Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1936

Ubåten Hajen

Gotlands Allehanda 6/6 1936

Ubåten Hajen inkom i morse hit på ett par dagars besök, närmast från farvattnen kring Sandhamn. Hajen, som är en av våra mindre ubåtar, står under befäl av kapten B. Boldt-Christmas och har en besättning på 29 man. Härifrån avgår fartyget måndag morgon ut på övningar, varefter den på fredag skall vara Stockholm.

Flygtrafiken

Gotlands Allehanda 13/6 1936

Militärbefälhavaren har enligt nådigt bemyndigande medgivit att Tingstäde träsk får av A.-B. Aerotransport användas som landnings- och startplats för flygtrafik även i sommar.

Fördelning av arméns byggnadsanslag

Gotlands Allehanda 13/6 1936

K. m:t har av anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor för nästa budgetår tilldelat militärbefälhavaren å Gotland 300 kr. till byggnader i Visby, 1,550 till byggnader i Tingstäde, 2000 till befästningar, 25,000 till större reparationer, 3,500 till oförutsedda utgifter och 6,856 kr. till jordbruks- och skogsfastigheter.Gotlands infanterikår har erhållit 9,300 kr. till underhåll av byggnader i Visby, 300 till landstornisförråd, 2,531 till uthyrningsfastigheter vid Visby och 1,075 kr. till jordbruks och skogsfastigheter. För Gotlands artillerikår har anvisats ett belopp av 4,100 kr. för underhåll av byggnader i Visby, 400 till byggnader vid Tofta skjutfält 300 till jordbruks- och skogsfastigheter vid Visby och 3,640 kr. till sådana fastigheter vid skjutfältet. (H. B.)

Infanterikårens musikkår

Gotlands Allehanda 13/6 1936

Infanterikårens musikkår ger i morgon friluftskonsert på Paviljongsplanen mellan kl. 7,15 och 8,15.

Försvarets fastigheter

Gotlands Allehanda 19/6 1936

Arméförvaltningen har nu fastställt stat för försvarets jordbruks- och skogsfastigheter under 1936-37. Ifråga om dessa fastigheter vid Gotlands infanterikår ha inkomsterna upptagits till 2,124 kr., belöpande å arrenden, skogsavverkning och slåtter, medan utgifterna beräknas till 1,075 kr., d. v. s. en behållning skulle uppstå å 1,049 kr. Vid Gotlands artillerikår beräknas behållning ifråga om fastigheterna i Visby, dock endast med 50 kr., men underskott för fastigheterna vid Tofta skjutfält med 359 kr. (P)

Flygvapnet

Gotlands Allehanda 19/6 1936

Flygstyrelsen begär hos k. m:t anvisande av 1,200 kr. för anställande under budgetåret 1936-37 av tillsyningsman vid flygetablissemanget i Fårösund.

Gotlands artillerikår

Gotlands Allehanda 23/6 1936

Chefen för Gotlands artillerikår har till k. m:t ingivit forslag till besittande av genom riksdagens beslut i försvarsfrågan nyinrättade officersbeställningar. Kårchefen föreslår därvid, att kaptenen i kåren Nils Borg befordras till kapten vid kåren, och att fänriken i kåren C.-J. Drangel erhåller befordran till fänrik vid kåren. Sedan underlöjtnanten vid kåren N. G. Holmstedt genomgått kursen vid artilleri- och ingenjörhögskolan, kommer kårchefen att föreslå honom till löjtnant vid kåren. Militarbefälhavaren och generalfälttygmästaren tillstyrka förslaget.

Samövningar med marinen

Gotlands Allehanda 26/6 1936

Samövningar med marinen komma Gotlands trupper att ha den 13-15 juli i och för skarpskjutningar med granatkastare, kulsprutor och kanoner. Chefen för kustflottan sänder ned en tender med bogserbara triangeltavlor. Tendern beräknas anlända till Visby den 12 juli och förlägges om väderleken tillåter den 13-15 juli till Klintehamn. Skarpskjutningarna komma att äga rum å Kronvallslandet.

Militärområdesfältövning

Gotlands Allehanda 26/6 1936

Militärområdesfältövning med personal ur Gotlands trupper äger rum under militärbefälhavarens ledning i trakten av Slite under tiden 6-11 juli.

Försäljning av överskottsremonter till Finland

Gotlands Allehanda 26/6 1936

Vid årets remontuppköp i Visby och Hemse lovade ordföranden i remonteringsnämden major W. Löwenhielm flera hästägare att söka förmedla försäljning till utlandet av en del av de hästar, som av remonteringsnämden icke kunde köpas. Major Löwenhielm har nu meddelat, att ombud från Finland inträffar i Visby lördagen den 4 juli för eventuella köp. Hästarna besiktigas vid Artillerikasern i Visby lördagen den 4 juli. Se annons i dag.

