande till Ryssland af dessa neutralitetskränkningar, hvarjämte han med
några rader omnämner Fårösunds förvandling till krigshamn vid krigsfaran 1885,
då man därmed ville antyda sitt syfte att för framtiden med större allvar
upprätthålla neutraliteten ärt hvad som val fallet de i ortens historia så
minnesrika åren 1854 och 1855. |
|
|
|
Förbruksföreningen Visborg
Gotlands Allehanda 28/1 1913
|
|
Förbruksföreningen Visborg hade igår middag sammanträde i
underofficersmässen å Visborgs slätt under kapten Th. Stålhandskes
ordförandeskap. Styrelse- och revistionsberättelserna föredrogos, och
ansvarsfrihet beviljades. Till styrelseledamöter utsågos fanjunkare J. Böttiger
och fanjunkare P. V. Eilertz (den senare omvald), och till styrelsesuppleanter
nyvaldes kapten N. Kruuse och omvaldes fanjunkare C. O. Pettersson. Revisorer
blefvo kapten A. G. Lindman och fanjunkare G. Dahlman med fanjunkare E. Weströrm
och sergeant R. Thomsson som suppleanter. Utdelninger har varit 8 procent på
bodvaror och 2 procent på mejeriprodukter.
|
|
|
|
Ett stipendium
Gotlands Allehanda 3/2 1913
|
|
Ett
stipendium å 900 kr. från den s. k. Noréenska fonden har
k. m:t tilldelat underlöjtnanten vid Gotlands
infanteriregemente E. H Möller
|
|
|
|
Ekiperingshjälp
Gotlands Allehanda 3/2 1913
|
|
Ekiperingshjälp med 600 kr. har tillerkänts
underlöjtnanten vid Gotlands infanteriregemente E.
Råberg, som ifjol utexaminerades med vackra betyg
från krigsskolan å Karlsborg.
|
|
|
|
Från infanteriet
Gotlands Allehanda 7/2 1913
|
|
Löjtnant Grönvall är tjänstledig under tiden 12 febr.- 20
mars. |
|
|
|
Inskrivning av
värnpliktige
tillhörande Visby Sjömanshus
Gotlands Allehanda 8/2 1913
|
|
Till vederbörandes kännedom och efterrättelse
meddelas, att Konungens befallningshavande, jämlikt 13 § i
värnpliktslagen den 14 juni 1901 samt 47 § i kungl.
förordningen angående inskrivning och redovisning av
värnpliktige m. m. den 5 december samma år, bestämt, att
inskrivning av värnpliktige, tillhörande Wisby sjömansbus,
skall Innevarande år ega ruin 1 Gotlands hypoteksförenings
fastighet vid Donnersplats i Wisby torsdagen den 27
innevarande februari med å landet boende värnpliktige och
fredagen den 28 februari med 1 staden boende värnpliktige
samt värnpliktige, tillhörande annat sjömanshus, och båda
dagarna taga sin början kl. 10 f. m.
Jämlikt 48 § i nämnda kungl. förordning vill Konungens
befallningshavande till denna inskrivningsförrättning
härigenom hava kallat ej mindre Wisby sjömanshus tillhörande
värnpliktige, som innevarande år fylla 21 år och ej förut
undergått inskrivning, än även de äldre, samma sjömanshus
tillhörande värnpliktige, vilka vid föregående
inskrivningsförrättning bort vara tillstädes, men uteblivit
och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivne eller från
värnpliktens fullgörande frikallade, ävensom de, vilka
erhållit uppskov med inskrivning eller i övrigt äro
inskrivningsskyldige; dock gäller denna kallelse icke dem,
som innehava fast anställning vid krigsmakten, vari anses
inbegripen även anställning vid väg- och vattenbyggnadskåren
samt vid lots- och fyrinrättningarna.
