Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1922

Ingen kontroll av de tyska minsveparna?

Gotlands Allehanda 9/5 1922

Lotsstyrelsen hemställer hos försvarsministern om upphävande av gällande rapporteringsskyldighet med avseende å de tyska minsvepningsavdelningar, vilka t.  o. m. den 30 sept. i år medgivits tillstånd att besöka Fårösund samt Visby och Nyköping.

För närvarande stadgar, att då främmande örlogsfartyg blir synligt utanför rikets kuster eller ankrar inom eller avgår från rikets hamnar, rapport därom skall avgivas medelst anlitande av närmaste telegraf- eller telefonförbindelse. Den tyska minsvepningsverksamheten har sedan någon tid pågått och med anledning av nämda föreskrift ha till lotsstyrelsen redan inkommit ett flertal telegrafiska rapporter. Styrelsen , som håller för troligt, att minsvepningsverksamheten kommer att utsträckas över hela instundande sommar, anser att då minsvepningsavdelningarna ifråga komma att så gott som dagligen gå ut från och in till Fårösund, den föreskrivna rapporteringsskyldigheten kommer att medföra både avsevärt arbete och betydlig kostnad utan att vara till egentlig nytta.

Dödsfall. Styckjunkaren Anders Nilsson

Gotlänningen 10/5 1922

Dödsfall. Natten till i går avled f. styckjunkaren och svärdsmannen Anders Nilsson i sitt hem härstädes. Dödsorsaken var hjärtförlamning. N. har i många år dragits med hjärtlidande

Nilsson var född den 3 maj i Finja, Kristianstads län och hade sålunda under dagarna uppnått sitt 68:de år. Han började sin militära bana vid Vendes artilleriregemente, där han avancerade till sergeant. Vid omorganisationen av Gotlands trupper 1888 erhöll han transport till det då nyuppsatta Gotlands artillerikår och befordrades samtidigt till styckjunkare. Han kvarstod i tjänsten till 1906, då han erhöll avsked med pension, varpå han erhöll anställning vid Gotländska lantmännens centralförening härstädes, där han sedan nitiskt och plikttroget verkat som lagerchef ända till dagen före sin död.

Den bortgångne efterlämnar minnet av en rättskaffens och vänsäll person, som gjort sig aktad och avhållen av alla, med vilka han såväl under sin militära dom civila anställning kommit i beröring.

Närmast sörjes han av maka, född Jonsson, två söner och en dotter.

Spritsmuggling i Fårösund

Gotlands Allehanda 11/5 1922

Tullbevakningen i Fårösund har under den senaste veckan gjort flera beslag av sprit och tobak från personer, som sökt att från de i hamnen liggande tyska minsveparna föra i land dessa varor.

Under förra veckan antastades sålunda av tullmännen två personer, som en natt skulle begiva sig i land i en roddbåt med 5 buteljer konjak, 800 st. cigarretter och 250 gr. tobak. Tullmännen togo icke blott de nämda varorna utan även båten i beslag. Denna uppgives tillhöra en person å Fårö. Natten till söndagen anträffade trenne personer, som voro sysselsatta med att ur sjön draga upp tvenne tydligen vid något föregående tillfälle sänkta säckar, innehållande tillsammans 17 buteljer konjak. Vid tullmännens ankomst gåvo sig smugglarna i väg på sina cyklar, men då de äro kända, torde de icke vara några svårigheter för polismyndigheterna att få dem fast.

Ingen av de påträffade smugglarna tillhörde de tyska besättningarna, utan äro enligt uppgift hemmahörande, dels i den närliggande trakten, dels i Tingstäde och Visby. Som nämts ha polismyndigheterna fått hand om saken för att verkställa utredning. På grund av den tyska minsvepareflottiljen uppehåll i Fårösund har tullkammaren härstädes dit detacherat kustbevakningarne från såväl Slite som Klintehamn.

Till vila i hembygdens jord

Gotlands Allehanda 11/5 1922

I gårdagsnumret av denna tidning omtalades i en kort notis, att bland de i världskriget stupade svensk-amerikaner vilkas stoft i dagarne återbördats till fosterjorden, befann sig även liket efter en Visbybo med namnet Algot Benson.

Enligt vad som i dag meddelats oss är den döde identisk med Albert Bengtsson (det amerikanska namnet har delvis förvanskats) och en son till byggmästaren J. A. Bengtsson härstädes.

Stoftet hitkommer om lördag morgon och åtföljes av löjtnanten i amerikanska armén mr Joseph Peters såsom representant för amerikanska regeringen. Alla utgifter för transporten från fronten till Visby bestridas av amerikanska regeringen, som på detta sätt velat hedra den fallnes minne.

Nio minor oskadliggjorda under april månad

Gotlands Allehanda 11/5 1922

Den inom sjöförsvarets kommandoexpedition förda statistiken över minförekomsten i de svenska farvattnen föreligger nu färdig även för april månad. Under april månad anträffades i de svenska farvattnen 9 minor, varjämte ytterligare 4 inrapporterades såsom iakttagna. Av de 9 oskadliggjorda anträffades 5 omkring Öland och Gotland, 3 på ostkusten och 1 på västkusten. Till jämförelse kan nämnas, att under samma månad förra året oskadliggjordes 7 minor, därav 3 på västkusten, 3 på ostkusten och 1 i de gotländska farvattnen.

Från Danmark och Norge erhållas dylika uppgifter kvartalsvis. Enligt statistiken för detta års första kvartal anträffades då vid Norges kuster 17 minor. Sverige är sålunda nu mest hemsökt av de tre länderna, på grund av att svepningarna i Östersjön tydligen icke varit lika fullständiga som – i Nordsjön. Emellertid bedriva som bekant tyskarna f. n. minsvepning i vattnen kring Gotland, och det är att hoppas, att detta arbete skall bidraga till att avlägsna detta hot mot vår sjöfart.

Fårösund

Gotlands Allehanda 12/5 1922

Ännu för en veckas tid tillbaka låg samhället i den slumring som är så utmärkande för detsamma och vilken inträdde och vilken inträdde i och med kustartilleridetachementets förflyttande härifrån. Nu har emellertid en ändring inträtt, Fårösund har åter begynt röra på sig, själva samhället såväl som innebyggarna ha fått nära liv, och livet är i alla fall liv. Och orsaken? Jo, en tyska minsvepningseskadern!

Om läsaren förut följt med i detta blad vet han, att den består av uppemot 25 fartyg, inklusive de för transport avsedda kan besättningsstyrkan beräknas till ungefär halftannat tusental. På gator och vägar mötte man tillförene under promenaden knappast  någon person, men nu och allrahälst, ”då skymningen breder sitt dok över hav och land” får man riktigt kryssa sig fram mellan de promenerande folkhoparna som ej endast bestå av mariners utan ock av innevånare från nära och fjärran. En språkförbistring råder, som vad jag tror, ej står nära Babylons i något hänseende. Nästan alla språk ljuda och där dessa ändock ej räcka till användes ”internationalistiska”.

