Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1932

Två tillstyrkta kommenderingar

Gotlands Allehanda 7/1 1932

Arméförvaltningen tillstyrker hos k. m:t den av militärbefälhavaren på Gotland gjorda framställningen, att kaptenen vid Smålands artilleriregemente Axel Mollstadius, f. n. tjänstgörande vid militärbefälet, och en kompaniofficer ur Gotlands infanterikår måtte beordras att deltaga i de anbefallda tillämpningsövningarna med bilförband för officerare, underofficerare och manskap vid trängen.

Överste O. G. Thörnell

Gotlands Allehanda 8/1 1932

Överste O. G. Thörnell avflyttade härifrån i går för att definitivt bosätta sig i Stockholm. Vid båten hade med anledning därav ett stort antal officerare infunnit sig för att taga avsked av den avgångne militärbefälhavaren, och även infanterikårens musikkår hade infunnit sig vid kajen, där den utförde en rad musiknummer till avskedshälsning.

I senaste numret av Hvar 8 Dag är överste Thörnell med anledning av sin utnämning till inspektör för trängen föremål för en presentation, medan hans porträtt pryder numrets första sida.

Dödsfall. C. A. G. A. Wickström

Gotlands Allehanda 17/2 1932

F. d. kaptenen i Gotlands infanteriregemente C. A. G. A. Wickström avled på onsdagen i Halmstad. Han var född 1858 i Öja församling i Kronbergs län och antogs till volontär vid Krgnobergs regemente 1878. Efter att ha avlagt officersexamen 1882 blev han samma år underlöjtnant vid Gotlands nationalbeväring. Han blev 1887 löjtnant och 1900 kapten, varefter han inträdde i reserven 1908. Under åran 1889 till 1916 har han varit inspektör för Sv. livförsäkringsanstalten Oden.

Gotlands infanterikår

Gotlands Allehanda 7/6 1932

Kaptenen i förutvarande Gotlands infanteriregementes reserv G. Arvid Falk anhåller hos k. m:t om rätt att fortfarande till den 25 oktober 1934 kvarstå i reserven. Militärbefälhavaren tillstyrker ansökningen.
Värnpliktige befälseleven Gert Nyman i Lund anhåller hos k. m:t om rätt att utan hinder av att ansökan därom icke ingivits inom föreskriven tid, antagas till officersaspirant vid Gotlands infanterikår. Kårchefen avstyrker ansökningen med hänsyn till att han redan anmält, att något behov av plats vid 1933-1936 års officerskurs vid krigsskolan icke föreligger för kåren. (H. B.).

Tysk segelyacht till Visby

Gotlands Allehanda 14/6 1932

Tyska marinens segelyacht "Swantewitt" har fått tillstånd att besöka Visby den 20—21 dennes.

Flygvapnet behövde området

Gotlands Allehanda 17/6 1932

Flygstyrelsen har nu till lotsstyrelsen avgivit begärd förklaring över sin åtgärd att från flygstyrelsens i Fårösund område ej blott såsom lotsstyrelsen medgivit bortföra materialbod och brygga, utan även lotsverkets upplag av prickmateriel. Flygstyrelsen framhåller, att något medgivande att ha upplagsplats på området, såvitt styrelsen har sig bekant, ej lämnats. Med hänsyn härtill, och upplaget vållat olägenhet för områdets begagnande av flygvapnet, hemställer styrelsen att lotsstyrelsen måtte vid den vidtagena åtgärden låta bero.

Finska segelflottiljer till Gotland

Gotlänningen 20/6 1932

Finska segelflottiljer, tillhörande skyddskåren, anhålla hos k. m:t att få besöka Visby eller Slite under juli månad.

Tyska marinens yacht Swantewitt

Gotlands Allehanda 22/6 1932

Tyska marinens yacht Swantewitt inkom hit i går på ett kortare besök. Yachten, som tillhör tredje matrosartillerikompaniet i Swinenünde, står under befäl av korvettenkapitän Schall och har utom denne ytterligare tre officerare ombord.