De värnpliktige, med undantag av dem, som vid tiden för
inskrivningsförrättningen äro till sjöfart inmönstrade,
skyldige att personligen inställa sig å den för
förrättningens början sålunda bestämda tid för att av
vederbörande läkare besiktigas till utrönande av deras
duglighet till krigstjenst, sedan de för sådant ändamål
blivit ordnade genom stadsfiskalens försorg; dock må även
utan personlig inställelse inskrivas värnpliktig, vilken, på
sätt närmare angives i 29 § inskrivningsförordningen,
styrker, att han är till krigstjenst duglig och antingen för
uteblivande vid inskrivningsförrättning visar laga förfall
eller ock innehar anställning utomlands eller därstädes
uppehåller sig för idkande af studier eller för utbilning i
sitt yrke.
I enlighet med föreskrifterna i 16 och 48 §
inskrivningsförordningon varder därjämte de värnpliktige
till behörigt iakttagande meddelat.
att såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning
anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets
tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte;
att sjukdom, för att såsom laga förfall anses, skall vara
styrkt med behörig läkares intyg, vilket den värnpliktige är
skyldig själv anskaffa; dock är det värnpliktig, vilken icke
kan anskaffa läkarebetyg, tillåtet att styrka förfallet med
intyg av statens ämbets- eller tjensteman eller av prest i
församlingen eller av ordföranden i kommunalstämman eller av
ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden eller av ledamot
i häradsnämnden;
att värnpliktig, som från inskrivningsförrättningen
förfallolöst utebliver, skall, där han icke, oaktat sin
fråvaro, varder inskriven eller från värnpliktens
fullgörande frikallad, böta, första året 10 kronor och varje
år, han ånyo därmed beträdes, 40 kronor, varförutom han i
varje fall är underkastad äventyr att varda till
inskrivningsundergående hämtad på egen bekostnad; kommande,
där i följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga
förfall inskrivning skett ett senare år, tjenstetiden att
räknas från början av inskrivningsåret;
att värnpliktig, som på grund av 15 § i värnpliktslagen
inställer sig vid inskrivningsförrättning för annat
sjömanshus än det han tillhör, väl må undergå inskrivning,
där han sålunda inställt sig, dock åligger det honom i
dylikt fall att utan kallelse anmäla sig hos
inskrivningsnämnden och därvid avlämna, förutom prestbetyg,
intyg från; vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl
sin befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han
varit inmönstrad till sjöfart;
att värnpliktig, som enligt vad nyss är sagt inställt sig
vid inskrivningsförrättningen, men därvid försummat avlemna
prestbetyg och intyg från sjömanshusombudsmannen samt till
följd därav icke kunnat emottagas, anses lika med den, som
icke inställt sig till inskrivningsförrättning;
att värnpliktig vid inställelsen till inskrivning bör
medföra sjöfartsbok;
att värnpliktig, som sökt eller nndfått tillstånd att
avflytta från riket, men fortfarande vista5,inom landet, är
skyldig att inställa sig till, inskrivnings undergående;
att den, som innehaft fast anställning vid krigsmakten,
skall till förrättningen medföra alla honom tillhöriga
handlingar, som röra nämnda anställning, på det att hans
värnpliktsförhållanden må kunna riktigt fastställas;
att värnpliktig, vilken för inställelse vid
inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör, har
att från hemvistet i kyrkobokföringsorten till
förrättningsstället tillryggalägga mer än 5 nymil och icke
tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik
förrättning, må för såväl fram- som återresan uppbära en
gottgörelse av 50 öre för varje överskjutande nymil;
att, därest värnpliktig vid den tid, då färden för
inställelse vid inskrivningsförrättning skall anträdas, icke
befinner sig i sitt hemvist, den tillfälliga uppehållsorten
må vid gottgörelsens beräknande för såväl fram- som
återresan betraktas såsom hemvist, om han med intyg av
statens ämbets- eller tiensteman, pastor,
sjömanshusombudsman, fartygsbefälhavare eller
järnvägsstationsföreståndare styrker, att han från den orten
anträtt färden; varemot för inställelse vid
inskrivningsförrättning för annat sjömanshus än det, den
värnpliktige tillhör, ingen gottgörelse utgår;
att uträkning å gottgörelse, som ovan avses, upprättas genom
den vid inskrivningsförrättningen närvarande
polisbetjeningens försorg; samt
att, därest värnpliktig på grund av någon vid
inskrivningsförrättningen föreliggande anledning önskar
uppskov med inskrivning eller tjänstg ring, framställning
där skall göras vid inskrivningsförrättningen och gälla i
fråga om de förhållanden, som kunna föranleda till sådant
uppskov, samt om sättet för styrkande av desamma följande
stadganden:
A) i värnpliktslagen
§ 16.