Flyget kommer

Gotlands Allehanda 29/6 1936

I Fårösund har man nu några dagar varit i farten med utrustning av flygstationen, som skall vara klar att taga emot årets marinspaningskurs. På middagen idag anlände 6 flygplan från Hägernäs.

Fårösunds kustartillerikårs kaserner

Gotlands Allehanda 30/6 1936

I nästa vecka väntas chefen för kustartilleriet och chefen för marinstaben jämte en del andra högre officerare till Fårösund, och då lär det kunna väntas, att platsen bestämmes för de nya kaserner, som skola uppföras för den nyinrättade Fårösunds kustartillerikår. Denna anläggning kommer att bliva av ganska stora mått. Antalet fast anställda vid kåren väntas bli omkring 125, och vid regementsmötena torde kårens styrka komma att uppgå till 400 man. Antalet officerare och underofficerare torde komma att uppgå till ett 30-tal.

Marinspaningskursen i Fårösund

Gotlands Allehanda 30/6 1936

Marinspaningskursen i Fårösund har nu tagit sin början, sedan 5 maskiner i går kl. 12 anlände dit. Chef för kursen blir även i år kapten Hård och som hans adjutant tjänstgör löjtnant Sevrell. Till elever äro beordrade tre officerare och sju officersaspiranter vid flygvapnet. Kursen skall pågå till den 15 sept. Antagligen kommer en veckas uppehåll att göras under juli månad, då de i Fårösund stationerade maskinerna väntas komma att deltaga, i den svenska kustflottans besök i norska hamnar. De torde komma att avgå från Fårösund den 9 juli.

Decemberkrig kring Gotlands kuster

Gotlands Allehanda 2/12 1936

Flottans vinterövningar vid Gotland. - Flyget och luftvärn i aktion.

Den under vinterhalvåret rustade delen av kustflottan, vintereskadern så kallad, under befäl av kommendör S. Håkansson håller för närvarande på att förflyttas uppåt våra kuster. Under november ha övningarna hållits i olika delar av östersjön men just denna vecka vidtager en rörlig period på ett par veckor, då man bedriver samövningar under de försvårande förhållanden, som den mörkaste årstiden bjuder. Fartygen och, flygförbanden avgå de närmaste dagarna från sina baser och efter veckans övningar göres vid kommande veckoskifte, från lördag till måndag, ett besök i Libau. Nästa vecka kommer flottan att ligga i de gotländska farvattnen, en del fartyg väntas till Fårösund och pansarskeppen torde väl som vanligt ankra i södra inloppet eller utanför Bungenäs. Efter övningarna vid Gotland går eskadern mot slutet av nästa vecka till Nynäshamn, där man ligger över söndagen den 13, varpå följa skjutningar utanför Stockholms och östergötlands skärgårdar mellan ostkusten och Gotland. Under sista hälften av månaden samlas eskadern till sina ordinarie stationer för att bereda besättningarna ledighet över helgen, och på nyåret samlas vintereskadern i sin helhet i Karlskrona till nya övningar.

Fårösunds flygstation lever upp. I Fårösund blir det nu åter någon tids liv och rörelse. I morgon middag, vid 1-tiden har man beräknat, anländer chefen för Roslagens flygflottilj major Sundin med 6 maskiner till Fårösund från Hägernäs. Inalles komma 8 officerare, 3 underofficerare och 11 man. Dessa maskiner och denna personal skall deltaga i luftförsvarsövningen under torsdagen och fredagen, är numera å annan plats, varpå den återvänder till Hägernäs på fredagen. Denna dag den 4 dec. anlända 3 flygplan från Karlskrona och i personal därifrån 4 officerare, 2 underofficerare och 8 man. Av båda gruppernas personal torde en del komma att resa till Fårösund med ordinarie postbåt via Visby. Karlskronagruppen kvarligger i Fårösund till den 16 dec. och kommer under tiden att ha samövningar med kustflottan.