Från promenaden ger om aftnarna sundet den mest tjusande och trollska prakt, vackert illuminerat som det är av hundratals klarvita elektriska glödlampor, vilka med inslag av gröna och röda ljus från signaler, alla återspegla sig, sändande tusentals reflexer ut över det blanka vattnet mellan spöklikt tecknade silhuetter av skeppsskrov. Här och där far motorbarkassar som små surrande trollungar, förmedlande förbindelsen mellan fartygen gemensamt och fartygen och land. Då och då sveper en strålkastare över firmamentet eller vattnet med en flod av ljus, i signal eller för belysningsändamål. Den sävrade,(?) av poeter så omsjungna månstrimman riktig synes gulna av avund. Men nog därmed.

Något man ombord å de tyska fartygen genast lägger märke till, är att den efter revolutionen så spårlöst utplånade militärdisciplinen åter begynnt återkomma. Vid t. ex. ”Medusas” besök här för ett par år sedan, kunde ej den minsta tillstymmelse till vad man kallar krigstukt förmärkas. Var och en gjorde precis som han tyckte eller fann för gott. Manskapet gick fritt över allt i såväl befäls-, expeditions-, gnist som navigationshytter med cigaretten mellan läpparna, ja till och med under gång stod rorsman såväl som maskintelegrafposten och rökte under samtal med kamrater som (vad det tycktes) ej hade något åliggande att utföra just då. Föregående år vid ”Hannovers” och minsvepningseskaderns besök här märkte man en betydlig stegring av disciplinen, och i år är den om ej som före kriget – ty då var den bemängd med en stor del överdrifter – riktigt god. Det bästa samförstånd mellan befäl och manskap synes för övrigt råda ombord.

Tulltjänstemännen hava fått en del mera arbete genom att bevaka kusten mot smuggling vilket arbete ock resulterat i några smärre beslag. Det beslagtagna synes dock ej härröra sig från själva eskadern utan snarare från transportfartygen. Lotsarna hava även fått en del mera arbete och synas i rörelse titt och tätt. I söndags (11/5 1922) avgingo hit inkomna 5 torpedbåtarna till minspärren, vadan i skrivande stund hamnen endast härbergerar 1 minsvepare, 1 tankångare och 1 kolbåt. De nu på svepning varande eskadern återväntas denna vecka.

Sommar och sol få vi väl nu hoppas på den egentliga sommarfågeln fisktärnan anlänt till våra trakter. Göken har även låtit höra sitt ku-ku här ute.

Hafdi.

Rikslandstormsövningen i Stockholm

Gotlands Allehanda 12/5 1922

Till rikslandstormsövningarna den 22–24 hava c:a 600 anmälningar ingått till Centralförbundets expedition. Samtliga landstormsförband med ett enda undantag hava anmält kontingenter av varierande storlek. Således mötas under tävlingsdagarna landstormsmän från Norrbotten och Skåne, från Värmland och Gotlands samt övriga Sveriges landsdelar.

Här ifrån Gotland kommer en avdelning av en befälhavare och 14 man, att uppresa den 20 maj på aftonen. Ledare för truppen blir kapten C. Schoug och gotlänningarne placeras vid förläggningen tillsammans med upplänningarne i Säbygruppen under nummer 24. Landstormsmännen härifrån komma att deltaga i samtliga tävlingsgrenar men särskilt koncentrerar sig intresset kring tävlingen om det Kellgrenska priset. Övningarne komma helt säkert att bli intressanta och gotlänningarne komma även i år att anstränga sig i kulspruteskjutning, för vilket ändamål man nu en lång tid tränat och övat intensivt. Övningarna, som delvis komma att äga rum tillsammans med trupper ur Stockholms garnison, komma även att omfatta befälsföring, stridsmoment och bevakningsövningar. Landstormsmännen få därför säkerligen icke ligga på latsidan under dessa dagar.

En drivande mina

Gotlands Allehanda 12/5 1922

En drivande mina inrapporterades i går till härvarande lotslöjtnantexpedition. Minan hade rapporterats drivande omkring 200 meter söder om Skansuddes fyr i Västergarn och beräknades med rådande vind driva i land efter någon halvtimme. Sergeant Bomgren har beordrats från Fårösund att resa till Västergarn för att desarmera minan, för så vida den icke gör det själv vid strandningen.

En rysk mina ilanddrev i går

Gotlands Allehanda 12/5 1922

En rysk mina ilanddrev i går (11/5 1922) c:a 100 meter S om Skansuddens fyr i Västergarn.

Ett krigets offer jordas på Visby kyrkogård

Gotlands Allehanda 13/5 1922

Till vila i hembygdens jord har i dag på förmiddagen förts stoftet i världskriget på amerikansk sida stupade Albert Bengtsson, son till byggmästaren J. A. Bengtsson.

Stoftet av den fallne gotlänningen hitlände i morse med ångaren Gotland, som till tecken härpå hade flaggan hissad på halv stång. Kistan, en vacker ekkista av engelsk typ, var höljd i den amerikanska flaggan och täcktes av ett flertal praktfulla kransar.

På slaget klockan nio stämde artillerikårens musikkår upp en sorgmarsch, och kistan bars i land och till likvagnen av 6 furirer vid artillerikåren. Processionen satte sig därefter i rörelse med musikkåren i spetsen, som utförde sorgmarscher av Chopin och Lundvall.

Jordfästningen förrättades å norra kyrkogården av regementspastor K. Thelander, som höll ett anslående dödsbetraktelse och lyste frid över stoftet. Före och efter den stämningsfulla akten sjöngs psalmen 452, första och andra verserna.

Alla utgifterna för transporten av den fallne soldaten från fronten till Visby ha bekostats av amerikanska regeringen, som på detta sätt velat hedra den stupades minne.

Den svensk-amerikanske soldatens jordfästning

Gotlands Allehanda 13/5 1922

Till vila i hembygdens jord har i dag stoftet av den härifrån bördige Albert Bengtsson, vilken som bekant stupat som amerikansk soldat på västfronten 1918, vigts å norra begravningsplatsen härstädes. Kistan med hans stoft ankom i morse hit med ångf. Gotland från Stockholm, sedan den tillsammans med flera andra stupade svensk-amerikanska soldaters lik genom amerikanska regeringens försorg hemsänts till Sverige.

Vid hamnen hade samlat sig rätt mycket folk, när processionen avgick därifrån vid 9-tiden på morgonen. Kistan, som var höljd i det amerikanska stjärnbaneret, bars över landgången och till den väntande likvagnen, av sex furirer ur artillerikåren. Processionen, som endast räknade den dödes närmaste anförvanter och vänner, företräddes av artillerikårens musikkår, som utförde Chopins och Lundwalls sorgmarscher. Vägen togs över torget och genom Norderport.

Sedan processionen anlänt till begravningsplatsen och kistan sänkts i graven, framträdde regementspastor och höll med utgångspunkt från Ps. 90 en kort och för stunden lämpad dödsbetraktelse, vari han särskilt erinrade om den dödes lott att skördas av kriget, och detta icke för att försvara sitt eget land utan i strider för ett främmande land. Han riktade också några tröstande ord till de sörjande anförvanterna och förrättade till slut jordfästningen enligt ritualen

Till graven hade sänts blommor och kransar, däribland med band i såväl de svenska som de amerikanska färgerna.