1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års
inskrivningsförrättning kan meddelas värnpliktig, som av en
eller annan möjligen övergående anledning, såsom tillfällig
sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid
inskrivningsförrättningen befinnes till tjänstgöring
oförmögen eller olämplig.
2. Sådant uppskov kan ock medgivas ende arbetsföre sonen,
sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader,
farfader, morfader eller till änka eller ogift kvinna, ende
arbetsföre fostersonen till orkeslös eller vanför
fosterfader eller till fostermoder, ävensom ende arbetsföre
brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra
faderlösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, far-
eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon äro av
hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende. Har
sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete
väsentligen beroende anhörig, som nyss nämts, av samme
värnpliktige erhållit försörjning alltifrån början av
kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen eller,
där behovet av ;försörjning uppstått först vid senare
tidpunkt, alltifrån behovets uppkomat, kan äver i det fall,
att den värnpliktige icke är den ende arbetsföre sonen,
sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskov
med inskrivningen medgivas honom, därest han är den ende,
som, såvidt veterligt är, kan lämna nödigt
försörjningsbidrag.
§ 17.
1. Uppskov till nästföljande år med föreskriven första
tjänstgöring kan vid inskrivningen medgivas:
a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från
sjömanshusombudsmannen, är förhyrd för längre utrikes resa å
han- delsfartyg och som till följd därav icke utan väsentlig
olägenhet kan, så länge resan fortvarar, inställa sig:
b) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom
tillhörig fast egendom eller själv driver honom tillhörig
handels-, fabriks- eller annan industriell rörelse och av en
eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt
sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under
den tid, han för sin militära tjänstgöring skulle bliva
frånvarande; samt
e) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs
beviljande, såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle
medföra avsevärt avbräck i fortskriden lärokurs eller eljest
bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga
väsentliga svårigheter eller olägenheter.
B) inskrivningsförordningen:
§ 28.
1. Anledning till uppskov jämlikt § 16 värnpliktslagen med
inskrivning skall styrkas:
i de fall, som i mom. 1 av berörda, § omförmäles, då frågan
är om värnpliktig, som är befriad från skyldighet att
personligen inställa sig vid inskrivningsförrättning, med
intyg av legitimerad läkare eller om hans sjukdom är
tillfällig och läkarebetyg ej kan anskaffas, av annan
myndighet, som i § 44 värnpliktslagen omnämnes; och
i de fall, som i mom. 2 af samma § omförmäles, med intyg av
präst i församlingen jämte å landet kommunalnämndens
ordförande, i Stockholm fattigvårdsinspektören, i Göteborg
fattigvårdsdirektören och i annan stad fattigvårdsstyrelsens
ordförande.
2. Anledning till uppskov jämlikt § 17 mom. 1
värnpliktslagen med föreskriven första tjänstgöring skall
styrkas:
i det fall, som i samma § mom. 1 a) omförmäles, med intyg av
sjömanshusombudsman, magistratsekreterare eller svensk
konsul, utvisande, att den värnpliktige är förhyrd å fartyg
i utrikes fart för hela seglationstiden under året eller ock
för utrikes resa, som beräknas vara minst tre månader och
infaller under den tid tjänstgöringen är avsedd att äga rum:
och
i de fall, som i nämnda § mom. 1 b) och c) omförmälas: med
intyg av präst i församlingen jämte annan trovärdig person,
dock att därest anledning till uppskovet är, att
tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck
i fortskriden lärokurs, eller ock av beskaffenhet, som
omförmäles i § 16 mom. 2 värnpliktslagen, densamma skall
styrkas i förra fallet af rektor eller föreståndaren vid den
läroanstalt, där studierna idkas, och i det senare i den
ordning, som här ovan i mom. 1 sista stycket är sagt.