Förplägnadsmagasinet i Tingstäde

Gotlands Allehanda 23/6 1932

K. m:t har medgivit, att en fanjunkare på övergångsstat vid Gotlands infanterikår må beordras att fortfarande till den 1 juli 1933 tjänstgöra som uppbördsman vid förpläggnadsmagasinet i Tingstäde. Samtidigt har arméförvaltningen bemyndigats att anställa ett magarsinsbiträde vid magasinet. (H. B.)

Reserven

Gotlänningen 23/6 1932

Kapten G. A. Falk, Gotlands infanteriregementes reserv, får kvarstå t. o. m. den 25 oktober 1834.

Från hamnen

Gotlänningen 23/6 1932

I går inkommo m.-s. Bertha, Vigsten, från Stockholm med styckegods samt tyska marinens lustjakt Swantewitt, v. Schall, från Swinemünde.

Från hamnen

Gotlänningen 25/6 1932

Från hamnen. Midsommarafton … avgingo lustjakten Swantewitt till Pillau.

Gotlands infanterikår

Gotlands Allehanda 27/6 1932

Fanjunkare G. S. Olofsson, Gotlands infanterikårs övergångsstat, skall fortfarande till 30 juni 1933 tjänstgöra som uppbördsman vid förplägnadsanstalten i Tingstäde.

Tvenne segelflottiljer

Gotlänningen 4/7 1932

Tvenne segelflottiljer, tillhörande skyddskårernas i Finland marina avdelning, komma att innevarande månad besöka Gotland. Den första flottiljen, som omfattar ”Tarmo”, ”S. P. 11”, ”S. P. 18” och ”S. P. 14”, medföljes av kommendör Halling, kommendörkapten Sandman, marinlöjtnant Törrönen, kapten Merivista och löjtnant Rautavaara samt 14 marinskyddskårsofficerare och 120 underofficerare och menige. Flottiljen kommer att besöka Slite omkring den 11–12 juli.

Den andra gruppen, som besöker Visby den 26–27 juli, räknar endast tvenne fartyg, ”Tarmo” och ”S. P. 19”. Med densamma följa kommendörkapten Sandman, kaptenlöjtnant Gröndahl, löjtnant Haglund, reservlöjtnanterna Sourander och Ahlskog.

Flottilj av Finlands marina skyddskår

Gotlänningen 7/7 1932

Den flottilj av Finlands marina skyddskår, som skulle besöka Slite den 11 och 12 dennes, ankom dit redan i tisdags (5/7 1932) afton och kvarlåg till kl. 2 i går middags. Den utgjordes av tremastade segelfartyget Tarmo och trenne större segelkuttrar. Ombord på flottiljen, som står under befäl av kommendör Hollming, befunno sig sex marinofficerare i aktiv tjänst, fjorton marina skyddskårsofficerare samt 120 underofficerare och menige. Finska lottor skötte om hushållet ombord samt sjukvården.

Flottiljen – något reducerad – ämnar besöka Visby den26 och 27 juli.

Danskt örlogsbesök i morgon

Gotlänningen 22/7 1932

Danskt örlogsbesök i morgon. I morgon (23/7 1932) kl. 9 hitväntas danska kadettskolavdelningen, som består av inspektionsfartyget Beskytteren, torpedbåten Sælen samt minsvepningsfartygen Havhesten och Narvalen, vilka enligt k. m:ts medgivande få besöka Visby den 23–27 juli. Efter Visby besökes Kalmar den 28 juli-1 aug.

Det danska örlogsbesöket

Gotlänningen 23/7 1932

Den danska kadettskolavdelningen, som består av inspektionsfartyget Beskytteren, torpedbåten Nordkaperen, ej Sælen som förut anmälts, samt minsvepningsfartygen Narhvalen och Havhesten, inkom i morse punktligt på den förut angivna tiden, kl. 9. D. v. s. det var ”Beskytteren”, som kl. 9 sakta men säkert stävade in och förtöjde i yttre hamnen. Tio minuter senare kom ”Nordkaperen” och sedan ”Narhvalen” och ”Havhesten”, vardera med fem minuters mellanrum. fartygen, som kommo från Köpenhamn via Borgholm, kvarligga till den 27, då de avgår till Kalmar.