En högtidlig sorgeakt

Gotlands Allehanda 16/5 1922

En högtidlig sorgeakt ägde rum här i går eftermiddag, då stoftet av f. styckjunkaren vid Gotlands artillerikår Anders Nilsson, under solenna former och delvis militära hedersbetygelser vigdes till griftero i närvaro av anhöriga och vänner. Företrädd av artilleriets musikkår, som spelade Chopins sorgmarsch, avgick processionen från sorgehuset till gamla kyrkogården utanför öster, där jordfästningen ägde rum i gravkapellet. Den högtidliga akten inleddes med avsjungandet av psalmen 452 v. 1 till ackompanjemanget av musikkåren, varefter officianten, pastor Th. Freeman, höll en kort dödsbetraktelse och förrättade jordfästningen samt lyste frid över stoftet. Sedan andra versen av nyssnämda psalm (”Jag går till himlen, vart jag går”) därefter sjungits som avslutning på ceremonien, utbars kistan och överlämnades åt griftens fridfulla gömma.

Efter gravsättningen spelade musikkåren ”Lugn vilar sjön”.

Bland den rika skörd av kransar, som nedlagts å båren och som fyllde en särskild vagn, märktes en från underofficerskåren vid A. 7 och en med blågula band från Gotländska lantmännens centralförening (Tack för långvarigt och troget arbete) samt en från nämda förenings arbetarpersonal.

En mina flöt i går morse i land

Gotlands Allehanda 16/5 1922

En mina flöt i går morse i land 50 m. söder om Vaktårds udde i Näs socken.

Ingen rapport om tyska minsvepare

Gotlands Allehanda 17/5 1922

K. m:t har medgivit lotsstyrelsen befrielse från skyldigheten att rapportera främmande örlogsfartygs rörelser vid rikets kuster, då det gäller de tyska minsvepareavdelningar, som på grund av pågående svepningsarbeten erhållit tillstånd att besöka Fårösunds krigshamn samt Visby och Nyköping.

Den tyska minsvepningsverksamheten vid våra kuster torde med all sannolikhet komma att pågå hela instundande sommar.

En mina

Gotlands Allehanda 18/5 1922

En mina inrapporterades i går drivande c:a 40 min. ost om Gotska Sandön.

Femtio år

Gotlands Allehanda 19/5 1922

Femtio år fyller om tisdag kaptenen vid Gotlands infanteriregemente C. G. Nordahl härstädes.

Till reservkapten

Gotlands Allehanda 22/5 1922

Till reservkapten i flottan har utnämts reservlöjtnanten i flottan lotslöjtnant A. R. Boman härstädes.

På sin 50-årsdag

Gotlands Allehanda 23/5 1922

På sin 50-årsdag i dag har kapten C. G. Nordahl härstädes varit föremål för hjärtliga hyllningar och därvid uppvaktats med värdefulla presenter och en rik blomstergärd. Infanteriregementets officerskår har överlämnat en silverstatyett med regementets fana i miniatyr, och från underofficerarne och furirerna vid det kompani vars chef han är, har jubilaren erhållit en silverskål med blommor. Dessutom har släkten uppvaktat med en del kristallsaker och ett guldetui, varjämte under dagens lopp en mängd telegram inströmmat från när och fjärran.

Väderlekstelegram till de tyska minsveparne?

Gotlands Allehanda 24/5 1922

Tyska beskickningen i Stockholm har i skrivelse till utrikesdepartementet hemställt om väderleksrapporter från radiotelegrafstationerna å Gotland och i Vaxholm till de tyska minsvepningsflottiljer vilka under sommaren komma att vara verksamma i östliga delen av Östersjön. Det framhålles vara av särskilt värde för dessa fartyg att erhålla dylika rapporter med hänsyn till fartygens för allmänna samfärdseln och sjöfarten i svenska farvatten absolut nödvändiga verksamhet. 

Med anledning av de avsevärda belopp, vartill kostnaderna för dessa väderleksrapporter skulle uppgå, därest de omräknades till tysk valuta, har beskickningen å sin regerings befallning begärt, att väderleksrapporterna ifråga måtte erhållas kostnadsfritt.

Vid infanteriskjutskolan

Gotlands Allehanda 28/5 1922

Vid infanteriskjutskolan är kapten T. Ytterberg vid Gotlands infanteriregemente beordrad som elev i årets första kurs för kompanichefer.

Sveriges landstormsföreningars centralförbunds förtjänstmedalj

Gotlands Allehanda 28/5 1922

Sveriges landstormsföreningars centralförbunds förtjänstmedalj i silver har tilldelats översten och chefen Kalmar regemente Sam Myhrman i Eksjö, gotl.

Till major

Gotlands Allehanda 29/5 1922

Till major vid västgöta regemente har utnämts majoren vid Gotlands infanteriregemente R. h. Th. Sahlberg och till major vid Gotlands infanteriregemente majoren vid Västgöta regemente C. E. Berggren.

Fälttjänstövningar

Gotlands Allehanda 29/5 1922

Fälttjänstövningar skola äga rum med Gotlands trupper under senare delen av innevarande års repetitionsövningar.

Femkamp

Gotlands Allehanda 29/5 1922

Till löjtnant

Gotlands Allehanda 5/6 1922

Till löjtnant vid Gotlands infanteriregemente har utnämts löjtnanten vid Södermanlands regementes reserv I. T. V. Hallstedt.

En drivande mina

Gotlands Allehanda 7/6 1922

En drivande mina Observerades den 3 d:s å lat. 58 gr. 38 min. nord och long 18 gr. 49 min. ost. Platsen är belägen c:a 10 distansminuter väster om Kopparstenarne.

Inskrivningsrevisionen

Gotlands Allehanda 9/6 1922

Inskrivningsrevisionen för Gotlands inskrivningsområde och för Visby sjömanshus sammanträder å länsstyrelsens sessionsrum tisdagen den 14 instundande juli kl. 11,45 f. m. dels för uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl och fackmän och dels för behandling av ansökningar från värnpliktiga vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnplikts tjänstgöring.

Sveriges modernaste u-båtar

Gotlands Allehanda 9/6 1922

Sveriges modernaste u-båtar ha i natt besökt Visby. vid 4-tiden i går eftermiddag hitkom Valrossen tätt följd av Sälen, och senare anlände ytterligare fyra, nämligen Hajen, Bävern, Uttern och Illern, vilka samtliga förtöjde i yttre hamnen, den sist ankomna, Uttern, först vid 7-tiden. Kl. 8 i morse kastades förtöjningarna och samtliga fartyg satte kurs väster och sydväst ut från Visby.