4. Vid framställning till annan myndighet än
inskrivningsnämnd om uppskov med tjänstgöring skall jämväl
angivas och styrkas, när förfallet yppas, och, där detta
skett så tidigt, att framställningen om uppskov kunnat göras
vid senaste inskrivningsförrättning, även orsaken, varför så
ej skett. Sökes hos inskrivningsnämnd eller annan myndighet
förnyat uppskov med samma tjänstgöring eller uppskov med
tjänstgöring, från vilken den värnpliktige tidigare
hemförlovats, skall och angivas, af vilken anledning
uppskovet eller hemförlovningen tidigare medgivits.
Härförutom har Konungens befallningshavande ansett sig böra
giva vederbörande tillkänna:
att värnpliktig, som med inskrivningsnämndens beslut ej
åtnöjes, äger att däröver anföra besvär, vilka, skriftligen
affattade och åtföljda av för klaganden utfärdad
inskrivningsbok eller annan handling, som vid inskrivningen
blivit klaganden tillställd, samt ställda till
inskrivningsrevisionen för Gotlands inskrivningsområde, böra
inom fjorton dagar efter beslutets meddelande till Konungens
befallningshavande ingivas eller, med iakttagande av behörig
tid, med posten insändas, i vilket senare fall det dock
åligger den klagande att behörigen styrka, att han
egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att denna på
hans begäran eller med hans samtycke blivit uppsatt; samt
att i inskrivningsrevisionens beslut ändring icke får sökas.
Det åligger polisbetjäningen i Wisby att vid omförmälda
förrättning vara tillstädes för 4 tt upprätthålla ordningen
bland de värnpliktige och vid såväl läkarebesiktningen som
själva inskrivningen ordna de värnpliktige församlingsvis
samt dem i mån av förrättningens fortgång uppropa.
Denna kungörelse skall i kyrkorna upplösas å två söndagar
före den 27 innevarande februari och bör jämväl efter
uppläsandet finnas tillgänglig å kommunalrum eller annat
tillkännagivet ställe; varjämte det åligger vederbörande
magistrat och länsman ej mindre att från prästerskapet
infordra bevis, att kungörelsen blivit i föreskriven ordning
uppläst, samt bevisen så snart ske kan hit insända, än även
att å för
ändamålet utsedda platser offentligen anslå därtill avsedda
exemplar af kungörelsen.
Wisby å landskansliet den 5 februari 1913.
Landshövdingeämbetet
Oscar Melin.
K. P. Lundblad. |
|
|
|
Militärbefälhafvaren
Gotlands Allehanda 19/2 1913
|
|
Militärbefälhafvaren
generalmajor E. V. Bergström besöker i dag Tingstäde för särskildt ändamål och
åtföljes af t. f. fortifikationsbefälhafvaren löjtnant A. Rosensvärd och
stabskdjutanten löjtnant O. Ohlson.
|
|
|
|
Fårösunds kustartilleridetachements skytteförening
Gotlands Allehanda 24/2 1913
|
|
Fårösunds kustartilleridetachements skytteförening hade söndagen 23 d:s årets andra täflan i fältmässig skjutning. Den var anordnad
i trakten norr om Fårösund och leddes af styckjunkaren J. Nilsson.
Skjutstationerna voro trenne, med 5 skott från hvardera, och målen utgjordes af
1/3-, 1/2- och 1/1-figurer. Antalet deltagare var 21, och resultatet blef: 1:a
pris sergeant Lundvall 13 träff, 2:a korpral 23/11 Ak. Engström 12 tr., 3:e
kapten Wennerström 10tr., 4:e styckjunkare Nilsson 9 tr., 5:e upk. Persson 9
tr., 6:e batterivaktaren Nordström 9 träffar.Prisen utgjordes af silfverbägare, som utdelas vid årsmötet.