Torsdagens luftförsvarsövningpå Visborgs slätt

Gotlands Allehanda 2/12 1936

Som förut nämta kommer en luftförsvarsövning att äga rum på Visborgs slätt i morgon torsdag samt delvis även på fredagen. Förutsättningen för övningen är följande: Gotlands trupper äro sedan den 28 nov. mobiliserade och grupperade enligt plan. Man väntar när som helst fientligt luftangrepp. I kasärnerna på Visborgs slätt ligger endast depåbataljonen av I 18 förlagd och kasärnerna försvaras utom av denna med kulsprutor och gevär av ett luftvärnsbatteri från A 7. För övningen har depåbataljonen sammansatts av på sletten befintliga trupper med major Söderberg som chef och löjtnant Stein som bataljonsadjutant. I ledningen ingå kaptenerna Jeppsson, Löwenborg och Jacobsson samt sergeant Nyberg. Från. A 7 har ställts till förfogande major Melander, löjtnant Carleson, batterichef, och sergeant Lundgren, batteriadjutant. En lyssnarepost har förlagts till platsen vid Visby skyttegilles paviljong med direkt telefonledning till I 18:s kasärnvakt, där alarmeringscentralen och en luftbevakningspost äro belägna. På höjden vid vattentornet placeras ett luftvärnsbatteri från A 7 och en luftvärnskulspruta från I 18 varjämte en luftvärnskulspruta uppställes på idrottsplatsen. Flygskyddsplatser ordnas för samtliga förband, brandberedskap ordnas, gasskyddsavdelning med indikerings-och saneringsmateriel uppsättes, ambulansavdelning organiseras och hjälpplats för gasskadade anordnas. Krigstillståndet inträder på torsdagen kl. 11,30 f. m. och själva luftanfallet väntas någon gång mellan kl. 12 och 13. För att till fullo utnyttja övningstillfället ordnar ledningen markerade markskador, varvid förekommer brandbombsläckning med sand, utryckning och eldsläckning med vanlig materiel, åtgärder vid gasbeläggning, omfattande gasindikering och sanering samt omhändertagande av gasskadade. Övningen avser även att undersöka möjligheten att vid luftanfall från ogynnsammaste riktning, alltså med kortaste alarmtid, hinna utrymma kasärnerna och få luftvärnsförbanden stridsberedda. Bombfällning markeras med gröna signalpistolskott. På torsdagskvällen kl. 21, alltså 9 efter gamla tidräkningen, kommer en grupp ur 22:a spaningsdivisionen att göra ett nytt anfall på Visborgs slätt och Visby i skydd av mörkret. På fredagen den 14 dec. kl. 10 kommer spaningsdivisionen att återupprepa anfallet mot samma mål som på torsdagskvällen, varvid detsamma företages på olika höjd och med olika anfallsriktning för att på så sätt undandraga sig verkan av luftvärnsartilleriet. För åskådare att beakta. De som önska åse luftvärnsövningen den 3 dec. kunna lämpligen samlas vid vattentornshöjden, där i närheten även parkeringsplats för bilar ordnas. Särskild personal kommer här att lämna närmare anvisningar. Bussen avgår från Wailers plats kl. 11,30.

Luftförsvarsövningen

Gotlands Allehanda 3/12 1936

Luftförsvarsövningen på Visborgs slätt idag hade lockat en talrik skara intresserade, som samlades fram emot kl. 12 vid dels vattentornet, dels vid de på åkern norr därom uppställda två luftvärnskanonerna och deras eldledningsställning. För officerare, landstormslottor, landstormsbefäl, landsfiskaler och pressen m. fl. visades kl. 11 en serie filmbilder om luftanfall, luftvärn, gasbeläggning och framför allt gassanering, till vilka synnerligen intressanta bilder kapten Hedengren fogade en beskrivande och orienterande föreläsning. Filmen visades i kasärn I. Fram emot kl. 12 hade ganska mycket folk samlats uppe vid vattentornet vid Visborgs slätt, där regementskvartermästaren kapt. Jeppson orienterade om läget. Som förut inhämtats antogs detta vara sådant, att Gotland mobiliserats och att kvar på slätten endast låg depåbataljonen, som sysslade med utbildning av nytt manskap. Här väntade man nu idag flyganfall och hade för den skull ordnat garnisonen och dess möjligheter i beredskap för ett dylikt anfall. Luftbevakning fanns anordnad med bl. a. lyssnarpost framme vid Visby skyttegilles paviljong. Sex maskiner från Roslagens flygflottilj i Hägernäs hade under navigeringsövningar ställt kursen mot Gotland idag på middagen och samlades 20 sjömil väster om Visby vid 12-tiden, varefter de två grupperna satte kurs på Visborgs slätt. De kommo omkring 12,15 stickande i V-formering från sydväst över skogstopparna och torde icke ha observerats förr än i sista minuten av luftbevakningen. Luftvärnskanonerna gåvo eld och följde maskinerna, som gingo på endast några hundra meters höjd. Även kulsprutorna voro i farten, en sydost om Soldathemmet och en nere på idrottsplatsen. Sedan första anfallet avslutats förflyttade sig de intresserade ned till kasärngården, där man liksom tidigare på backarna runt vattentornot markerade bombnedslagen med rökbomber. Vid första anfallet förutsattes att sprängbomber trängt igenom trossbottnarna i kasärn 1 och skadat konvalescenter, förlagda i bottenvåningen. Dessa måste alltså omhändertagas. En sjukvårdarpatrull på cykel ilade till hjälp och i brist på konvalescenter högg man en man ur ledningen, lade honom på cykelbåren och transporterade honom kvickt som tanken till sjukhuset. Kasärn II och kanslihuset hade icke blivit skadade, men i kasärn III antände brandbomber vinden och här blev det eldsläckning med sand. Ingenjör Lyttkens medverkade benäget som mordbrännare och hade tillverkat en mindre brandbomb för att visa dess verkan. Den ger en oerhörd hetta och brände dom ett nix igenom underlagsplåten. Samtidigt tände man ett bål invid kasärn III och gick till anfall på detsamma med sand och vatten.Till råga på eländet tog även gymnastiksalen eld på grund av fingerade brandbomber och här fick I 18:s speciella brandkår träda i funktion med slangar och vattenbegjutning.

