Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1938 |
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 4/1 1938 |
|
Furir Österling, I 18, har beviljats avsked för framtida väl från och med 31
dec. Furir Österling inträdde från och med 1 jan. i regementets reserv. Till furir vid I 18 har från och med 1 jan. förordnats korpralen 7/3
Johansson. Kapten Hambn, A 7, har semester 7-16 jan. |
|
|
|
Gotlandsbeväringarnas lungor ha undersökts
Gotlänningen 4/1 1938 |
|
Flera
tuberkulosfall upptäcktes vid röntgenundersökning.
Till arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse ha nu inkommit rapporter rörande de särskilda
undersökningar på lungorna hos de vid de olika truppförbanden under
1937 inryckta värnpliktiga.
Vid Gotlands
infanteriregemente pågingo undersökningarna under tiden den 22
mars-27 september, under vilken tid 464 värnpliktiga inryckte till
tjänstgöring. Inalles röntgenundersöktes 123 man, därav vid
inryckningen 118 och senare under tjänstgöringen 5. Av de vid
inryckningen 118 röntgenundersökta visade sig 2 lida av
lungtuberkulos, varjämte en värnpliktig från fastlandet senare
konstaterades ha lungtbc.
Undersökningarna vid
Gotlands artillerikår pågingo den 9 april-17 april, under vilken tid
136 värnpliktiga inryckte. Här röntgenundersöktes sammanlagt 20 man,
därav vid inryckningen 19 och en senare under tjänstgöringen. Ialles
påträffades tre fall av lungtuberkulos. |
|
|
|
De värnpliktigas tilldelning
Gotlänningen 4/1 1938 |
|
Generalorder har nu
utfärdats angående antalet värnpliktiga i allmänhet, som skola
uttagas till linjetjänst vid här, marin och flygvapen.
Från Gotlands
inskrivningsområde skall uttagas 35 man till Gotlands artillerikår,
10 till intendenturtrupperna med placering vid Gotlands
infanteriregemente och 55 till kustartillerikåren på Gotland.
Återstoden av de till linjetjänst uttagna skola tilldelas Gotlands
infanteriregemente. |
|
|
|
Kabel över kronans mark
Gotlänningen 4/1 1938 |
|
Domänstyrelsen har
medgivit att telegrafverket får nedlägga en jordkabel på mark under
kronoparken Skogsholm. |
|
|
|
Gotlands artillerikår får anslag till
mätningar
Gotlänningen 4/1 1938 |
|
Arméförvaltningen har
ställt 500 kr. till chefens för Gotlands artillerikår förfogande för
bestridande av övningskostnader i samband med vissa mätningar på
Gotland. |
|
|
|
Till furir vid I. 18
Gotlänningen 4/1 1938 |
|
Till furir vid I. 18 har
befordrats korpralen n:r 7/3 Johansson efter furir Österling, som
beviljats avsked och inträtt i regementets reserv. |
|
|
|
Beväringen återkommen
Gotlands Allehanda 7/1 1938 |
|
De kontingenter från I 18 och A 7 som permitterats till hemorterna över
julhelgen, återkommo idag hit och återinträda idag i tjänstgöring. |
|
|
|
Fest för militärerna vid I 18 och A 7
Gotlands Allehanda 7/1 1938 |
|
Vid styrelsesammanträde med Gotl. soldatmissionssällskap beslöts att fest skall
hållas vid soldathemmet månd. den 10 jan. varvid pastor Östlund samt
metodistkyrkans sångare, medverka. Liknande fest skall hållas vid A. 7 torsd.
den 13 då pastor Sigfr. Alm och Immanuelskyrkans sångare medverka. Vid båda
festerna serveras kaffe. |
|
|
|
Gotland i statsverkspropositionen
Gotlänningen 11/1 1938 |
|
De
gotländska truppförbandens stater.
Många
nya beställningar vid I. 18.
I årets
statsverksproposition meddelar försvarsministern att enligt planen
för kaderändringar vid armén under andra övergångsskedet skola med
avseende på officers- och underofficerskadrerna vid de olika
truppförbanden bl. a. följande ökningar äga rum under budgetåret
1938–39:
En majorsbeställning, två
kaptensbeställningar, tre löjtnantsbeställningar, en
fänriksbeställning, en regementskassörsbeställning, en
fanjunkarebeställning och två sergeantbeställningar vid Gotlands
infanteriregemente samt en fänriksbeställning och en
regementskassörsbeställning vid Gotlands artillerikår. Vidare får I.