|
|
|
|
Själfmord i kasärn
Gotlands Allehanda 25/2 1913
|
|
En beklaglig händelse inträffade vid half 7-tiden i går afton å Visborgs slätt,
i det volontären vid 7:de kompaniet af Gotlands infanteriregemente Karl Erik
Albin Berggren då beröfvade sig lifvet i kompaniets tvättrum medelst ett
mauserskott i hjärtat. Anledningen till den hemska gärningen, som troligen
utförts i ett anfall af sinnesförvirring, torde vara att söka i den aflidnes
degenererade tillstånd, alstradt af alkoholmissbruk. Berggren, som redan vid 4
års ålder började förtära bränvin, har tidtals varit underlig och besynnerlig
och lär en tid, innan han i höstas anställes vid regementet, ha varit intagen å
en vårdanstalt för sinnessjuka. Han var född i Stockholm 1894.
|
|
|
|
Till befälhafvare
Gotlands Allehanda 25/2 1913
|
|
Till befälhafvare
för Tingstäde rulllöringsområde har för ytterligare ett år förordnats major E.
Westöö.
|
|
|
|
Tragedien å Visborgs slätt
Gotlands Allehanda 27/2 1913
|
|
Majorsförhör hölls i tisdags angående volontären Berggrens själfmord. Af protokollet inhämtas bl. a. att Berggren var född i Kungsholms församling i
Stockholm 5 sept. 1894 och att han anstäldes vid regementet 6 dec. 1912. Genast
vid sin ankomst till regementet yttrade han, att han skulle skjuta sig, om han
ej blefve fri från tjänsten - han kunde icke fördraga disciplinen - men på sista
tiden hade han icke fält några yttranden om lifsleda. Han hade dock varit
nedstämd och besynnerlig, och dagen före själfmordet hade han uttryckt sin önskan
att komma in på ett hospital, enär andra där vore ansvariga för hans gärningar. Själfmordet begicks i 10:de kompaniets tvättrum, och skottet var så godt som
ögonblickligen dödade. I öfrigt innehåller protokollet intet nytt utöfver hvad vi redan meddelat om
händelsen.
|
|
|
|
Till arvode för väbeltjänstgöring
Gotlands Allehanda 27/2 1913
|
|
Till arvode för väbeltjänstgöring
inom befästningarna i Tingstäde hade k. m:t af riksdagen äskat ett anslag för
nästa år af 200 kr. Framställningen härom afstyrkes af statsutskottet i dess nu afgifna utlåtande
angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet. Förhållandet är nämligen det, att sedan befästningarna vid Tingstäde numera
blifvit fullbordade, så har k. m:t föreslagit, att en fort. maskinist, uppförd å
staten för artilleriets tygstater, skulle anställas för skötseln af de
maskinella anordningarna därstädes. Med anledning häraf har statsutskottet tillstyrkt riksdagen att medgifva, att
den, som vid ikraftträdandet af den nya staten för artilleriets tygstater
innehar beställningen såsom fortmaskinist vid Tingstäde, må för åtnjutande af i
staten uppförda ålderstillägg vara berättigad att tillgodoräkna sig den tid, han
dessförinnan tjänstgjort i beställningen. Under förutsättning att detta vinner riksdagens bifall anser nu statsutskottet,
att fortmaskinisten, som ständigt befinner sig på platsen, jämväl bör kunna
ombesörja en väbels göromål utan att därför den för denna maskinist beräknade
aflöningen, i ett för allt 1,910 kronor för år, skulle behöfva höjas. Och med
hänsyn härtill är det som utskottet strukit det af k. m:t äskade anslaget.
|
|
|
|
Dansbana på slätten
Gotlands Allehanda 29/5 1913
|
|
Dansbana på slätten. Fortifikationsdepartementet har
bifallit en af chefen för Gotlands infanteriregemente
gjord framställning att få uppföra en inbygd dansbana å
Visborgs slätt, att bekostas af regementets enskilda
lägerkassa.
|
|
|
|
Löjtnant Borell är nu i det närmaste
återstäld
Gotlands Allehanda 29/5 1913
|
|
Löjtnant Borell är nu i det närmaste återstäld från
den blessyr, som han ådrog sig under en kontrovers
med en skock persiska fribrytare i trakten af Sirab.