Vid I 18:s musikkårs friluftskonsert

Gotlands Allehanda 28/7 1932

Vid I 18:s musikkårs friluftskonsert i Palissaderna i morgon kl. 7 - 8 e. m. utföres följande program: 1 Reiterlust, marsch av Blankenburg, 2 Sommarliv, svit av Glass, 3 Valse, Sinding, 4. Gotlandia, arr. Nilsson, 5 Potp. ur op:ten Tre små flickor, Kollo, 6 The Centerntibles, marsch av Stanley.

Sandön får danskt örlogsbesök

Gotlänningen 28/7 1932

Den danska kadettskolavdelningen, bestående av inspektionsfartyget Beskytteren samt minsvepningsfartygen Havhesten och Narhvalen, lämnade i går Visby för att gå till Fårösund, varifrån den i dag torde ha fortsatt till Gotska Sandön, som den även fått tillstånd att besöka.

Tyska marinens segeljakt Taku

Gotlänningen 30/7 1932

Tyska marinens segeljakt Taku har fått tillstånd att omkring den 7–9 augusti besöka Visby.

Vallstena rum

Gotlands Allehanda 2/8 1932

För några år sedan skrev jag i denna tidning en liten uppsats om Gotlands Nationalbevärings gamla exercisplatser och uttryckte därvid bl. a. en förhoppning, att någon åtgärd borde vidtagas för att bevara minnet därav för våra efterkommande. Med uppriktig glädje har jag nu erfarit att Källunge Hembygdsförening har för avsikt att inom den närmaste tiden låta resa en minnessten å Vallstena rum för att hedra sina förfäders fosterländska gärning. Ett vackert bevis på kärleksfull hågkomst av sin hembygds traditioner, som manar till efterföljd!
En kort militärhistorisk skildring av denna gamla traditionsrika exercisplats torde med anledning härav kunna påräkna intresse av tidningens läsare.
Någon i egentlig mening fast militärorganisation har icke förefunnits på Gotland före Nationalbeväringens tillkomst år 1811. Vid befarade krigiska förvecklingar, överfördes då trupper från moderlandet, varjämte befolkningen uppbådades och nödtorf tigt övades i tillgängliga vapens bruk. Vallstena rum var därvid en av ålder ständigt använd samlingsplats, som på grund av sitt strategiskt goda läge och sitt utrymme väl lämpade sig som läger-, exercis- och övningsplats.
Så t. ex. sammandrogs under de oroliga åren 1710-18 här årligen under en kortare tid den vapenföra befolkningen från norra och mellersta Gotland för att under ledning av framstående och fosterlandsälskande landshövdingar såsom, Generalmajoren Anders Sparrfelt, Översten Friherre Nils Posse och Amiralen Gustaf  Psilander, övas för att kunna möta befarade ryska härjningståg.
Vidare hade under 1808 års krig två lantvärnsbataljoner, vilkas påbörjade utskrivning dock genom den ryska invasionen avbrutits, organiserats här på Gotland. På eftersommaren hade enrolleringen blivit fullbordad, och befälsplatserna tillsatta. I september månad beordrades hela lantvärnet till kompanimöte under en månad, varvid den Norra Bataljonen under Majoren O. A. Ahochs befäl förlades till Vallstena rum för exercis och manövrer. Kort efter freden år 1809 upplöstes lantvärnet.
När sedan Gotlands Nationalbeväring organiserades, var det också helt naturligt att Vallstena rum utsågs till exercisplats för allmogens militärövningar. Enligt överenskommelse, träffad vid ett med Norra Häradet sockenfullmäktige hållet sammanträde vid Alleqvia tingsställe, den 17 februari 1813 under dåvarande Landshövdingen och Militärbefälhavaran C. F. Aschlings ordförandeskap, utvaldes bl. a. Vallstens rum till exercisplats för Lina kompani.
Vid de tillfällen då sammandragning av Nationalbeväringens kompanier ägt rum för exercis och manövrer i större förband har jämväl Vallstena rum använts som läger- och exercisplats för Norra Bataljonen med undantag för Fårö kompani. Nationalbeväringens befälsmöten hava även en och annan gång dit förlagts, sedan Visby stads husägare vägrat inkvartering av till dessa möten kommenderad personal.
Under krigsrustningarna och neutralitetsskyddet på Gotland år 1854 var även ifrågasatt dess iordningsställande som läger och övningsplats i samband med uppförandet av en större sjukhusbyggnad för de neutralitetstrupper, som från fastlandet kommenderats till ön. Vid närmare undersökning befanns dock, att Vallstena rum var mindre lämplig som förläggnings- och övningsplats för en större styrka av alla vapenslag, varjämte vattentillgången under sommaren visade sig otillräcklig. Man uppgav därför planen på dess inredning till lägerplats och bestämde sig i stället för Visborgs slätt, som genom större utrymme, riklig vattentillgång, billigare kommunikationer och närhet till Visby hade bättre förutsättningar som militär förläggningsort.
Emellertid användes Vallstena rum som exercisplats under hela den tid Nationalbeväringen ägde bestånd till och med år 1886. Efter denna tid hava fält- och fälttjänstövningar då och då förlagts till dessa trakter, som fortfarande utgöra viktiga utgångslägen för militära operationer.
Visby den 29 juli 1932.
Bengt Lindwall.