Så kom flyget tillbaka, flyglarm gick igen och knalleffekterna borde ha hörts ända upp till bombkastarna, som nu även hade oförsyntheten att kasta gasbomber. En grön stjärna föll ifrån det höga, det skulle i verkligheten ha varit en bomb, och det smällde litet varstädes på kasärngården, gasindikeringsavdelningen satte igång med att bestämma gasens förekomst och gasbeläggningens omfattning samtidigt som gasalarm gavs. Gasgubbarna i sina skyddskläder, en del i åtminstone skyddstrumpor och skyddshandskar, började sanera området.

Vid flygets passerande av kasärnerna sköt man med luftkrevad, patroner, som bidrogo till att ge en viss verklighetsprägel åt övningen. Bombfällningen markerades BOM sagt genom krevadpatroner på marken och genom antändning av sprängladdningar. Åskådarna finge en ganska god bild, så bra den egentligen kunde bli i fredsförhållanden, av hur det går till att inringa ett område, som är gasfarligt.

Och för att man inte skulle gå alltför oberörd från platsen passade man på till sist att kasta ut ett par tårgaspatroner, så att en stor del av åskådarna få pröva på det snuset. Till och med den alltid försvarsintresserade närvarande landshövdingen måste storgråtande rymma fältet - men då var också övningen avslutad.

I sin helhet måste den betraktas som synnerligen lyckad. Flygets samling efter navigeringsövningar, luftvärnets sättande i funktion och hela apparaten för gasskyddet och dithörande detaljer, allt fungerade så långt en utsocknes kunde se på ett sätt som visar att det arbetas energiskt bland vår militär för att höja försvarsberedskapen. Det har helt visst också ett mycket stort värde, att allmänheten på detta sätt kan få tillfälle att med egna ögon se hur situationen kan bli i verkligheten. Den militära ledningen hade även sörjt för att olika officerare höllo allmänheten orienterad om vad som skedde.

I afton företages ett flyganfall av en grupp mot Visborgs slätt, varvid syftemålet är att pröva släcknings- och bländningsanordningar. Man skall alltså utröna om och i hur stor utsträckning flygarna kunna iakttaga något på den i mörker lagda garnisonsorten. Det blir mellan kl. 9 och 10 i afton. I morgon förmiddag kl. 10 kommer flyget åter att göra några anfall på Visborgs slätt, men då huvudsakligen för att giva truppen övning i riktning och eldgivning mot flygplan. Hägernäsplanen flyga sedan hem till Hägernäs. Chefen för Roslagens flygflottilj, major Sundin, Bom medföljde i en av maskinerna, meddelar, att anledning till den låga flyghöjden idag var de lågtgående molnen. I verkligheten hade man hållit sig uppe i molnen, i varje fall högre. Formeringen var också tätare än vad den i verkligheten skulle ha varit. Den ena av flyggrupperna hade utgått från Vallentuna och den andra från Hägernäs, varefter de haft att passera vissa punkter före samlingen utanför Visbykusten.

Gotlands militärförening

Gotlands Allehanda 8/12 1936

Gotlands militärförening hade på lördagsaftonen årssammanträde å A. 7 :s officersmäss under militärbefälhavaren överste Törngrens ordförandeskap. Revisionsberättelsen föredrogs och ansvarsfrihet beviljades, varpå styrelsen omvaldes med överste Törngren som ordförande och kapten Hj Jeppsson som sekreterare. Efter förhandlingarna höll kapten E. Lindeborg ett intressant föredrag om sina minnenoch intryck från en kommendering till Estland.