18 ytterligare fem furirer, två korpraler och fem vicekorpraler.
Å andra sidan skall
enligt planen för nästkommande budgetår minskning ske med en
löjtnant, en furir och en konstapel vid Gotlands artillerikår.
- I staten för Gotlands
infanteriregemente har i statsverkspropositionen för nästa år
upptagits: Ordinarie beställningshavare: En överste, en
överstelöjtnant, tre majorer, 13 kaptener, 18 löjtnanter, sex
fänrikar, en regementskassör, 11 fanjunkare, 17 sergeanter, 40
furirer, 27 korpraler, 30 vicekorpraler och 47 volontärer, en
musikdirektör, två musikfanjunkare, fyra musiksergeanter, fyra
musikfurirer, två musikkorpraler, två musikvicekorpraler, sex
musikvolontärer, en vapenhantverkare, en förrådsvaktmästare, en
maskinist och en eldare av första klassen. Personal med arvoden: Två
expeditionsunderofficerare, en vapenunderofficer och en
underofficer, biträde åt regementsintendenten. Icke-ordinarie
befattningshavare: En förrådsman, en eldare av andra klassen, en
husmoder av första klassen och en biträdande husmoder. Lönestaten
slutar på ett belopp av 539,038 kr.
- I staten för Gotlands
artillerikår har i statsverkspropositionen för nästa budgetår
upptagits: Ordinarie befattningshavare: En överste eller
överstelöjtnant, en major, sju kaptener, tio löjtnanter, och fem
fänrikar, en regementskassör, sex styckjunkare och nio sergeanter,
19 furirer, 21 konstaplar och 80 volontärer, en förrådsvaktmästare,
en maskinist och en eldare av första klassen. Personal med arvoden:
En expeditionsunderofficer, en vapen- och tygunderofficer och en
underofficer, biträde åt intendenten. Icke-ordinarie
befattningshavare: En förrådsman och en husmoder av andra klassen.
Lönestaten slutar på ett belopp av 302,623 kr.
- I arvoden till civila
icke-ordinarie befattningshavare vid Gotlands trupper har i
statsverkspropositionen upptagits 234 kr. till juridiskt biträde vid
militärbefälet på Gotland, 1,200 kr. till uppbördsman vid
kronobageriet å Visborgs slätt. 800 kr. till tillsyningsman vid
Tofta skjutfält, fästningsverk och fortifikationens förråd i
Tingstäde, 660 kr. till kokerska och 720 kr. till köksbiträde vid
bevakningsstyrkan där samt 732 kr. till kokerska vid Gotlands
artillerikår. Till köksföreståndare samt furage- bränsleuppbördsman
vid bevakningsstyrkan i Tingstäde har upptagits 144 kr. |
|
|
|
634,000 kr. till kustartilleriet
Gotlänningen 11/1 1938 |
|
Organisationen skall genomföras under nästa budgetår.
För
kustartilleriförsvaret på Gotland begäras i statsverkspropositionen
400,000 kr. till uppförande av byggnader för kustartillerikåren,
80,000 kr. för kaserninventarier åt kåren, 96,500 kr. för
anskaffning av beklädnad, sängservis och utspisningseffekter samt
25,000 kr. till sjukvårdsmateriel vid kåren. För fortifikatoriska
arbeten i Fårösund kräves dessutom 33,000 kr., samt underhåll av
fastigheter vid Fårösund 350 kr.
Då kustartilleriet på
Gotland beräknas komma att organiseras under nästkommande budgetår
anser försvarsministern det ofrånkomligt, att de härför avsedda
medlen anvisas redan under nästa budgetår. För kaserninventarierna
har marinmyndigheterna begärt 96,000 kr. Statsrådet har emellertid
icke ansett sig kunna tillstyrka högre medelsanvisning än 80,000 kr.
De närmare grunderna för detta anslags disponerande skola
fastställas av k. m:t.