Torpedförrådet i Fårösund får anstå

Gotlands Allehanda 2/9 1932

Med hänsyn till nu föreliggande statsfinansiella läge anser sig flygstyrelsen icke böra för budgetåret 1933-1934 förnya sin tidigare gjorda hemställan om anslag till uppförande av ett torpedförråd i Fårösund. Sin åsikt om behovet av den föreslagna byggnaden vidhåller styrelsen dock alltjämt. Av besparingsskäl anser sig styrelsen icke heller böra för nästa budgetår anhålla om medel till fortsättande av arbetet med flygetablissementets i Fårösund iståndsättande. Härtill anvisade 1928 års riksdag ett belopp av 20,000 kr., och senare har styrelsen varje år hemställt om ytterligare anslag för arbetenas slutförande. Dessa framställningar ha emellertid icke föranlett någon k. m:ts åtgärd. (H. B.)

Studentmäss vid A 7

Gotlands Allehanda 5/9 1932

Arméförvaltningens fortifikaionsdepartement har lämnat sitt medgivande till anordnandet av en studentmäss vid Gotlands artillerikår. I samband härmed har anvisats 500 kr. till omboningsarbeten m. m.

1.500 krigare på Visborgs slätt

Gotlands Allehanda 6/9 1932

1.500 krigare på Visborgs slätt blir det sammanlagt under instundande repetitionsmöte, vilket tager sin början vid I. 18 den 10 dennes. I år rycka inte mindre än 550 fastlandsbeväringar in för att fullgöra mötet där samt 350 gotlänningar, och hela styrkan med manskap, befäl och underbefäl inberäknade kommer att omfatta cirka 1,500 man. Infanterikårer skall därför under mötet organiseras som regemente med regementsstab och tvenne bataljoner. Som bataljonschefer skola tjänstgöra major J. Nyberg från Upplands regemente och, major A. T. Bergquist från Elfsbergs regemente. Det torde alltså bli livligt på slätten en månad framåt eller till dan 7 oktober, då regementsmötet avslutas. Vid artillerikåren har inryckning till repetitionsmöte i dag ägt rum, varvid 71 värnpliktige från fastlandet och 31 från Gotland inställt sig till ljänstgöring.

Örlogsbesök i Kappelshamn

Gotlands Allehanda 8/9 1932

I Kappelshamasviken inlöpte i går tre av flottans vedettbåtar, Antares, Thetis och Astrea, vilka sökte skydd mot den grova sjön. Befälhavare på de olika båtarna äro kapten Klitngenstierna samt löjtnanterna Ramel och Rosensvärd. Örlogsmännen komme närmast från Windau och fortsatte i morse till Nynäshamn.

