Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1937

Militärläkarna

Gotlänningen 2/1 1937

Under förutsättning att läkare kommenderas att tjänstgöra vid årets inskrivningsförrättningar i Gotlands län, har generalfältläkaren bemyndigat militärbefälhavaren på Gotland att för upprätthållande av sjukvården vid Gotlands trupper träffa avtal med med. lic. N. Bolin för tiden 1–3 mars.

Fänrik Calissendorff

Gotlänningen 4/1 1937

Fänrik Calissendorff tjänstgör såsom gymnastikofficer vid Gotlands infanterikår under tiden för löjtnant Källströms kommendering såsom lärare för signalunderbefälsskolan

− Tjänstledighet har beviljats löjtnant Keijser t. o. m. den 15 jan.

En försöksmobilisering

Gotlänningen 7/1 1937

En försöksmobilisering skulle, enligt ett envist rykte, som sedan i måndags (4/1 1937) eller tisdags hörts överallt på Gotland, äga rum i dagarna här på ön. I en version har ryktet t. o. m.  gjort gällande, att mobiliseringen skulle gälla årsklassen 1925, vilken skulle inkallas i morgon den 8 januari.

På militärbefälet förklarar man emellertid, att ryktet är alldeles grundlöst och troligen har sin upprinnelse i en del fullt riktiga tidningsuppgifter om helt andra saker, som ha med de gotländska truppförbanden att göra.

Man får sålunda hoppas, att både årsklassen 1925 och alla andra kunna sova lugnt i natt och gå till arbetet som vanligt i morgon bittida.

Befälhavaren i Tingstäde

Gotlänningen 8/1 1937

Befälhavaren i Tingstäde kapten Lindgren har beviljats tjänstledighet den 16-24 dennes och hans befattning som befälhavare uppehålles under tiden av löjtnant Carleson.

− Adjutanten kapten Arweson har beviljats tjänstledighet t. o. m. den 13 ds.

− Kaptenen vid I. 18:s reserv Ljungdahl har beviljats tillstånd att under tiden den 1 mars−25 april vistas i Tyskland, Italien, Grekland, Turkiet, Palestina och Egypten.

Värnpliktsinryckning

Gotlänningen 8/1 1937

Värnpliktsinryckning har i dag ägt rum vid I. 18. Sammanlagt inryckte 96 man ur södra arméfördelningsområdet och östra brigaden, mest smålänningar och östgötar. De värnpliktiga som skola fullgöra sin rekrytskola i en följd till i april hämtades vid Stockholms central av fänrik Runeborg.

Enig opinion för kustartillerikårens förläggning i Fårösund

Gotlänningen 8/1 1937

Landsbygdssamling ovan partierna.

Sällan eller aldrig har väl ett opinionsmöte med så stort intresse och präglats av så stor enighet om syftemålet som gårdagens opinionsmöte i Lärbro angående frågan om den nya kustartillerikårens förläggning. Redan då man kom åkande mot Lärbro märkte man, att något särskilt var i görningen. Det flaggades allmänt i socknen, och till idrottsföreningens lokal, där mötet skulle hållas, var det riktig folkvandring. Efter hand blev lokalen fylld till bristningsgränsen, och det var inte bara nordergutar, som samlades där, även många sudergutar, ända från Vamlingbo bl. a., hade funnit vägen dit. Bland de närvarnade märktes landshövding Rodhe, militärbefälhavaren överste Törngren, landssekreterare Löf, överste Hamilton och några andra officerare. Av länets riksdagsmän, som särskilt inbjudits, närvoro hrr Gardell, Bodin och Söderdahl.

Å inbjudarnas vägnar hälsades de närvarande välkomna av lantbrukare Per Svensson, Sorby i Stenkyrka. I ett verkningsfullt anförande redogjorde han för frågans läge. Tal. erinrade om förra årets försvarsbeslut och om de principer, som lågo till grund för detta. Den bild av det riskfyllda utrikespolitiska läget, som försvarskommissionen dragit upp, har besannats och läget har för övrigt ytterligare skärpts, sedan detta betänkande lades fram. N. F. har visat sig vara en dålig garant för freden, och rustningarna ha drivits upp till en vansinnig höjd. Tal. konstaterade vidare, att det råder fullständig enighet inom vårt land om att bevara vår neutralitet och det råder också praktiskt taget enighet om, att våra försvarsmedel böra förstärkas. Tal. citerade ett yttrande av en ledamot av försvarskommissionen, att vi inte längre diskutera om vi kunna försvara oss, vi komma att försvara oss, ifall någon skulle hota vår neutralitet.

Tal. kom sedan in på frågan om Gotlands försvar och erinrade om, att Fårösund under Krimkriget begagnades som flottbas av England och Frankrike. Under världskriget respekterades däremot vår neutralitet. Genom den tekniska utvecklingen i våra dagar har Gotlands värde som operationsbas väsentligt förhöjts. Vid en konflikt mellan östersjömakter har Gotland ett utsatt läge. Av försvarskommissionen föreslogs befästningar vid Fårösund och särskilda utskottet för försvarsfrågan underströk ytterligare de synpunkter, som inom kommissionen lagts på denna fråga. Med tillfredsställelse ha vi gotlänningar sett statsmakternas behandling av denna fråga och vi äro tacksamma för de förstärkningar av Gotlands försvar som beslutats. Men med oro och bekymmer ha vi följt framläggandet av förslag, som torde komma att fördröja försvarsbeslutets verkställighet. Tal. påminde om stadsfullmäktiges i Visby erbjudande, ville ej i detalj gå in på detta men ansåg, att det ej skett i försvarets intresse. En framstående militär har emellertid gått in för utredning om förläggning av kåren till Visby. Fördröjandet av försvarsbeslutets verkställighet som torde bliva följden av denna utredning är ett hot mot vår gotländska försvarsfrågas snabba lösning.

Tal. hälsade därefter de närvarande välkomna, varvid han särskilt vände sig till landshövdingen, militärbefälhavaren och de närvarande riksdagsmännen. Den stora tillslutningen till mötet vittnar om det stora intresset för denna fråga, sade tal. vidare, och han hoppades, att denna stora tillslutning också skulle resultera i enighet om mötets syftemål.

Till ordförande för mötet valdes därefter landstingsman J. O. Geselius, Angelbos i Lärbro, och till sekreterare agronom G. Gradelius, Bjers i Lärbro. Sedan ordet förklarats fritt vidtog en längre och livlig diskussion.

Förste talare var landshövdingen, som till en början redogjorde för vad riksdagsbeslutet i fråga om kustartilleriet på Gotland innebar. Riksdagens beslut var ej så detaljerat. Att det kunde verkställas utan ytterligare detaljutredningar. Endast huvudlinjerna voro uppdragna. Utredningar om kustartilleriet pågå och ha pågått hela hösten. Riksdagens beslut innebar att fasta kustbefästningar skulle upprättas vid Fårösund, men att rörliga kustartilleribatterier jämte luftvärnsartilleri skulle uppsättas för Gotlands försvar i övrigt. Det ingår således ej i riksdagsbeslutet att de rörliga batterierna ovillkorligen skola förläggas till Fårösund. Tal. framhöll, att det ej finns den ringaste tanke på att förlägga de fasta batterierna till någon annan plats än Fårösund. Utredningen om förläggningen av de rörliga delarna har nu åstadkommit mycket rabalder. Man kan tvista om, huruvida det var försvarskomm:s avsikt, att dessa rörliga delar skulle förläggas till Fårösund eller ej. Det rörliga artilleriet är nämligen icke avsetts för Fårösunds försvar utan för Gotlands försvar i övrigt. Man kan fråga sig, om det ur försvarets synpunkt är riktigt att förlägga batterier till en plats, för vars försvar de ej äro avsedda. Det är kanske bättre att de förläggas till en mera central plats än Fårösund. Sudergutarna skulle kanske kunna känna sig mera trygga, ifall ofredens stund kommer, om batterierna ligga i Visby än långt ute på norra Gotland.

Från Visby stad har intet initiativ tagits i fråga om förläggningen, men däremot har en förfrågan under hand gjorts, om staden skulle vara villig att ställa mark till förfogande. Själv hade tal. ej någon bestämd uppfattning om den lämpligaste platsen för förläggningen av de rörliga delarna, men många skäl tala mot förläggning till en plats, för vars försvar de ej äro avsedda. Frågan har i mångt och mycket missuppfattats och givits oriktiga proportioner. Någon misshällighet mellan stad och landsbygd bör den ej giva upphov till. I försvarsfrågan bör enighet råda. Skulle man vilja beröva oss de beslutade förstärkningarna kan det vara tid att protestera. Då skola vi resa oss som en man.

Hr. Svensson, Stenkyrka bestred ej vad landshövdingen anfört beträffande riksdagens beslut men ansåg, att detta beslut ej får tolkas så som landshövdingen gjort. Det var visserligen ej så detaljerat, men man måste draga den slutsatsen att såväl försvarskommissionen som riksdagen förutsatt att Fårösund skulle bli förläggningsort för hela kustartilleriet. Det kallades ju Fårösunds kustartillerikår. Försvarskommissionens betänkande framlades ju på sommaren 1935 och då hördes ingen opposition mot kårens förläggning till Fårösund. Det är egendomligt att frågan om förläggningen till en annan plats kommit fram först nu. Tal. framhöll också, att militärbefälhavaren tidigare uttryckt sin glädje över Fårösundsförläggningen.

Dir. Arendt de Jounge, Slite, framhöll, att Fårösund och Slite voro Gotlands bästa hamnar och därför mest hotade i händelse av ofred. Tal. redogjorde för skillnaden mellan de bägge hamnbassängerna och framhöll, att Fårösund som bas för sjö- och flygstridskrafter vore utmärkt. Om Fårösund befästes är det troligt, att ett ev. anfall kommer att riktas mot Slite. Enligt tal:s mening skulle det vara militärbefälhavarens uppfattning, att de rörliga kustbatterierna i främsta rummet skulle avses för Slites försvar. När vi såg att ett erbjudande av tomtmark eventuellt kunde draga med sig förläggning av kåren, ville även vi Slitebor hålla oss framme. Tal. instämde i kravet på att riksdagens beslut skulle omedelbart verkställas.

Riksdagsman K. F. Söderdahl lämnade en förklaring över drätselkammarens och stadsfullmäktiges handläggning av frågan. Inget initiativ från stadens sida men en förfrågan under hand om mark. Tal. hyste ensam om drätselkammarens ledamöter betänkligheter mot markupplåtande. I fall i en framtid kustartilleriet skulle nedläggas, skulle detta skapa svårigheter för staden. Vid kammarens första sammanträde fattades intet beslut i frågan, men då en ny påstötning gjordes uppgjorde ordf. ett förslag till skrivelse med erbjudande om mark, vilken skrivelse cirkulerade bland kammarens ledamöter. Detta skedde samma dag som stadsfullmäktige fattade sitt beslut i frågan. Denna brådskande handläggning av ärendet torde ha givit anledning till den missuppfattningen, att Visby stad skulle ha bedrivit ett skumraskspel för att daga till sig ett nytt och givande skatteobjekt. Tal. ansåg att man borde avvakta de kommande utredningarna, innan man fattade slutlig ståndpunkt i saken.

Förvaltare P.O. Berthon, Bungenäs: I orostider ha vi intet behov av uppskov. Vi vill ha vårt kustartilleri fortast möjligt. Förläggningen av kustartilleriet till Visby ökar risken för bombardemang av staden. Nya kaserner bör byggas så, att risken för luftbombardemang i möjligaste mån elimineras. De bör spridas ut över en relativt vidsträckt terräng och byggas så, att de ej lätt kunna upptäckas från luften.

F. riksdagsman H. Karlström, Mörby: Försvarskommissionens mening var, att kustartilleriet skulle förläggas till Fårösund. Kustartilleriet bör, åtminstone enligt lekmannauppfattning, försvara norra Gotland. För försvar av övriga delar av ön ha vi infanteriet och artilleriet. Tal. interpellerade också militärbefälhavaren om dennes ställning i denna fråga.

Överste Törngren lämnade därefter en del upplysningar. Redan vid 1935 års riksdag beviljades på grund av en mellanpartimotion anslag till ett tungt kustartilleribatteri och ett luftvärnsbatteri vid Fårösund. Detta skedde oberoende av försvarskommissionen och mot den då sittande regeringens vilja. Regeringen tog detta som en fingervisning och äskade vid 1936 års riksdag ytterligare anslag för kustartilleriet vid Fårösund i den ordinarie statsverkspropositionen. Att de rörliga batterierna sedan fördes till kustartillerikåren och icke till artillerikåren berodde på organisatoriska skäl. I yttrande över försvarskommissionens förslag hade översten framhållit att samarbetet mellan Gotlands trupper möjligen skulle kunna föranleda organisatoriska förändringar av detta förslag. Fasta befästningar vid Fårösund möjliggöra en rörligare användning av Gotlands trupper. Enligt tal:s mening skulle det vara olyckligt, om mötet gjorde något förhandsuttalande om lämpligaste sättet för frågans lösning. Ny utredning betyder icke uppskov med försvarsbeslutets verkställighet.

Landstingsman Herman Engström, Slite, raljerade i ett spirituellt och elakt anförande med Visbybornas märkliga förmåga att draga allting till staden, antingen det nu är sockersilos eller kustartilleri. Icke endast militärerna böra bestämma över försvarsförmågorna, även folkets röst bör göra sig hörd. När landshövdingen och militärbefälhavaren säga, att de rörliga batterierna till för Gotlands försvar i övrigt (Fårösund undantaget) så kunde man gå med på det. Men han fann det synnerligen märkvärdigt, att Gotland i övrigt skulle vara detsamma som Visby.

Riksdagsman Th. Gardell: Inget tal i riksdagen om att förläggningen skulle ske på annat ställe än i Fårösund.

Lantbrukaren E. V. Norman, Halla, yrkade på ett uttalande av mötet.  När stadsborna sagt sin mening bör vi landsbor göra detsamma.

Riksdagsman Söderdahl protesterade mot påståendet att stadsborna skulle ha sagt sin mening. Vi böra avvakta utredningarna innan vi fatta ståndpunkt.

F, riksdagsman Karlström yrkade, att ett gemensamt uttalande skulle göras. I detta borde framhållas, att riksdagens beslut snarast skulle verkställas.

Ordf., hr Geselius, uppläste ett förslag till resolution. Landshövding Rodhe förklarade då, att han kunde godkänna det av hr Karlström framlagda förslaget men att han och militärbefälhavaren komme att lämna mötet, ifall det av ordf. upplästa resolutionsförslaget bleve antaget. Detta innehöll enligt tal:s  mening flera oriktiga uppgifter. Sedan mötet beslutat, att en resolution skulle antagas, fingo hrr Per Svensson, Herman Engström, Hugo Karlström och Th. Erlandsson, Bunge, i uppdrag att omredigera det framlagda resolutionsförslaget, som därefter enhälligt antogs av mötet, sedan detta för en stund ajournerats. Att underteckna resolutionen utsågs hrr Herman Engström, G. Gradelius, Hugo Karlström, Per Svensson, f. riksdagsman Th. Hansén, Vamlingbo, arbetsförman Malte Johansson, Bunge, lantbrukaren Reinhold Kahlström, Atlingbo, och köpman G. Stengård, Fårösund. Samma herrar plus f. riksdagsman Arv. Gardell, Endre, utsågos att till stats- och försvarsministrarna överlämna resolutionen.

Sedan ordföranden tackat de närvarande för deras intresse höjdes ett fyrfaldigt leve för fosterlandet och Du gamla, du fria” sjöngs unisont.

Den antagna resolutionen hade följade lydelse:

Gotländska medborgare, talrikt samlade till offentligt möte för att dryfta frågan om förläggningen av Kungl. Gotlands kustartillerikår, fä härmed göra följande uttalande:

Fjolårets riksdag beslöt efter en synnerligen omfattande utredning att i flera avseenden stärka försvarsanordningarna på Gotland. I detta beslut ingick även upprättandet av en kustposition i Fårösund. I enlighet härmed ha Kungl. Marinförvaltningen helt nyligen avlämnat ett förslag med byggnadsplan till kustartillerikårens förläggning vid Fårösund. Härvid har kustartillerichefen framfört en i vissa avseenden avvikande mening och föreslår, utan att anföra andra än ekonomiska skäl, att Kungl. Maj:t måtte anbefalla utredning huruvida och under vilka villkor en förläggning av kåren till Visby kan ske.

Huvudparten av Gotlands befolkning som med glädje mottagit riksdagens beslut, har blivit pinsamt berörd av planerna på att utan några som helst ännu officiellt utgivna skäl få kåren förlagd till en plats, som ligger 57 kilometer från den beslutade kustpositionen och dels av utsikten att genom en ny utredning under dessa ytterst oroliga tider fördröja de beslutade anordningarna till skydd för den del av Gotland, där fientligt angrepp av större betydenhet på grund av hamnförhållandena framförallt och så gott som uteslutande äro att motse.

I följd härav hemställa vi, att upprättandet av kustartillerikåren sker i enlighet med riksdagens på grundvalen av flerårigt och sakkunnigt utredningsarbete fattade beslut och i enlighet med Kungl. Marinförvaltningens i anledning härav framlagda förslag.

Chefen för försvarsstaben

Gotlänningen 12/1 1937

Chefen för försvarsstaben, general O. G. Thörnell, åtföljd av kaptenerna Falk, generalstaben, och Haglund, kustartilleriet, anlände i morse hit och har under dagen besökt Fårösund. Han avreser i afton åter härifrån.

Gotlands infanterikår

Gotlänningen 12/1 1937

Arméförvaltningen har beslutat att från Svea och Göta ingenjörskårers reservförråd till Gotlands infanterikår skola överlämnas 700 par klädesbyxor. Vidare har chefen för arméns centrala beklädningsverkstad fått order att till kåren utlämna 700 vapenrockar och 500 mössor.

Skidkursen för officerare

Gotlänningen 12/1 1937

Sveriges militära idrottsförbund har deltagit i skidkursen för officerare i Storlien 31 januari–7 februari uttagit bl. a. fänrik C. J.O. E. B. Drangel, Gotlands artillerikår.

Gotländskt i statsverkspropositionen

Gotlänningen 12/1 1937

950,000 till kustartillerikårens förläggning.

Försvarsministern har följt arméförvaltningens hemställan och anhållit att riksdagen anvisar två miljoner kronor under nästa budgetår till byggnadsändamål för armén. Av detta belopp avses 150,000 kr. till tyganstalt på Gotland och 485,000 kr. till förrådsbyggnader m. m. för stridsvagnsregementena samt till tillbyggnad av vapensmedja på Gotland.

Vidare har i enlighet med marinförvaltningens och flygförvaltningens önskan begärt 2,5 mill. kr. till byggnadsarbeten för marinen och 6 mill. till sådana arbeten för flyget. Av de 2,5 mill. avses 950,000 kr. till ordnande av förläggning för Gotlands kustartillerikår och 170,000 kr. till fortifikatoriska arbeten i Fårösund.

– Till ordnande av kustartilleriförsvaret på Gotland begär försvarsministern i statsverkspropositionen 212,000 kr. till budgetåret 1937–38.

– Försvarsministern meddelar i statsverkspropositionen att den för Gotlands kustartillerikår avsedde läkaren icke torde komma att bli tillgänglig förrän med ingången av budgetåret 1938–39.cdå behov av den för kåren avsedda sjuksköterskan kan väntas föreligga redan under nästa budgetår, anser han att sjuksköterskan vid den till indragning beslutade skeppsgossekåren i Marstrand bör transporteras till Gotland.

– Med anskaffandet av den för Gotlands kustartillerikår avsedda personalbilen bör tillsvidare anstå.

Gotlands infanteriregemente.

I staten för Gotlands infanteriregemente, vilken benämning den nuvarande Gotlands infanterikår bör erhålla fr. o. m. nästa budgetår, bör enligt försvarsministerns mening upptagas en överste, en major, tre kaptener, fyra löjtnanter, tre fanjunkare, två sergeanter, sju furirer, fem korpraler, sex vicekorpraler och nitton volontärer.

Arvodesbefattningar vid Gotlands trupper.

I statsverkspropositionen upptages ett flertal arvoden och ersättningar åt extra befattningshavare vid Gotlands trupper. Sålunda begäres 234 kr. till juridiskt biträde vid militärbefälet, 300 kr. till uppbördsman vid kronobageriet å Visborgs slätt, 804 till kokerska vid Gotlands artillerikår, 800 till tillsyningsman vid Tofta skjutfält, 720 till tillsyningsman vid byggnader, fästningsverk och fortifikationens förråd i Tingstäde, 660 till kokerska vid bevakningsstyrkan i Tingstäde och 720 kr. till köksbiträde därstädes. Därjämte upptages ett arvode à 1,200 kr. till tillsyningsman vid flygetablissemanget i Fårösund. (Pr. K.)

Gotlands militärförening

Gotlänningen 15/1 1937

Gotlands militärförening sammanträder vid A. 7:s officersmäss lördagen den 30 januari kl. 7 e. m. Därvid hålles föredrag av kaptenen vid I. 18 Möller över ämnet ”Vilka möjligheter föreligga enligt tillgängliga uppgifter för landsättning av trupper från luften?”.

Gotlands infanterikår

Gotlänningen 15/1 1937

Militärbefälhavaren på Gotland har till löjtnant i Gotlands infanteriregementes reserv föreslagit underlöjtnant E. A. G. Åkerman.

Tillstånd att kvarstå

Gotlänningen 18/1 1937

Tillstånd att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder har begärts av chefen för Gotlands artillerikår överste C. G. D Hamilton.

Två kasernunderofficerskurser

Gotlänningen 18/1 1937

Två kasernunderofficerskurser skola förläggas till Stockholm den 4 febr.–13 mars. Såsom elever få kommenderas 23 yngre fanjunkare (styckjunkare) eller äldre sergeanter, därav en ur Gotlands trupper.

Rekryteringsombud

Gotlänningen 18/1 1937

Efter framställning av militärbefälhavaren på Gotland har regeringen förklarat, att hinder icke möter för fanjunkaren i Livgrenadjärregementets reserv, landstormsområdesförvaltaren J. A. Carléns fortsatta anställning såsom rekryteringsombud på Gotland.

Flyget röstar för Fårösund

Gotlänningen 19/1 1937

Flygförvaltningen har förklarat sig ej ha något att erinra mot marinförvaltningens förslag om förläggning av Gotlands kustartillerikår till Fårösund.

Gotländsk deputation hos försvarsministern

Gotlänningen 20/1 1937

Lärbroresolutionen överlämnad.

En deputation från Gotland på sex personer uppvaktade i går försvarsministern statsrådet Janne Nilsson för att framlägga sina synpunkter på förläggningen av kustartillerikåren. Man överlämnade därvid den vid mötet i Lärbro den 7 januari i år antagna resolutionen i frågan. Statsrådet lovade att ta resolutionen under välvillig behandling.

De uppvaktande voro f. riksdagsman Th. Hansén, lantbrukare Per Svensson, landstingsman Herman Engström, arbetsförman Malte Johansson, köpman Gunnar Stengård och agronom Gösta Gradelius.

Strax innan deputationen fick företräde hos försvarsministern inkom flygförvaltningens yttrande över marinförvaltningens förslag, vilket som bekant går ut på, att Gotlands kustartillerikår skall förläggas till Fårösund. Som i går meddelades har flygförvaltningen ej något att erinra häremot.

Beslut i nästa konselj?

– Att flygförvaltningen nu avgivit yttrande över marinförvaltningens förslag att förlägga Gotlands kustartillerikår till Fårösund kan regeringens beslut i frågan väntas inom allra närmaste tiden – eventuellt redan i nästa veckas konselj. Ärendet kommer i varje fall icke att gå på remiss till några flera myndigheter.

En röst för Visby.