De fartyg, som nu besökte Visby, bestodo av tvänne divisioner, Bäverdivisionen och Säldivisionen. Av dessa är den förstnämda den modernaste med bara något år på nacken. De är stora och i sitt slag modärna fartyg med en fart av 16 à 18 knop i övervattensläge. Divisionschefer voro på Valrossen kapten Hamilton och på Bävern kapten Hallström. U-båtarne, som befinna sig på övningar utanför Smålands- och Ölandskusten, ha moderna fartygen, kanonbåten Blenda och f. d.  pansarbåten Svea, liggande i Oskarshamnstrakten jämte ytterligare ett par äldre u-båtar. Sälen kom nu från Karlskrona, där den varit intagen i docka. Enligt en uppgift skulle fartygen inom den närmaste framtiden förlägga sina övningar till västkusten, så att vi ha väl antagligen icke att vänta något nytt besök så snart.

Under kvällen igår och även idag på morgonen voro fartygen naturligtvis föremål för livligt beskådande. För lekmannaögon te de sig kraftiga och modärna och man fick en aning om den inneboende kraften då man hörde dieselmotorernas dova slammer hela kvällen igår, medan man ombord laddade upp de elektriska batterierna. Som bekant drivas dessa fartyg med dieselmotorer i övervattensläge och med elektriska motorer vid undervattensgång. Det tog en stund i morse innan fartygen kommo ut ur hamnen och först vid 9-tiden stack Valrossen som sista man till havs, där då första båten redan var decimerad till en prick i fjärran.

Visby får besök av fransmännen på måndag

Gotlands Allehanda 10/6 1922

Det beramade besöket i Visby av franska örlogseskadern kommer att äga rum om måndag (12/6 1922) och tisdag.

Enligt till borgmästaren och stadsfullmäktiges ordförande ingångna underrättelser avgå fransmännen från Stockholm på måndag f.m. och torde inträffa här sent på eftermiddagen eller på aftonen.

Eskadern består av avisofartygen ”Ancre” och ”Oise” båda av medelstorlek och jagartyp. Divisionsbefälhavare är kommendör Douxam, som hissat sitt befälstecken å ”Ancre”. Hans divisionsadjutant är Mr. Didelot,  och befälhavare å ”Ancre” är kapten Loudes, ”Oise” föres av kommendörkaptenen av 2 a graden Mr. Kerudo.

Divisionsstaben räknar dessutom 2 kaptener och 5 marinlöjtnanter.

Fartygen anlända som sagt på måndag kväll och avgå åter under loppet av onsdagen.

Det officiella mottagandet äger rum först på tisdagen. Programmet är ännu icke fullt fastställt, men torde uppgöras ungefär så, att vid 10- och 11-tiden fartygscheferna göra visit hos landshövdingen och militärbefälhavaren, varefter dessa gör kontravisit ombord; därefter infinna sig borgmästaren och stadsfullmäktiges ordförande ombord och inbjuda officerarne och delvis manskapet att vara stadens gäster under uppehållet här; vid 12 tiden få officerarne tillfälle att under major Axel Bolins ledning bese staden och dess fornlämningar, varefter officerarna dela på sig, en del för att intaga lunch hos landshövding Roos, en del å Snäckgärdsbaden; på eftermiddagen anordnas sedan troligen en biltur med främlingarna för att giva dem tillfälle att även bese stadens omgivningar.

Kl. halv 9 på aftonen arrangeras supé med bal å Paviljongen för officerarna.

Under dagens lopp får permitterat manskap från fartygen under kompetent ledning bese staden. Senare på kvällen anordnas bal å artillerikasärnens gymnastiksal för manskapet.

Staden kommer naturligtvis att flagga från ”tinnar och torn”, och det är att hoppas, att även alla privatpersoner som disponera en flaggstång kläda den med vår vackra blågula duk, till ära för de långväga gästerna.

I avseende på festen för fransmännen på tisdag afton vilja vi uppmana alla, som möjligen så kunna, att anteckna sig redan i dag å listan i Sylve Norrbys bokhandel. Vi måste möta upp talrikt för att ge främlingarna ett intryck av vakenhet hos vår lilla stads invånare. Man behöver icke vara blyg för att man icke kan ”pariera fransyska” så fasligt bra. Det reder sig alltid. Privat samtalar man ledigt med händer och fötter, och de officiella talen skötas av därtill kompetenta.

Vi hoppas kunna meddela närmare underrättelser om besöket i vårt måndagsnummer.

Tyska minsveparna få väderleksuppgifter gratis

Gotlands Allehanda 12/6 1922

K. m:t har bemyndigat stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm att även i år genom radiotelegrafisten å Gotland avgiftsfritt tillhandahålla väderleksrapporter åt de tyska minsvepningsflottiljer, vilka bedriva sin verksamhet i östliga delen av Östersjön.

À nos chers hôtes français! Till våra kära franska värdar!

Gotlands Allehanda 12/6 1922

C’est pour nous un grand honneur et une satisfaction de recevoir aujourd’hui une visite de représentants de la grande glorieuse nation française aussi brave que chevaleresque. Tous les habitants de notre petite ville aux roses et ruines se groupent au Gotlands Allehanda pour vous tendre la main en vous souhaitant la bienvenue de tout cœur.

Vous êtes arrivés de Stockholm perle des villes du Nord. Sans doute, vous y avez éprouvé une hospitalié digne du nom suédois. Mais vou avez voulu voir aussi une petite ville suédoise, et c’est à nous de vous la montrer. Nous sommes fiers et heureux de cet avantage, quoique, naturellement, nous ne puissions pas vous recevoir de la même manière que l’a fait notre capitale. Ce sont les ressorces matérielles qui nous manquent, et non pas la volonté, vous pouvez en être persuadés.

Nous demeurons, à présent comme toujours, loin des routes fréquentées de monde. Mais, grâce à cette circonstance, c’est à Visby, comme à plusieurs des belles villes de la France, que notre époque s’est unie à l’antiquité et des siècles passés y tendent au visiteur leurs bras. Car nous avons, nous aussi, un moyen âge très riche auquel nous pouvons remonter avec fierté et, à vos excursions dans notre petite ville antique, vous y trouverez assurément beaucoup de monuments historiquement intéressants.

Quelquefois , quand en a voulu nous complimenter et nous flatter, nous autres Suédois, on nous a appelés ”les Français du Nord”. Nous acceptons pour en seul moment en vous disant que les Français du Nord souhaitent la bienvenue aux Français du Sud à la Carcassonne du Nord.

Agréez , Hôtes honorés, nos souhaits sincères de la bienvenue!

(Översättning

Till våra kära franska värdar!

Det är en stor ära och tillfredsställelse för oss att idag få besök av representanter för den stora ärorika franska nationen, lika modiga som ridderliga. Alla invånare i vår lilla stad av rosor och ruiner samlas på Gotlands Allehanda för att nå ut till dig och välkomna dig helhjärtat.

Du har anlänt från Stockholm, pärla av städerna i norr. Utan tvekan upplevde du där en gästfrihet värdig det svenska namnet. Men du ville också se en liten svensk stad, och det är upp till oss att visa det för dig. Vi är stolta och glada över denna fördel, även om vi naturligtvis inte kan ta emot dig på samma sätt som vår huvudstad gjorde. Det är de materiella resurserna vi saknar, och inte viljan, det kan Ni vara övertygade om.