Sårets läkning har förflutit utan komplikationer,
och löjtnanten anser sig redan i juli månad vara så
pass återstäld, att han utan men kan återvända till
Persien. Departementet.
|
|
|
|
Från artillerikåren
Gotlands Allehanda 29/5 1913
|
|
Från artillerikåren. Kapten U. S. Lundgren äger
att begagna sig af tilldelad tjänstledighet utan
ansökan under tiden 26 maj-24 juni, och
löjtnanterna E. E. Malmgren och H. Andreasson
äro tjänstlediga utan ansökan, den förre 22
juli-1 september och den senare 28 maj-30 juni.
Löjtnant Malmgren åtnjuter därjämte beviljad
tjänstledighet under tiden 30 maj-6 juni.
Sergeant Hjelm är tjänstledigt utan ansökan 1-21
juni.
|
|
|
|
Visborgs kungsladugård
Gotlands Allehanda 29/5 1913
|
|
Visborgs kungsladugårds upplåtelse till
landtförsvaret. I frågan om upplåtelse af
Visborgs kungsladugård till landtförsvaret
har fortifikationsdepartement ingifvit
yttrande till k m;t. Departementet
hemställer, att sedan de till Visby stad
hörande delar af Kungsladugården
öfverlämnats till landtförsvaret, en mindre
del vid norra ägogränsen, fingo genom byte
med Gotlands infanteriregementes
officerskår tillhörig mark af
Kyrkoskatteåkern vid Djupkvior samt
Kyrkskattehagen afstås till officerskåren.
Området är afsedt att ingå i det blifvande
öfningsfältet. Beträffande det område af
15,05 hektar som Visby Cementfabrik
disponerar ät dess upplåtande till försvaret
synnerligen nödvändigt för de militära
öfningarnas bedrifvande. Dock hör bolagets
framställning om behållandet af ett område
för kalkstensbrytning om möjligt bifallas.
Departementet yttrar sig vidare om
överlämnandet af Kungsladugårdens inom Visby
stad belägna delar till landtförsvaret.
Upplåtelsen blifver för statsverket i dess
helhet ekonomiskt fördelaktig därigenom att
blifvande omedelbara och medelbara inkomster
af fastigheten som nu af landtförsvaret
utbetalas då måste upphöra. Upplåtelsen
skulle ske 14 mars 1915.
|
|
|
|
Tyskt örlogsmannabesök
Gotlands Allehanda 20/6 1913
|
|
Den
väntade tyska torpedbåts halfflottiljen, bestående af
torpedbåtarna S 127-131, hitlände i morse (20/6 1913) från
Memel. Först kommo två, som förtöjde vid sidan om hvarandra
i yttre hamnen, och en half timme senare inlöpte de tre
senare och sällade sig till de föregående. Schef för
flottiljen är Korwetten-Kapitän Busse.
En
stund efter flottiljens ankomst aflade tyska rikets
härvarande konsul, hr. Carl E. Ekman, besök ombord. I
middags gjorde schefen contravisit hos konsul Ekman och
uppvaktade därefter i dennes sällskap landshöfdingen och
militärbefälhafvaren. Flottiljen kvarligger här till i
morgon natt, (22/6 1913) då den afgår till Kalmar. En stor
del af de tyska blåjackorna hade i middags landpermission
och besågo därunder stadens sevärdheter med några här
bosatta landsmän som ciceroner.
I
morgon hitväntas skolfartyget Hertha, som går till ankars å
redden.
Kryssaren Augsburg anlände i går eftermiddag till Fårösund,
sedan den genom trådlöst telegram erhållit k. m:ts tillstånd
att redan då få inlöpa. |
|
|
|
Det tyska flottiljbesöket
Gotlands Allehanda 21/6 1913
|
|
Det
tyska flottiljbesöket härstädes har nu kompletterats utaf
skolskeppet Hertha, som vid 11-tiden i förmiddags (21/6
1913) ankrade å redden. Fartyget, som kom från Sassnitz,
kvarligger här till i morgon afton då det afgår till
Stockholm. Schef ombord är Kapitän zur See Rohardt.
Hertha, som är bygd 1897, har ett depalcement af 5,660 ton
och en besättning om 620 man jämte 70 kadetter och 23
officerare.
Kl.
half i middags aflade tyska konsuln besök ombord och
hedrades vid ilandgåendet med sedvanlig salut om 7 skott.