– Att flygförvaltningen skulle göra några erinringar mot en förläggning till Fårösund var icke att vänta, förklarar en högre officer vid flygvapnet. För sin personliga del ställer han sig emellertid ganska skeptisk till denna förläggningsort och anser general Wahlmans förslag om förläggning till Visby fullt förklarligt. Särskilt framhåller han svårigheterna att på tillfredsställande sätt ordna officerarnas bostadsförhållanden i Fårösund samt skolgången för officerarnas barn. Att övningsplats och befästningar behövas vid Fårösund är naturlig, förklara denne officer, men detta behöver icke innebära att kustartillerikåren förlägges dit, i all synnerhet som den kommer att förfoga över rörliga batterier. Från Visby till Fårösund kan kåren förflytta sig på några timmar och vid ett fientligt anfall mot Fårösund kan man under alla förhållanden räkna med åtminstone några timmars varsel. En fördel med Visby som förläggningsplats är också att kåren då kommer att ligga i centrum.

Gotlands artillerikår

Gotlänningen 20/1 1937

I Skidfrämjandets skidkurs i Storlien den 31 januari-7 februari deltar såsom elev fänrik Drangel, Gotlands artillerikår.

Det blir Fårösund. Regeringen har nu fattat beslut ang. kustartilleriet

Gotlänningen 22/1 1937

K. m:t beslöt i fredagskonseljen, att kasernetablissementet för Gotlands kustartillerikår, som enligt beslut av riksdagen skall förläggas till Fårösund, skall uppföras på ett område väster om Fårösunds samhälle.

Marinförvaltningen får förvärva erforderlig mark för en kostnad av 39,500 kr.

Vissa byggnader och markområden, som nu tillhöra flygvapnets etablissement i Fårösund, skola överlämnas till marinförvaltningens vård och förvaltning.

Gotlands infanterikår

Gotlänningen 23/1 1937

Arméförvaltningen har antagit av byggmästare Knut Holmberg, Visby, avgivet anbud på uppförandet av garagebyggnad vid Gotlands infanterikår på Visborgs slätt för 32,200 kr.

— Regeringen har avslagit en framställning från fänrik N. E. Hiort, som fått transport från Gotlands infanterikår till Västernorrlands regemente, om flyttningsersättning.

— Major Welander, Gotlands infanterikårs reserv, har beordrats att under tio dagar följa 1937 års inskrivningsförrättningar i Östergötlands inskrivningsområde.

Gotlands artillerikår

Gotlänningen 23/1 1937

Chefen för Gotlands artillerikår har för arméförvaltningen understrukit behovet av fullständigande och modernisering av radioutrustningen för kåren samt även framhållit olägenheterna av att reparationer av denna materiel icke få verkställas på Gotland utan för ändamålet måste översändas till Stockholm. Arméförvaltningen har med anledning härav beslutat att närmare undersöka möjligheterna av att låta verkställa dylika reparationer vid Gotlands artillerikårs tyganstalt.

Krigsrätterna

Gotlänningen 25/1 1937

Advokat Gunnar Kjällman, Visby, föreslås av krigshovrätten till vice auditör vid Gotlands infanterikårs och Gotlands artillerikårs regementskrigsrätter.

Gotlands underofficerssällskap

Gotlänningen 25/1 1937

Gotlands underofficerssällskap hade i lördags (23/1 1937) årsmöte i underofficersmässen å Visborgs slätt under ordförandeskap av fanjunkare B. Gellborn, vice ordförande styckjunkare Hultberg, A. 7, sekreterare fanjunkare Jansson, I. 18, skattmästare sergeant Söderström, A. 7, övriga styrelseledamöter styckjunkare Thimgren, A. 7, vapenhantverkare Elgström och sergeant Tallqvist, I. 18. Revisorer blevo musikfanjunkare Andersson, I. 18, och sergeant Lundgren, A. 7. Till kongressombud valdes fanjunkare Fondelius, I. 18, och styckjunkare Hultberg, A. 7. Efter sammanträdet hölls samkväm.

Flygfält i Roma för 237,500 kr. Bör anläggas snarast möjligt

Gotlänningen 26/1 1937

I och för anläggning av ett flygfält på Roma kungsgård på Gotland hemställa chefen för flygvapnet och flygförvaltningen till k. m:t om förslag till riksdagen om kungsgårdens överförande till flygvapnets förvaltning med undantag av utmarksskiften och fornlämningsområden. Flygfältet ifrågasättes bli utfört såsom statligt beredskapsarbete för en kostnad av 237,500 kr. därav 37,000 kr. under innevarande budgetår. För sistnämnda belopp skulle ett landningsfält anordnas medan flygfältets fortsatta fullständiga utbyggande beräknas kosta 200,000 kr.

Om flygstridskrafterna skola kunna insättas till effektivt försvar av Gotland, måste landningsplatser kunna stå till förfogande inom olika delar av ön, framhåller chefen för flygvapnet. Tillgång till landningsplatser till erforderligt antal utgör vidare en av förutsättningarna för att det lämpliga läge so Gotland i baseringshänseende erbjuder, skall kunna utnyttjas vid flygstridskrafternas spanings- och anfallsverksamhet över Östersjön. I en särskild skrivelse uttalar t. f. chefen för försvarsstaben, att de uppgifter, som vid ett Östersjöområdet berörande krig komma att påvila flygvapnet, medföra krav på en sådan tillgång på flygplatser på Gotland, att behovet icke kan anses tillgodosett allenast genom flygplatserna vid Fårösund och Visborgs slätt, helst som den sistnämnda icke under alla förhållanden kommer att lämpa sig för bombflygförband. Ur försvarsberedskapssynpunkt är det därför av stor betydelse att en förstärkning av landningsmöjligheterna på Gotland kommer till stånd. I betraktande av det nuvarande labila utrikespolitiska läget synes ett uppskov härutinnan icke vara tillrådligt. Verkställda undersökningar har givit till resultat, att det föreslagna området vid Roma kloster är väl lämpat såsom flygplats.

Med hänsyn till att flygverksamheten över och kring Gotland med sannolikhet kommer att taga sin början redan före ett krigsutbrott, måste vissa landningsplatser kunna användas vid behov utan att särskilda förberedande planeringsarbeten dessförinnan måste vidtagas, framhåller chefen för flygvapnet i sin skrivelse. Landningsplatserna vid Fårösund och Visborgs slätt, vilka enligt 1936 års försvarsbeslut skola iordningställas äro icke tillräckliga. Minst en landningsplats är härutöver erforderlig. Med hänsyn till anfallsrisk från sjön bör denna helst ges ett från kusten i möjligaste mån undandraget läge. Av chefen för flygvapnet verkställda undersökningar ha givit vid handen, att lämplig landningsplats skall kunna ordnas vid Roma kloster. Militärbefälhavaren på Gotland har i sitt yttrande över 1930 års försvarskommissions betänkande också uttalat sig för anordnande av flygfält på denna plats.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen anse ur flygvapnets synpunkt synnerligen angeläget, att flygfältet snarast möjligt anlägges. Markområden och byggnader, vilka inte lämpa sig för överflyttning till flygförvaltningen, äro klosterbyggnadsområdet med ruinen av klosterkyrkan jämte vissa ur antikvarisk synpunkt märkliga smärre markområden. Riksantikvarieämbetet torde icke ha något att erinra mot att dessa områden överflyttas till vitterhetsakademiens förvaltning.

Järnvägen Visby–Visborgs slätt

Gotlänningen 27/1 1937

Arméförvaltningen har bifallit en framställning från Trafikaktiebolaget Västerhejde–Visby i likvidation om förlängning tills vidare under 1937 av gällande kontrakt om upplåtelse av järnvägen Visby–Visborgs slätt på enahanda villkor, som gällt under 1936.

A. 7 IF:s årsmöte

Gotlänningen 27/1 1937

A. 7 IF:s årsmöte hölls i går (26/1 1937) i kårens gymnastiksal under ordförandeskap av kårchefen överste C. G. D. Hamilton. Därvid föredrogos vederbörliga berättelser och ansvarsfrihet beviljades den avgående styrelsen av vilken endast ordföranden skulle kvarstå under innevarande år. Förslag till inkomst- och utgiftsstat jämte arbetsplan godkändes efter en mindre ändring. Arbetsplanen upptog bl. a. uttagningstävlingar för triangelmatch mellan K. 1, I. 18 och A. 7, vilken kommer att äga rum i Visby i sommar.

Till styrelseledamöter nyvaldes kapten Bergman, fänrik Drangel, sergeant Hjortdal och furir Frögren med löjtnant Carleson, styckjunkare Thimgren och furir Nyström, den sistnämnde nyvald, som suppleanter. Revisorer blevo kapten Borg och sergeant Nilsson med sergeant Ingmansson och furir Andersson såsom suppleanter.

I de tre sektionerna för resp. allmän idrott, fotboll och annat bollspel samt gotländsk idrott samt militär idrott utsågos sergeanterna Eklund, Lundgren och Söderström till ledare.

Sedan föredragningslistan genomgåtts avslutades mötet med ett anförande av ordföranden, som avtackade den avgående styrelsen och övriga funktionärer samt uttalade förhoppningen om ett framgångsrikt arbete under det kommande året.

Utbildning med luftvärnskulsprutor

Gotlänningen 28/1 1937

Generalstabschefen har föreslagit anordnande av en utbildningskurs i luftvärnskulsprutetjänst vid Karlsborgs artilleri för personal av östra fördelningen och Gotlands trupper 28 februari–24 mars. Till chef och lärare för kursen föreslås kapten lindblad, Karlsborgs artilleri, till lärare kapten Stenberg, Älvsborgs regemente. Som elever föreslås beordrade en kompaniofficer och två underbefäl ur vardera östra fördelningen och Gotlands trupper tillhörande infanteri-, kavalleri-, artilleri- och trängförband.

Kustartillerikåren

Gotlänningen 30/1 1937

Marinförvaltningen i fullt arbete med förberedelserna.

Inom marinförvaltningen pågår arbetet för fullt med uppgörande av ritningar och mätningar för den nya kustartillerikåren vid Fårösund, upplyser chefen för ämbetsverkets fortifikationsavdelning överstelöjtnant von Heijne på T. T:s förfrågan. Sedan detta arbete är färdigt komma ritningarna att överlämnas till regeringen för fastställelse, varefter arbetena komma att lämnas ut på entreprenad. Inga yttre resultat komma alltså att spåras förrän entreprenörer blivit antagna, förklarar överstelöjtnant von Heijne. Med markköpen är heller ingenting klart. Förhandlingarna med markägarna pågå.

Kommunalt arbete för K. A. III.

Vid utbyggande av de planerade kustartillerianstalterna i Fårösund är det enligt marinförvaltningens mening av värde om Bunge kommun på något sätt kunde bidraga med utförandet av lämpligt arbete. Ämbetsverket har därför vänt sig till kommunalnämnden i Bunge med förfrågan huruvida och i vilken omfattning kommunen är villig att bekosta sådant arbete. Såsom lämpliga arbetsobjekt anges väg- och planeringsarbeten, schaktning för rörgravar o. dyl. Arbetena böra komma till utförande under åren 1937–1939 med början hösten 1937.

Gotlands artillerikår

Gotlänningen 30/1 1937

Major Melander, Gotlands artillerikår, har förordnats att den 2–22 februari som tillförordnad chef föra befälet över kåren.

Gotlands infanterikår

Gotlänningen 30/1 1937

Kaptenen i Gotlands infanterikårs reserv A. Törner har fått tillstånd att utan hinder av gällande bestämmelser söka beställning å arméns reservstat.

Värnpliktigeutryckning

Gotlänningen 30/1 1937

Värnpliktigeutryckningen har i dag ägt rum vid infanterikåren, då den s. k. höstgruppen, 96 man, som till största delen varit förlagd på livkompaniet, ryckte ut efter 90 dagars tjänstgöring. Prisutdelning och avtackning i förening med gemensamt korum hölls kl. i morse i gymnastiksalen å Visborgs slätt under befäl av kårbefälhavaren, överstelöjtnant Linde.

Förvaltaren vill ha tjänstebostaden åter

Gotlänningen 30/1 1937

Förvaltaren vill ha tjänstebostaden åter. Förvaltaren vid intendenturkåren M. E. Kolmodin, Visby, har hos regeringen klagat över att arméförvaltningen ogillat hans besvär över att militärbefälhavaren på Gotland uppsagt honom till avflyttning från den av honom bebodda tjänstebostaden och tilldelat denna åt styckjunkare J. E. Pettersson, Gotlands artillerikår.

Inskrivning av värnpliktiga

Gotlands Allehanda 2/2 1937

Till allmänhetens kännedom varder härigenom kungjort, att Konungens befallningshavande i Gotlands län, jämlikt värnpliktslagen den 30 juni 1936, bestämt, att inskrivning av värnpliktiga, tillhörande Visby sjömanshus n:r 236, skall äga rum å sjömanshusombudsmannens expedition å tullkammaren i Visby torsdagen den 25 februari 1937 med början kl. 10 f. m.
Värnpliktig, som av försörjningsplikt önskar befrielse från värnpliktstjänstgöringen, skall vid inskrivningsförrättningen förete intyg av präst i församlingen jämte å landet kommunalnämndens ordförande, i Stockholm fattigvårdsinspektören, i Göteborg fattigvårdsdirektören och i annan stad fattigvårdsstyrelsens ordförande. Värnpliktig, som av annat skäl önskar befrielse, skall förete de handlingar, som kunnat styrka åberopade förhållanden.
Med avseende å gällande bestämmelser i övrigt i fråga om inställelse vid inskrivningsförrättningarna m. m. hänvisas till länskungörelserna (landskansliet Ser. A. N:r 14 1937) samt de inom varje kommun (bland annat å rådhuset i Visby och respektive kommunalrum) uppsatta anslagskungörelser angående samma förrättningar.
Visby i landskansliet den 23 januari 1937.
A. E. Rodhe.
Richard Laurin.

Inskrivning av värnpliktiga

Gotlands Allehanda 2/2 1937

Till allmänhetens kännedom varder härigenom kungjort, att Konungens Befallningshavande 1 Gotlands län, jämlikt värnpliktslagen den 30 juni 1936, bestämt, att inskrivning av värnpliktiga inom nedannämnda rullföringsområden under år 1937 skall äga rum å följande tider och ställen, vid vilka tider såväl inskrivningsskyldiga som ock de redan inskrivna, vilka önska uppskov med tjänstgöring eller ändring i sina värnpliktsförhållanden, skola infinna sig, nämligen:

Värnpliktig, som av försörjningsplikt önskar befrielse från värnpliktstjänstgöringen, skall vid inskrivningsförrättningen förete intyg av präst i församlingen jämte å landet kommunalnämndens ordförande, i Stockholm fattigvårdsinspektören, i Göteborg fattigvårdsdirektören och i annan stad fattigvårdsstyrelsens ordförande. Värnpliktig, som av annat skäl önskar befrielse, skall förete de handlingar, som kunna styrka åberopade förhållanden.
Med avseende å gällande bestämmelser i övrigt i fråga om inställelse vid inskrivningsförrättningarna m. hänvisas till länskungörelserna (landskansliet Ser. A. n:r 15 1937) samt de inom varje kommun (bland annat å rådhuset i Visby och respektive kommunalrum) uppsatta anslagskungörelser angående samma förrättning.
Visby i landskansliet den 25 januari 1937.
A. E. Rodhe.
Richard Laurin.

Militärläkarna

Gotlänningen 2/2 1937

Under förutsättning att läkare kommenderas att tjänstgöra vid årets inskrivningsförrättningar i Gotlands län,  har generalfältläkaren bemyndigat militärbefälhavaren på Gotland att för upprätthållande av sjukvården vid Gotlands trupper träffa avtal med med. lic. N. Bolin för tiden 1—13 mars.

Förvaltaren vill ha tjänstebostaden åter

Gotlänningen 2/2 1937

Förvaltaren vid intendenturkåren M. E. Kolmodin, Visby, har hos regeringen klagat över att arméförvaltningen ogillat hans besvär äver att militärbefälhavaren på Gotland uppsagt honom till avflyttning från den av honom bebodda tjänstebostaden och tilldelat denna åt styckjunkare J. E. Pettersson, Gotlands artillerikår.

Gotlands Nationalbevärings Kvinnoförbund

Gotlänningen 3/2 1937

Gotlands infanterikår

Gotlänningen 4/2 1937

Fänrik Calissendorff tjänstgör såsom gymnastikofficer vid Gotlands infanterikår under tiden för löjtnant Källströms kommendering såsom lärare för signalunderbefälsskolan.

– Tjänstledighet har beviljats löjtnant Keijser t. o. m. den 15 jan.

Värnpliktsinryckning

Gotlänningen 4/2 1937

Värnpliktsinryckning har i dag ägt rum vid infanterikåren. Det var ena hälften av den första omgången av de värnpliktige från västra arméfördelningen, som skola fullgöra uppskjuten repetitionsövning vid infanterikåren. Det var sammanlagt 135 man som ryckte in i dag. Lika många man komma i morgon och båda dagarna komma dessutom tillsammans 10 underbefäl. Dessutom ha i dag hitkommit fanjunkare Almrot, I. 5:s övergångsstat, och sergeant Hedén, I. 4:s reservstat, vilka likaledes skola fullgöra repetitionsövning.

Inskrivningsförrättningar

Gotlands Allehanda 5/2 1937

Inskrivningsförrättningar äga rum med Visby rullföringsområde nr 75 den 4, 5 och 6 mars, Roma ro nr 76 den 1, 2 och 3 rrars, Tingstäde ro nr 77 den 8., 9 och 10 mars samt Hemse ro nr 78 den 11. 12 och 13 mars. Till ordförande i inskrivningsnämderna ha förordnats i Visby och Hemse överstelöjtnant Linde, i Roma översten greve Hamilton samt i Tingstäde major Söderberg. Som biträden åt nämderna förutom rullföringsbefälhavarne ha förordnats regementsläkaren Cassel samt ett sjukvårdsunderbefäl och ett skrivbiträde.

Militärbefälhavaren

Gotlands Allehanda 5/2 1937

Militärbefälhavaren överste G. M. Törngren begagnar sig av tjänstledighet under tiden 5-10 d:s, under vilken tid befälet över Gotlands trupper och militärområde föres av befälhavaren för I 18, överstelötnant Linde.

Militärbefälhavaren

Gotlänningen 6/2 1937

Militärbefälhavaren begagnar sig av tjänstledighet under tiden t. o. m. den 10 dennes och avlämnar därunder befälet av Gotlands trupper och militärområde till befälhavaren för I. 18, överstelöjtnant Linde.

Gotlands trupper

Gotlänningen 6/2 1937

Gotlands trupper. Militärbefälhavaren på Gotland har anhållit om regeringens tillstånd att till den 30 sept. 1938 få förnya förordnandet för löjtnant Grönström att uppehålla befattningen som vapenunderofficer vid Gotlands artillerikår. Vidare vill militärbefälhavaren ha bemyndigande att till den 30 sept. 1940 få förnya förordnandena för löjtnant Nyström som expeditionsunderofficer vid infanterikåren och löjtnant Leion som förrådsförvaltare vid intendenturförrådet i Tingstäde.

- Dr Bolin bestrider läkarvården vid A. 7 och biträder i övrigt sjukvården vid Gotlands trupper enligt stabsläkarens anvisningar under tiden den 1-13 mars, under vilken tid regementsläkare Cassel beordrats som biträde åt inskrivningsnämnderna vid inskrivningsförrättningarna.

Militära arvodesbefattningar

Gotlands Allehanda 6/2 1937

Militärbefälhavaren på Gotland begär hos k. m:t bemyndigande att under ytterligare tre år, räknat från den 1 okt. 1937, förordna löjtnanterna i armen, fanjunkarna i Gotlands infanterikårs reserv Nyström och Lejon att uppehålla befattningen som expeditionsunderofficer vid Matterikårea resp. förrådsförvaltare vid intendenturförrådet i Tingstäde. Samtidigt anhålles om tillstånd att un der ytterligare ett år från 1 okt. förordna löjtnanten i armén, styckjunkaren i Gotlands artillerikårs reserv Grönström att uppehålla befattningen som vapenunderofficer vid artillerikåren.

Från infanterikåren

Gotlands Allehanda 6/2 1937

Soldatafton anordnas i kväll i soldathemmet vid Visborgs slätt, varvid föredrag med skioptikonbilder hålles om Peter Wieselgren och en del av musikkåren medverkar.
Fältskjutning äger rum å norra hällarna onsdagen den 10 febr. hela dagen. Löjtnanterna i förutvarande I. 27:s reserv Grönvall och i kårens reserv Rydberg ha inbeordrats för fullgörande av dem i år åliggande befäls- och repetitionsövning vid kåren under tiden 21 febr.- 29 mars.
Kårchefen har transporterat volontären nr 314 Stenberg till sjukvårdssoldat vid kåren och samtidigt förordnat honom till sjukvårdsvicekorpral i kåren.

Soldatafton

Gotlänningen 6/2 1937

Soldatafton anordnas i soldathemmet i kväll kl. ½ 8 e. m. Därvid förekommer föredrag med skioptikonbilder över ämnet ”Peter Wieselgren”, varjämte en del av infanterikårens musikkår medverkar.

Vid årets inskrivningsförrättningar

Gotlänningen 6/2 1937

Vid årets inskrivningsförrättningar ha som ordförande beordrats vid förrättningarna inom Roma inskrivningsområde överste Hamilton, inom Visby och Hemse överstelöjtnant Linde samt inom Tingstäde major Söderberg. Som biträde åt nämnderna, förutom vederbörande rullföringsbefälhavare regementsläkare Cassel.

Luftvärnskulsprutetjänst

Gotlänningen 6/2 1937

En utbildningskurs i luftvärnskulsprutetjänst för personal ur östra arméfördelningens och Gotlands trupper anordnas i år vid Karlsborgs artilleriregemente. Flygplan med anordning för målbogsering ställes till förfogande från flygvapnet.

En försöksmobilisering

Gotlänningen 7/2 1937

En försöksmobilisering skulle, enligt ett envist rykte, som sedan i måndags (4/2 1937) eller tisdags hörts överallt på Gotland, äga rum i dagarna här på ön. I en version har ryktet t. o. m. gjort gällande, att mobiliseringen skulle gälla årsklassen 1925, vilken skulle inkallas i morgon den 8 januari.

På militärbefälet förklarar man emellertid, att ryktet är alldeles grundlöst och troligen har sin upprinnelse i en del fullt riktiga tidningsuppgifter om helt andra saker, som ha med de gotländska truppförbanden att göra.

Man får sålunda hoppas, att både årsklassen 1925 och alla andra kunna sova lugnt i natt och gå till arbetet som vanligt i morgon bittida.

Dödsfall. Generallöjtnant E. W. Bergström

Gotlänningen 8/2 1937

Generallöjtnant E. W. Bergström

F. d. inspektören för infanteriet, generallöjtnant Erik Bergström, Djursholm, avled i fredags, nära 80 år gammal.

Den avlidne föddes i S:t Lars församling i Östergötland den 5 april 1857, blev officersvolontär vid Andra livgrenadjärregementet 1877 och utnämndes till underlöjtnant vid samma regemente 1878, övergick därefter som underlöjtnant till Gotlands nationalbeväring och blev löjtnant därstädes 1884. General B. blev 1886 stabsadjutant och löjtnant vid generalstaben samt 1891 kapten vid generalstaben och 1896 kapten vid Gotlands infanteriregemente. Efter att 1898 ha avancerat till överadjutant och major vid generalstaben utnämndes han 1902 till överstelöjtnant vid Kalmar regemente och 1904 till överste och chef för Västgöta regemente. 1912 utnämndes general B. till generalmajor och militärbefälhavare på Gotland och 1917 blev han chef för sjätte fördelningen för att 1919 utnämnas till generallöjtnant och inspektör för infanteriet. Han lämnade 1923 tjänsten.