Förrådsbygge vid A 7

Gotlands Allehanda 9/12 1936

Arméförvaltningen har anmodat militärbefälhavaren å Gotland att i författningsenlig ordning infordra anbud å uppförandet av förrådsbyggnad m. m. för Gotlands artillerikår, ifråga om vilket byggnadsföretag samtidigt överlämnats ritningar.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 11/12 1936

Befälseleverna vid I. 18 utrycka den 19 dennes. Samtidigt är höstgruppen, som utgör 94 man hemförlovade till den 7 jan. 1937. - De till linjetjänst och för särskild tjänstgöring uttagna värnpliktige ur södra armefördelningsområdet och östra brigadområdet, sammanlagt 100 man, skola inrycka vid I. 18 den 9 jan. - Kårchefen har nu utfärdat fullmakt för konstituerade sergeanten i kårens reserv C. E. Carlsson. Tjänstledighet har beviljats fanjunkaren Fondelius under tiden 21 dec. - 23 dec. och 28 dec. - 31 dec. Kapten Lindeborg har beordrats, att från och med den 10 dennes tills vidare tjänstgöra hos stabsintendenten. Furiren nr 16/1 R. Brandt har på därom gjord framställning inbeordrats för fullgörande av honom åliggande tjänstgöring under tiden den 7/1-2/2 1937.

Kustartilleriets förläggning

Gotlands Allehanda 15/12 1936

För uppgörande av lantmäterikartor m. m. för förläggningens ordnande vid Fårösund har marinförvaltningen ställt 1,000 kr. till fortifikationsbefälhavarens på Gotland förfogande.

Transport från I 20 till I 18

Gotlands Allehanda 15/12 1936

Löjtnant O. V. Keijser, Västerbottens regemente, har anhållit om transport till Gotlands infanterikår. Löjtnant Keijser, som nu har löjtnants lön, förklarar sig nöjd med underlöjtnantslön vid gotlandskåren. Militärbefälhavaren på Gotland tillstyrker transport till infanterikåren med löjtnantslön. Även övriga militära myndigheter tillstyrka transportförslaget.

Kustartilleri i Fårösund eller Visby

Gotlands Allehanda 17/12 1936

Delade meningar bland marinmyndigheterna. I motiveringen till sitt förslag ifråga om förläggningen av kustartillerikåren i Fårösund erinrar marinförvaltningen till en början, att kåren skall bestå av fyra kompanier och att försvarsutskottet beräknat förläggningskostuaderna till 1,630,000 kr. Förslaget till förläggningens ordnande. Etablissementet för kåren synes böra uppföras å ett område väster om Fårösunds samhälle i närheten av den s. k, Franska kasernen. Detta område omfattar 43 hektar och är till större delen bevuxet med lågstammig furuskog. Genom att förlägga etabliesementet där och genom att sprida de olika byggnaderna på jämförelsevis stora avstånd från varandra (c:a 200 m.) synas riskerna för bombanfall från luften kunna reduceras i hög grad, varjämte eventuella skador vid sådant anfall kunna i möjligaste mån lokaliseras. Endast inom den sydöstra delen av området är marken öppen, och dit bör exercis- och idrottsplatsen förläggas. Ifråga om markförvärven har ämbetsverket förhandlat med markägarna. Ett område om 22,5 hektar har erbjudits för 1,100 kr. pr hektar, ett annat område om 14 hektar för 800 kr, pr har. För marken till exercis- och idrottsplats utgör erbjudna priset 1,700 kr. pr hektar öppen jord och 1,100 kr, pr hektar skogsmark, "Franska kasernen" erbjudes för 2,000 kr, och synes kunna omändras till mässbyggnad för underofficerare och manskap. Marinförvaltningen finner de erbjudna priserna kunna godtagas.

Flygförvaltningen har vid samråd funnit priserna för flygfält väl höga, varför ett expropriationsförfarande torde lämna gynnsammare resultat. I annat fall torde vara att befara, att kostnaderna för mark till flygfältet komma att i hög grad stegras. Marinförvaltningen erinrar emellertid om, att områdenas belägenhet intill ett i utveckling statt samhälle synes motivera ett högre pris än eljest skulle varit fallet. Kostnaderna för hela markförvärvet jämte byggnader skulle bli 48,400 kr. vartill komma avstycknings- och lagfartskostnader å 3,500 kr. eller sammanlagt 52,000 kr. Inom området äro belägna ett par mindre arealer, tillhörande flyget; dessa böra överlämnas till sjöförsvaret. Envåningskaserner lättast att dölja. Etabliesementet anser marinförvaltningen böra utföras så, att för de olika kompanierna uppföras särskilda kaserner i en våning. Dessa kunna därigenom göras låga och således bättre döljas från såväl luften som havet, övriga byggnader böra också göras låga. Genom att förse dem med skilda värmeledningsanläggningar kan man undvika gemensam värmecentral med den höga, tydligt synliga skorstenen. Det exakta läget för byggnaderna kan ej anges förrän efter utförandet av grundundersökningar i samband med uppgörandet av huvudritningar. I enlighet med försvarsutskottets förslag bör kustartillerikåren disponera erforderliga lokaler och byggnader av flygets nuv. etablissement i den utsträckning k. m:t bestämmer. Marinförvaltningen föreslår efter samråd med flygförvaltningen, att gemensamt skola disponeras gymnastiksalen, bad- och tvättinrättningen samt, från hösten 1937 och intill dess kustartillerikårens etablissement blir färdigt, delar av flygvapnets etablissement under den tid, då trupp ur flygvapnet ej är dit förlagd. Till marinförvaltningen böra överlämnas sjukhusbyggnaden, norra bryggan jämte erforderligt kajutrymme samt ett av de i kronans ägo varande mindre markområdena på platsen. Frågan om gemensam sjukvård för marinens och flygets personal bör göras till föremål för särskild utredning, avseende att utöka de utrymmen och speciella utrustningar, som erfordras för behandling av för flygvapnet karaktäristiska skador och erforderliga undersökningar. Vad angår bostäder för officers- och underofficerspersonalen synes försvarskommissionen ha förutsett, att sådana bostäder ej skulle behöva uppföras. Även marinförvaltningen har tidigare räknat med att befälspersonalen skulle kunna förhyra privata bostäder i orten. Vid ytterligare undersökning i frågan har upplysning erhållits, att intresse för uppförande av dylika byggnader genom privat initiativ förefinnes.