Generalfälttygmästaren

Gotlands Allehanda 15/9 1932

Generalfälttygmästaren, generalmajor Hammarskiöld, hitkommer i morgon för att under tiden den 16 och 17 inspektera artillerikåren, dels under skjutningar i Tofta, dels under stridsövningar med skarpskjutning på norra Gotland. Generalmajor Hammarskiöld åtföljes av stabschefen vid artilleriinspektionen major Sjöberg, fälttygmästaren major Gustafsson och kapten Andreasson.

Bageriet vid I. 18 iståndsättes

Gotlands Allehanda 17/9 1932

Arméförvaltningen har anvisat 2,900 kr. till iståndsättande av bageribyggnaden vid Gotlands infanterikår efter branden. Samtidigt har ämbetsverket anmodat militärbefälhavaren att, sedan undersökning vid krigsrätt ägt rum för utrönande av orsaken till eldsvådan, till arméförvaltningen inkomma med protokoll i ärendet. För anskaffande av en ny varmvattenberedare inom artillerikårens badinrättning har anvisats 1,700 kr.

Övningar med Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 22/9 1932

Övningar med Gotlands trupper tillsammans med flyget ägde i går rum i Hellvi, Lärbro och Othems socknar under militärbefälhavarens, överste Törngrens, ledning. Övningarna pågingo från kl. 8 på morgonen till kl. 4,40 e. m., då militärbefälhavaren hälsade trupperna vid Stengrinda i Hellvi. Såväl infanterikåren som artillerikåren och bevakningsstyrkan i Tingstäde deltogo. Trupperna återkommo hit kl. 9,30 i går afton. Gårdagens övningar var den enda egentliga manöverdag, som Gotlands trupper i år få vara med om.

Anslag till den andliga vården vid armén

Gotlands Allehanda 24/9 1932

Arméförvaltningen och flygstyrelsen föreslå k. m:t att för innevarande budgetår av anslaget till befrämjande av den andliga vården vid armen tilldela Gotlands artillerikår 240 kr. och soldathemmet å Visborgs slätt 600 kr. Beträffande Gotlands infanterikår ha ämbetsverken icke föreslagit något anslag, då de vid kåren befintliga reservationerna från föregående budgetår å 549 kr. överstiger det anslagsbelopp, som eljest skolat tillkomma truppförbandet.

Flygbesöket slut

Gotlands Allehanda 24/9 1932

Den spaningsgrupp av tre flygmaskiner, som under de senaste veckorna deltagit i övningar med Gotlands trupper, startade i förmiddags härifrån och voro, enligt hit ingånget meddelande, redan efter en timmes flygning lyckligt framme vid Malmslätt. Chef för gruppen har som bekant varit löjtnant Schyberg.

Brandalarm från Visborgs slätt

Gotlands Allehanda 21/11 1932

Strax före kl. 6 på lördagskvällen alarmerades brandkåren ånyo för andra gången på samma dag, denna gång på begäran av vaktbefälhavaren vid infanterikåren. Brandkåren ryckte också ut till Visborgs slätt liksom även artillerikontingenten. Redan innan dessa hunnit anlända, hade emellertid eldfaran blivit undanröjd. I kårens garage fanns en trätunna, som användes till uppsamling av använt trassel o. d., och i denna tunna hade uppstått eld, antagligen genom självantändning. Det är nämligen som bekant icke ovanligt, att oljedränkt trassel alstrar eld. Elden hade icke hunnit sprida sig vidare och byggnaden torde heller icke ha varit så lättantändlig. Ett par bilar stodo emellertid inne och på den ena hade uppstått en obetydlig skada på lackeringen genom hettan och även på väggen syntes spår av denna, men detta var också allt. Sedan tillstädeskommande personer kastat ut tunnan med trasslet ur garaget, var saken klarerad. Brandkåren kunde därför också omgående inrycka till staden.

Krigsdomstolarnas upphörande

Gotlands Allehanda 2/12 1932

Enligt det inom justitiedepartementet upprättade utkastet till lag om upphörande av vissa krigsdomstolar skulle bl. a. rådhusrätten i Visby komma att upptaga militära mål från Gotlands trupper.