På ett utmärkt sätt utövade general Bergström under världskriget sitt maktpåliggande befäl på Gotland och löste lyckligt den mångfald inveckalde och delikata problem som härunder mötte honom. Hans takt och omdöme sveko icke vid något tillfälle. När han sedan 1917 blev chef för sjätte arméfördelningen ställde neutralitetsskyddets organisation och vidmakthållande i full effektivitet stora fordringar på honom. Under de två och ett halvt år han var arméfördelningschef i Norrland befann han sig så gott som ständigt på resa.

Gotlands trupper

Gotlänningen 8/2 1937

En officer ur militärbefälhavarens på Gotland stab samt en ur vardera Gotlands infanterikår samt Gotlands artillerikår skola såsom elever deltaga i en kurs i bildläsning, som anordnas under tiden 18–27 febr. vid generalstaben.

En utbildningskurs i luftvärnskulsprutetjänst för personal ur Östra arméfördelningen och Gotlands trupperskall anordnas i Karlsborg under tiden 1 till 24 mars. Till kursen skola som elever beordras bl. a. 1 kompaniofficer och 2 underbefäl (om möjligt furirer) ur vardera Gotlands infanteri- och artillerikår. Denna personal skall ha genomgått kulspruteutbildning och om möjligt ha tjänstgjort vid kulspruteförband.

Lyckat lottasamkväm. Föredrag om gasskydd av kapten F. Jakobsson

Gotlänningen 8/2 1937

Gotlands nationalbevärings kvinnoförbund hade i går kväll å Arbetareföreningens lokal anordnat ett samkväm, vilket lockat så mycket folk, att stora salen visade sig otillräcklig att taga emot alla.

Man vill gärna instämma med förbundsordföranden grevinnan Ebba Hamilton, då hon i sitt hälsningsanförande uttalade sin stora glädje över att så många kommit tillstädes, och då särskilt gladde sig över det stora inslaget från allmänhetens sida. Främsta punkten på programmet var ett föredrag om gasskydd av kapten T. Jakobsson, efter vilket samaritutbildade lottor demonstrerade bärande av skyddsdräkt och gasmask samt anläggande av förband. Kunskap om stridsgaserna och bästa sättet att skydda sig mot dem är – tyvärr – utan tvivel en mycket viktig faktor i varje människas utbildning. I en tid som vår måste man alltid räkna med kriget som en nära förestående företeelse, och ingen får gå och inbilla sig att vi i Sverige nästa gång kunna komma att slippa lika lindrigt undan som under världskriget. Krigförande makter bruka som bekant ej sky några medel för att så snabbt som möjligt söka tillkämpa sig segern, och vi våga ej lita på att ingångna föredrag komma att hållas. Frågan att på bästa sätt söka skydda sig och andra mot giftgaser är därför nu mera aktuell än kanske någonsin förut.

Det var dock ej endast om stridsgaser som samkvämet kom att röra sig, ty lottorna hade på ett utmärkt sätt förstått att förena det allvarliga och nyttiga med det underhållande och nöjsamma. Programmet bjöd sålunda även på deklamation, sång, musik samt teater, och sist av allt blev det tillfälle att samlas kring kaffe- och teborden och under gemytligt samspråk dryfta vad man sett och hört under kvällens lopp.

Grevinnan Hamilton erinrade i sitt hälsningsanförande om lottornas tioårsjubileum förra året, om riksmötet i Östersund, där Gotlandskontingenten var den relativt största, och i samband därmed om resan till Åre och Storlien, samt sist om under det gångna året hållna kurser i samarit, och gasskyddstjänst, sjukvård, kokvagnskunskap m. m. I de allvarliga tider vi nu leva har samaritvården blivit en mycket viktig sida i vårt arbete, sade tal. som även pekade på utbildningen av telefonister för krigstjänstbruk. Lottornas omfattande uppgifter i såväl fred som ofred betonades, och tal. framhöll, att liksom Tyskland under världskriget blev isolerat och helt måste lita till sig självt, så kan fallet även bli med Gotland under ett krig. Ett mycket stort ansvar kommer därvid att falla på kvinnorna. Tal. erinrade till slut om det viktiga samarbete, som bedrives mellan lottarörelsen och Röda korset.

Efter förbundsordförandens hälsningstal sjöngs unisont fröken Gerda Fröbergs lottasång, varefter fru Hildur Löf fick skörda livligt bifall för några dikter, vilka hon framförde till musikackompanjemang av musikdir. Friedrich Mehler. Härefter följde kapten Jakobssons föredrag.

Kapten Jakobsson erinrade till en början om betydelsen av det civila luftskyddet samt framhöll, att man under världskriget i Tyskland genom lämplig undervisning gasskyddstjänst så småningom lyckades nedbringa offren för gaserna till en tiondel mot under den första tiden, då man stod så gott som oförberedd. Tal. framhöll så betydelsen av att organisera hjälpplatser samt ha tillgång till läkare och samariter. Förhållandena beträffande gasskyddet äro ännu så länge mycket dåliga i vårt land, nödiga åtgärder ha ännu endast i ringa utsträckning vidtagits av myndigheterna. Under sådana förhållanden är det synnerligen glädjande, att lottarörelsen ställt sig i det civila luft-och gasskyddets tjänst. Kapten Jakobsson erinrade vidare om att enligt länsstyrelsens plan skola hjälpplatser anordnas i de större orterna här på ön.

I fortsättningen redogjorde tal. för olika slag av stridsgaser, deras farlighetsgrad, förmåga att sprida sig samt hur man bäst bör skydda sig mot dem. Förutom de tårretande gaserna nämnde tal.  de nervretande och kvävande. Farligast äro de sistnämnda. Längst uppehöll sig tal. vi den gas, som mest låtit tala om sig, nämligen senapsgasen, erinrade om dess utbredningsförmåga och hur man genom lämplig klädsel (gummikläder, cellophanöverdrag) kan skydda sig mot densamma, men också hur försåtlig den kan vara, då man ofta ej förrän långt efter märker att man kommit i beröring med den. Vidare påpekades hur man bäst (med klorkalk m. m.) kan oskadliggöra gasen. Beträffande skyddet mot stridsgaserna framhöll tal. även den nu så aktuella frågan här i Visby om byggande av skyddsrum. Tal. hoppades livligt på en positiv lösning.

Kapten Jakobsson demonstrerade därefter några olika typer av gasmasker samt redogjorde för indikeringsväskans innehåll och sättet för detsamma användande. Han nämnde också, att gasmasker tillverkas i olika storlekar så att var och en kan prova ut den storlek han eller hon behöver. Gasmasker finnas för barn. Sist framhöll tal., att om blott en gasskadad kommer under behandling i tid, behöva följderna ej alls bli så svåra som många inbilla sig.

Efter föredraget demonstrerade samaritutbildade lottor hur skyddsdräkter och gasmasker skola bäras samt hur förband skola anläggas.

Efter föredraget och demonstrationen togs en kort paus, varpå programmet fortsatte med fru Anna Lagergren-Norström, ackompanjerad av dir. Mehler, sjöng en aria ur operan Aida av Verdi, för vilket hon belönades med blommor och kraftiga applåder. Så följde en enaktare, ”En fridens förmiddag”, vars handling försiggår i en landstormsfamilj i våra dagar. Den propaganda den gjorde för landstorms- och lottarörelsen serverades på ett smakligt och synnerligen underhållande sätt, och publiken var synnerligen belåten, road och tacksam. Sist intogs, som förut nämnts, kaffe, te och smörgåsar under angenämt samspråk.

Lottorna äro välkomna med flera samkväm av detta slag.

Grip.

Inskrivningsförrättningarna

Gotlands Allehanda 10/2 1937

Marinöverläkaren föreslår hos k. m:t. att såsom biträde vid årets inskrivningsförrättningar beordras marinläkaren av första graden Kjellner för bl. a. Visby sjömanshus.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 10/2 1937

Föredrag om Gotlands fornminnen hålles i eftermiddag å infanterikåren. Furir 1/3 von Schulman vid I 18 beordras till tjänstgöring vid I 2, fästningsbataljonen, under tiden 1 april - 30 maj med inryckning vid Vaxholms fästning den 1 april.
Till en kurs i bildläsning ha från Gotlands trupper kommenderats kapten Jeppson från I 18 och major Melander från A 7. Inryckning äger rum i generalstaben den 18 febr. och utryckning den 27 febr.
Till en utbildningskurs i luftvärnskulsprutetjänst ha som elever kommenderats från I 18 kapten Brodin samt furirerna 16/2 Sporre och 24/2 Erixon. Inryckningen äger rum den 1 mars vid A 9 i Karlsborg och utryckning den 24 mars.
Från I 18 utrycka den 21. d:s 21 värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven.
Samövningar mellan 1 övningsbatteriet A 7 och II bataljonen av I 18 äga rum dels den 19 d:s under major Söderbergs befäl, dels den 25 —26 d:s under ledning av överstelöjtnant Linde.
Befälet över A 7 föres den 18 - 22 d:s av kapten av Wetterstedt.

Befälet över Gotlands artillerikår

Gotlänningen 10/2 1937

Befälet över Gotlands artillerikår fördes den 18–22 ds av kapten af Wetterstedt.

Samövningar med A. 7 och I. 18.

Gotlänningen 10/2 1937

Samövningar mellan första övningsbatteriet vid artillerikåren och andra bataljonen vid infanterikåren komma att äga rum dels den 19 ds under major Söderbergs ledning, dels den 25–26 (hemkomst den 27) ds under överstelöjtnant Linders ledning.

Till en utbildningskurs i luftvärnskulsprutetjänst

Gotlänningen 10/2 1937

Till en utbildningskurs i luftvärnskulsprutetjänst ha beordrats såsom elever kapten Brodin och furirerna Sporre och Erixon. Gotlands infanterikår. Inryckning äger rum vid A. 9, Karlsborg, den 1 mars och utryckning den 24 i samma månad.

Till en kurs i bildläsning

Gotlänningen 10/2 1937

Till en kurs i bildläsning ha som elever av resp. kårchefer beordrats major Melander, Gotlands artillerikår, och kapten Jeppsson Gotlands infanterikår. Inryckning till kursen, som hålles i generalstabens lokaler, äger rum den 18 febr. och utryckning den 27 samma månad.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 12/2 1937

För andra omgången av de värnpliktiga, vilka i febr. - mars skola fullgöra repetitionsövning vid I 18 och A 17 har nu befäl förordnats. Vid I 18 tjänstgör major Söderberg som bataljonschef med kaptenerna på övergångsstat Möller och Råberg som kompanichefer. Till tjänstgöring vid I 18 ha vidare kommenderats officerare och underofficerare i reserven, nämligen löjtnanterna Charpentier I 11, Rydberg I 18 och Grönvall I 27, underlöjtnanterna Cassel 14 och Nora I 9, fanjunkare Carlherth I 5 (övergångsstat) samt sergeanterna Roslund I 2, Jonsson 10, Sundholm 113 och Nordin I 14. Till batterichef för de inryckande värnpliktiga vid A 7 har kapten Hambn beordrats, varjämte följande reservpersonal dit inkallats, nämligen fänrik Sundberg A 1, sergeanterna Rosén A 1, Lange och Persson A 6 samt Ekeklint A 7.
- Löjtnant Fredriksson har nu även beordrats till förut omtalad kurs i bildläsning vid generalstaben.

Örlogsbesök

Gotlands Allehanda 12/2 1937

Kl. 3 i eftermiddag inlöpte här svenska flottans minsvepare Styrbjörn och Starkodder, som komma att kvarligga här till måndag.

Under militärbefälhavarens ledning

Gotlänningen 13/2 1937

Under militärbefälhavarens ledning äger krigsspel rum i I. 18:s ordersal den 18 och 23 febr. för att fortsätta under senare delen av mars månad. Som deltagare har beordrats ur militärbefälet stabschefen, fortifikationsofficeren, stabsintendenten och adjutanten; ur I. 18 kårbefälhavaren, major Söderberg, kaptenerna Sellergren, Lindeborg, Löwenborg och Möller, löjtnanterna Steffen, Keijser och Runeborg samt fänrikarna Calissendorff och Hiort samt ur A. 7: kårchefen (ej 18/2). Kaptenerna af Wetterstedt, von Zweigbergk, von Koch och Borg, löjtnant Steffen och fänrik Drangel

Gotlands trupper

Gotlänningen 13/2 1937

Under militärbefälhavarens ledning äger krigsspel rum i I. 18:s ordersal den 18 och 23 febr. för att fortsätta under senare delen av mars månad. Som deltagare har beordrats ur militärbefälet stabschefen, fortifikationsofficeren, stabsintendenten och adjutanten; ur I. 18 kårbefälhavaren, major Söderberg, kaptenerna Sellergren, Lindeborg, Löwenborg och Möller, löjtnanterna Steffen, Keijser och Runeborg samt fänrikarna Calissendorff och Hiort samt ur A. 7: kårchefen (ej 18/2). Kaptenerna af Wetterstedt, von Zweigbergk, von Koch och Borg, löjtnant Steffen och fänrik Drangel.

Läkarvården vid Gotlands trupper

Gotlänningen 13/2 1937

Militärbefälhavaren på Gotland har bemyndigats för tillgodoseendet av läkarvården vid trupperna under inskrivningsförrättningen på Gotland i år träffa avtal med med. lic. N. Bolin, Visby, för tiden 1-13 mars.

Karl Gustaf stads gevärsfaktori

Gotlänningen 13/2 1937

Regeringen har medgivit att löjtnant J. K. E. Gårdman, Gotlands infanterikår, får kommenteras till Karl Gustaf stads gevärsfaktori under tiden 26 februari – 29 mars.

Löjtnant Gårdman har vidare beordrats till Rosersberg såsom repetitör i teknik.

Gotlands infanterikår

Gotlänningen 13/2 1937

Kårchefen har fr. o. m. den 16 februari entledigat kapten Jeppsson såsom regementskvartersmästare, föredragande i inskrivningsexpeditionen, rekryterings-, civilanställnings-, och arkivofficer och i hans ställe placerat kapten Lindeborg. Kapten Jeppsson har beordrats t. v. till tjänstgöring vid kårstaben.

Vid övningskompaniet på Rosersberg

Gotlänningen 13/2 1937

Vid övningskompaniet på Rosersberg blir en av plutoncheferna löjtnant Wijkmark, Livregementets grenadjärer, och som plutonchefens företrädare skall sergeant Haglund, Gotlands infanterikår, tjänstgöra.

Kronan ersätter förlusten

Gotlänningen 13/2 1937

Regeringen har tillerkänt en avliden fiskares i Västergarn dödsbodelägare 140 kr. för förlust av fiskeredskap.

Från artillerikåren

Gotlands Allehanda 17/2 1937

Till en utbildningskurs i luftvärns-kulsprutetjänst vid A. 9 med inryckning den 1 mars och utryckning den 24 mars ha från A. 7 beordrats som elever kapten Borg samt furirerna 30/1 Jakobsson och 29/1 Östberg. Till en hovslagarekurs med inryckning å veterinärhögskolan i Stockholm den 3 maj och utryckning den 28 augusti har från A. 7 beordrats som elev konstapel 14/3 Lindahl.

Från infanterikåren

Gotlands Allehanda 17/2 1937

Under överstelöjtnant Lindes ledning äger en övning rum den 19 d:s. I denna deltaga II bataljon, specialkompaniet med volontärsoldatskolan och infanterikanontroppen. Under andra omgångens repetitionsövningar ha placerats följande hit inkallade officerare och underofficerare i reserven: på 5 kompaniet som chef kapten Möller I. 18 (övergångsstat), löjtnanterna Grönvall I. 27 och Charpentier I. 11, underlöjtnant Cassel I. 4, sergeanterna Nordin I. 14 och Jonsson I. 10 samt på 7 kompaniet som chef kapten Råberg I. 18 (övergångsstat), löjtnant Rydberg I. 18, underlöjtnant Norén I. 9 samt sergeanterna Roslund I. 2 och Sundholm I. 13. Fanjunkare Carlherth I. 5 övergångstat har placerats på bataljonsstaben.  Furir von Schulman kommendering till I. 2 fästningsbataljonen i Vaxholm har ändrats till 20 mars 20 maj. Soldatafton anordnas i Soldathemmet vid Visborgs slätt den 19 d:s kl. 19,30, varvid kyrkoherde Söderberg håller föredrag över ämnet: Våra njutningsmedel, deras bruk och missbruk. Del av musikkåren medverkar.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 19/2 1937

Tjänstledighet har beviljats löjtnant Fredriksson under tiden 28 d :s  4 mars. Gotlands truppers officersförening har sitt första ordinarie sammanträde i A 7:s officersmäss den 13 mars. Gotlands militärförening sammanträder den 13 mars kl. 19, varvid kaptenen vid. I 1, friherre von Stedingk håller föredrag över ämnet: Bilder från Sovjetunionens röda armé, kort överblick över organisation, utrustning och taktik med balloptikonbilder. Kaptenen vid I 18 Lindeborgs kommendering som kassakontrollant vid militärbefälets kassaförvaltning upphör den 4 mars, och som kontrollant från och med den 5 mars har förordnats kaptenen vid I 18 Jeppsson.

Skarpskjutning

Gotlands Allehanda 19/2 1937

Skarpskjutning kommer att äga rum å Tofta skjutfält: dels den 22-23 dennes kl. 10,0016,00 fältskjutning med eldhandvapen och kulsprutor, dels den 2-4 mars kl. 10,00-16,00 med artilleripjäser. Allmänheten uppmanas att icke passera skjutfältet, då en svart kula är hissad å masten på Semaforhöjden å södra delen av fältet, samt att icke taga befattning med möjligen påträffade ammunitionseffekter. Anmälan om påträffade ammunitionseffekter lämnas till målavdelningen i Nasume eller till kårexpeditionen i Visby tel. 397. Visby den 9 februari 1937. tf. CHEFEN FÖR KUNGL. GOTLANDS ARTILLERIKÅR.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 20/2 1937

Till plutonchefs ställföreträdare vid skjutskolans övningskompani på Rosersberg 23 mars-31 aug. har från I 18 beordrats sergeant Haglund medan till underbefäl vid kompaniet under samma tid beordrats furiren 3/K Lindell. Under tiden 27 febr.-24 mars, då kapten Brodin är kommenderad till luftvärnskulsprutekurs tjänstgör löjtnant Malmgren såsom befälhavare för I 18:s kulsprutekompani. A 7:s första övningsbatteri utför övningar på Tofta skjutfält den 22-23 d:s, då samtidigt I 18 har fältskjutningar där ute.

Reservister från fastlandet till I 18

Gotlands Allehanda 20/2 1937

K. m:t har genom på fredagen utfärdad generalorder bestämt, att ett antal reservofficerare från truppförband i Småland och Östergötland skola vid Gotlands infanterikår fullgöra dem för tvåårsperioden 1937-38 åliggande tjänstgöring. Den 22 aug. skola sålunda vid infanterikåren inställa sig följande officerare i Livgrenadjärregementets reserv, nämligen löjtnanterna Kindberg och Hallendorff, underlöjtnanterna Danckwardt-Lillieström och Valentin samt fänriken frih. Funck. Den 1 sept. skola vid kåren inställa sig kaptenen i Kronobergs regemente, löjtnanten på övergångsstat vid regementet Wadensten och fanjunkaren i Jönköpings-Kalmar regemente, sergeanten på övergångsstat vid regementet Setterling.

Transport till Gotlands infanterikår

Gotlands Allehanda 20/2 1937

Fanjunkaren i Kronobergs regemente B. A. L. Carlsson, Karlskrona, anhåller hos k. m:t om transport till fanjunkarebeställning vid Gotlands infanterikår eller Hallands regemente under förutsättning att ersättning för flyttningskostnad utgår av statsmedel.

Arbetena forceras i Fårösund. Kustartilleriets byggnader kunna påbörjas i vår

Gotlands Allehanda 22/2 1937

Enligt vad Gotlands Allehandas stockholmsredaktion inhämtat, torde arbetena med uppförandet av vissa anläggningar för den nya kustartilleriförläggningen vid Fårösund kunna igångsättas på våren eller försommaren. Chefen för marinförvaltningen, amiral Harald Åkermark, upplyser på förfrågan, att förarbeten pågå och att representanter för verket sedan ett par veckor tillbaka befinna sig på ort och ställe. Underhandlingar pågå nu om förvärv av mark, som inte tillhör kronan men som behöver tagas i anspråkför ändamålet. Sedan k. m:t beslutat, att kustartilleriet skulle förläggas till Fårösund har marinförvaltningen detacherat viss personal för att utföra mätningar m, å de områden vid Fårösund, där man planerar olika anläggningar, upplyser amiral Åkermark. Utstakningar pågå för närvarande och inom marinförvaltningen bedrives dessutom arbeten med uppgörande av ritningar för anläggningar m. m. Så snart förhandlingarna om markköpen avslutats och övriga förarbeten äro klara, kan man börja tänka på byggnadsarbetenas igångsättande. Vi ha forcerat vårt arbete så mycket som möjligt, framhåller amiralen. Sedan, kommer förläggningen att utbyggas succossivt. Alla arbeten kunna ju inte påbörjas i år, då anslag endast beviljats för vissa arbeten som i första hand skola komma till utförande. Härvidlag har man att följa den plan som godkänts av riksdagen.

Arbetsledningen vid kasernbygget. Fortifikationsofficeren hos militärbefälet på Gotland synes icke kunna tagas i anspråk i sådan utsträckning, som erfordras för ledandet av byggnadsarbetena i Fårösund. Det torde därför vara oundgängligen nödvändigt att anställa särskild personal för ändamålet. Chefen för fortifikationen har meddelat att överstelöjtnanten vid fortifikationen, H. Jungstedt kan ställas till förfogande från 1 april. Överstelöjtnant Jungstedt, som förklarat sig villig därtill, skulle då kommenderas att tjänstgöra i Fårösund som arbetsledare. Denne lär emellertid komma att avgå ur aktiv tjänst den 1 oktober i år, och torde frågan om arbetsledarebefattningen efter nämda tidpunkt böra ordnas genom anställande mot skäligt arvode av lämplig pensionerad fortifikationsofficer - eller om lämplig sådan officer ej kan anskaffas - annan person. En av de tre underofficerare ur fortifikationen, som efter 1 juli i år äro avsedda att placeras i Karlskrona fästning, kan tillfälligtvis under nybyggnadsperioden överflyttas till Fårösund för att tillgodose det trängande behovet av personal där.

Armén bygger för miljoner. Armförvaltningen är f. n. sysselsatt med att utarbeta en stor byggnadsplan som följd av den nya försvarsordningen. Det gäller uppförande landet runt av kaserner, förrådsbyggnader m. m. enligt 1936 års härordning och om någon månad kommer förslag att underställas regeringen för fastställelse. För ändamålet har anslagits 2 milj. kr. och ytterligare 2 milj, torde bli erforderliga. Förarbetena ha pågått inom arméförvaltningen ända sedan i höstas. Tiden har upptagits av studie-, planerings- och ritningsarbeten, utredningar och förhandlingar. Det gäller inte bara byggnadsarbeten vid redan befintliga truppförband i olika delar av landet utan även uppförande av nya militära anläggningar och kompletterande anläggningar, bl. a. i Kristianstad, Ystad, Hälsingborg, Linköping, Jönköping, Eksjö, Karlsborg, Östersund, Boden, för tygstationen vid Gotlands artillerikår etc.

En särskild studiedelegation har varit nere i Tyskland och man ämnar i den mån det visar sig lämpligt utnyttja teknikens senaste landvinningar på området. I byggnadstekniskt avseende skall det alltså bli fullt tidsenliga anläggningar men åtgärderna mot luftangrepp få naturligtvis genomföras med hänsyn till de lokala förhållandena. På en plats, där det redan ligger större militära komplex, är givetvis inte mycket vunnet med att en ny kasern uppdelas på ett flertal smärre byggnader, vilket avsevärt ökar byggnadskostnaderna. På andra håll återigen kan det vara mycket lämpligt med speciella arrangemang mot luftangrepp och även depåerna komma att ägnas omsorg med tanke på luftskyddet.