Livligt byggintresse i Fårösund. Bostäder för underofficerspersonalen skulle sålunda sannolikt kunna påräknas, enär dessa bostäder äro av den storlek, att de beräknas kunna uthyras till andra personer, även om kåren framdeles skulle komma att förflyttas eller indragas. Officers-och läkarbostäderna äro i allmänhet större och därigenom svårare att i händelse av kårens förflyttning eller indragning placera på andra hyresgäster. Intresse för byggande även av dylika bostäder förefinnes. Dock synes medverkan från statens sida genom lån eller viss garanti för att bostäderna kunna beräknas bli uthyrda till kårens befattningshavare under en längre tid vara ett önskemål, som från de byggnadsintresserade framhållits. Orsaken till tveksamheten synes vara, att man anser risk föreligga, att försvarsbeslutet i avseende på Gotland inom den närmaste tiden kan komma att ändras. Marinförvaltningen fortsätter emellertid undersökningarna härom och kommer, därest så visar sig erforderligt, att i sinom tid till k. m:t avge förslag i denna sak. Vilka byggnader som erfordras. Kostnaderna för utbyggande av kasernetablissementet enligt marinförvaltningens förslag uppgår till 1,630.000 kr, En kompanikasern av sten ooh trä, innehållande fem logement, beräknas kosta 136,000 kr., en annan med sex logement 152.000, en tredje med sju logement 161.000 och en fjärde om likaledes sju logement 170.000 kr. Jämte skyddsrum för 10.000 kr. pr kasern skulle totalkostnaden här bli 659.000 kr. Härtill kommer en mat- och kokinrättning för 159.000 kr., kokaggregat för 40.000, iståndsättning av sjukhus samt bad- och tvättinrättning för 80.000, mässbyggnad för underofficerare och manskap 60.000, kansli.. byggnad med officersmäss, vakt och arrester m. m. 100.000 kr., varm-och kallgarage samt verkstad 85.000 kr., två pjäsförråd av plåt för 80.000, förråd för strålkastarefordon 80.000, förråd för ammunition 10.000, yttre vatten-, avlopps- och elektriska ledningar för 135.000, planering och vägar 60.000, stängsel 25.000, markförvärv 52.000 samt administrations- och oförutsedda utgifter beräknade efter 7 proc. med 105.000 kr. Ifråga- om expeditionslokaler har försvarsutskottet uttalat, att sådana i flygvapnets etablissement borde kunna ställas till förfogande åt kustartillerikåren. Flygförvaltningen har emellertid vid samrådmed marinförvaltningen anfört, att uppgjorda beräkningar ge vid handen, att under 4-5 månader regelbundet varje sommar 12-23 officerare komma att förläggas till Fårösund. Härtill kommer, att även under andra tider för tillfälliga kommenderingar förläggningsutrymme erfordras för officerare. Frånsett svårigheten att förlägga dessa officerare i Fårösunds samhälle, skulle traktamentskostnaderna bli högst betydande och medföra en årlig utgift av omkring 4.000 kr. för flygvapnet. Det vore således för flygförvaltningen ekonomiskt ofördelaktigt att avstå från befälsbyggnaden. För dess bibehållande talade dessutom fördelarna av samlad förläggning och egen mässhållning. På grund härav har marinförvaltningen funnit sig böra upptaga nybyggnad av en mindre kanslibyggnad för kustartillerikåren. Huvudritningarna över samtliga nu ifrågavarande byggnader komma längre fram att underställas k. m:ts prövning.