Senare på middagen återgäldade schefen visiten samt besökte
därefter landshöfdingen och militärbefälet, där han mottogs
af stabsschefen, kapten Hult. De två sistnämde gjorde senare
kontravisit ombord på Hertha.
Flottiljens officerare gåfvo i förmiddags ombord å
torpedbåten 28 frukost för en del inbjudna officerare med
damer m. fl.
I
dag ger konsul Ekman middag för officerarne.
Kryssaren Augsburg, för hvars officerare Fårösunds
kustartilleridetaschements officerare i dag ge middag,
hitkommer om måndag middag och kvarligger här öfver
midsommardagen. |
|
|
|
Tyska örlogsmannabesöket
Gotlands Allehanda 23/6 1913
|
|
Tyska örlogsmannabesöket härstädes är nu ett minne blott.
Torpedbåtsflottiljen afgick härifrån till Kalmar vid 1-tiden
natten till gårdagen, och kl. 2 i natt lyfte skolskeppet
Hertha ankar med Stockholm som närmaste mål. Under besöket
här hade manskapet på de främmande örlogsfartygen
landpermission i stor utsträckning, och hvart man kommit i
staden under de senaste dagarna – på restauranger, kaféer
och i planteringar – har man träffat på tyska blåjackor.
Äfven officerarne och kadetterna ha roat sig af hjärtans
lust under uppehållet här.
I
lördags afton hade till deras förströelse dans anordnats i
D. B. V:s paviljong, där en animerad stämning hela kvällen
var rådande. Äfven i går kväll var ett flertal yngre tyska
officerare därnere och fingo sig en boston.
-
Tyska kryssaren Augsburg, som var att hitvänta i dag, har på
grund af ändrade order inhiberat besöket och kvarligger
istället i Fårösund den förut bestämda tiden. |
|
|
|
Om uppdrag åt öfverstelöjtnant S. T. R.
Bolling
Gotlands Allehanda 9/10 1913
|
|
Om uppdrag åt öfverstelöjtnant S. T. R. Bolling att
under år 1914 uppehålla sig med reseunderstöd i
Österrike-Ungern under omkring 4 1/2 månader och i
Nederländerna cirka 2 1/2 månader för att till den
utsträckning, som medgifves, följa utbildningen
hufvudsakligen af personalen vid de rörliga formationer,
som bemannas af fästnings- eller fotartilleritrupper
under öfningar, som ej äga rum inom befästningar,
hemställer hos k. m:t kustartillerischefen generalmajor
Wrangel.
|
|
|
|
Två Persiafarare
Gotlands Allehanda 9/10 1913
|
|
|
|
|
Löjtnant och fru Oskar Ohlson |
Stå, som förut nämdt, i begrepp att afresa härifrån till
Persien, där löjtnant O. för längre tid framåt erhållit
en både lönande och hedrande anställning. Herrskapet O.
anträder resan nu om fredag (10/10 1913), och färden
till det aflägsna landet går öfver Stockholm, Åbo,
Petersburg, Moskva, Baku, Resit och Teheran samt
därifrån till bestämmelseorten Sjiras, hvilken omkring
100 mil långa färd företages på hästryggen.
|
|
|
|
Då olyckan är framme
Gotlands Allehanda 6/12 1913
|
|
Då
olyckan är framme. I går (5/12 1913) eftermiddag i
skymningen råkade den lille 8-årige Gösta, son till sergeant
G. Hjelm vid artillerikåren bli öfverkörd af en af kårens
handräckningsvagnar. Den akom vid olyckstillfället just
körande förbi ett hörn af kasärnen, då i detsamma den lille
gossen kom springande från andra hållet och ögonblickligen
kullkastades af hästarne. Innan man han stanna skjutsen,
hade redan ett af hjulen gått öfver gossen. Han infördes i
sitt hem i kasärnen, och läkare tillkallades. Gossen slapp
emellertid ifrån äfventyret rätt lindrigt, ty idag är han
åter frisk och kry. Han blef naturligtvis vid tillfället
omskakad och uppskrämd, men därtill inskränkte sig
lyckligtvis det hela. |
|