Flygfältet vid Roma kloster

Gotlands Allehanda 23/2 1937

Flygfältet vid Roma kloster. Inga medel kunna nu påräknas till dess iordningsställande. Frågan om anordnandet av ett flygfält vid Roma kloster har nu av försvarsministern underställts jordbruksministerns prövning, ifråga om dispositionen av området ifråga. Försvarsministern anför att bifall till flygförvaltningens framställning om anvisande av erforderligt belopp till flygfältets utbyggande från arbetslöshetsmedel icke lär vara att vänta. Ej heller lära andra medel kunna ställas till förfogande för ändamålet. Försvarsministern ifrågasätter därför lämpligheten av att åtgärder nu vidtas för att överflytta egendomen från domänstyrelsen till flygstyrelsens förvaltning. På andra sidan synes föreligga ett intresse att tillskapa förutsättningar för att - om anslagsfrågan längre fram kan ordnas och frågan om anläggandet av ett flygfält vid Roma kloster då alltjämt är aktuell - kunna utan större omgång verkställa den överflyttning av egendomen till flygvapnets förvaltning, som kan anses vara önskvärd. Detta lär bäst kunna tillgodoses på så sätt, säger försvarsministern, att sedan det i nu löpande arrendeperioden utgår den 14 mars i år, fastighetens utarrenderande sker antingen endast för kortare tid, exempelvis ett år i sänder eller också för längre tid men med förbehåll om arrendets frånträdande för nu angivna ändamål.

Spökflygare över Gotland?

Gotlänningen 23/2 1937

Till Gotlänningen inrapporteras att man under några av de senaste dagarna sett starka strålkastareljus uppe i luften. Bl. a. hade några patienter på lasarettet i torsdags (18/2 1937) kväll observerat ett kraftigt strålkastareljus, som förflyttade sig i västlig riktning. I lördags kväll (20/2 1937) lära några personer ha sett en flygmaskin som gått i samma riktning.

Enligt av vad man på militärbefälet uppger har man sig inte bekant att några militära flygövningar f. n. pågå i våra trakter, varför det således är uteslutet att de passerande flygmaskinerna skulle vara svenska militärplan. Vad det varit för flygmaskiner är inte så gott att säga, men det ju inte alldeles otroligt att det är samma flygmaskin, som varit synlig på olika håll i Sverige under den senaste tiden och som under namn av spökflygaren åstadkommit så mycket rabalder.

Flygfältet vid Roma kloster

Gotlänningen 23/2 1937

Frågan om anordnandet av ett flygfält vid Roma kloster har av försvarsministern underställts jordbruksministern prövning ifråga om dispositionen av området ifråga. Försvarsministern anför ett bifall till flygförvaltningens framställning om anvisande av erforderligt belopp till flygfältets utbyggande från arbetslöshetsmedel icke lär vara att vänta. Ej heller lära andra medel kunna ställas till förfogande för ändamålet. Försvarsministern ifrågasätter därefter lämpligheten av att åtgärder nu vidtas för att överflytta egendomen från domänstyrelsens till flygstyrelsens förvaltning.

På andra sidan synes föreligga ett intresse att tillskapa förutsättningar för att – om anslagsfrågan längre fram kan ordnas och frågan om anläggandet av ett flygfält vid Roma kloster då alltjämt är aktuell – kunna utan större omgång verkställa den överflyttning av egendomen till flygvapnets förvaltning, som kan anses vara önskvärd. Detta lär bäst kunna tillgodoses på så sätt, säger försvarsministern, att sedan den nu löpande arrendeperioden utgår den 14 mars i år, fastighetens utarrenderande sker antingen endast för kortare tid, exempelvis ett år i sänder, eller också för längre tid men med förbehåll om arrendets frånträdande för nu angivna ändamål.

Pension till f. d. båtsmän

Gotlands Allehanda 24/2 1937

Statskontoret tillstyrker hos k. m:t ansökningar om pension från nio f. d. båtsmän, däribland båtsmännen vid Gotlands 1:a kompani nr 85 Anders Hallström, Vänge, och nr 104 Spelare (L. P. Enkvist), Väte.

Från infanterikåren

Gotlands Allehanda 24/2 1937

K. m:t har bestämt att kommenderingen av fänriken i Livgrenadjärregementets reserv Funck att tjänstgöra vid Gotlands infanterikår till sommaren, skall inhiberas. Furiren i kåren 16/K Nilsson, som beviljats avsked, inträder som vicekorpral i kårens reserv. De värnpliktiga, som tillhöra västra arméfördelningen och för närvarande fullgöra repetitionsövning vid kåren, utrycka den 1 och 2 mars. Nästa grupp om c:a 275 man inrycker på Visborgs slätt den 3 och 4 mars. De som icke tilldelats yrkeskompaniet fördelas på 5 och 7 kompanierna. Den 6 mars mottager kårbefälhavaren de nyinryckta vid en högtidlighet i gymnastiksalen, varvid musikkåren medverkar och gudstjänst hålles. Övningar utom förläggningsorten bedrivas 25 och 26 d:s. I desamma deltaga II bataljonen, specialkompaniet samt ett batteri från A 7.

Gotlands trupper

Gotlänningen 24/2 1937

Utryckning för de värnpliktiga tillhörande västra arméfördelningen, som f. n. fullgöra repetitionsövning vid Gotlands infanterikår, sker resp. 1 och 2 mars. Som hemföringsbefälhavare för de båda grupperna till Herrljunga och Göteborg ha beordrats kaptenerna Löwenborg och Möller. För de den 3 och 4 mars inryckande värnpliktiga från samma arméfördelning ha som hämtningsbefälhavare beordrats kaptenerna Jeppsson och Löwenborg. Grupperna hämtas i Falköping.

Värmeanläggningen i I. 18:s garage

Gotlänningen 24/2 1937

Arméförvaltningen har antagit ett anbud av firman Vatten & Värme i Visby på utförande av en värmeanläggning i Gotlands infanterikårs garagebyggnad. Militärbefälhavaren har anmodats att avsluta kontrakt med firman i enlighet med anbudssumman som slutar på 4,325 kr.

Garagebyggnaden å Visborgs slätt

Gotlands Allehanda 25/2 1937

Arméförvaltningen har antagit av firman Vatten & Värme i Visby avgivet anbud att för 4,825 kr. utföra vatten-, avlopps- och värmeledningar i garagebyggnaden vid Gotlands infanterikår. Anbud förelågo i övrigt från tre firmor i Visby, Linköping och Stockholm. I samband med arbetets utförande har militärbefälhavaren fått 400 kr. för oförutsedda utgifter.

Förplägnadsanstalten i Tingstäde

Gotlands Allehanda 25/2 1937

Militärbefälhavaren på Gotland anhåller hos k. m:t om bemyndigande att förnya förordnandet för löjtnanten i armén, fanjunkaren i Gotlands infanterikårs reserv J. T. Karlsson såsom uppbördsman vid förplägnadsanstalten i Tingstäde för tiden 1 juli 1937-30 sept. 1940. Enligt militärbefälhavarens mening är Karlsson synnerligen lämplig för befattningen. (P.)

Generalstaben

Gotlänningen 27/2 1937

Löjtnant von Döbeln, Gotlands artillerikår, skall från den 15 april under ett år vara aspirant vid generalstaben.

Gotlands trupper

Gotlänningen 27/2 1937

Som elev i en utbildningskurs i luftvärnskulsprutetjänst har beordrats kapten von Koch i stället för kapten Borg, båda Gotlands artillerikår.

Styckjunkare N. V. Lagerström, Gotlands artillerikår, har beviljats avsked med pension från den 1 april. Till styckjunkare vid kåren har från samma dag förordnats styckjunkaren i kåren, sergeanten J. J. W. Pettersson.

Som hämtningsbefäl för andra omgången värnpliktiga till artillerikåren från västra arméfördelningen har beordats fänrik Sundberg, transportbefälhavare, och sergeant Ekeklint. Som chef för andra övningsbatteriet har beodrats kapten Hambn med styckjunkare J. L. Pettersson som adjutant. Vidare ha beodrats till första batteriet fänrik Sundberg, A. 1:s reserv, Lange, A. 6:s reserv, och Ekeklint, A. 7:s reservstat, samt furirer från A. 1, A. 4 och A. 6.

Den 3 d:s inryckta värnpliktiga  utrycka den 6 mars efter fullgjord repetitionsövning.

Infanterikåren

Gotlänningen 1/3 1937

Kårchefen har beviljat avsked för fr. o. m. den 1 nästkommande april åt förrådsvaktmästaren J. N. T. Cedergren med skyldighet för Cedergren att inträda i kårens reserv.

Till förrådsvaktmästare fr. o. m. den 1 april 1937 har konstituerats förrådsmannen vid kåren Ivar Alfred Johansson.

Luftvärnsövningar vid artillerikåren

Gotlänningen 1/3 1937

Chefen för flygvapnet har efter framställning av chefen för generalstaben hemställt att ett flygplan med utrustning för målbogsering skall ställas till militärbefälhavarens på Gotland förfogande den 3-5 mars för luftvärnsövningar vid Gotlands artillerikår.

Officerare vilja ha flygutbildning

Gotlänningen 1/3 1937

Följande officerare ha hemställt om om särskild flygutbildning: fänrik N. E. Hiort, Gotlands infanterikår, fänrik B. A:son Drangel och löjtnant  P. V. Steffen, Gotlands artillerikår.

Flygplan med utrustning för målbogsering

Gotlänningen 1/3 1937

Ett flygplan med utrustning för målbogsering skall under tiden 3-5 mars ställas till militärbefälhavarens för Gotland förfogande för luftvärnsartilleriskjutning med förband ur A. 7.

Gotlands artillerikår

Gotlänningen 1/3 1937

Militärbefälhavaren på Gotland tillstyrker i likhet med kårchefen en framställning av konstapeln i Gotlands artillerikårs reserv Tor Berg, Umeå, att bli inkallad till frivillig tjänstgöring vid kåren från den 27 juli.

Repetitionsmötet bör fullgöras

Gotlänningen 3/3 1937

Arméfördelnings- och regementscheferna avstyrka en ansökan  av furiren i Hälsinge regementes reserv F. J. A. Eklund, Visby, att bli befriad från honom åliggande repetitionsmöte. Eklund har ansett att mötet skulle vålla ett ekonomiskt förlustbringande avbrott i den av honom bedrivna plåtslagerirörelsen.

Luftvärnsövningar har i dag tagit sin början i Tofta

Gotlänningen 3/3 1937

Övningarna, som omfatta exercis och skjutning, äga rum under ledning av major Melander med ett batteri, sammansatt av luftvärnsavdelning och stamskolorna. Batterichef är löjtnant Hodder. Målflygning utföres av ett å Visborgsslätt stationerat flygplan ur F. 3.

Gotlands trupper

Gotlänningen 4/3 1937

Befälet över infanterikåren och inskrivningsområdet föres av major Söderberg under tiden 4—5 och 11—13 mars, då överstelöjtnant Linde är förordnad såsom ordförande i inskrivningsnämnder.

Militärbefälhavaren har beviljat tjänstledighet åt expeditionsintendenten kapten Struve under tiden den 3—7 mars, under vilken tid adjutanten, kapten Arweson upprätthåller befattningen såsom expeditionsintendent.

Kurs i ordergivning äger rum vid infanterikåren under tiden 8—15 mars. Såsom lärare tjänstgör kapten W. C. G. Möller och elever äro kaptenerna Jeppsson, Löwenborg, Antonson (fr. o. m. 9/3) och Hedengren, löjtnanterna Keijser och Runeborg, fänrikarna Calissendorff och Hiort, sergeanterna Nyberg, Haglund, Tallqvist och G. Karlsson samt furirerna n:r 14/2 Hammarström, 9/S. Fridén, 12/2 Sundqvist och 7/2 Nysell.

Gotlands marindistrikt

Gotlänningen 4/3 1937

Generalorderna om landkommendering, sjökommendering i vår och sommar, i höst samt nästa vinter av flottans officerare ha nu utfärdats. Beträffande Gotlands marindistrikt tillträder kommendörkapten Wahlström som chef för marindistriktet den 1 november och tjänstgör samtidigt i marinstaben.

Flygvapnet

Gotlänningen 4/3 1937

Vid årets arméspaningskurs vid Östgöta flygflottilj har som lärare och repetitör beordrats löjtnant Schoug.

Veterinärvården vid Gotlands trupper

Gotlänningen 5/3 1937

Regementsveterinär Carl Ahlgren vid Gotlands trupper har nu inkommit med sin årsberättelse för i fjol, och i denna konstateras, att hälsotillståndet bland hästarna varit mycket gott såväl vid Gotlands artillerikår som vid Gotlands infanteriregemente

Vid artillerikåren, där hästantalet vid årsskiftet 1936/1937 var 84 st., är det huvudsakligen hältor och yttre åkommor, som kommit till behandling. Under juli månad hemkommo från Strömsholm två där inridna remonter, och någon vecka efter ankomsten upptäcktes ringorm hos den ena och några dagar senare även hos den andra remonten. Hästarna isolerades omedelbart i särskild avdelning av sjukstallet, noggrann desinfektion verkställdes och glädjande nog begränsades sjukdomen till de båda nyanlända remonterna.

Av kårens stamhästar ha två under året kasserats och försålts och detsamma är förhållandet med 15 ackordhästar. Två ackordhästar ha störtat hos fodervärdarna och ersatts av försäkringsbolag. Fyra ackordshästar slutligen ha med full äganderätt övergått till fodervärdarna sedan dessa innehaft hästarna i 10 år. Kåren har under året tilldelats två remonter, varjämte åtta nya ackordshästar inköpts.

Gotlands infanterikårs hästantal var vid årsskiftet 26 st., varav tre varit i ständig tjänstgöring på Visborgs slätt och i Tingstäde. De övriga hästarna ha varit utackorderade till fodervärdarna på Gotland hela året. Hälsotillståndet har varit mycket gott. (Pr. K.)

Rullföringsbefälhavarna

Gotlänningen 5/3 1937

Till rullföringsbefälhavare tillika landstormsbefälhavare för Roma rullföringsområde under tiden den 1 okt. 1937-30 sept. 1942 har förordnats kaptenen i I. 18:s reserv Nettrén. Till liknande befattningar under samma tid för Hemse rullföringsområde har förordnats majoren vid I. 5 Stålhandske, som den 30 sept. innevarande år avgår ur aktiv tjänst. Överstelöjtnant Schoug har fått förnyat förordnande intill den 30 sept. 1942 för liknande befattningar för Tingstäde rullföringsområde.

Till rullföringsbiträde, tillika landstormsförrådsförvaltare vid Tingstäde rullföringsområde (landstormsförrådet i Lärbro) har förordnats löjtnant Norrby och till landstormsförrådsförvaltare vid landstormsförrådet i Bäl har förordnats fanjunkare Englund. Det förra förordnandet gäller t. o. m. den 30 sept. och det senare t. o. m. den 30 sept. 1942.

Marinen

Gotlänningen 5/3 1937

Löjtnant Svedman har kommenderats till elev i allmänna kursen vid sjökrigsskolan arbetsåret 1937-1938. Fr. o. m. 1 okt. har han som ordinarie tjänstgöringsort Stockholm. Löjtnant Svedman skall i sommar tjänstgöra på pansarskeppet Manligheten.

Gasskyddsrum i byggnadskomplexet Nunnan

Gotlänningen 5/3 1937

Frågan om inrättande av ett gasskyddsrum i byggnadskomplexet Nunnan blev som bekant återremitterad till drätselkammaren vid stadsfullmäktiges sammanträde förra månaden för att kammaren skulle bli i tillfälle att taga del av en skrivelse från luftskyddsföreningen i ärendet. Denna skrivelse gick ut på ett tillstyrkande av inredandet av ett gasskyddsrum. Vid den förnyade behandlingen av ärendet – förra gången hade kammaren som bekant varken velat av- eller tillstyrka – beslöt drätselkammaren att avstyrka förslaget. Majoriteten utgjordes av de fyra socialdemokratiska ledamöterna och minoriteten av de borgerliga. Det är dock att märka, att hr Nyström ej var närvarande. Hade så varit fallet, hade ärendet tillstyrkts med fyra röster mot de fyra och ordförandens utslagsröst.

Visby-lottornas fest på stadshotellet

Gotlänningen 6/3 1937

Nästa lördag, den 13 mars, går visbylottornas fest av stapeln på stadshotellet. Mottot för festen blir ”Lottornas leksaksland”. Det blir en fest i barnens tecken, både för stora och små. Lokalen blir festligt dekorerad. På förmiddagen serveras kaffe och te med lottornas eget hembakade bröd. ”Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin” slå upp sin butik med karameller och godsaker, en välförsedd tombola frestar med åtråvärda vinster av blåögda och brunögda dockor, docksängar, dockvagnar, leksakshästar och hundar, ja, allt som kan önskas av snälla barn. ”En föreställning” med uppträdande av Anna Lagergren-Norström och levande dockor hör till underhållningen. ”Föreställningen” avslutas med ”Pelle Snygg och barnen i Snaskeby”, ett gammalt välkänt sångspel, som på nytt blivit aktuellt i detta badpropagandans tidevarv.

På kvällen vidtager dans efter Ernestos populära kapell. Under kvällens lopp blir det gästuppträdande av Anna Eskelund-Björkqvist och Bertil Hillbert m. fl.

Vi spå en livlig tillslutning till ”lottornas leksaksland”.

Gotlands trupper

Gotlänningen 6/3 1937

Chefen för fortifikationen hat bl. a. föreslagit att en kompaniofficer  vid militärstaben på Gotland skall placeras som fortifikationsofficer.

— Ur Gotlands artillerikår har löjtnant Steffen beordrats dom lärare vid artilleriets studentbatteri år 1937 vid Smålands artilleriregemente. Som befäl skola vid batteriet tjänstgöra två furirer ur Gotlands artillerikår. Löjtnanten vid Gotlands artillerikår Hodder har beordrats som chef för artilleriets fältmätskola 1937 vid Svea artilleriregemente

— Till furir vid Gotlands artillerikår har förordnats furiren i kåren, konstapeln vid kåren Gottberg samt till konstapel vid kåren, volontären vid kåren nr 18/1 Leinholm.

Pension till f. d. båtsmän

Gotlänningen 6/3 1937

Regeringen har i fredagskonseljen beviljat statspension till bl. a. f. d. båtsmännen vid Gotlands första kompani Anders Hallström, Vänge, och L. P. Enkvist-Spelare, Väte.

Gotlands artillerikår

Gotlänningen 10/3 1937

Efter framställning av chefen för Gotlands artillerikår föreslår arméförvaltningen att utöver tidigare till den anbefallda hovslagarkursen beordrade elever ett undebefäl från Gotlands artillerikår skall beordras till kursen som elev.

— Semester har beviljats löjtnant Hodder, Gotlands artillerikår, den 10—15 samt den 17 och 19 mars.

Officerare transporteras till Gotlands infanterikår

Gotlänningen 10/3 1937

T. f. chefen för armén hemställer hos k. m:t att transporter skola beviljas från 1 oktober i år till Gotlands infanterikår: för löjtnanten vid Göta livgarde Hildebrand till samma beställning, löjtnanten i, (sic) underlöjtnanten vid Göta livgrade Norman, löjtnanten vid Värmlands regemente Wendt till kapten och löjtnanten vid vid Värmlands regemente Vogel till samma beställning.

Transporterna ha samband med de reduceringar som enligt 1936 års försvarsbeslut skola ske i personalstaterna för Skaraborgs-, Södermanlands-, Kronobergs- och Värmlands regementen, varjämte Göta livgarde indrages i samand med att stridsvagnsorganisationen fördelas på två andra infanteriregementen.

Arméchefen grundar sin hemställan på en strävan att genom transporterna åstadkomma en med hänsyn till framtida befordran och avgång möjligast jämn fördelning på kurser och åldrar, såväl vid de regementen, varifrån transporter äga rum som vid de, till vilka dylika ske. Vidare har särskilt officersbehovet vid Gotlands infanteriregemente tillgodosetts.

Förslag om transporter av underofficerare kommer att ingivas inom den närmaste framtiden.

— Till kompaniofficer på reservstat föreslås av chefen för armén, generallöjtnant Nygren från den 1 april kapten Törner, Gotlands infanteriregemente.

— Vid Gotl. infanterikår har utfärdats ny  placeringslista fr. o. m. den 16 mars. Kårstaben består av bl. a. kaptenerna Jeppsson, Lindeborg, regementskvartersmästare, föredragande i inskrivningsområdesexpeditionen, rekryterings- och civilanställningsofficer, Löwenborg, vapen- och bilofficer samt befälhavare för sjunde kompaniet, och Antonsson samt löjtnanterna Pettersson, vapenunderofficer, och Nyström, expeditionsunderofficer. Vid andra bataljonen utgöres bataljonsstaben av major Söderberg, löjtnant Steffen och fanjunkare Carlherth. Befälhavare för de olika kompanierna äro: femte skyttekompaniet kapten E. Möller, sjunde skyttekompaniet kapten Råberg, livkompaniet (gevärskompani, värnpliktige underbefälselever) kapten G. Möller, tredje kompaniet (furir- och korpralskola) kapten Hedengren, specialkompaniet och femte kompaniet kapten Jacobsson, kulsprutekompaniet kapten Brodin (fr. o. m. den 25 mars), yrkeskompaniet och andra kompaniet kapten Sellergren samt sjätte kompaniet kapten Antonsson.

De värnpliktigas simkunnighet undersökes

Gotlänningen 11/3 1937

Uppgift om simkunnigheten hos de till linjetjänst uttagna värnpliktiga, som rycka in till första tjänstgöring i mars, skall inhämtas av regements- och kårcheferna. Uppgifterna skola ligga till grund för en utredning om simkunnighetens utbredning, som göres av Svenska livräddningssällskapet.

Kustartilleriets byggnader i Fårösund

Gotlands Allehanda 1/4 1937

Kasernerna för den nya kustartillerikåren på Gotland kunna inte uppföras på avsett sätt inom ramen av beräknade anslag. Ursprungligen har man haft för avsikt att bygga fyra envåningskaserner för 659,000 kr. och har beräknat samtliga kostnader för kårens förläggning till 1,630,000 kr. Nu har emellertid en högst väsentlig prisstegring - enligt uppgift omkring femton procent - skett på byggnadsmaterialier och ytterligare stegring torde vara att vänta. Inom kustartilleriet anser man därför att man i stället för fyra envåningskaserner bör bygga två tvåvåningskaserner. Besparingar av betydelse skulle härigenom kunna vinnas. Ur luftskyddssynpunkt anser man det likvärdigt om det inom det för kåren disponerade området förlägges två tvåningskaserner med stort inbördes avstånd i stället för fyra närmare varandra liggande hus.