Vi är kvar, nu som alltid, långt från de trånga vägarna. Men tack vare denna omständighet är det i Visby, liksom i många av Frankrikes vackra städer, som vår tid har förenat sig med antiken och förgångna århundraden sträcker ut armarna där till besökaren. Eftersom vi också har en mycket rik medeltid som vi kan gå tillbaka till med stolthet och under dina utflykter i vår lilla antika stad kommer du säkert att hitta många historiskt intressanta monument där.

Ibland, när de ville komplimentera och smickra oss, vi svenskar, kallades vi "nordens fransmän". Vi accepterar för ett ögonblick genom att berätta att nordens fransmän välkomnar söderns fransmän till Carcassonne i norr.

Acceptera, ärade gäster, våra uppriktiga välkomstönskningar!)

Det franska örlogsbesöket

Gotlands Allehanda 12/6 1922

De båda franska jagarne l’Ancre och l’Oise avgingo från Stockholm kl. 4.45 i morse och hitväntas vid 4-tiden i eftermiddag. Till adjutant hos divisionsbefälhavaren kommendör Douxami under eskaderns besök härstädes har kommenderats kaptenen vid artillerikåren G. von Braun, vilken, sedan eskadern anlänt och ankrat på redden, går ombord och meddelar eskaderchefen programmet för vistelsen härstädes. Detta torde i huvudsak komma att följa de linjer som angåvos i lördagsnumret.

Regementsmusiken

Gotlands Allehanda 12/6 1922

Konserterar i dag och i morgon afton å Hotellterassen.

Alla flaggor i topp!

Gotlands Allehanda 12/6 1922

Vi tillåta oss ännu en gång uppmana till allmän flaggning under morgondagen som en artighetsbetygelse mot de franska gästerna.

Franska örlogsbesöket

Gotlands Allehanda 13/6 1922

De båda franska jagarne l’Ancre och l’Oise hitlände vid 4-tiden i går eftermiddag och förtöjde vid norra brobänken i yttre hamnen. Massor av stadsbor vallfärdade sedan under kvällens lopp ned till hamnen för att taga de främmande örlogsmännen i betraktande. Det var dock inte tillåtet att gå ombord. En del av fartygsbesättningarna hade redan i går landpermission och strövade i mindre flockar omkring i staden.

Det officiella mottagandet har ägt rum i dag, med anledning varav staden prunkar i festskrud. De svenska färgerna, här och där blandade med en främmande konsulatsflagga, vaja överallt för en svag bris. Vid 10-tiden i förmiddags avlade kommendör Douxami jämte de båda fartygscheferna visit hos landshövdingen och militärbefälhavaren, vilka på middagen gjorde kontravisit ombord. Omedelbart därefter infunno sig borgmästaren och stadsfullmäktiges ordförande ombord och inbjödo officerarne samt delvis manskapet att under eskaderns uppehåll härstädes vara stadens gäster.

Under dagens lopp ha de franska officerarne under major Axel Bolins och lektor V. Nymans ledning gjort en rundtur i och utom staden, varvid främlingarne uttalade sin förtjusning över våra fornminnen. Därefter delade sig officerarne i tvänne grupper, av vilka den ena, bestående av de högre officerarne, intog en lunch hos landshövding Roos å residenset, medan den andra delen begav sig till Snäckgärdsbaden för att stilla magens krav.

Kl. halv 9 i afton i går så den officiella välkomstfesten för främlingarne av stapeln å D. B. V:s paviljong och samtidigt anordnas å artillerikårens gymnastiksal bal för ett 80-tal av de franska matroserna.

Mellan kl. 2 och 5 i dag har allmänheten tillträde till örlogsfartygen.

Det franska besöket

Gotlands Allehanda 14/6 1922

Det franska besöket härstädes avslutades i dag. Vid 7-tiden i afton avgå nämligen de båda avisofartygen härifrån med Pillau och Memel som närmaste mål för att omkring en vecka senare återkomma till våra farvatten, dock utan att denna gång besöka Visby.

I middags vore borgmästare Torpadie och stadsfullmäktiges ordförande, överstelöjtnant Bolin, samt gårdagens ciceroner, lektor Nyman och major Axel Bolin, inbjudna till lunch ombord å båtarna.

Även i dag har allmänheten tillträde till fartygen mellan kl. 2-5 e. m.

Av allt att döma medföra främlingarna idel goda intryck från besöket i Visby och det torde icke anses förmätet, att vi å allmänhetens vägnar tillönska dem ett hjärtligt Au revoir!

Franska örlogsbesöket. En stilfull välkomstfest

Gotlands Allehanda 14/6 1922

Till de franska officerarnas ära gavs i går afton å D. B. V:s paviljong en enkel fest med supé och bal. Festen tog sin början kl. halv 9 och var besökt av ett 80-tal personer ur samhället, däribland ett icke ringa antal yngre damer. Som värdar för aftonen fungerade borgmästare Torpadie och stadsfullmäktiges ordförande, överstelöjtnant Bolin. Den vackra restaurangen, vars matsal helt reserverats för festdeltagarna, hade dekorerats med trikoloren och festonger i de franska färgerna. Sedan smörgåsbordet avätits stående, bänkade man sig vid småbord. Vid honnörsbordet sutto, utom divisionschefen kommendör Douxami och de båda fartygscheferna, värdarne med fruar, lektor Nyman m. fl. fransktalande personer. Då man hunnit till desserten, äskade överstelöjtnant Bolin ljud och hälsade i ett kort anförande på franska i stadens namn hedersgästerna välkomna och utförde ett 4-faldigt hurrarop och fanfarer åtföljt leve för franska marinen. Härpå spelade restaurangens musikkapell Marseljäsen, som åhördes stående.

En stund senare reste sig borgmästare Torpadie och höll på formfulländad franska talet för hedersgästerna, vilket i svensk översättning hade ungefär följande lydelse:

Mina damer och herrar!

De band som förena Frankrike och Sverige, äro talrika och urgamla. Vi välja endast erinra om förbundet mellan konung Gustaf II Adolf och kardinal Richelieu. Allt sedan dess har det goda förhållandet mellan de båda nationerna, Sverige och Frankrike, varit beståndande. När ni nu höra mitt eländiga franska uttal, tro ni knappast, att det funnits en tid, då i Sverige franskan var det samtalsspråk, som alla bildade personer använde. Vi beundra ännu i dag de stora franska författare, som gnistra som stjärnor av första ordningen på litteraturens himmel. En modärn författare, Anatole France, har nyligen erhållit Nobelpriset.

Låt oss icke förglömma, att Frankrike skänkt oss vår nuvarande kungaätt, då ju stamfadern för denna dynasti var marskalk Bernadotte, en son av den stora nationen

Det är därför helt naturligt, att vi känna en oförställd glädje vid att få i vår hamn emottaga tvänne krigsfartyg, tillhörande den franska marinen, och att se trikoloren, en av världens vackraste och ärorikaste flaggor, vaja från dessa fartyg.

Tyvärr tillåta oss icke vår lilla stads resurser att manifestera denna glädje annat än på ett helt blygsamt sätt. Visby storhetstid är nämligen förbi.