Fårösund blir D-ort
En reglering av
löneförmånerna för den personal, som kommer att placeras vid den
till Fårösund förlagda kustartillerikåren, anser försvarsministern
påkallat. Statsrådet säger sig ha kommit till den uppfattningen, att
de löneförmåner, som med tillämpning av nu gällande
dyrortsgruppering skulle komma att utgå till personalen, komma att
icke oväsentligt understiga vad som i förhållande till de faktiska
levnadskostnaderna på orten måste anses rättvist och billigt. Det
synes statsrådet ligga närmast till hands att ernå en reglering
genom en inplacering av Fårösund i den högre dyrortsgrupp, vartill
de genom kustartillerikårens förläggande dit ökade
levnadskostnaderna kunna ge anledning. Enligt vad finansministern
meddelat, är också förslag i sådant hänseende att vänta. Med hänsyn
härtill anser sig statsrådet icke böra förorda uppförande i
riksstaten av ett särskilt anslag för tillgodoseende av anspråken på
särskild ersättning till ifrågavarande personal. Vid
kostnadsberäkningen för den till kåren förlagda personalen har
statsrådet utgått från ett en ändrad dyrortsplacering av Fårösund
kommer till stånd och därvid räknat med Fårösund …ort. (otydl.)
Kårchefen får ej representationsbidrag
En framställning från
chefen för kustartilleriet om särskilt representationsbidrag till
kårchefen för kustartilleriet på Gotland anser statsrådet i likhet
med lönenämnden för närvarande icke böra föranleda någon åtgärd.
Frågan synes böra upptas till saklig prövning först sedan erfarenhet
vunnits.
Inga
felräkningspengar
Likaledes kan
försvarsministern icke biträda marinförvaltningens förslag om
felräkningspengar till kassören vid Gotlands kustartillerikår.
Lönenämnden har funnit det ogörligt att innan förbandet blivit
organiserat bedöma frågan, huruvida de faktiska förhållandena vid
kåren kommer att motivera utgående av felräkningspengar.
Under anslaget till
avlöning åt icke-ordinarie personal har upptagits 2,268 kr. till lön
åt ett kontorsbiträde vid Gotlands kustartillerikårs expedition.
Vidare ha uppförts på staten för kvinnlig personal en sjuksköterska
vid Gotlands kustartillerikår samt en husmoder av 1:a klassen och en
biträdande husmoder vid kårens matinrättning. Till ett juridiskt
biträde vid kåren har anslagits 300 kr., till en uppbördsman för
matinrättningen vid Fårösund 282 kr. samt till två tillsyningsmän
vid de fasta försvarsanläggningarna norr och söder om Fårösund 150
kr.
Slutligen har begärts
medel för anskaffande av en för kustartillerikåren avsedd personbil.
Reservstat för furirer vid Gotlands trupper
Till reservstat för
furirer vid Gotlands trupper föreslår försvarsministern anvisande
för nästa budgetår va 6,500 kr. Statsrådet erinrar att 1936 års
riksdag beslutade reservstatens successiva avveckling.
Arméförvaltningen har meddelat att för närvarande på reservstaten
kvarstå fyra furirer, anställda med penningkontrakt, av vilka en
emellertid beräknas komma att under innevarande budgetår 1938–1939
ytterligare en furir övergår till anställning med egnahemskontrakt
kan anslagsbehovet för nämnda budgetår beräknas till 6,400 kr.
Anslag
till flygfältsarbeten
Till flygfältsarbeten på
övningsplatserna å Visborgs slätt och i Fårösund föreslås anvisande
av 100,000 kr. till vardera övningsplats. Dessutom begäres 167,000
kr. till markförvärv och administrationskostnader vid arbetena i
Fårösund.
Bevakningsstyrkan i Tingstäde
Försvarsministern
föreslår att ett uppbördsmannaarvode på 144 kr. skall utgå till
adjutanten vid den till Tingstäde förlagda bevakningsstyrkan, vilken
utgör en kapten, en underofficer och i genomsnitt 50 man. Arvodet
skall enligt förslaget utgå därest adjutanten förordnas till
köksföreståndare och furage- samt bränsleuppbördsman hos
bevakningsstyrkan. |
|
|
|
Frågan om skyddsområde vid Fårösund
Gotlänningen 11/1 1938 |
|
Chefen för försvarsstaben
general Thörnell har intet att erinra mot att marinförvaltningen
bemyndigas utfärda förbud för beträdande av de kronan tillhöriga
inhägnade områdena i trakten av Fårösund, på vilka befästningsverk
anläggas. |
|
|
|
Arméns vinterskjutskola
Gotlänningen 12/1 1938 |
|
Arméns vinterskjutskola i
år kommer att förläggas till Marma skjutfält såsom en underavdelning
av Svea artilleriregemente, chef blir chefen för artilleriets
skjutskola och lärare lärarna vid nämnda skola.