Flygvapnet

Gotlands Allehanda 2/4 1937

Kapten G. Hård, ett flertal somrar chef för flygspaningskursen i Fårösund, har bl. a. officerare ur flygvapnet placerats vid försvarsstaben under tiden 1 juli 1937-30 sept. 1939.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 2/4 1937

För tredje omgången vid A 7 och fjärde omgången vid I 18 av de fastlandsvärnpliktiga, som skola fullgöra repetitionsövning på Gotland har beträffande befälet bestämts följande. Vid I 18 organiseras en bataljon med major Söderberg som bataljonschef och kaptenerna Jeppsson och Antonsson som kompanichefer. Hit ha från fastlandet kommenderats följande officerare och underofficerare i reserven eller på övergångsstat, vilka inrycka i mitten eller slutet av april, nämligen löjtnanterna Lundquist, I 1, von Sydow, I 3, Ström, I 10, Anger, I 15, Bjurling, K 2, och Gamitz, K 3, underlöjtnanterna Simonsson, I 1, och Nordell, I 19, fanjunkarna Schedin, I 5, Börjesson samt Hedman, I 20, sergeanterna' Bäcklund och Wallin, I 9, Olsson, I 14, och Fransson, I 19. Vid A 7 organiseras ett övningsbatteri med kaptenen i A 7 :s reserv Lindberg som chef och styckjunkare Nilsson, A 7:s övergångsstat, som batteriadjutant. Hit ha vidare kommenderats löjtnanterna Kjellbom, A 7:s reserv, och Eriksson, A 8 :s reserv, styckjunkare Ljungman, A 6:s övergångsstat, sergeanterna Hjorthagen, A 4:s reserv och Kemi, A 5:s reserv.Militärbefälhavaren inspekterar vårgruppen I 18 den 7 d :s.

Från artillerikåren

Gotlands Allehanda 3/4 1937

K. m:t har bestämt, att kaptenen vid Gotlands artillerikår Nils Bergmans tjänstgöring vid generalstaben skall upphöra den 7 april. Mobiliseringsövning under kapten af Wetterstedts ledning äger rum för samtliga i tjänst varande officerare och underofficerare den 6-8 april. Till hantverksfurir vid A 7 har från 1 d:s förordnats furiren i kåren, hantverkskonstapeln vid kåren 24/1 Wigström och till hantverkskonstapel vid kåren har från samma dag förordnats furiren i kåren, hantverksartilleristen 7/1 Lydahl. Kårchefen inspekterar konstapelskolan i signaltjänst den 15 d:s.

Tyganstalten vid A 7

Gotlands Allehanda 5/4 1937

Arméförvaltningen har anmodat militärbefälhavaren på Gotland att inkomma med yttrande över förslagsritningar samt situationsplaner till tyganstalt för Gotlands artillerikår, vartill medel beviljats genom 1936 års försvarsbeslut.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 6/4 1937

Generalintendenten föreslår hos k. m:t, att kaptenen Barthner och löjtnanten af Ugglas, tjänstgörande i intendentsdepartementet resp. Int. I, beordras att från den 1 juli tjänstgöra såsom regementsintendenter, den förre vid Gotlands infanterikår och den senare vid Gotlands artillerikår. Båda avses dock få Visby som ordinarie tjänstgöringsort redan från den 1 juni.

Militärbefälhavaren inspekterar vårgruppen vid I 18 den 7 d :s då styrkan avlämnas marschfärdig till överste Törngren kl. 11 f. m. I ledningen ingå under övningen major Söderberg, regementskvartermästaren kapten Lindeborg samt kapten Hedengren. Som stridsdomare fungera löjtnanterna Keijser och Runeborg. Kapten Löwenborgs I 18 utbildning i motortjänst förlägges under tiden 12 april-1 maj till T 4 samt den 3-5 maj till gummifabriken i Gislaved.

Landstormsförrådet å Fårön

Gotlands Allehanda 8/4 1937

Militärbefälhavaren på Gotland har hos arméförvaltningen anmält, att lämplig plats för blivande landsstormsförrådsbyggnad å Fårön kan erhållas å mark, tillhörig lantbrukare Artur Olofsson, Fårö, och att denne förklarat sig villig att för en årlig avgift av 10 kr. till kronan utarrendera ett område. Med anledning härav har ämbetsverket nu anmodat militärbefälhavaren att inkomma med utredning, huruvida möjlighet finnes för kronan att på 50 år mot angiven avgift arrendera för landstormsförråd avsett område eller, alternativt, med äganderätt förvärva detsamma.

Den nya tyganstalten i Visby

Gotlands Allehanda 8/4 1937

Arméförvaltningen har för granskning till militärbefälhavaren på Gotland översänt förslagsritningar till den nya tyganstalt för Gotlands artillerikår, vartill medel beviljats genom fjolårets försvarsbeslut.

Extra "inryckning" på Visborgs slätt nästa sommar

Gotlands Allehanda 8/4 1937

Stor samlingsfärd planeras av gamla I 27-are. Det har hållits årsmöte i Gotlandsinfanteristernas kamratförenings Stockholmskrets. Ett stort antal f. d. beväringar och "stammare" av högre och lägre grader hade mött upp på Piperska Muren och tillbragte under kapten Einar Råbergs presidium en trevlig afton, som påtagligt präglades av samhörighet och god gotländsk försvarsanda. Denna frammanades spontant då kapten Råberg i kåseriets form och med kartans hjälp gav en skildring av den gotländska vintermanöver, som den 22 och 23 sistlidna mars ägde ruin i försvarsområdet mellan Roma och Östergarn under ledning av militärbefälhavaren på Gotland överste Törngren. Det var både intressanta och roliga glimtar han gav från gotländskt "motoriserat" militärliv av i dag, de forna beväringsmännen erinrades livligt om egna mer strapatsrika fotvandringar på ön.

Förre regementschefen överste Thuresson, som jämte riksdagsmannen redaktör Gust. Svedman var hedersgäst vid mötet, frambar tack för den lilla manöverskildringen och talade vid supén för kamratföreningen och sammanhållningen inom denna. De närvarande mottogo med begeistring förslaget att till nästa år göra stor samlingsfärd till Gotland. Särskilt togs fasta på att de årsklasser, som gjorde värnplikten åren 1911-13, skulle "mobiliseras" till frivillig inryckning på Visborgs slätt och där fira 25- årsminnet och uppliva gamla minnen från sina vapenår vid regementet, som 1 juli i år återuppstår i sin forna glans. Vid nachspielet berättade "Svix" roliga beväringsminnen från den romantiska tiden före sekelskiftet. Han och löjtnant Carl Alyhr voro de äldsta närvarande. Den sistnämda, som härom dagen fyllde 75 år, blev hjärtligt hyllad, bl. a. av en värnpliktig av årgång 1910, som livligt erinrade sig sångargemenskap med och permissionslappar av f. d. fanjunkaren, som var en av många beväringsgenerationer känd och uppskattad sångledare vid regementet. Vid samkvänet underhöll en 1912:a, optiker Otto Åhlström, med Bellmans-sång till luta och skådespelaren Hartvig Fock bidrog ävenledes till en god och glad stämning.

Till ordförande i Stockholmskretsen återvaldes kapten Råberg, och övriga styrelseledamöter blevo bankdir. O. Rengstrand, grosshandl. T. Söderström, kassör Carl G. Wirström och ombudsman Nils G. Olsson, den sistnämde föreningens nitiske sekreterare. Suppleanter blevo löjtn. J. Söderberg, fabrikör E. Egelin och faktor G. Fjellander.

Till militär besiktningsman för motorfordon

Gotlands Allehanda 9/4 1937

Till militär besiktningsman för motorfordon har av länsstyrelsen förordnats kapten von Koch, A 7, under tiden till och med den 31 dec. 1938. Han har därvid fått befogenhet att inom Gotlands län verkställa såväl besiktning av krigsmakten tillhöriga motorfordon som också prövning av förares kompetens för erhållande av körkort beträffande befäl och meniga, som utbildats genom militär myndighets försorg för militärtjänst.

Skarpskjutning

Gotlands Allehanda 10/4 1937

Skarpskjutning med gevär och kulsprutor äger rum å Tofta skjutfält om onsdag den 14 d:s, då allmänheten varnas för att uppehålla sig å skjutfältet.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 10/4 1937

Semester har beviljats löjtnant Grönström, A 7, och sergeant Häglund, I 18, under tiden 12-17 april. Tredje omgången av de värnpliktiga från fastlandet, som hitkommenderats för fullgörande vid A 7 av fjolårets repetitionsövning, placeras å 3 övningsbatteriet, som förlägges till Blåhäll. Batterichef blir kapten Lindberg, A 7:s reserv, batteriadjutant styckjunkare Nilsson, A 7:s övergångsstat, varjämte löjtnanterna Kjellbom, A 7:s reserv, och Eriksson, styckjunkare Ljungman och sergeant Hjorthagen, de tre sistnämda tillhörande reserven vid fastlandsregementen, placeras på detta batteri. Furiren 10/1 Johansson A 7 har beordrats som elev i signalmekanikerskolan med inryckning vid A 4 den 1 juni och utryckning den 24 juli.

Militärbefälets lokalfråga löst

Gotlands Allehanda 10/4 1937

K. m:t har medgivit rätt för militärbefälhavaren på Gotland att under en tid av 10 år, räknat från den 1 okt. 1938, förhyra för stabsexpeditionen vid militärbefälet lämpliga lokaler för en årlig hyra av 5,800 kr. K. m:t har även anvisat 4,300 kr. för förhyrning av vissa av de nya lokalerna under budgetåret 1937-1938. De till förhyrning ifrågasatta lokalerna äro belägna i en nybyggnad inom kv. Igelkotten i närheten av A. 7.

Uppgörelse vid intendenturförråden

Gotlands Allehanda 12/4 1937

Inför förlikningsman Hansén såsom särskilt förordnad förlikningsman ha under sex dagar i Stockholm pågått förhandlingar mellan Arméförvaltningens intendentdepartement och Försvarsverkens civila personals förbund rörande avtal för den civila personalen vid armens intendenturförråd i Stockholm, Karlsborg, Boden och Visby. De resulterade på lördagen i att parterna godkände och omedelbart undertecknade ett av förlikningsmannen föreslaget nytt avtal på två år. Avtalet innebär förhöjning av lönerna med i genomsnitt 5 å 6 procent.

Utökningen av garnisonssjukhuset

Gotlands Allehanda 13/4 1937

Militärbefälhavaren på Gotland, som nu tagit del av de inom arméförvaltningen uppgjorda förslagsritningarna till utökning av garnisonssjukhuset på Visborgs slätt, anser flera föreslagna åtgärder vara ur kostnadssynpunkt onödiga. Då kostnaderna för de enligt förslagsritningarna nödvändiga arbetena icke synas kunna utföras inom ramen av de för ändamålet beviljade medlen  60,000 kr. böra dessa omändringskostnader enligt militärbefälhavarens mening nedbringas till förmån för ett nytt modernt värmeledningssystem, vilket jämte en genomgripande restaurering av befintliga lokaler i fråga om golv, väggar, dörrar, fönster och elektriska ledningar, borde vara huvudönskemålet.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 14/4 1937

Militärbefälhavaren begagnar sig av tjänstledighet under tiden 12-17 d:s varunder befälet över Gotlands trupper och militärområde föres av chefen för A 7, översten greve Hamilton. - Chefen för I 18 har beviljat avsked åt furiren Ö Bergström från 15 april och korpralen S Wesley från 16 d:s. Kårchefen har vidare till korpral vid kåren befordrat korpralen i kåren 303 Fondelius och till vicekorpral befordrat volontär 109 Olsson. - Till kommissarieskola vid I 16 med inryckning 25 maj och utryckning 18 augusti ha från I 18 beordrats såsom elever värnpliktige 61 26/1936 Karlsson, 81 75/1936 Bodin, 113 75/1936 Nilsson, 1 77/1936 Häglund och 89 78/1936 Svensson. - Under tiden 15 april-22 maj under överstelöjtnant Schougs tjänstledighet uppehålles befattningen som rullföringsområdesbefälhavare i Tingstäde av major Silven. Till konstapel i A 7 har förordnats volontär 21/1 Bergqvist. - Förrådsmannen Jupither har förordnats som tjänsteförrättande förrådsförvaltare och bränsleuppbördsman vid A 7 under förvaltare Kolmodins sjukdom. - A 7:s personal skall enligt kårchefens order den 1 maj beredas permission i den utsträckning tjänstens upprätthållande medgiver.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 16/4 1937

Majoren i armén, kaptenen i I 18:s reserv Fahlström har av chefen för östra arméfördelningen förordnats såsom befälhavare för Stockholms landstormsområde n:r 46 b för tiden 1 okt. 1937-30 sept. 1942. Eleverna i A 7:s furirskola, förläggas och förplägas den 26-30 d:s vid bevakningsstyrkan i Tingstäde.

Avsked från och med den 15 d:s har beviljats volontärerna vid A 7 16/2 Olofsson och 43/2 Engström.

De värnpliktiga från Gotlands rullföringsområden, tillhörande 1936 års klass, som uttagits till linjetjänst vid infanteriet, inrycka den 21 maj vid I 18 till första tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med tillsammans 115 dagar. Underlöjtnanten i Livgrenadjär regementets reserv E. G. Danckwardt Lillieström, Uppsala, anhåller hos k. m:t att bli antagen till officersaspirant vid Gotlands infanterikår och kommenderas till 1937-39 års officerskurs vid krigsskolan, vilket tillstyrkes av vederbörande militära myndigheter. (P)

Tingstäde radiostation

Gotlands Allehanda 17/4 1937

Statskontoret förklarar sig intet ha att erinra mot, att k. m:t anvisar ett belopp av 4,275 kr., utgörande överskottsmedel för budgetåret 1935 -1936 vid marinens fasta radiostationer för åstadkommande av förbättrade driftsförhållanden vid Tingstäda kustradiostation. (P)

Endast det bästa åt de värnpliktiga. En titt i köket på A. 7

Gotlänningen 17/4 1937

Möe mad å go mad å mad i rättan tid, den tesen torde med fullt fog kunna tillämpas beträffande våra svenska truppförband. Knappast något annat land torde lägga ned så stor omsorg beträffande truppernas utspisning som vårt. Än i dag kan man träffa på ängsliga fäder och mödrar, som undra hur det ska gå med deras söner, när de komma ut i det militära, om de bl. a. skola få tillräckligt med mat och mat som kan ätas. Men på de flesta håll, där man något så när följer med sin tid, torde man ha klart för sig, därom ha väl bl. a. de hemvändande exercispliktiga också vetat att berätta, att kronans kaka den är då inte fy skam. Visst kunde det brista i fråga om utspisningen för de värnpliktiga för länge sedan tillbaka, men nu kan vem som helst övertyga sig om, att den som klagar, han klagar orätt.

Vi har i dag gjort en liten rundvandring genom köket på A. 7, varvid stabsintendenten major A. Wallenqvist berättar ett och annat för oss beträffande truppernas förplägnad. Bl. a. ha vi fått veta, att en ny stat beträffande köket gjorts upp och nu prövats sedan slutet av januari. Detta är den senaste av alla reformer, som på sistone tillkommit för att göra krigarlivet så angenämt som möjligt. Denna stat gäller för fyra veckor mot förut två, och fördelarna med densamma äro bl. a., att ännu större omväxling kan beredas i dieten, och detta gäller då framför allt middagarna.

Första frukost serveras kl. 6,45 och då vankas det välling och kaffe samt smörgås. Andra frukost blir det kl. 12, och då får krigarna stilla hungern med havregrynsgröt och mjölk, varmrätt och smörgås. Middagen, som består av två rätter, serveras med början kl. 5,10.

En annan nyhet är, att endast sötmjölk ut…. . Den kostar visserligen lite mer än den …mjölk, som förut användes. … major Wallenqvist är av den åsikten att endast det bästa är gott nog.

(Margarinet har som bekant redan för länge sedan ersatts av smör, cirka 50 gram per person och dag). Vidare får de värnpliktiga varje dag frukt i någon form (mos, saftsoppa m. m.) Fisk serveras en gång i veckan.

Stabsintendenten nämner också att kaffet är av utmärkt kvalitet, men trots detta konsumeras mindre kaffe nu än förr. Det kan kanske idrotten få skriva sig till godo. Skulle det mankera någon gång så att kaffe måste utspisas i st. f. välling el. dyl., då får man allt höra protester, säger majoren.

Dagsportionen kostar, tillagningskostnader m. m. medräknade, 81 ½ öre vid Gotlands trupper, och det är en av de allra dyraste militära dagsportioner, som serveras i landet.

Vad köket beträffar finner man där en hel del rostfritt stål. Vi får ta en ny pannkaksform i betraktande, uppdelad i rutor, så att varje man får sin bestämda kvantitet. När det är fråga om fläskpannkaka är denna nya formtyp idealisk. Man behöver nämligen inte befara, att allt fläsket hamnar i ena hörnan av formen och någon orättvisa sålunda ska bli begången vi utportioneringen. Major Wallenqvist nämner också att en ny diskmaskin i dagarna ska uppmonteras.

Beträffande utportioneringssystemet tillämpas sedan en tid tillbaka den s. k. individuella utspisningen. För denna ha vi emellertid förut redogjort. Nytt är emellertid att det förut rådande kupongsystemet för kontrollen avskaffats. Skulle någon vara så hungrig, att han försöker komma över en portion till, så är ju inte så stor skada skedd. Så många kan det inte bli, som vilja fresta magen ytterligare. Portionerna äro så väl tilltagna, att en del värnpliktiga säga till om endast halv portion.

Sist blir vi också inbjudna att smaka av anrättningarna, eftersom vi kommit just vid utspisningen av andra frukost. Det var några år sedan man sist åt sig mätt av kronans mat, och alldeles förträffligt smakade det. Man förstår gott, att de värnpliktiga inte anse sig ha någon anledning att klaga. ”Mynningsbleck” (=stekt korv, skuren på tvären), ”svarta lådan” (= risgrynspudding med fisk), och ”tågolycka” (=köttstuvning) o. s. v. äro kanske benämningar, som krigarna ännu på sina håll ha på maten. Men det är endast ett utslag av krigarhumorn, och det kan ju behövas några specialuttryck för att man ska hitta till rätta bland alla rätterna.

Så god och bra mat som i det militära, det fingo vi då aldrig hemma, det försäkrade för nu åtta à nio år sedan många av signaturens exerciskamrater. Det var då. Vad skall man då inte kunna säga nu?

Grip.

På frukost hos artillerikåren

Gotlands Allehanda 17/4 1937

Kronans mannar ha sötebrödsdagar. Några representanter för Gotlandspressen ha idag haft den odelat angenäma upplevelsen att närvara vid och även delta i utspisningen av frukost vid A. 7. Där liksom vid infanterikåren tilllämpas som bekant sedan några år den s. k. individuella utspisningen, som verkligen gör ett helt och hållet annat intryck än forna tiders "utfodring" i bunkalag. Nu för tiden får ju "beväringen" maten prydligt serverad på brickor av rostfritt stål och var och en kan sedan slå sig ned var han vill och inmundiga sin rikligt tilltagna portion. I början av detta systems tilllämpande fick var och en ett matkort, som stämplades vid varje måltid, men detta är nu borttaget. Kontrollen blir givetvis härigenom slappare, men det försäkrades, att endast fem, sex man på A. 7 f. n. äro sådana matvrak, att de försöka lura kronan på en extra portion.

Stabsintendenten, major A. Wallenqvist, som vid pressmännens besök i dag tjänstgjorde som älskvärd och givetvis sakkunnig ciceron, berättade därvid, att första frukost numera utgöres av välling och kaffe, andra frukost av havregrynsgröt, mjölk och en varmrätt samt middagen av två rätter. En nyhet är, att det numera serveras uteslutande oskummad mjölk samt att frukt i någon form, fruktsoppa e. d. förekommer i varje dags stat. Vidare har det införts 4-veckorsstat i stället för som tidigare 14-dagars, vilket medför, att matordningen lättare går att variera. Maten kostar staten cirka 80 öre per man och dag, eller för att vara riktigt noggrann 81,569 öre. Pressen, som alltid är övermåttan nyfiken, kunde naturligtvis inte heller avhålla sig från ett besök i köket, där husmor, köksan och sju kvinnliga biträden samt ett par man i handräckning skötte ruljangsen. Nästan allting gick med maskin, en ny diskmaskin skall förresten monteras upp i dagarna, det var bara kaffekvarnen, som ännu måste skötas med handkraft. Det kanske inte spelar så stor roll förresten, ty det berättas, att kaffet alltmera i mannarnas smak fått ge vika för vällingen, vilket ju inte kan betraktas annat än som ett glädjande symptom. Annars är det inte något fel på det militära kaffet, som är absolut äkta vara och inte alls "rena rågen" åtminstone undertecknad hade starka misstankar om under sin tid i kronans kläder. Nå, det är ju skönt, att man kommit på andra tankar på äldre dar. Efter att sålunda ha konstaterat den ordning och reda, som råder i artilleriets kök, återstod ingenting annat än att personligen avsmaka anrättningarna. Det blev en präktig frukost, bestående av gröt och mjölk samt blodkorv med mycket lingon, och signaturen måste till sin skam tillstå, att han inte orkade med mer än halv portion. Vilket ju dock vittnar gott om, att ransonerna inte äro i knappaste laget. McDuff.

Gymnastikuppvisningen på A 7 Talrik publik och hög stämning

Gotlands Allehanda 19/4 1937

Det var gymnastikuppvisning i A. 7:s gymnastiksal i går e. m., och en publik på c:a 300 personer hade infunnit sig, vilket betyder, att intresset för gymnastik inte slappnar. Och undra på det, då dess främste förkämpe här, gymnastikdirektör Ragnar Johnson, är ett enda energiknippe då det gäller att trimma de gotländska ungdomarnas fysiska spänstighet och samtidigt förstår att göra propaganda för gymnastiken såsom en hälsokälla att ösa ur för dem, som vilja ha en sund själ i en lika sund kropp. Under det publiken samlades konserterade infanterikårens musikkår under musikfanj. Ernst Petterssons ledning, och därefter framträdde dir. Johnson och höll ett livligt och medryckande anförande, där humorn lyckligt kompletterade allvaret. Så vidtog gymnastikuppvisningen av damerna, vilka efter musik genomgick ett nytt och omväxlande program under fru Inga Johnssons klämmiga ledning, och även om damernas mellanhopp icke kommo till sin fullo rätt på grund av felaktig språngbräda, så uppvägde deras övriga prestationer detta till fullo. Pianomusiken till rörelserna sköttes av stud. Eric Ericson och bestod av glada och trevliga visor i potpurriets form. Naturligtvis haglade applåderna, och fru Inga fick även mottaga blommor. De manliga gymnasterna under dir. Johnsons ledning visade sig sedan på styva linan, och rättvisligen må sägas, att pojkarna skötte sig nästan lika bra som de kvinnliga. Vilket inte vill säga så litet. I omkring ett par tillmura tid pågingo uppvisningarna, och att publiken var med på noterna, därom boro de kraftiga applådorna mer än väl vittne.

Flygvapnets byggnadsanslag

Gotlands Allehanda 20/4 1937

Enligt flygförvaltningens nu till k. m:t avlämnade förslag till stat för anslaget till byggnader, flygfält m. m. avseende budgetåret 1937-38 skulle 2,500 kr. utgå till Roslagens flygflottiljs anläggningar i Fårösund.

Flygets övningsplats i Fårösund

Gotlänningen 20/4 1937

Till ordinarie underhåll under budgetåret 1937-38 av Roslagens flygflottiljs byggnader och flygfält vid Fårösund har flygförvaltningen föreslagit att 2,500 kr. anvisas.

Kasernbygget inför sin början

Gotlands Allehanda 21/4 1937

Marinförvaltningen har för avsikt att inom, den närmaste tiden beordra överstelöjtnanten vid fortifikationen H. G. A. H. Jungstedt till Fårösund för att igångsätta arbetena med de beslutade kustartillerianläggningarna därstädes. Avstånden mellan Fårösund och de tre längst bort belägna arbetsplatserna äro resp. 10, 6 och 4 km. På grund av de öppna farvattnen och de flacka, långgrunda stränderna i trakten av Fårösund kan man ej - som fallet är inom andra kustfästningars arbetsområden - använda sig av motorbåt vid befälets förflyttningar, utan marinförvaltningen finner det nödvändigt anskaffa bil. Enär arbetena endast äro avsedda pågå 2 å 3 år, synes det tillräckligt köpa en begagnad bil. För ändamålet begäras nu hos k. m:t medelsanvisnng, vilken lämpligen även bör avse anskaffning av kontorsinventarier, expenser m. m.