Vi ha emellertid ännu kvar några ganska ansenliga skatter. Det är våra fornminnen, som ännu beundras av hela världen, den gamla ringmuren och ruinerna, vilka alltjämt bevara sin skönhet full av tjuskraft och melankoli.

Och i afton ha vi ibland oss en skatt, ännu värdefullare än dessa forntida minnen och av mjukare material än de - jag menar den lilla samling av unga Visbydamer, som brinna av längtan att få stifta bekantskap med de höviska franska riddersmännen. Det talade språket uträttar och betyder föga.  Et finns ett annat språk, som förstås överallt utan svårighet – ögonspråket.

Mine herrar! I befinnen eder visserligen i ett fredligt land, men varen på eder vakt att kvinnlig fägring ej trotsar er makt och gör eder till fångar.

Med dessa ord har jag äran utbringa en skål för våra ärade gäster, de franska officerarne.

Skålen dracks under entusiasm och beledsagades av 4-faldiga hurrarop och fanfarer.

Några minuter därefter äskade kommendör Douxami ljud. I ett ledigt och spirituellt anförande tackade han å egna och sina officerares vägnar för det gästvänliga mottagandet i Visby. han beklagade bara, att sjöfolk voro så dåliga talare och att det framför allt beredde honom svårigheter att yttra sig efter en så god talare som hr borgmästaren, vars tal skulle gjort en fransman stor heder. Det var mycket länge som kommendör Douxami hyst hopp om att få tillfälle att besöka Visby, vars gamla historia och minnesmärken livligt intresserat honom. Han berörde i samband därmed de gamla allianserna mellan Frankrike och Sverige och erinrade om hur genom Ludvig XIV:s förmedling även Gotland en gång bevarats åt moderlandet. Nu njöt ju Sverige av ett lugn, som han hoppades icke skulle störas, men den fara, för vilken hr borgmästaren varnat, hans officerares fara i skaran av det unga kvinnliga Visby, var tvivelsutan en att räkna med. Om fångna av damerna eller ej, så lovade han att med ännu fler unga officerare återvända nästa år, varför han denna gång slutade med ett tack till staden för inbjudningen,  stadens representanter och samtliga närvarande, varpå han bad gästerna förena sig med honom i en skål för ”rosornas och ruinernas stad”.

I samband härmed vände sig M Douxami till de närvarande representanterna för pressen, som han med några förbindliga ord tackade för tidningarnas ”älskvärda uppmärksamhet” och välkomsthälsning.

Talens rad var därmed till ända och sedan kaffe och avec serverats, spelade musiken upp till dans, som därefter pågick med liv och lust, tills uppbrott vid halv 1-tiden på natten skedde.

Generallöjtnanten J. G. Björlins jordfästning

Gotlands Allehanda 16/6 1922

Generallöjtnanten J. G. Björlins jordfästning äger rum i Hedvig Eleonora kyrka i morgon (17/6 1922) i morgon kl. 3 e. m.

General Björlins byrå

Gotlands Allehanda 16/6 1922

Signaturen ”En Flanör” i Aftonbladet (skriftställaren Thore Blanche) berättar följande historia från nyss avlidne general Björlins Visbytid:

General Björlin bebodde, medan han var militärbefälhavare på Gotland, det berömda Burmeisterska huset från början av 1600-talet, bekant för alla Visbyresande genom sin underbara murgröna och nu inrett till museum. Den främsta prydnaden i hans möblering utgjordes av en praktfull Haupt-byrå med rika beslag. Det är en rätt egendomlig historia, hur Björlin kom i besittning av denna klenod.

Under en av sina inspektionsresor på ön besökte generalen även Fårön och kom därvid in i ett gammalt båtsmanstorp. Han upptäckte där en underlig tingest, som med utslagna bottnar och med de fyra benen i vädret användes till – silltunna. Utan att underkasta den närmare besiktning fann generalen snart att han framför sig en antik byrå. Han köpte den på stället för två kronor, tog den med sig och lät den undergå en omsorgsfull rengöring. Det upptäcktes därvid, att ”silltunnan” var signerad med Georg Haupts, den berömde ebenistens under Gustaf III, namn.

Hur denna praktfulla pjäs kunnat förirra sig till båtsmanstorpet på Fårön är icke känt.

Hauptbyrån befinner sig nu i generalkonsul Jean Jahnssons ägo. Hur denne kom i besittning av densamma är en annan historia.

Den för antika konstsaker svärmande generalkonsuln vistades under några somrar i Visby, medan general Björlin ännu var bosatt därstädes och ägare till Burmeisterska huset. Herr Jahnsson, som förälskat sig i Haupt-byrån, uppträdde som ivrig spekulant och önskade köpa den, men generalen svarade regelbundet nej. Slutligen förlorade Björlin tålamodet:

”Jag har ju sagt, att jag inte vill sälja min Haupt, men om ni köper Burmeisterska huset av mig, så lovar jag att byrån skall få följa med.”

Generalkonsuln slog genast till och köpte huset med dess Haupt-byrå.

Herr Jahnsson har för länge sedan sålt Burmeisterska huset till Visby stad, men den dyrbara Haupt-byrån befinner sig bland hans samlingar.

Till dagskrönikan. Från franska besöket i Visby

Gotlands Allehanda 17/6 1922

Avisoångaren l´Oise anländer till Visby den 12 juni. Foto: Gotlands Allehanda.

General Björlins sista färd. En högtidlig akt i Hedvig Eleonora kyrka

Gotlands Allehanda 17/6 1922

Stoftet efter generallöjtnanten Johan Gustaf Björlin jordfästes på lördagseftermiddagen i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm under militära hedersbetingelser.

I kyrkan hade infunnit sig, förutom anhöriga och vänner, representanter för generalstaben samt ett stort antal andra officerare, bland dem representanter för Gotlands trupper. Svea livgardes musikkår utförde sorgemusik. Sångerskan fröken Rut Berglund sjöng från läktaren Runeberg ”Tanken” med musik, valt av den bortgångne, samt ”Largo” av Händel. Jordfästningen förrättades av pastor Erik Bergman från Hedvig Eleonora församling. Officianten höll en dödsbetraktelse med ledning av orden i Johannes evangelium, 14 kap. 2 versen: ”I min Faders hus äro många boningar”, och uttalade de efterlevandes tack och vördnad för det som var det enade och samlande i den bortgångnes livsverk: hans kärlek till fäderneslandet, antingen han tjänade sin militära kallelse eller han skildrade dess historia. Unisont sjöngs till sist ps. 501:1, 2, 4 och 5.

En rik blomstergärd hade ägnats generallöjtnant Björlins minne.

En flytande mina

Gotlands Allehanda 19/6 1922

En flytande mina passerades av finska ångaren Ariadne i går (18/6 1922) kl. 3 f. m. å lat. 38 gr./ 22 min. 5 sek. nord och long 20 gr. 48 min. ost, en plats som är belägen ungefär 10 distansminuter nordväst om Saritscheffs fyrskepp väster om Ösel.