Kustartillerigeneralen: Visbyförläggning bäst och billigast. Kustartillerichefen, general Wahlman, har vid detta årendes behandling varit avvikande mening. Han vill ha kåren förlagd nära Visby. Hans utlåtande är av följande lydelse: Enligt vad jag erfarit har utsikt numera yppat sig för att i närheten av Visby stad erhålla ett för ordnande av kasernetablitmement för kustartillerikåren upplåtet område utan kostnad för kronan ävensom på gynnsamma villkor - kanske även detta utan kostnad för kronan - vatten-, avlopps-och belysningsledningar framförda till ett dylikt atablissement. Den tidigare planerade förläggningen av kåren vid Fårösund torde vidare grunda sig bl. a., på den förutsättningen, att tillgång å befälsbostäder i tillräcklig omfattning vore att påräkna genom enskild eller kommunal byggnadsverksamhet där. I själva verket torde numera få anses tvivelaktigt, huruvida befälets bostadsfråga kan lösas enligt sålunda antagna grunder, d. v. s. utan betydande kapitalinvestering från statens sida i bostadsproduktionen å orten. Vid förläggning av kåren vid Visby däremot är befälets bostadsfråga utan vidare löst genom närheten till staden. Jämväl i övrigt kan en förläggning till Visby vara ekonomiskt mera fördelaktig än förläggning till Fårösund. På grund härav och enär en förläggning till Visby icke ur militär synpunkt kan anses å priori utesluten, anser jag en utredning ur militär, teknisk och ekonomisk synpunkt av huruvida och under vilka villkor en förläggning av kåren till Visby kan ske, snarast böra verkställas. I anslutning härtill får jag - som härutinnan således är av från marinförvaltningen skild mening - föreslå, att k. in :t måtte dels anbefalla, att sådan utredning som ovan åsyftas i frågan om kustartillerikårens förläggning på Gotland snarast skall verkställas av den myndighet, som av k, ra d kan komma att utses, dela, intill dess resultaten av en sådan utredning föreligga låta anstå med beslut, vilka kunna föregripa densamma.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 18/12 1936

Krigsfiskalstjänsten vid I 18 och A 7 uppehållen under krigsfiskal Ullmans tjänstledighet 17 dec.-16 jan. av jur. kand. Sven Timelin. För fullgörande av dem åliggande tjänstgöring under 1937 ha inkallats furirerna på reservstat vid A. 7 2 Hansson, 8 Nilsson 1-27 aug. samt 1 Karlsson, 8 Nordgren, 4 Carlsson, 9 Gahm och 11 Jacobsson 2-28 sept. 1937. För åren 1937-38 ha till landstormalöjtnanter förordnat förvaltare H. Uhlander, kontoristerna G. Nilsson och H. Runsten, handlande G. Siltberg, kantor C. Bandelin och banktjänsteman H. Bergström och för samma tid ha till landstormsunderlöjtnanter förordnats ingeniör F. Dehnberg, frisör M. Elfving, lantbrukarna F. J. Jakobsson och K.J. H. Levander, fil. mag. A. Sundahl, bankkamrer N. T. Andersson, lantbrukare P. L. H. Cramer, handlanden S. Norrby, rektor N. Walman och lantbrukaren J. O. A. Gottberg. Tjänstledighet har beviljats stabschefen major Pontén under tiden 23-28 dec.

Det gotländska kustartilleriet

Gotlands Allehanda 19/12 1936

Det kungliga brevet rörande benämningen på det blivande gotländska kustartilleriförsvaret har nu expedierats. Som förut förebådats godtogs den föreslagna benämningen "Kungl. Gotlands kustartillerikår" (KA 3). Däremot fastställdes icke den av kustartillerichefen föreslagna benämningen "Fårösunds fästning" för det fasta kustförsvaret utan benämningen "Gotlands fasta kustförsvar". Möjligen beror detta på, att på sista tiden delade meningar yppats bland de militära myndigheterna i fråga om kustartilleriets förläggning.

Kustartillerikårens förläggning

Gotlands Allehanda 19/12 1936

Till marinförvaltningens protokoll från det sammanträde, varvid beslut i fråga om förläggningen av Gotlands kustartillerikår fattades, lät stabschefen vid kustartilleriet, major Cyrus, anteckna skiljaktig mening. Han förklarade, att Visby stad lär vara betänkt på att erbjuda staten gynnsamma villkor vid ett anordnande av kasernetablissement för kustartillerikåren på Gotland i närheten av Visby. Utredning ifråga om möjligheter och förutsättningar för förläggande av kåren i trakten av Visby syntes honom därför böra komma till stånd, innan beslut om kårens förläggning fattas. På grund härav ansåg major Cyrus att marinförvaltningen hos regeringen bort anmäla, att den under hand väckta frågan om förläggning till Visby i föreliggande sammanhang icke upptagits till prövning.