Valborgsmässofirandet vid Gotlands trupper

Gotlänningen 21/4 1937

I senaste kårorder för I. 18 meddelas, att för valborgsmässoafton följande gäller: Kompanierna under dagunderofficers befäl samt musikkåren avlämnas till dagkaptenen å kaserngården kl. 7,45 e. m., varpå marsch sker till Hällarna. Då truppen anlänt dit tändas, varefter följer musik samt tal till våren. Talet brukar som bekant alltid hållas av yngste fänriken. Efter ytterligare musik sker så hemmarschen. Mellan kl. 10 och 12 på kvällen anordnas dansmusik för manskapet i gymnastiksalen.

Beträffande den första maj gäller, att övningarna denna dag inställas. Dagordningen för sön- och helgdagar tillämpas med viss ändring beträffande måltiderna.

Ambulansplan mellanlandar på Gotland

Gotlänningen 21/4 1937

I Kappelshamnsviken landade i går e. m.  (20/4 1937) ambulansflygplanet Bråviken från Norrköping och förtöjde vid Storungs lastbrygga. Planet som var på väg till Runö för att hämta en sjuk svenska, skulle egentligen ha landat i Fårösund, men kunde på grund av dimma inte gå ner där. Vid sextiden i morse fortsatte planet sin resa till Runö.

Befästningsarbetena i Fårösund påbörjas

Gotlänningen 21/4 1937

Marinförvaltningen har för avsikt att inom närmaste tiden beordra överstelöjtnant Jungstedt, fortifikationen, till Fårösund för att i egenskap av arbetsledare igångsätta arbetena med kustartillerianläggningarna där.

Avstånden mellan Fårösund och de tre längst bort belägna arbetsplatserna äro resp. 10,6 och 4 km., varför marinförvaltningen anser det nödvändigt att för arbetsbefälets förflyttning anskaffa en personbil. Tillstånd härtill har begärts hos regeringen.

Upphandlingen av normal- och proviantartiklar vid A 7

Gotlänningen 21/4 1937

Nedannämnda pris å upphandlade artiklar för upphandlingsperioden den 1 maj-30 november 1937 ha fastställts för artillerikåren: a) normalartiklar: potatis 9,49 öre på kg., nötkött 81 öre, smör 260 öre och oskummad mjölk 19,5 öre pr liter; b) proviantartiklar: gödkalvkött 155 öre pr kg., spädkalvkött 85, fårkött 140.

Till sergeant i artillerikårens reserv

Gotlänningen 21/4 1937

Till sergeant i artillerikårens reserv ha utnämnts furiren i kårens reserv. Polisman Hilmer Josef Jönsson, Rute.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 24/4 1937

Kapten E. C. Barthner och löjtnant C. N. N. af Ugglas, intendenturkåren, beordras att 1-30 juni tjänstgöra, den förre vid Gotlands infanterikår och den senare vid Gotlands artillerikår. Slutexamen i teoretiska ämnen med furir- och korpralnkolorna vid I 18 äger rum den 8 och 12 maj. Till infanteriets studentkompani, sommarlinjens andra tjänstgöringsomgång har från I 18 beordrats såsom kompaniunderbefäl furir 4/K Pettersson. Inryckning äger rum den 29 d:s vid I 3 och utryckning den 31 aug. Av kårens befälselever komma 249 Hartzell och 114 Olofsson att ingå i ovanberörda studentkompani. Gemensamt korum förrättas från och med 5 maj vid I 18 onsdagar kl. 7,35 och lördagar kl. 8. Musiken utför från och med 4 maj revelj varje lördag och tapto varje tisdag. Normalportions- och normalrationspriserna ha nu av militärbefälhavaren fastställts till respektive 80,518 öre och 110,180 öre.

Sveriges kristliga krigsmannaförbund

Gotlands Allehanda 24/4 1937

Sveriges kristliga krigsmannaförbund är en organisation, till vars stiftande inbjudan utsänts av ett antal präster och lekmän. Förbundet skall ha till syfte att skipa en från all politik fri kristen samlings- och folkbildningsrörelse på kyrklig grund med syfte att inom de svenska försvarsleden stärka och höja kamratanda och fördjupa känslan av personligt ansvar. Bland inbjudarna märkas professorerna Pfannenstill, Nyberg, Rudberg och Runestam, domprosten Sveamus, major Killander, skriftställare Reuterdahl m. fl. I uppropets syfte instämma en hel del personer, däribland från Gotlands län folkskollärare Reinh. Dahlgren och lantbr. Ivar Hagman, Stånga, samt folkskollärare Erik Eskelund och nämdeman Arvid Berggren, Vamlingbo.

Förbundet Gotlands nationalbeväring

Gotlänningen 26/4 1937

Förbundet Gotlands nationalbeväring höll i lördags årsmöte på lottalokalen under ordförandeskap av överste G. M. Törngren. Därvid föredrogos års- och revisionsberättelserna och beviljades ansvarsfrihet. Förbundets kassa balanserade på kr. 5,077: 54 med en behållning på kr. 1,263: 85 mot kr. 1,945: 48 året förut. Landhövding Roos fond uppgick vid årsskiftet till kr. 1,630: 44. Vid därpå företagna styrelseval omvaldes samtliga ledamöter. Förbundsordförande är alltså fortfarande överste Törngren, förbundsstyrelsens ordf. överste A. W. Linde, sekr. major Nils Söderberg samt övriga ledamöter nämdeman C. K. Gahnberg, Kroks i Tofta, egendomsmäklare K. Dassow, lantbr. A. Eriksson, Ekeby, och J. Levander, Havdhem, samt landsfiskal B. Bonde, Slite. Suppleanter äro vice brandchefen J. Persson, förrådsvaktmästare J. Cedergren och ombudsman G. Nilsson. Till revisorer omvaldes hamnkassör Th. Gerentz och banktjänsteman H. Bergström, supplerade av kantor K. Bandelin och bankkamrer V. Alfvengren. Till ombud vid centralförbundets årsmöte i Borås utsågs ombudsman Gunnar Nilsson med handlanden Gunnar Siltberg som ersättare. Efter de egentliga förhandlingarnas slut utdelade överste Törngren förbundets förtjänstmedalj i silver till fröken Ida Lindström, Västkinde, hamnkassör Th. Gerentz, kaptenerna Ivar Sellergren och Nils Borg samt lantbr. J. Angelöw.

Flygbesök

Gotlands Allehanda 28/4 1937

Flygbesök fick flygstationen i Fårösund igår eftermiddag, då ett flygplan kom från Hägernäs och ett från Karlskrona. Det sistnämda passerade Visby på låg höjd vid 5-tiden på eftermiddagen. Det ena planet lämnade Fårösund i förmiddags kl. 11 och det andra torde gå i eftermiddag.

Flygbesök i Fårösund

Gotlänningen 28/4 1937

Fårösund fick i går (27/4 1937) besök av tvenne arméflygplan. Det ena, som kom från Hägernäs, anlände på f. m. Ombord befunno sig kapten Löwenberg – kårintendent vid 2:a flygkåren och broder till t. f. borgmästare Harald Löwenberg – löjtnant Holmer, som skall bli chef för flyggruppen i Fårösund i sommar, och löjtnant Rydström, som förde flygplanet. Det andra flygplanet kom från Karlskrona och ombord befunno sig kapten Wigert – chef för 2:a flygkårens detachement i Karlskrona – vilken förde planet, och en mekaniker. Flygplanet från Hägernäs har i dag återvänt dit.

Inget kustartilleri på Gotland förrän 1938

Gotlands Allehanda 29/4 1937

Någon förläggning av kustartilleritrupp till Fårösund under vintern 1937-1938 avses icke äga rum, meddelar kustartillerichefen på en förfrågan när flygvapnets byggnader i Fårösund behövas för kustartilleriet. Ur kustartilleriets synpunkt bli därför inga lokaler erforderliga under denna tid inom flygets etablissement. Förläggningsutrymme för arbetstrupp kan emellertid bli behövligt och möjligen bli också några lokaler erforderliga för tillfällig förläggning av för Gotlands kustartilleri avsedd materiel. Maskinist till den för flygvapnet och KA 3 gemensamma bad- och tvättinrättningen avses att beordras till Fårösund från 1 september 1938.

Gotlands kustartilleri

Gotlänningen 29/4 1937

Någon förläggning av kustartilleritrupp till Fårösund under vintern 1937–1938 avses icke äga rum, meddelar kustartillerichefen på en förfrågan när flygvapnets byggnader i Fårösund behövas för kustartilleriet. Ur kustartilleriets synpunkt blir därför inga lokaler erforderliga under denna tid inom flygets etablissement.

Förläggningsutrymme för arbetstrupp kan emellertid bli behövligt och möjligen blir också några lokaler erforderlig för tillfällig förläggning av för Gotlands kustartilleri avsedd materiel.

Maskinist till den för flygvapnet och KA 3 gemensamma bad- och tvättinrättningen avses att beordras till Fårösund från 1 september 1938.

Gotlands trupper

Gotlänningen 29/4 1937

Löjtnanten vid intendenturkåren friherre af Ugglas skall tjänstgöra vid artillerikåren den 1–30 juni.

Underlöjtnanten i artillerikårens reserv Lindskog skall tjänstgöra vid kåren under tiden 3 maj-30 juni.

Gotlands fornsal

Gotlänningen 29/4 1937

Löjtnanten i fortifikationens reserv G. A. Bertel, som anställts som amanuens vid Gotlands fornsal under säsongen 1937, har hos regeringen anhållit om uppskov till 1938 med den repetitionsövning vid fortifikationen som det ålegat att fullgöra 1936.  Chefen för fortifikationen tillstyrker.

Medaljer från boerkriget. Även två gotlänningar hedrade

Gotlands Allehanda 30/4 1937

Stockholm, 29 april. (TT.) Syd. afrikanska unionens regering lät på torsdagen officiellt överlämna Transvaals och Oranje-Fristatsns krigsmedalj till de skandinaviska kämparna i boerkriget. Den högtidliga akten hade formen av en lunch på Grand, dit unionens minister och Mrs Gie inbjudit omkring 85 personer, däribland 15 veterarer. Vid lunchen äskade Mr Gie ljud och räknade upp namnen på de 15 veteranerna, som antingen personligen eller genom ombud skulle motta medaljen, både de verkliga och de företrädda kämparna ställde upp led, och sedan fingo de ur Mrs Gie's hand ta emot hederstecknet. Ceremonien avslutades med ett anförande av ministor Gie, som både på boerspråk och engelska förklarade, att sydafrikanska folket aldrig kommer att glömma den skandinaviska kårens hjältemod. Dennas tack framfördes under djup rörelse av skandinaviska kårens befälhavare, generalkonsul Uggla, medlemmen av det gamla Rustenburg-kommandot, kapten Schroeder-Nielsen, Bergen, och dåvarande löjtnanten i skandinaviska kåren grosshandlare William Bärentzen från Köpenhamn. Bland de femton personer, som erhöllo utmärkelsen, voro J. A. E. Söderström, Västkinde, och A. Claudelin, den senare avliden.

Tyskt flygplan över Gotland

Gotlands Allehanda 30/4 1937

Mystisk fyrmotorig maskin över staden i morse. Vid 1/2 8-tiden i morse hördes kraftigt motorsurr över havet och sydväst ifrån utmed kusten kom ett stort enkeldäckat sjöflygplan, försett med fyra motorer. Planet passerade staden och fortsatte in över land i nordostlig riktning. Vid passerandet av staden kunde iakttagas att maskinen var tysk, då den hade hakkorset målat på sidorodren. Därjämte hade den bokstäverna DA målade på ena vingen och möjligen någon mer bokstav eller siffra, som man dock icke hann se. Såväl på Kuppen vid Herrvik som vid Fårö fyr har man i morse hört motorsurr ute över havet, men man har icke kunnat iakttaga något ehuru vädret var vackert. Ej heller från Stora Karlsö har man sett maskinen. Vi ha förhört oss hos flyg- och sjökommando i Stockholm, men på intetdera hållet har man sig något bekant om planet. En tysk maskin erhöll för en tid sedan tillstånd att under flygning till Finland passera Gotland, men detta tillstånd gällde en dag för ungefär en månad sedan. Kan man tänka sig att man tagit fel på månad? Maskinen passerade nordvästra Gotland. Med ledning av de upplysningar vi erhållit vid teletonförfrågn längs kusten, vill det synas som maskinen efter att ha passerat Visby åter svängt ut mot havet och följt kusten norrut. Någon gång mellan kl. 8 och 1/2 9 hördes motorsurret från Fårö fyr och troligen befann sig maskinen då norr om Fårö. Förmodligen var den då på väg mot nordost och man skulle kunna gissa på Helsingfors såsom mål. Mellan kl. 1/2 8 och 8 hördes maskindånet inåt land från Stenkyrkehuks fyr och något senare siktades maskinen från Hallshuk, då den inifrån land stack ut över kusten och fortsatte norrut ostvart hän, ungefär i riktning utmed Fårökusten. Det synes sålunda kunna anses bevisat att maskinen in över land passerat Gotland från Visby till Kappelshamn. Flera tyska maskiner kring Gotland. För ca 14 dagar sedan passerade ett mindre tyskt plan Fårö fyr på sydgående. Även då kunde man tydligt urskilja hakkorsmärket på maskinen som gick relativt nära land.

Sensation i luften

Gotlänningen 30/4 1937

Tyskt militärplan (?) på låg höjd över Visby

Stadens innevånare väcktes vid ½ 8-tiden i morse av ett väldigt brummande över staden och när de tittade ut observerade de ett större flygplan, som passerade på ett par hundra meters höjd över staden i nordlig riktning. På flygplanets stjärt var målad den tyska flaggan med hakkorset i vitt på röd botten och dessutom bokstäverna DA. Planet var tre- eller fyrmotorigt, men huruvida det var civilt eller militärt har man inte kunnat avgöra. Mycket tyder emellertid på att det skulle ha varit ett bombplan av tysk nationalitet.

Vid förfrågan hos militärbefälet meddelas att man rapporterat saken till försvarsdepartementet. Man har sig inte bekant huruvida något tillstånd givits för flygplanet att passera över svenskt område, men framhåller att ett sådant tillstånd borde ha offentliggjorts. Även från lotsarna har rapport avgivits om flygningen över Visby.

Det ser sålunda ut som om något tillstånd inte avgivits för passerande över Gotland. Varför planet gick på så låg höjd är inte gott att veta. Möjligen var det för att titta lite närmare på turiststaden Visby, men det kan likaväl ha varit för att få se huvudstaden på den ur försvarssynpunkt så viktiga ön på lite närmare håll från luften, alltså från det håll som är viktigast i militärt avseende.

I vilket fall som helst har den mystiska visiten väckt stort uppseende, både på militärt och civilt håll.

Kungörelse om värnpliktstjänstgöring

Gotlands Allehanda 30/4 1937

Värnpliktiga tillhörande Visby, Roma, Tingstäde och Hemse rullföringsområden av 1936 års klass, uttagna till linjetjänst och tilldelade infanteriet, skola för fullgörande av första tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd, med tillsammans 115 dagar, vid Kungl. Gotlands infanterikår inställa sig fredagen den 21 maj 1937. Värnpliktiga, som skola färdas med järnväg inställa sig i god tid före tågets avgång (enligt den värnpliktige tillställd "beställning å tjänsteresa") vid påstigningsstationen (den närmast hemvistet belägna järnvägsstationen) och anmäla sig snarast för å stationen befintligt eller tåget medföljande ordnings- eller hämtningsbefäl. Beträffande färdsätt, samlingsplatser och samlingstider i övrigt hänvisas till utfärdad länskungörelse om värnpliktstjänstgöring, vilken dels varit införd i Gotlands Allehanda, Gotlänningen och Gotlands Folkblad, dels finnes anslagen å härför avsedda anslagsplatser inom kommunerna samt uppläses i länets kyrkor å två söndagar före den 21 maj. Inställelseskyldiga hava icke att motse annan kallelse än denna kungörelse. Varje värnpliktig, på vilken kungörelsen har tillämpning är lagligen inkallad till tjänstgöring, oberoende av om "Beställning å tjänsteresa" med vidsittande biljett kommit honom tillhanda eller icke. Inskrivningsboken skall medföras. Visby den 24 april 1937. Befälhavarna för Visby, Roma, Tingstäde och Hemse rullföringsområden.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 30/4 1937

Kapten Arwesons tjänstgöring såsom adjutant vid militärbefälet upphör den 14 maj. Han efterträdes den 15 maj av löjtnant Fredriksson, A 7. Löjtnanten i I 18 reserv Åkerman har beviljats tillstånd att under tiden 1 maj-1 juni vistas i Danmark och Tyskland. Sjuksköterskan Greta Sohl har beviljats semester under maj månad med sjuksköterskan Inga Granlund som vikarie.

Flygbesök i Fårösund

Gotlands Allehanda 1/6 1937

Som förut nämts inspekterades igår Fårösunds flygstation av chefen för Roslagens flygflottilj major Sundin, som åtföljdes av kapten Wigert och löjtnant Ljungfeldt.Kl. 1/2 12 idag fortsattes färden till Karlskrona och Göteborg för vidare inspektion, varvid maskinerna vid 2-tiden passerade Visby.

Hakkorsflaggan på tyska konsulatet

Gotlands Allehanda 1/6 1937

Hakkorsflaggan på tyska konsulatet härstädes vajar i dag på halv stång för högtidlighållandet av minnet av de 25 man, som vid det spanska bombardemanget av tyska pansarskeppet Dentschland föllo på sin post.

Högtidligt då infanterikåren blir infanteriregemente

Gotlands Allehanda 9/6 1937

Den 1 juli blir Gotlands infanterikår åter Gotlands infanteriregemente och med anledning därav planeras, enligt vad vi erfarit, en högtidlighet på Visborgs slätt kl. 12 på middagen. Programmet är ännu icke i detalj fastställt, men lär komma att upptaga en högtidlighet vid Oscarsstenen i samband med fältgudstjänst och förbimarsch för militärbefälhavaren, som denna dag är generalmajor Törngren. Infanteriregementet troppade 1927 två av sina tre fanor, vilka nu torde komma att åter blottas i samband med högtidligheten, då hittillsvarande kårbefälhavaren, denna dag regementschefen överste Linde tar emot regementet för första gången. Vid fältgudstjänsten läs biskop Ysander komma att predika och efter förbimarschen blir det konsert av regementsmusiken samt lunch för de inbjudna i gymnastiksalen. Dagen blir ju en märkesdag icke bara för regementet, utan också för Gotlands befolkning. Detaljerat program meddelas senare.

Dödsfall. Erik Harald Bergenström

Gotlands Allehanda 9/6 1937

F. d. majoren Erik Harald Bergenström, Storvreta, avled på måndagen. Den bortgångne var född i Värna, Östergötlands län, 1859, blev underlöjtnant vid Gotlands infanteriregemente 1881, kapten 1900, övergick till reserven 1912, varefter han följande år blev befälhavare för Roma rullförningsområde. Han utnämdes 1916 till major i armen. Närmast sörjande äro maka, född Wahlström, en son, Torsten, revisor i riksräkenskapsverket, Saltsjöbaden, en dotter, gift med rådmannen Vilhelm Bergengren, Ålsten, barnbarn och syskon.
Major Bergenström, som ända till för ett par år sedan var bosatt här i Visby, har här under sin långa verksamhetstid även tagits i anspråk för åtskilliga allmänna uppdrag. Sålunda var han under åtskilliga år ledamot av stadens kyrkoråd och tillhörde också styrelsen för Arbetareföreningens föreläsningsanstalt. Personligen en urban och vänsäll man vann han i sitt personliga umgänge många vänner, vilka med sorg skola mottaga budet om hans bortgång.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 11/6 1937

Tjänstledighet har beviljats tillsyningsmannen över Tofta skjutfält, fanjunkare Söderström, under tiden 7 juni-7 juli med furiren vid A 7 25/3 Hansson som vikarie. - Till leverantör av lättbentyl till Gotlands trupper under tiden 1 juli i år-30 juni 1938 har antagits Gotländska Petroleumbolaget och till leverantör av motorfotogen till A 7 för samma tid har antagits Svensk-Engelska Mineralolja Aktiebolaget genom dess ombud i Visby A.-B. Carl Degerman.

Arméns byggnadsanslag

Gotlands Allehanda 11/6 1937

Arméförvaltningen har nu till k. m:t avgivit förslag till fördelning av armens byggnadsanslag för 1937—38, nu höjt till 2,8 milj. Enligt detsamma skulle till Gotlands trupper utgå 25,000 kr. för större reparationer, 3,500 kr. för oförutsedda utgifter samt 20,000 kr. för byggnadsunderhåll enligt följande fördelning: till militärbefälhavaren direkt underställda byggnader i Visby, Tingstäde och befästningarna 3,900 kr., till Gotlands infanteriregemente 10,700 kr. för kasernerna i Visby och 300 kr. för landstormsförrådet samt till Gotlands artillerikår 4,700 kr. för byggnaderna i Visby och 400 kr. för Tofta skjutfält.

Kustartilleriet

Gotlands Allehanda 12/6 1937

K. m:t har bemyndigat chefen för kustartilleriet att beordra korpral eller menig ur kustartilleriet till Fårösund såsom båtförare, så länge byggnadsarbetena därstädes det påfordra.

Landstormsområdena

Gotlands Allehanda 12/6 1937

K. m:t har till arvoden åt förrådsförvaltarna vid landstormsförråden i Ala och Havdhem anvisat 540 kr. och åt förrådsförvaltarna vid förråden i Sanda och Bäl 420 kr., sammanlagt 1,920 kr.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 12/6 1937

K. m:t har tilldelat Gotlands infanteriregemente 1,600 kr. från arméns musikfond till anskaffning och underhåll av musikmateriel m. m. under 1937-38. Till skrivmaterialier och expeditionsinventarier har Gotlands infanteriregemente för nästa budgetår erhållit 4,600 kr. och artillerikåren 2,700 kr. K. m:t har bifallit en ansökan från fanjunkaren vid Gotlands infanterikår O. B. Gellborn om att få komma i åtnjutande av förtidspension från den 1 juli. Även styckjunkaren vid Gotlands artillerikår K. Thimgren har fått rätt till avsked med förtidspension från den 1 juli. Båda söka som bekant arvodesbefattningar vid Gotlands trupper. Regeringen har bifallit kapten S. Palmis, Gotlands artillerikår, anhållan om inträde i till övergångsstat frivilligt överförd beställningshavares rättigheter och skyldigheter. K. m:t har förklarat, att förordnandet för styckjunkare A. Berg att tjänstgöra i arvodesbefattning skall gälla expeditionsunderofficerstjänst vid Gotlands artillerikårs tyganstalt för tiden 1 juli 1937-7 juni 1938. K. m:t har avslagit en ansökan från officersaspiranten vid Gotlands infanterikår C. S. Peterson i Tumba att få börja tjänstgöra vid Gotlands infanteriregemente den 15 juni för att att sedan vid officersaspirantskolans början inrycka till tjänstgöring därstädes. Löjtnant Linnman, A. 7, skall under årets regementsövningar tjänstgöra vid I. 1. Semester har beviljats kapten von Zweigbergk, A. 7, tiden 11-27 d :s. Löjtnant Eveland och underlöjtnant Berner vid A. 7 ha inkallats tiden 18 juli-28 aug. för fullgörande av befäls- och repetitionsövning. På militärbefälhavarens befallning anordnas kockutbildning vid I. 18 under tiden 14-19 juni samt 6-9. 13 —15, 19-23 juli. Utbildningen ledes av regementsintendenten (stabsintendenten under juni månad) med biträde av köksföreståndaren I. 18 och furir Ahlqvist från A. 7. Som elever ha beordats ett underbefäl eller fast anställd menig från vardera 1-3 batterierna och 3 värnpliktiga (ej under juni) från vardera 1-3 batterierna A. 7 samt 4 värnpliktiga underbefälselever från livkompaniet och 3 utvalda yrkesmän från vardera 2-3 kompanierna I. 18.