Visborgs fältrittklubb

Gotlands Allehanda 21/6 1922

Visborgs fältrittklubb anordnar midsommardagen kl. halv 2 e. m. å artillerikårens bana prishoppningar, till vilka 18 hästar äro anmälda. Tävlingarna omfatta trenne klasser, en medelsvår, en svårare och en lättare.

Söndagen den 25 dennes anordnar klubben en terrängritt, till vilken samlingen äger rum kl. 10,15 f. m. vid torpet 1,300 m. sydväst Gjellungs. Till denna tävlan äro 7 hästar anmälda.

En olycklig ritt

Gotlands Allehanda 21/6 1922

I går måste till lasarettet utforslas en 8-årig dotter till kapten R. C. Eek härstädes, Karin Eek, vilken blivit illa sparkad i huvudet av en häst.

Olyckan inträffade vid 11-tiden i går förmiddag vid herrskapet Eeks sommarställe vid Axelsro. Då kapten Eeks kalfaktor anlänt dit med kaptenens ridhäst, hade flickan förut varit van att få sitta upp i sadeln och på detta sätt göra en liten ridtur. Så skedde även i går. Då ville emellertid olyckan, att hästen av någon anledning blev skrämd och skyggade, varvid flickan föll ur sadeln och på marken blev illa tilltygad i huvudet av hästhovarna. I ansiktet erhöll hon sålunda flera svåra blessyrer ock krosskador.

Från lasarettet meddelas i dag, att den skadade flickans tillstånd är rätt allvarligt, men dock inte hopplöst.

En oklar författningsbestämmelse

Gotlands Allehanda 21/6 1922

Militärbefälhavaren på Gotland generalmajor A. Carleson har hos k. m:t framhållit, att det ej vore uteslutet, att tvekan kunde uppstå rörande det författningsrum, enligt vilket tjänstgöringstraktamente borde utgå till officerare ur Gotlands infanteriregemente och Gotlands artilleriregemente under tjänstgöring i Tingstäde.

Försvarsväsendets lönenämd, som hörts i saken, har anfört, att nämden ansåge kommendering, varom här vore fråga, vara att hänföra till uti 1 par. 8 kap. i kungörelsen den 31 dec. 1921 avsedd tjänstgöring.

K. m:t har med anledning härav ej funnit framställningen behöva föranleda något särskilt k. m:ts yttrande.

Musikuppvisning

Gotlands Allehanda 21/6 1922

Musikuppvisning anordnas midsommarafton kl. 11,45 f. m. i gymnastiksalen vid Visborgs slätt av infanteriregementets musikkår. I likhet med vad som praktiseras vid vissa fastlandsregementen har nämligen regementschefen anbefallt sådan uppvisning på fredagen. Den avser då främst att visa, vad kårens elever hunnit tillägna sig av meddelad undervisning i musik, men man kan taga för givet, att uppvisningens program blir sådant, att stunden blir en konsert så god som någon. Allmänheten äger tillträde till uppvisningen och det är att förmoda att åtskilliga stadsbor begagna sig av tillfället.

Till artilleriskjutskolan

Gotlands Allehanda 24/6 1922

Till artilleriskjutskolan på Skillingaryd, som pågår under tiden 1 juli-21 augusti, ha från Gotlands artillerikår beordrats följande personer: som eldledare kapten L. Rosengren, vid instruktionsdivisionen löjtnant M. Sederholm och vid målavdelningen sergeant N. Lagerström.

Från artillerikåren

Gotlands Allehanda 24/6 1922

Till köksföreståndare från och med den 26 dennes har förordnats styckjunkaren C. J. Klintborg.

- Som signalofficer tjänstgör från och med den 20 dennes löjtnant N. Borg.

Ett oväntat flygbesök. Patrull på fem maskiner hit från Malmslätt i går

Gotlands Allehanda 24/6 1922

Vid 6-tiden i går afton blev det liv i Visbyborna i en hast. Man hörde något konstigt som påminde om surret rån en flygmaskin – man kom ihåg hur det lät sedan kapten Saunder var här härom året. Vid närmare efterseende upptäcktes också mycket riktigt några flygmaskiner över staden, och då man började räkna fick man ihop dem till fem. En del trodde förstås först att de sågo i syne, och andra trodde att de sågo dubbelt men efter en plötslig bilfärd till Visborgs slätt kunde vi konstatera att det verkligen var fem flygmaskiner och därtill svenska arméns aeroplan. Flygbesöket blir därför dess mer remarkabelt, som det icke endast är första gången vi se så många maskiner här nere, utan också därför att det är första gången ett svenskt arméaeroplan, alltså en landflygmaskin, gör oss den äran. Kommer det något, så kommer det på en gång, brukar man säga och det passar ju in på det här besöket.

Det är egendomligt vad folk alltid vet mycket med detsamma, men redan innan vi foro från staden, alltså ungefär samtidigt som maskinerna landade på slätten, visste folk i staden att maskinerna kommo från Malmslätt och skulle stanna här över midsommar, men de flesta på Visborgs slätt hade inte en aning om det förr än på eftermiddagen. Man ordnade med landningsmärken med hjälp av lakan och landningen ägde också rum utan missöden. Före landningen fick man också se litet ”stunting” i form av bland annat looping. Vid framkomsten till slätten hörde man genast hur det var ställt. Jo då, maskinerna voro från Malmslätt och hade haft göra fyra timmar och hade varit nere över Öland och . . . . ja de va så mycket så. Vi lyckades efter diverse om och men få tag i löjtnant G. Q. Ström vid A 2, vilken genast hade vänligen att skingra ovissheten och meddela några fakta. Löjtnant Ström är nämligen chef för den patrull på fem maskiner som nu besöker oss. Patrullen – ty en eskader består nämligen av 15 maskiner – omfattar tre jagare av svenska typen S 18 med 260 hkr. motor och därjämte tvenne eskortmaskiner av Phoenixtyp med 220 hästars motor. Förare av de olika maskinerna äro, utom patrullchefen, löjtnanterna G. O. Runö vid I 20, N. O. Söderberg vid Ing. 3, A. H. Norberg vid I 10 och I. L. Lysén vid I 23. Som passagerare medföljde mekaniker.