Fortifikationen och kronans nybyggnader

Gotlands Allehanda 21/12 1936

Arméförvaltningen finner sig ej kunna tillstyrka av marinförvaltningen gjord framställning att fortifikationsofficeren vid militärbefälet å Gotland skall i viss utsträckning få tagas i anspråk för marina ändamål. Till följd av de omfattande byggnadsarbeten, som på grund av härordningsbeslutot skola utföras på Gotland, synes det ej möjligt, att fortifikationsofficeren under de närmaste åren skall kunna medhinna uppdrag åt marinförvaltningen. Militärbefälhavaren har bl. a. framhållit, att ombyte av fortikationsofficer skall äga rum under år 1937, varför den pågående befälhavaren först och främst bör sätta sig in i de olika arbetsuppgifter, som under normala förhållanden nu åligga fortifikationsofficeren. Dessutom skall han orientera och insätta de blivande kasernofficerarna vid I 18 och A 7 i deras göromål. Härtill komma sedan nybyggnadsarbetena. Slutligen är att beakta den successiva kompletteringen av den fortifikatoriska rustningsplanen, vilken skall utföras under den närmaste tiden och vilken kommer att i stor utsträckning taga fortifikationsofficerens tid i anspråk. Efter beslutet om anläggning av nya befästningar vid Fårösund bli förhållandena helt annorlunda mot förut, varför det kan ifrågasättas om förutsättningarna för det k. brevet den 16 jan. 1920 böra förbli i kraft. Vad expeditionsunderofficeren vid avd. III angår meddelar militärbefälhavaren, att från dennes sida hinder ej möter att utföra även de ökade göromål, som avses i marinförvaltningens framställning. Dock synes skäligt, att han får ersättning för den ökning av kassaärendena, som därav kan bli följden.

Utbildning vid infanterikanon

Gotlands Allehanda 21/12 1936

Utbildning vid infanterikanon skall enligt på lördagen utfärdad generalorder anordnas vid Gotlands infanterikår under tiden för första tjänstgöringen av vårgruppen av 1936 års klass. För utbildning till infanterikanonmanskap skall genom kårchefens försorg utväljes en styrka på 15 värnpliktiga. Som befäl beordras en kompaniofficer och ett underbefäl ur östra arméfördelningen samt ett imderbefäl ur Södra fördelningen. In- och utryckning skall äga rum 7 jan. resp. 10 april.

Emil Effert död

Gotlands Allehanda 28/12 1936

Natten till annandag jul avled i sitt hem i Väte förre musikdistinktionskorpralen vid I. 27 Emil Effert i en ålder av 82 år.
Med Emil Effert eller "gamle Effart", under vilket smeknamn han var känd bland regementskamraterna under sin tid vid regementet, har en veteran från gamla tider och en hedersman av gamla stammen gått ur tiden. Född den 16 april 1854 blev han vid 15 års ålder anställd som "spel" vid Gotlands nationalbeväring och placerades hos kapten E. A. Arnelius på Hejde kompani, varifrån han vid omorganisationen 1889 kom till Klinte kompani för att år 1901 placeras på I. 27:s musikkompani, där han skötte bastrumma och signalhorn. Efter att år 1899 ha erhållit svärdsmedaljen blev han några år senare musikdistinktionskorpral och erhöll en tid därefter avsked. Vid mobiliseringen år 1914 inkallades han till krigstjänstgöring och kvarstannade i tjänst till år 1918. sedan dess har Effert varit bosatt i Väte, där han vårdats av en dotter.
"Gamle Effart" var som sagt en hedersman. Pålitlig och samvetsgrann knekt i tjänsten, var han till sitt lynne humoristisk och glad, och Många och röliga äro historierna om hans frispråkighet. För många äldre nu pensionerade regementskamrater är Emil Effert knuten till minnen från glada ungdomsdagar på Visborgs slätt.
Må han vila i frid.

Gotlands infanterikår

Gotlands Allehanda 31/12 1936

Utbildning i infanterikanontjänst skall anordnas vid Gotlands infanterikår under tiden för första tjänstgörinen av vårgruppen av 1936 års klass. För utbildning till infanterikanonmanskap utväljas genom kårchefens försorg 15 värnpliktiga. Inryckning äger rum 7 januari, utryckning 10 april. Värnpliktiga nr södra arméfördelningen, 25 man, och ur östra brigadområdet, 75 man, inrycka för utbildning titll första tjänstgöring vid kåren den 8 jan. Musik utföres vid truppens ankomst till Visborgs slätt. Krigsmans erinran meddelas i gymnastiksalen den 11 jan. Kårchefen har till sergeant i kårens reserv konstituerat furiren i samma reserv 160 A. E. T. Claesson.