Tjänsteårsberäkning vid tygstationen

Gotlands Allehanda 14/6 1937

Statskontoret avstyrker hos k. m:t av tyghantverkaren vid artilleriets fabriker Gustaf Wessman i Visby gjord ansökan att i pensionshänseende få tillgodoräkna sig år 1914-17 fullgjord tjänst som mobiliserad yrkesman vid Gotlands trupper. Tjänstgöring som mobiliserad värnpliktstjänstgöring lärer ej böra räknas tillgodo som tjänsteår för pension, yttrar ämbetsverket.

Flyttningen av stabsexpeditionen

Gotlands Allehanda 15/6 1937

För möblering av den nya lokal i Visby, till vilken stabsexpeditionen vid militärbefälet 1 juli flyttar, har militärbefälhavaren begärt 8.000 kr. Den inventarieutrustning, som expeditionen hade vid utflyttningen i Gotlands infanterikårs lokaler är med mindre undantag kasserad eller kassabel och den materiel, som anskaffats efter inflyttningen, erfordras för kåren efter stabens utflyttning. Arméförvaltningen har med tillstyrkan överlämnat framställningen till regeringen, då medelstillgången på anslaget till skrivmaterialier och expenser, som normalt har att bekosta utgifter av detta slag, varken innevarande eller nästa budgetår medger att anskaffningen bestrides från detta anslag.

Försvarets uthyrningsfastigheter

Gotlands Allehanda 15/6 1937

Arméförvaltningen föreslår hos k. m:t, att till kostnader för lantförsvarets uthyrningsfastigheter vid Gotlands artillerikår (Visby och Tofta skjutfält) skola för 1937-1938 anvisas 2.750 kr., Gotlands infanterikår 3.903 samt militärbefälhavaren direkt underställda fastigheter 3.762 kr.

Gotlandsinfanteristernas Kamratförening

Gotlands Allehanda 15/6 1937

Gotlandsinfanteristernas Kamratförening, som konstituerades vid en militär kamratfest å Visborgs slätt 2 sept. 1934, planerar bildande av en krets för Kalmar med omnejd samt för Öland av kamratföreningen. Kallelse till en sammankomst för frågans dryftande har utsänts och dagen för sammankomsten har bestämts till söndagen den 20 juni. Kalmar och Öland har under årens lopp fått släppa till åtskilliga tusental beväringar till Gotland. Därför kommer säkerligen det nu erbjudna tillfället att åter få träffa gamla kamrater från beväringslivet på Gotland att hörsammas i vida kretsar och att hälsas med tillfredsställelse. Kamratföreningen är, som bekant, f. n. uppdelad på trenne kretsar, en för Gotland, en för Stockholm och en för Skåne. Föreningen omfattar mellan 400-500 medlemmar och man väntar livlig anslutning från såväl den nya Kalmar-Ölandskretsen som från de härutöver planerade kretsarna för Östergötland och Göteborg-Bohuslän. Sammankomsten för Kalmar-Ölandskretsens konstituering hålles på Kristoffersalen å Hotell Witt i Kalmar förenämda dag kl. 12,30. Gemensam middag följer på sammanträdet.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 16/6 1937

Major Söderberg I 18 är tjänstledig 14-19 juni och kapten Jacobsson 14-29 juni. I officers- och underofficersövningarna vid A 7 skall förutom förut beordrad personal deltaga kapten Bergman och löjtnant Nilsson samt 16-18 d :s observatörskolan. Vid arméns underofficersskola har furir Landell, A 7, genomgått allmänna kursen 1935-37 samt furirerna Molin och Hansson, A 7, förberedande kursen 1936-37. Officersaspiranterna Hägg, Silven och Ossiann, A 7, hava genomgått artilleriets officersaspirantskola 1936-37 och ha förordnats till konstaplar i kåren. Till konstapel i kåren har vidare från och med 20 d:s förordnats volontären 31/2 Claesson. Till officersaspirant vid A 7 har antagits värnpliktige 478 B. R. Creutzer, som den 16 d :s inrycker till artilleriets officersaspirantbatteri vid A 3. Till specialutbildning vid A 7 ha uttagits: till signalutbildning konstaplarna 8/2 Nilsson, 28/3 Lindkvist samt volontärerna 15/1 Lindström, 7/2 Roos och 4/3 Ahlvin samt till observatör- och eldledningsbiträdesutbildning konstaplarna 20/1 Olin och 33/1 Almlöv samt volontärerna 40/1 Johansson, 19/2 Mattsson och 40/3 Husell.

Gotlandsförsvarets byggnadsanslag

Gotlands Allehanda 17/6 1937

Arméförvaltningen har föreslagit regeringen att av innevarande och nästa budgetårs anslag till försvarsväsendets byggnader 60,000 kr. ställas till förfogande för utökning av garnisonssjukhuset på Visborgs slätt, 300,000 kr. för uppförande av tyganstalt på Gotland, 144,000 kr. till förrådsbyggnader på Gotland, 120,000 kr. till granatkastarammunitionsförråd samt 10,000 kr. till bensinlagringsanläggning på Gotland.

Regementet återuppstår

Gotlands Allehanda 18/6 1937

De troppade fanorna blottas efter tio år. Ståtliga högtidligheter på Visborgs slätt den 1 Juli.

Kungl. Gotlands infanterikår kommer, såsom förut meddelats, att torsdagen den 1 juli högtidlighålla kårens övergång till regemente. Dagen inledes med att musikkåren ger revelj i staden. Kl. 12 mottager den nyutnämde regementschefen, överste Linde, regementet vid "Oscarstenen" å Visborgs slätt, varefter regementets tre fanor blottas. Sedan det gamla infanteriregementet år 1927 nedskrevs till kår, har denna fört endast en fana. De två övriga hava under de gångna 10 åren icke varit utvecklade. Efter fanornas blottande mottager militärbefälhavaren, generalmajor Törngren regementet, varefter biskop Ysander förrättar fältgudstjänst. Efter gudstjänsten sker förbimarsch för militärbefälhavaren, varefter regementets officerskår ger lunch i regementets gymnastiksal. Till lunchen liksom att närvara vid högtidligheten å slätter har officerskåren inbjudit landshövding Rodhe med fru samt representanter för landstaten, generalmajor Törngren med fru samt militärbefälsstaben, biskop Ysander med fru samt representanter för domkapitlet, överste Hamilton med grevinna samt representanter för artillerikåren, Gotlands riksdagsmän, Visby stadsfullmäktige, samtliga kyrkoherdar på Gotland, kommunalordförandena i samtliga socknar, cheferna för våra kommunikationsmedel, samt konsul Ekman och major Norström med fruar. Vidare hava inbjudits representanter för läkare, banker, handel och industri, landstormen, landstormskvinnorörelsen samt skytte- och luftvärnsrörelserna. I övrigt är en var välkommen att närvara vid högtidligheten vid "Oscarsstenen".Tillfälle har även beretts de värnpliktiga att inbjuda sina anhöriga att deltaga i manskapets middag.

Känd polsk militär i Visby. Intervju med general Marjusz Zaruski

Gotlands Allehanda 21/6 1937

Visby har de sista dagarna haft ett celebert besök i det ett polskt skolfartyg Zamisza Czarny legat förtöjt här. Fartyget, som står under befäl av den kände polske generalen Marjusz Zaruski, en pionjär inom polskt militärväsen, är ute på en slags nöjesresa och ombord befinna sig tjugosex officerare och femtiotvå ungdomar, som äro i ungefär samma ställning som våra svenska skeppskolegossar. Härvid kan nämnas att det i Polen är vanligt att företa dylika resor och att man under sommarens lopp, i det fall man inte redan gjort det, har för avsikt att besöka bl. a. Holland och Frankrike på samma sätt. Någonting att ta efter av oss onekligen!

Gotlands Allehandas medarbetare hade på måndagsförmiddagen ett samtal med general Zaruski, varvid denne berättade att samtliga ombordvarande gjorde denna resa som en slags rekreation och att närmaste mål för färden är Kalmar och att man sedan anträder återresan till Gdynia, där fartyget hör hemma. Gdynia har nu på sistone blivit en turistattraktion av rang och genom de svenska båtförbindelser, som satts in på routen, ha även många svenskar kommit i tillfälle att stifta bekantskap med polsk natur och polsk kultur, vilket jag omtalade för generalen, som f. ö. är en stor vän till Sverige och bl. a. är medlem av Svenska Kryssarklubben.

Det är mycket glädjande att de svensk-polska relationerna synas vara livliga. Vad beträffar Gdynia var det från början en liten fiskeby eller stad, hur man skall säga, men genom turistväsendet har den växt och växt och är nu uppe i ett invånarantal av 100,000. Det är en mycket livaktig stad och turistfloden detta år torde kunna sägas vara mycket stor.

Härefter övergingo vi till att tala om några frågor av militär art. Har Polen för närvarande stor flotta? sporde jag. Särskilt stor är inte den polska flottan. Den är säkert inte alls så stor som den svenska. Men huvudsaken är att den räcker för våra behov. Mer kan man inte begära, säger generalen leende. Vi har i pressen undfägnats med uppgifter om att det skulle ha varit skärmytslingar mellan polska och ryska trupper i gränstrakterna. Vad är generalens åsikt härom? Det har jag upriktigt sagt inte den blekaste aning om, säger general Zaruski. Nej, det finns ingen kärna av sanning i detta. Att det pågår en jäsning i Ryssland är jag underkunnig om, men några stridigheter av militär art vid gränserna förnekar jag kategoriskt. N. H—d.

Till kustartillerikadett

Gotlands Allehanda 21/6 1937

Till kustartillerikadett har bl. a. antagits O. L. Stålhandske, Visby.

Försvarets byggnadsarbeten

Gotlands Allehanda 22/6 1937

Arméförvaltningen har anvisat Gotlands trupper 25,000 kr. för utförande av en del större reparationsarbeten, varav 7,000 kr. skola avses för militärbefälhavaren direkt underställda byggnader och befästningar, 10,000 kr. för Gotlands infanteriregemente och 8,000 kr. för Gotlands artillerikår. Arméförvaltningen har beslutat antaga ett av byggmästaren K. Holmberg i Visby avgivet anbud om att för 13,895 kr. uppföra tvenne förrådsbyggnader av trä å Fårö. Ytterligare fyra anbud från byggmästare i Visby, Tingstäde, Gotlands Karby och Lärbro hade inkommit.

Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 22/6 1937

Löjtnant Holmstedt, Gotlands artillerikår skall tjänstgöra vid Karlskrona kustartilleriregemente 1-30 september. Löjtnant Leijonhufvud samma kår skall under september tjänstgöra vid Svea trängkår. Chefen för A 7 har från 1 juli utnämt sergeant A. J. O. Söderström till styckjunkare vid kåren. Kårchefen A 7 har vidare beviljat styckjunkare K. J. R. Thimgren avsked från den 1 juli och inträde i kårens reserv med rätt att komma i åtnjutande av förtidspension. Löjtnant Nilsson, furir Ahlqvist, furir- och konstapelskolans till specialutbildning icke kommenderade elever, officersaspiranterna Hägg, Silven och Ossiann samt sjukvårdsfuriren i reserven Eliasson, samtliga vid A 7, ha beordrats till tjänstgöring vid bevakningsstyrkan i Tingstäde 28 juni-24 juli. Utbildningen vid kårens furirs-, konstapels- och volontärartilleristskolor bedrivas under samma period vid ett skolbatteri under kapten Lindgrens befäl, förlagt till Tingstäde. Semester har beviljats löjtnant Norman 27 d :s-25 juli samt fänrik Drangel 21-26 d :s. Kårchefen I 18 har beviljat fanjunkare B. Gellborn avsked från och med 1 juli med rätt till förtidspension. Militärbefälhavaren har samtidigt meddelat fanjunkare Gellborn förordnande tillsvidare såsom expeditionsunderofficer i inskrivningsexpeditionen. Samaritkurs anordnas vid I 18 på fredag förmiddag i gymnastiksalen under ledning av bataljonsläkaren Ask-Upmark. Praktiska övningar ordnas kompanivis.

Militära förordnanden

Gotlands Allehanda 26/6 1937

Fanjunkare Gellborn, I. 18, har förordnats som expeditionsunderofficer i inskrivningsexpeditionen fr. o. m. den 1 juli i år t. o. m. den 30 sept. 1940. Styckjunkare Thimgren har samtidigt förordnats att fr. o. m. den 1 inst. juli t. o. m. den 30 sept. 1940 vara biträde åt regementsintendenten vid A. 7.

Till militärutbildningen

Gotlands Allehanda 26/6 1937

Till militärutbildningen av gasskyddstekniker skall såsom befäl beordras en underofficer eller äldre furir ur I. 18 t. o. m. den 26 juli samt ur A. 7 fr. o. m. den 27 juli.

Landstormsförrådet på Fårö

Gotlands Allehanda 28/6 1937

Vid prövning av inkomna anbud å uppförandet av landstormsförrådsbyggnaden på Fårön har arméförvaltningens fortifikationsdepartement beslutat antaga av byggmästaren Knut Holmberg, Visby, avgivet anbud å utförandet av nämda nybyggnader av trä mot en ersättning av 13,895 kr. Departementet har för ändamålet beslutat att till militärbefälhavareas förfogande ställa 14,495 kr., varav 600 kr. skola avses för kontroll och besiktning. (P)

Militärbefälet flyttar

Gotlands Allehanda 29/6 1937

Militärbefälets expedition inrymmes fr. o. m. den 1 instundande juli i för ändamålet förhyrd fastighet vid Södra Hansegatan härstädes.

Gotlands infanterikår

Gotlands Allehanda 30/6 1937

Tjänstledighet åtnjuter löjtnant Nyström I. 18 under tiden 5-25 juli och fanjunkare Linger den 1-18 juli.

Flygplan havererar utanför Stenkyrkehuk

Gotlänningen 4/8 1937

Besättningen räddade sig med gummibåt

Ett flygmissöde, som kunnat sluta illa, inträffade kl. 23 natten till onsdagen utanför Stenkyrkehuk, i det att flygplanet nr 470 (ska vara 170) från den i Fårösund förlagda marinspaningskursen, som deltagit i samövningarna med kustflottan, tvangs av tjockan att gå ned på vattnet, varvid flygplanet havererade.

Flygplanet slog vid nedslaget i vattnet runt men drev efter omkring en timme i land strax norr om fyren vid Stenkyrkehuk. Besättningen, bestående av underlöjtnant Hallberg, förare, och fänrik Almström, spanare, räddade sig i land utan skador i en gummibåt.

Förberedelser för flygplanets bärgning ha omedelbart vidtagits. Några närmare detaljer om missödet kunna inte lämnas förrän undersökningen slutförts, meddelas från vederbörligt håll i Fårösund.

Flygplanet fullständigt krossat

Gotlänningen 5/8 1937

Haveriet vid Stenkyrkehuk kunde ha blivit katastrof.

Flyghaveriet utanför Stenkyrkehuk natten till onsdagen, då spaningsflygplanet 470 från marinspaningskursen i Fårösund slog runt och blev vrak, varefter de två ombordvarande räddade sig i land med hjälp av en gummibåt, kunde lätt ha blivit en allvarlig katastrof, och det får betraktas som en försynens skickelse att de båda flygarna kommo så lindrigt ifrån äventyret.

Till stor del kan deras räddning säkerligen tillskrivas deras egen sinnesnärvaro och räddningsbåten ombord på flygmaskinen, men med litet mera otur hade detta knappast hjälpt. Vid tillfället rådde inte endast dimma utan gick även hög sjö, och flygplanet blev så svårt skadat att det måste betraktas som fullständigt vrak.

Olyckan inträffade enligt officiella uppgifter vid 11-tiden på onsdagskvällen, men enligt andra uppgifter skulle den ene flygarens klocka ha stannat på 12,10, vilket skulle betyda att haveriet ägt rum vid denna tid. Det var emellertid redan vid halv 1-tiden som fyrpersonalen vid Stenkyrkehuks fyr fick ta emot de båda flygarna, av vilka den ene, föraren underlöjtnant Hallberg, omedelbart lånade en cykel och begav sig till Stenkyrka telefonstation för att ringa till Fårösund om det inträffade. Flygarna verkade givetvis rätt medtagna efter sitt äventyr, men löjtnant Hallberg hämtade sig som sagt hastigt nog, och även fänrik Almström kryade snart till sig. I dag äro båda flygarna i färd med att rädda vad som finns kvar av flygmaskinen och synas ej fått något allvarligt men av sitt äventyr.

Flygplanet hade deltagit i onsdagens övningar och var vid tiden för olyckan på väg hem till Fårösund. Man hade tidigare flugit i sällskap med andra spaningsplan, men vid olyckstillfället var maskinen 470 ensam. Den täta dimman torde ha försvårat orienteringen, ehuru det ännu ej är bekant om flygplanet var försett med dimflygningsutrustning eller icke. Vad den närmaste orsaken till den våldsamma landningen kan vara är ännu oklart. Två hypoteser ligga nära till hands, antingen att flygaren tappat orienteringen och sökt gå ner på vattnet eller att motorfel tvingat planet att nödlanda. I det rådande vädret måste en dylik nödlandning ha varit en ytterst svår uppgift, och det ligger nära till hands att tro, att föraren i dimman och mörkret felbedömt avståndet till vattenytan så att flottörerna skurit ner, varefter maskinen slagit runt. På den punkten är man emellertid vid flygstationen i Fårösund obenägen att uttala någon som helst hypotes innan undersökningen officiellt är slutförd.

Flygplanet, som är ett enkeldäckat spaningsflygplan av den vanliga typen S5A, har nu flutit i land omkring 700 meter sydväst om Stenkyrkehuks fyr, där man i dag är fullt sysselsatt med bärgningsarbetet. Själva maskinen är helt spolierad, men man hoppas kunna rädda åtminstone den dyrbara motorn.

För tillbyggnad av vapensmedja

Gotlänningen 25/8 1937

För tillbyggnad av vapensmedja (vapenförråd) vid infanteriregementet har arméförvaltningen begärt att få taga i anspråk 43,200 kr. Önskemålen om anordnande av velocipedförråd och tillbyggnad till en förrådsbyggnad vid regementet ha icke kunnat tillgodoses på grund av knapphet på tillgängliga medel.

Årets höstmanöver på Gotland inställes

Gotlänningen 27/8 1937

Årets regementsmöte kommer inte att som tidigare avslutas med en fältmanöver, då man inte har några anslag för detta ändamål. I stället blir det ett par dagars samövning mellan I. 18 och A. 7 med resp. truppförbands chefer som befälhavare. Trupperna komma inte att förläggas i fält utan återvända efter varje dags övning till resp. kaserner.

Samövningarna mellan Gotlands trupper, flyget och pansarbilförbandet, som pågått några dagar, avslutades i går, varefter det blev skarpskjutningar i Tofta med pansarvärnskanoner.

— Dessa samövningar ha varit mycket värdefulla, framhåller stabschefen vid militärbefälet, major Pontén, för Gotlänningen, och de ha visat önskvärdheten att även pansarbilar finnas på Gotland. Några erfarenheter från dessa övningar är det emellertid svårt att ge förrän man fått bearbeta krigsdagböckerna.

Två svenska ubåtar

Gotlänningen 27/8 1937

Två svenska ubåtar, Ulven och Gripen, inkommo igår e. m. till Visby och förtöjde i yttre hamnen.

Kurser i civilanställningssyfte

Gotlänningen 27/8 1937

För anordnande under utbildningsåret 1938–1939 av kurser m. m. i civilanställningssyfte har arméchefen hemställt att 14,000 kr. skola ställas till förfogande. Enligt den samtidigt ingivna fördelningsplanen får Gotlands infanteriregemente 350 och Gotlands artillerikår 300 kr.

Tyskt pansarskepp till Visby

Gotlands Allehanda 11/9 1937

Det tyska pansarskeppet Graf Spee besöker Visby den 18-20 september. Besöket är icke officiellt.

Artillerikåren

Gotlänningen 16/9 1937

Artilleriinspektören föreslår k m:t bemyndiga chefen för Gotlands artillerikår att till sergeant vid kåren från 1 okt. konstituera furiren vid Norrlands artilleriregemente E. S. Ahlin. med turberäkning närmast efter sergeanten vid kåren Landell. Arméchefen tillstyrker ifrågasatt transport.

Till en luftvärnskulspruteskjutkurs vid I 7 ha från kåren beordrats som instruktör furir Östberg och som elever furir 31 Claesson och konstapel 9 Ekelöf. Inryckning äger rum den 10 och utryckning den 24 okt.

— Skjutning med pjäser utföres av övningsdivisionen å Tofta skjutfält den 16–18 d:s, varvid förläggning sker i bivack å skjutfältet.

Kaderökning vid Gotlands trupper

Gotlänningen 16/9 1937

Kaderökning föreslås ifråga om Gotlandstrupperna för nästa budgetår. I sina riksdagspetita har arméförvaltningen vid Gotlandsinfanteriregemente upptagit bl. a. en majorsbeställning, två nya kaptensbeställningar, tre löjtnantsbeställningar, en fänriksbeställning, en fanjunkarbeställning och två sergeantbeställningar ävensom en regementskassör. Vid Gotlands artillerikår blir det enn ny fänriksbeställning och en regementskassör. De nya personalstaterna skulle vid bifall härtill komma att sluta på 538,721 kr. för Gotlands infanteriregementes och 302,455 kr. för Gotlands artillerikårs vidkommande.

Försvarets fastigheter

Gotlänningen 16/9 1937

Arméförvaltningen beräknar i sina riksdagspetita för nästa budgetår att inkomsterna på försvarsväsendets uthyrningsfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter på Gotland under detta år bli 17,012 kr. Utgifterna beräknas bli 17,462 kr.

Tyskt örlogsbesök i Visby

Gotlands Allehanda 17/9 1937

Pansarskeppet Graf Spee här i morgon med 1,100 man.

Ett av tyska marinens modernaste fartyg pansarskeppet Graf Spee anländer hit vid 4-tiden i morgon e. m. och ankrar på redden, där det kvarligger till måndag morgon. Besöket är som förut nämnts inofficiellt. Admiral Graf Spee tjänstgör som tyska flottans flaggskepp och ombord befinner sig av denna anledning flottans chef med stab.

Chef ombord är kapitän zur See Patzig, sekond fregattenkapitän Kienast. Fartygsbefälet består därjämte av fyra korvettkaptener, femton officerare av lägre rang på däck samt en chefsingeniör och fem andra officerare i maskin, vidare två läkare, en intendent med två biträdande officerare. Inalles består fartygets befäl och besättning av 32 officerare, 51 underofficerare, 187 underbefäl, 20 fänrikar samt 724 menige.

Flottchef är admiral Carls och stabschef kapitän zur See Schniewind. Staben består därjämte av tre kapitäner zur See, tre fregattkaptener, tre korvettkaptener samt tre officerare av lägre grad, vidare en flottläkare, en flottintendent, ett marinkrigsrättsråd, 37 underofficerare och 45 menige. Fartyget har alltså ombord allt som allt icke mindre än 1,100 personer.

Det är heller inte någon liten minsvepare, som denna gång hedrar Visby med ett besök – det första besöket av större tyska örlogsfartyg på många år f. ö. Admiral Graf Spee, som stapelsattes 1932, färdigställdes och togs i bruk 1936, det är sålunda ett av tyska marinens nyaste fartyg och i följd därav också en av dess allra modernaste. Utvecklingen inte minst på örlogsfartygsbyggandets område i Tyskland har de senaste åren tagit jättesteg framåt och man torde därför icke säga för mycket om man påstår, att Admiral Graf Spee representerar något av det förnämligaste i sitt slag, som för närvarande kan uppdrivas någonstädes i världen.