Starten från Malmslätt ägde rum kl. 4.20 e. m. och precis kl. 6 voro maskinerna över det gotländska landet, färden hade alltså tagit 1 timme 40 minuter. Från Malmslätt ställdes kursen i sydostlig riktning mot en punkt belägen ungefär mitt emellan Oskarshamn och Västervik, varifrån maskinerna stucko rätt över till Visby och passerade gotlandskusten i Högklintstrakten. Maskinerna höllo sig på en höjd av 2,000 à 2,700 meter. Strax efter kl. 6 landade sista maskinen på fältet där ute vid Visborgs slätt – vi få väl snart säga flygfältet – och omsvärmades naturligtvis genast av intresserade, såväl från de närmast liggande trakterna som från staden. Det blir givetvis folkvandring dit ut nu medan maskinerna ligga kvar. De äro biplan av en kort kraftig typ och synbarligen stabilt byggda, som väl också tål vid att de äro det gäller armémaskiner. Patrullen kommer nu troligen att stanna här över midsommar för att begiva sig av natten mellan lördag och söndag, men om den natten och den stunden vet ingen, ty det beror naturligtvis på vädret. Då såsom i går och i dag blåser en ganska god västlig vind är detta givetvis till fördel på hitvägen men en återfärd i samma vind skulle sluka åtskilligt mera bensin. Som eskortmaskinerna kunna medföra minimalt med den varan vill man förstås söka passa tillfället för att få så gynnsamma förhållanden som möjligt – det erbjuder nämligen vissa olägenheter att gå ned på havet med en landmaskin om man gör det därför helst icke, förr än man är absolut tvungen. Dessa fem maskiner äro nämligen, som ovan nämts, alla landplan och ha sålunda inga pontoner. När kapten Krokstedt på sin tid försökte nå Visby från Furusund skedde det med ett hydroaeroplan, men han slog å andra sidan söner ena pontonen vid nedstigningen utanför Orions (Orion Öberg, fyrvaktmästare 1902–1923) Stenkyrkehuk och fick ösa vatten med en kvartersbutelj till dess Gute fiskade upp honom. Sundstedt och Saunders ha sedan flugit över här för att icke tala on fransmannen Brindejonc de Moulinais, som väl förmodligen flög över våra trakter på sin tid, och dessa alla ha använt landflygmaskiner. Men fem på en gång ha vi aldrig sett här och icke heller som sagt arméns flygare – i luften. Men kanske besöken komma litet oftare nu, när herrarne se att det går så lätt, och Linköpingsflickorna kunna väl få känna saknadens kval då och då.

Det är kanske inte alldeles uteslutet att man i morgon får se någon av maskinerna över staden men det beror först och främst på vädret.

T–n.

Förlovning

Gotlands Allehanda 24/6 1922

Förlovning har tillkännagivits mellan extra revisorn i Risräkenskapsverket löjtnant Torsten Bergenström och fröken Naimi Norén, Stockholm.

Flygbesöket

Gotlands Allehanda 26/6 1922

Flygbesöket är nu åter ändat. I går eftermiddag kl. 5,30 startade patrullen för att efter en tur över staden sätta kurs på Smålandslandet. Enligt telegram ha samtliga maskiner även lyckligen anlänt till Malmslätt. Någon tid angives ej i telegrammet, detsamma ät avsänt kl. 7:15 e. m., men troligt är att maskinerna voro framme en god stund förut. Under midsommardagen voro två maskiner uppe och igår fyra, varvid som passagerare medfölje gotländska officerare. Båda dagarna gåvos även något prov på konstflygning i form av tail spin, looping etc. vi hoppas att det inte dröjer så länge innan vi åter får se herrarne här.

Prishoppningarna

Gotlands Allehanda 26/6 1922

Prishoppningarna, som midsommardagen anordnats av Visborgs fältrittklubb å artillerikårens hinderbana, hade lockat en rätt talrik publik, som med intresse följde de olika tävlingarna. Dessa utgjordes av en medelsvår och en svårare prishoppning samt gingo i allmänhet ganska flott och utan missöden.

I går gick terrängritten av stapeln, gynnad av ett gott väder.

Prislistan i de olika tävlingarna hade följande utseende:

prishoppningarna: klass I (medelsvår): 1:a pris kapten G. von Braun på Opium, efter lottdragning med löjtn. C. T. Olsson på Jarl, som fick 2:a pris: 3:e pris fänrik Hansson på Redcha: klass 2 (svårare): 1:a pris (Svenska ridsportens centralförbunds jubileumspris) kapten von Braun på Diana: 1:a pris (efter omhoppning) fänrik Hansson på Redcha: terrängritten: 1:a pris kapten L. Rosengren på Jeu de Fleurs: 2:a pris löjtn. C. T. Olsson på Jarl: 3:e pris fänrik Hansson på Redcha. Utan tävlan deltog kapten von Braun på Diana i Ritten, som han red alldeles felfritt.

General Björlin. En erinran

Gotlands Allehanda 26/6 1922

Få militärer på Gotland har varit så uppburna som de båda kärnkarlarna general Ernst von Vegesack och Björlin. Båda möttes nog ock av folkets förtroende i hög grad synnerligen å östra delarna av ön, och Björlin hade stor förkärlek för östra Gotland. Ofta besökte han den gamla väl i Norden enastående fästningen från hedenhös Torsborg. Där syntes det för honom möta vad som var de två grunddragen i hans nobla personlighet – dådkraft och vida vyer. Från den ensliga gamla klippborgens branter bland resliga granar och tallar skådade han, själv en reslig fura,  drömmande i sagostämning ut över halva Gotland och blånande havet österut under det hans tankar dröjande vid forntidens brottning vid borgens stup och klyftor, eller framtidens hotande anlopp mot fosterlandets kuster och älskade minnesrika bygder. När frågan om ett lämpligt fästningsverk på Gotland och till slut fick sin lösning i anläggningarna vid Tingstäde, besökte han Torsborg flera somrar å rad ofta i sällskap med en hel del andra militärer och uppgjorde sina planer och utredningar övertygad därom att där ännu skulle kunna bli en förstklassig fästning, väl behöver just längst österut. Huru han tänkte sig allt i detalj anordnat har av lätt förklarliga skäl aldrig kommit till allmänhetens kännedom, men gamle fanjunkaren vid Hejdeby, som fick vara hans vägvisare upp till den gamla borgen och inviga honom i dess många hemligheter, kunde ibland berätta ett och annat, och huru generalens ögon lyste av förtjusning vid tanken på vad man skulle kunna göra av och med platsen. Generalens planer och förslag visade sig helt visst för stora och vittgående för det försvar man ville kosta på det gamla ”Gulland” och så ligger den gamla borgen ostört kvar där i barrskogshavet med sin nedfallna kilometerlånga fästningsmur och resterna av sitt gamla slott och dess ende nutida militära beundrare har gått till ro från alla krigiska planer och storslagna fösvarsvyer.

Årets remontinköp

Gotlands Allehanda 29/6 1922

Vid remontuppvisningen i går å artillerikåren inköptes 43 st. remonter, för vilka följande goda priser betalades, nämligen 1 med 1,600 kr., 4 st. med 1,200 kr., 1 st. med 1,100 kr., 8 st. med 1,000 kr., 6 st. med 900 kr., 17 st. med 800 kr., 6 st. med 700 kr. Av dessa 43 remonter voro 3 fallna efter Alsund, 3 efter Altamus, 7 efter Camord, 7 efter Coramus, 5 efter Cresco,  1 efter Dorngam, 3 efter Elsich, 2 efter Hellas, 4 efter Kabal och 8 efter Rodeburg, vilket våra gotländska hästuppfödare måhända äro intresserade av att veta. Remonteringsstyrelsen som förrättade uttagningen bestod av överste von Essen, ryttmästarne Staël von Holstein och von Horn samt som veterinär stabsveterinär Ahlgren. Det är 38,700 kr. som på detta sätt gått till våra gotländska hästuppfödare, en ganska vacker summa.