Admiral Graf Spee tillhör samma klass som Deutschland och Admiral Scheer, vilka sistnämnda togos i bruk resp. 1933 och 1934. Tontal, bestyckning och maskinutrustning är densamma för alla tre fartygen, som hänföras till pansarskepp under huvudrubriken tunga krigsfartyg. Denna klass består av slagskepp, linjeskepp och pansarskepp. Av slagskepp har Tyskland för närvarande tre under byggnad, av linjeskepp de ombyggda Schlesien, Schleswig-Holstein och Hannover.

Admiral Graf Spee och de två systerskeppen ha en längd av icke mindre än 182 meter (svenska kryssaren Gotland 135), bredden 21,7 och djupgående 5 meter. Fartygen ha ett deplacement av 10,000 ton, en maskinstyrka av 54,000 hkr. (Gotland 33,000) och en aktionsradie av 10,000 sjömil. Maskineriet består av åtta niocylindriga dubbelverkande dieselmotorer av Man-typ med hydraulisk kraftöverföring till propelleraxlarna. Att den nautiska och tekniska utrustningen i övrigt står på toppen säger sig självt.  Bestyckningen på denna flytande fästning, som dock gör en hastighet av 26 knop, består av 6 st.  28 cm:s och 8 st. 15 cm:s kanoner, 6 st. 8,8 cm luftvärnskanoner, 8 st. 3,7 cm d:o samt 10 maskingevär för luftvärnet. Fartyget är även utrustat med 8 st. 53,3 cm. torpedtuber, placerade fyra och fyra, samt slutligen två flygplan med tillhörande katapult för start från fartyget. Admiral Graf Spee byggt vid Marinvarvet vid Wilhelmshafen men stationerat i Kiel, Deutschland är byggt vid Deutsche Werke i Kiel.

Ett fartygsnamn med anor

Det tyska pansarskeppets namn för i tankarna ett av världskrigets märkligaste händelser till havs, nämligen sjöslagen utanför Coronel, i en stad i provinsen Concepcion vid Chiles kust, och vid Falklandsöarna. Den 1 nov. 1914 sänkte viceamiralen von Spee – dåvarande chef för tyska ostasiatiska eskadern – utanför Coronel de båda engelska pansarkryssarna Good Hope och Monmouth, utan någon förlust, på den tyska eskadern f. ö. Engelska amiralitetet sände ut i förstärkningar under befäl av amiral Sturdee. Den 7 dec. kom Sturdee med två slagkryssare till de engelska fartygens hjälp – de voro då slagskeppet Canopus samt kryssarna Glasgow och Bristol. När tyska flottan på morgonen sagda dag närmade sig hamnen Port William, lättade engelska huvudstyrkan ankar och inför övermakten måste amiral von Spee draga sig tillbaka. Han upptog dock med Scharnhorst och Gneisenau striden för att ge kryssarna Leipzig, Nürnberg, och Dresden tillfälle att rädda sig. Engelsmännens artilleri var dock överlägset, efter två timmar stod flaggskeppet Scharnhorst i brand och sjönk snart nog, Gneisenau höll ut ännu ett par timmar innan även den dukade under. Senare på dagen blev det Leipzigs och Nürnbergs tur att gå till botten. Endast 30 man av deras besättningar räddades, från Scharnhorst räddades ingen och från Gneisenau omkring ett hundratal man. Endast Dresden lyckades, men den sänktes tre månader senare i neutral hamn.

Sina tre hittills modernaste fartyg ha alltså tyskarna givit namnen på utom fosterlandet Deutschland de båda sjöhjältarna från världskriget, amiral von Spee från slaget vid Falklandsöarna och amiral Scheer, hjälten från Skagerackslaget.

Militärbefälet

Gotlänningen 17/9 1937

Löjtnant Källström I 18 har från 1 okt.  placerats som stabssignalofficer vid militärbefälet. Kapten Arweson tjänstgör vid stabsexpeditionen 1–30 okt. Kapten Sellergren ställes till chefen för I 18 förfogande i Tingstäde till och med 15 dec.

— Regementsintendenten A 7 ingår under kommande fälttjänstövning den 22–24 d:s i I divisionens stab.

Gotlands infanteriregemente.

Till en kurs i infanterikanontjänst ha som elever från regementet beordrat fänrik Hiort, sergeant Tallqvist och furir Hoas. Inryckningen äger rum vid I 2 den 5 okt. och utryckningen den 11 dec.

— Till elever i kulspruteutbildning ha från infanteriregementet beordrats furirerna 3 Lindell, 6/K Karlsson och 4/K Pettersson. Förberedande utbildning äger rum 1–8 okt. under kapten Brodins ledning med biträde av furir Sporre. Den 10 okt. sker inryckning till kurs vid I 7 i Ystad. Utryckningen äger rum den 24 okt.

Gotlands artillerikår

Gotlänningen 17/9 1937

En furir ur Gotlands artillerikår är av arméchefen föreslagen till elev i en kurs för furirer ur kavalleriet och andra beridna truppslag vid ridskolan under utbildningsåret 1937–38.

Civilanställningskurser

Gotlänningen 17/9 1937

Chefen för armén har till försvarsminister ingivit förslag till kurser i civilanställningssyfte för fast anställt manskap vid armén. Sammanlagt begäres för ändamålet 15,250 kr., varav 600 kr. skulle avses för Gotlands infanteriregemente och 300 kr. för Gotlands artillerikår.

Vid Gotlands infanteriregemente har planerats två kurser, den ena i bokföring och maskinskrivning, samt den andra i bilkörning, medan vid A 7 avses anordnande av en kurs i modersmål och en kurs i maskinskrivning. Kurserna skulle bli avgiftsfria.

Frivilligt luftvärn i Visby. Frivilliga böter blir grundplåt

Gotlänningen 18/9 1937

Från Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson har landshövding Rodhe fått mottaga en anvisning på 200 kr., avsedda att utgöra grundplåten för ett frivilligt luftvärnsartilleri för Visby stad.

Förhistorien till denna gåva saknar icke sina poänger. Vid mörkläggningen av staden vid luftskyddsövningen den 4 september på kvällen observerades vid inspektion av hamnen bland annat ett icke avskärmat ljus högst uppe i sockersilon. En och annan undrade om det icke måste bli många dagsböter såsom straffpåföljd för underlåtenhet att följa föreskriften om mörkläggningen.

Sedermera befanns det, att ljuset kom från det rum, där L. M. Ericsson inmonterat en av sina sirener. På grund av den indragna kabeln kunde dörren icke stängas och det elektriska ljuset hade trots order icke släckts.

Det förtjänar för övrigt att omtalas, att flygarna endast observerat ”ett ljus i Visby hamn och en bil vid Snäckgärdsbaden”, ett bevis så gott som något för betydelsen av absolut mörkläggning.

Nu har bolaget på ett lika elegant som frikostigt sätt sonat sin överträdelse och därmed givit starten till en frivillig utökning av vårt luftförsvar, som kan bliva av största betydelse för staden. Man må hoppas att denna gåva till luftvärnet följes av andra, även om sådan särskild anledning som i detta fall icke föreligger för givaren.

Utbildning av gymnastik- och fäktinstruktörer

Gotlänningen 18/9 1937

Från Gotlands trupper har beordrats en elev till en gymnastikinstruktörskurs vid Göta livgarde i Stockholm 2 oktober 1937–14 april 1938. Vidare har beordrats en elev från Gotlands truppertill fäktinstruktörskurs i Stockholm 2 oktober 1937–14 april 1938.

Skarpskjutning med infanterikanoner

Gotlänningen 18/9 1937

Skarpskjutning med infanterikanoner företogs i torsdags (16/9 1937) ute på hällarna av infanteriregementet. Man sköt då mot på havet av hamnens bogserare Thor bogserade mål.

Värnpliktiga som får uppskov

Gotlänningen 18/9 1937

Kungörelse ha utfärdats om att c:a 24,000 värnpliktiga i riket skola beviljas uppskov med tjänstgöring vid mobilisering för att i stället stå till förfogande åt armé- marin,- och flygförvaltningarna samt rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. I första hand skall uppskov beviljas värnpliktiga, som tillhöra 12:e–15:e årsklasserna, i andra hand dem som tillhöra 7:e-11:e årsklasserna.

Inom Gotlands inskrivningsområde få endast 40 man beviljas uppskov; dessa skola tilldelas rikskommissionen.

Från artillerikåren

Gotlänningen 18/9 1937

Intendentsaspiranten, löjtnanten vid kåren, Eckerbom har beordrats uppehålla befattningen som expeditionsofficer och intendent vid intendenturkårens chefsexpedition från den 14 sept.

Kasernunderofficerskurs

Gotlänningen 18/9 1937

Kasernunderofficerskurs skall enligt beslut av k. m:t anordnas i Stockholm 11 okt.-28 nov. Chef blir överste frih. Fock, och såsom elever skola utväljas yngre fanjunkare och äldre sergeanter vid vissa truppförband, däribland Gotlands artillerikår.

Tyska pansarskeppet Graf Spee

Gotlands Allehanda 20/9 1937

Tyska pansarskeppet Graf Spee passerade vid 9-tiden i morse Visby på sydgående på ett avstånd av c:a 6 distansminuter.

Reklam

Gotlands Allehanda 27/9 1937

Försvarsassistenten får tjänstgöra ytterligare 5 månader

Gotlands Allehanda 9/12 1937

Genom beslut den 25 juni 1937 fastställde k. m :t tiden för försvarsassistentens tjänstgöring i Gotlands län till högst fyra månader under budgetåret 1937-38.
I mitten av oktober började den av k. m:t utnämnde förvarsassistenten, majoren Gösta Silvofm sin tjänstgöring efter genomgången utbildningskurs. Tjänsten har sedan fortgått oavbrutet med 7 timmars daglig arbetstid. Försvarsassistenten har varit nödsakad att ägna en del tid åt ordnandet av expeditionens handlingar och ärenden och att f. ö. sätta sig in i arbetet, varför han endast hunnit att genomföra en omfattande revidering av uttagningar av motorfordon för krigsbruk. Under återstoden av budgetåret skall försvarsassistenten, förutom de löpande ärendena, verkställa revidering av handlingar för krigsberedskapen, planer för luftskydd och ekonomisk försvarsberedskap m. m.
Då detta icke torde vara möjligt att medhinna under den medgivna tiden, som skulle sluta redan 15 jan. 1938, hemställer länsstyrelsen hos k. m:t att försvarsassistentens tjänstgöring må utsträckas att avse ytterligare högst 5 månader under innevarande budgetår.

Till sjuksköterska vid Gotlands trupper

Gotlands Allehanda 10/12 1937

Till sjuksköterska vid Gotlands trupper med placering å militärsjukhuset å Visborgsslätt fortfarande under tiden 1 jan. - 31 dec. 1938 har anställts siuksköteerskan Greta Ulrika Karolina Sohl.

A 7:s underofficersförening

Gotlands Allehanda 13/12 1937

A 7:s underofficersförening hade i lördags ordinarie årsmöte å mässen under ordförandeskap av styckjunkare K. Thimgren. Därvid föredrogos års- och revisionsberättelserna och ansvarsfrihet beviljades. Styrelsen fick följande sammansättning: Styckjunkare J. W. Pettersson, ordförande, styckjunkare G. Nilsson, vice ordf., styckjunkare A. Söderström, sekr., styckjunkare G. Pettersson, kassör, samt övriga ledamöter tygförvaltare G. Blomström och styckjunkare A. Berg. Revisorer blevo styckjunkare C. J. Klintborg och tygförvaltare J. Hagberg med förrådsvaktmästare H. Jupither som suppleant. Mässunderofficer blev sergeant A. Ingmansson med sergeant H. Broström som suppleant. Vidare antogs ett av sergeanterna K. Eklund och E. Lundgren utarbetat förslag till nya stadgar för föreningen. Sedan ytterligare en del interna föreningsangelägenheter dryftats vidtog ett trevligt samkväm.

Kustartilleriet i Fårösund klart 1938

Gotlands Allehanda 15/12 1937

Övningar nästa sommar, beräknar chefen för marinförvaltningen.

Stockholm, 15 dec. (Press.) Arbetana med anläggandet av kustartilleriet vid Fårösund avancera sakta men säkert och redan nästa sommar beräknas byggnadsarbetena ha fortskridit så långt att övningarna skola kunna påbörjas, upplyser man på initierat håll vid förfrågan av Gotlands Allehandas stockholmsredaktion.
- Grundläggningsarbetena äro som bekant i full gång, framhåller chefen för marinförvaltningen, amiral Harald Åkermark, och en del byggnader beräknas vara färdiga till den 1 juli och flertalet till oktober 1938. Kontrakt äro avslutade, inköp verkställda och avtal med entreprenören träffat. Meningen är, att byggnadsarbetena skola fortgå även under innevarande vinter i den utsträckning så låter sig göra. Uppförandet av underofficersbostäderna är ställt på den privata företagsamheten och förhandlingar härom skulle föras med försvarsdepartementet, mån till vilka resultat man härvid kommit har jag mig icke bekant, fortsatte amiral Åkermark.
- Ha statsmakterna angivit bestämda tidpunkter, då den nya kustartilleriförläggningen skall träda i funktion, och då den alltså under alla förhållanden måste vara färdigt
- Den skall vara uppsatt så att man nästa sommar skulle kunna hålla sina första övningar, svarar amiralen. Till hösten 1938 avses emellertid den första egentliga etappen av förläggningen vara genomförd och om allting inte skulle vara färdigt till den tidpunkten, var det meningen att flygets anläggningar i viss omfattning skulle få utnyttjas.

Landstormsförrådet på Fårö

Gotlands Allehanda 16/12 1937

Platsen som förvaltare vid landstormsförrådet på Fårö söktes vid ansökningstidens utgång i går av 15 personer. Platsen tillsättes av militärbefälhavaren och tillträdes den 1 jan.

Fårösundsbefästningen

Gotlands Allehanda 17/12 1937

Marinförvaltningen har vänt sig till k. m :t med framställning att åtgärder skola vidtagas för att förhindra obehöriga att beträda befästningsområdena å Gotland (Fårösund). Ämbetsverket begär bemyndigande att anordna stängsel kring områdena.

Dräneringsarbeten vid Fårösundsbatterierna

Gotlands Allehanda 18/12 1937

Marinförvaltningen har antagit Tekniska byggnadsbyrån Delin & Perslow i Stockholm som entreprenör för dräneringsarbeten vid batterierna m. m. vid Fårösund. Anbudssumman uppgår till 3,195 kr.

Det militära bostadsproblemet i Fårösund

Gotlands Allehanda 20/12 1937

Marinchefen hemställer om förslag till riksdagen. Kostnaderna 913,000 å 787,000 kronor.

Marinchefen har nu till k. m:t gjort framställning om förslag till nästa års riksdag att anvisa erforderliga medel för uppförande av tjänstebostäder 1 anslutning till Gotlands kustartillerikårs förläggning till Fårösund. Om det militära bostadsbygget 1 Fårösund skall omfatta bostäder för officerare och underofficerare jämte vederlikar samt för gift underbefäl ha byggnadskostnaderna uppskattats till 913,000 kr., vilka enligt marinchefens förslag skulle uppdelas i två etapper på 668,000 resp. 245,000 kr. Byggas bostäder endast för officerare och underofficerare med vederlikar bli kostnaderna för första etappen 564,500 kr. och för andra etappen 222,500 kr. eller tillsammans 787,000 kr.
 
Försvarskommissionens uppfattning står sig icke.
framställningen påpekas att försvarskommissionen på sin tid synes ha utgått från att befälsbostäder icke skulle behöva uppföras genom statens försorg. Samma uppfattning har marinförvaltningen givit uttryck åt i sitt utlåtande över kommissionens betänkande, i vilket ämbetsverket räknade med att befälspersonalen skulle få möjlighet att förhyra privata bostäder i orten. I försvarsbeslutet 1936 finnas ej heller några medel beräknade för statligt bostadsbygge i Fårösund. I skrivelse 1 december i fjol framförde marinförvaltningen ånyo sin åsikt att bostadsfrågan kunde ändamålsenligt lösas på den antagna grundvalen av civilt initiativ ifråga om byggande av hyreshus, dock vad beträffar officersbostäder under förutsättning av vissa garantier från statens sida. Såvitt numera är känt blir emellertid tillgången på lediga bostäder den 1 oktober 1938 icke tillräcklig för behovet. Istället kan stor brist väntas uppstå.
 
Från början brist på 100 rum.
Enligt verkställda beräkningar skulle den 1 okt. 1938 erfordras 142 rum och vid tidpunkten därefter intill den 1 oktober 1941 yterligare 50 rum. Länsstyrelsen i Visby har under den tid byggnadsförbud i avvaktan på uppgörande av stadsplan varit gällande för Fårösunds samhälle, d. v. s. från 18 februari i år, beviljat byggnadslov för bl. a. fem boningshus, innehållande sammanlagt 28 rum. Förutom dessa 28 rum, som beräknas vara befintliga den 1 oktober 1938, torde man kunna räkna med 14 redan före byggnadsförbudet befintliga rum, av vilka dock 10 icke äro lämpliga som bostäder för befäl eller underbefäl. Bostadsbeståndet på hyresmarknaden skulle alltså vid tiden för kårens uppsättande %.4-3 42 rum. Huruvida samtliga dessa få disponeras för militär räkning är dock tvivelaktigt. Vid jämförelse med det beräknade behovet av ruin skulle alltså redan vid första etappen en brist av 100 rum kunna väntas uppstå. Den möjligheten är emellertid ej utesluten att genom ytterligare bebyggelse rumsbristen kan nedgå något. Lägenheternas storlek torde dock hållas vid tre rum eller mindre.
 
Statsingripande nödvändigt.
Bostadsfrågan för kustartillerikårens befälspersonal m. fl. befinner sig således i ett ytterst svårt läge, och utan ett direkt ingripande från statens sida torde en lycklig lösning ej kunna utfinnas. Med hänsyn till att kårens snara uppsättande är ett försvarsintresse av första ordningen och då vid kårens uppsättande befälspersonalen bör beredas bostad på förläggningsorten, synes ett uppförande av tjänstebostäder ej kunna undvikas.
Skall staten bygga även för gift underbefäl?
Beträffande frågan om i vilken utsträckning bostäder böra byggas av staten anför marinchefen att hittills ha i motsvarande fall endast bostäder för officerare och underofficerare och vederlikar till dessa uppförts, men det har även medgivits att gift underbefäl får förhyra överblivna tjänstebostäder. I anseende till den obetydliga hyresmarknaden i Fårösund med till följd av ökad efterfrågan sannolikt framdeles stegrade hyror anser amiral de Champs att det bör tagas under övervägande om icke i detta särskilda fall tjänstebostäder även för gift underbefäl skola uppföras.
Om likväl statsfinansiella skäl skulle ställa sig hindrande för statlig tjänstebostadsproduktion i den av marinchefen beräknade omfattningen, finnes ingen annan utväg än att i högre grad lita till det skäligen osäkra privata initiativet på byggnadsmarknaden. Denna skulle då förutsättas åtminstone successivt komma att täcka viss del av bostadsbehovet, under under det att detta i övrigt skulle tillgodoses genom statens försorg. Härvid måste likväl tagas med i beräkningen, att den för både personalen och tjänsten olägliga situationen inträffar, att kanske lång tid framåt viss personal kan bli nödsakad att tills vidare bosätta sig utom förläggningsorten, t. ex. i Visby, i vilket fall kronan givetvis måste vidkännas vissa kostnader för kommunikationer in. m. Ej ens om man accepterar sådana olägenheter, faller det sig lätt att dra en rättvis och lämplig gräns för omfattningen av det statliga bostadsbyggandet för att den totala bostadstillgången i Fårösund inom en rimlig tid skall kunna motsvara behovet.
 
Helstatligt byggande eller privatbygge med statshjälp?
Marinförvaltningens förmödande att privat bostadsbyggnadsverksamhet i vad avser officerslägenheter vore att förvänta endast under förutsättning av vissa garantier, innebärande byggnadslån o. dyl., anser marinchefen välgrundat. Så mycket mindre torde sannolikheten vara för att bostäder med de största rumsantalen komma till stånd genom privat initiativ. Förutsättes emellertid att en ökad byggnadsverksamhet skulle kunna tillgodose behovet av lägenheter om t. ex. tre rum eller därunder inom en ej alltför avlägsen tidsperiod, vilket marinchefen anser i och för sig tvivelaktigt, skulle byggnadskostnaderna per etapp kunna uppskattas till 253,000 resp. 44,000 kr. eller tillsammans 297,000 kr. Därvid framhåller han emellertid att en lösning av bostadsfrågan efter denna linje innebure, att de ekonomiskt mindre bärkraftiga personalkategorierna skulle hänvisas till den allmänna hyresmarknaden med dess säkerligen höga bostadspriser, en omständighet som redan den avgjort pekar på ett större byggnadsprogram. Därtill kommer att med hänsyn till tiänstens krav måste säkerstmlins att erforderlig personal av alla kategorier finnes tillgänglig på förläggningsorten och garantier härför kunna ej erhållas utan att åtgärder vidtagas för bostadsanskaffning för samtliga personalkategorier, slutar amiralen.

Den värnpliktige bör slippa betala

Gotlands Allehanda 21/12 1937

Statskontoret föreslår regeringen hos riksdagen utverka befrielse för vp. G. E. Velin från skyldighet att till kronan utge 864 kr., som av domstol utdömts i ersättning för skador, uppkomna vid en bilolycka den 1 sept. 1936 å allmänna landsvägen genom Boge socken, därvid Velin under tjänstgöring vid Gotlands artillerikår i en kurva kört i diket med en kronan tillhörig lastbil. Även arméförvaltningen har ansett, att kronan bör efterskänka sin fordran hos Velin, vilken såsom värnpliktig var beordrad utföra körningen.

Mina ilandfluten på Fårö

Gotlands Allehanda 21/12 1937

I morse upptäckte personalen vid Fårö fyr, att under natten en mina flutit i land cirka 700 meter norr om fyren. Minan, som var femhornig och tydligen av tyskt ursprung, låg med hornen uppåt, och då sjöhävningen f. n. icke är så stark föreligger ej större risk för explosion. Fyndet anmäldes genast till lotskaptenen och minan kommer att desarmeras genom kustflottans försorg.
Det är inte uteslutet, att det rör sig om samma mina, som för några veckor sedan rapporterades från Almagrundets fyrskepp. Såväl ubåtar som flygplan spanade efter densamma men kunde icke finna den.

Minan på Fårö

Gotlands Allehanda 22/12 1937

Minan på Fårö som omtalades i gårdagens tidning, togs idag på middagen om hand av mindödaren flaggjunkare Bomgren, som i morse anlände hit från Stockholm och omedelbart fortsatte till Fårö.

Landstormsförrådet å Fårö

Gotlands Allehanda 23/12 1937

Till landstormsförrådsförvaltare vid det å Fårö upprättade landetormsförrådet har från och med 1 jan. 1938 till och med den 30 sept. 1942 förordnats fanjunkaren i I. 18:s reserv H. P. Häglund.

Minan på Fårö

Gotlands Allehanda 27/12 1937

Minan på Fårö som härom dagen oskadliggjordes genom desarmering av flaggjunkare Bomgren, befanns vara en frisk och färdig tysk hornmina. Det har sagts, att staten indragit den ersättning av 10 kr. pr mina, som förr utgått till inrapporteraren av dylika fula tingestar. Det är sant, och det är åtskilliga år sedan så skedde, men det torde heller icke vara obekant att ångbåtsbolaget, då kronan drog in ersättningen, förklarade sig i stället komma att utbetala ersättningen till upphittarna. Så har skett även ifråga om den nu senast rapporterade Fåröminan, för vilken upphittaren alltså har 10:an på väg.