Till kursen för eldledare
har som elev kommenderats bl. a. kapten Kring, Gotlands
artillerikår. Eleverna inryckta den 2 februari och utrycka den 27
februari. |
|
|
|
Till volontärer
Gotlänningen 12/1 1938 |
|
Till volontärer vid I. 18
med anställningstid till den 31/10 1940 ha antagits Rolf Arne
Vilhelm Fernström, Visby, och Orvard Edmund Ahlström, Hejde. |
|
|
|
Lägermössan prövas
Gotlänningen 12/1 1938 |
|
Lägermössan prövas vid A.
7. Officerare och underofficerare vid A. 7 få enligt nu utfärdad
kårorder till uniform m/23 bära lägermössa m/37 vid deltagande i
officersövningar och taktiska övningar i terräng samt vid enskilt
utövande av idrott ävensom vid förflyttning till och från dessa
övningar. |
|
|
|
Utbildningskurserna
Gotlänningen 12/1 1938 |
|
Utbildningskurserna.
Styckjunkare J. E. Pettersson, Gotlands artillerikår, har
tillgodogjort sig utbildningen vid anbefalld
kasernunderofficerskurs. |
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 12/1 1938 |
|
Fanjunkaren i I 18:s reserv K. R. Karlsson har beordrats till tjänstgöring vid
Hemse rullföringsexpedition under tiden 15 jan.-14 mars. Avsked har beviljats furiren i A 7, volontären vid kåren 33/3 Åsberg. Furiren i A 7:s reserv Arthur Helmer Lennart Holm har antagits till volontär
vid kåren från 7 jan. och har från samma dag förordnats till furir i kåren. K. m:t har bestämt, att artilleriets vinterskjutskola i år skall förläggas till
Marina skjutfält under tiden 2-27 febr. samt att som elev i skjutskolans kurs
för eldledare skall uttagas bl. a. kaptenen vid Gotlands artillerikår Kring. |
|
|
|
Militärföreningen
Gotlänningen 14/1 1938 |
|
Militärföreningen
diskuterar rekryteringen av officerskåren. Gotlands militärförening
sammanträder i A. 7:s officersmäss fredagen den 21 dennes kl. 6,30
e. m. Därvid blir det diskussion angående riksdagsmannen Österströms
betänkande rörande förändrade bestämmelser vid rekrytering av
försvarsväsendets officerskår m. m. med överstelöjtnant Björn som
inledare. |
|
|
|
Andliga vården vid armén
Gotlands Allehanda 15/1 1938 |
|
K. m:t har vid fördelningen av anslaget till andlig vård vid armén under
1937-1938 beviljat Gotlands infanteriregemente 100 kr. och Gotlands artillerikår
likaledes 100 kr. ävensom Soldathemmet å Visborgs slätt 600 kr.
|
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 15/1 1938 |
|
16 värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven i depåtjänst vid A 7, som
inryckte den 1 och 7 sept., utrycka den 20 och 26 d:s. Värnpliktiga rekrytskolan vid A 7:s första batteri har företagit övningsmarsch
med förläggning på Tofta skjutfält igår och idag. Fältskjutningar äga rum på hällarna i morgon söndag kl. 9 till 13, ordnade
genom Visborgs skytteförening, den 18 och 20 d:s kl. 8-16, kulsprutekompaniet,
samt 19 d Ds kl. 7,30-17, femte kompaniet. Tjänstledighet i civilanställningssyfte har beviljats furiren vid I 18 Fällman under tiden 15 jan.-15 juni för genomgående av förberande kurs för
inträdessökande till folkskoleseminarium. Kurser i bokföring och maskinskrivning ha ordnats för viss personal vid I 18.
Furirerna Lindberg, Sundqvist, 8 Nilsson och 10 Pettersson ha beordrats till en
kurs i bokföring hos bokföraren R. Jacobsson 18 jan.-15 mars och furirerna
Ebbsjö, Österling, Hörger och Paulson till en kurs i maskinskrivning hos
bokföraren J. Cedergren från och med 17 d:s. |
|
|
|
Tjänstebostäder för samtliga
underofficerare?
Gotlänningen 17/1 1938 |
|
Vad
Fårösund beträffar har frågan ännu ej utretts.
Armé-, marin- och
flygförvaltningarna ha yttrat sig över Svenska
underofficersförbundets anhållan att vid anläggandet av
kasernetablissement i deras närhet uppförda tjänstebostäder för
samtliga underofficerare med vederlikar vid ifrågavarande
truppförband.
Arméförvaltningen
inskränker sig till att beröra förhållanden på Järvafältet. Man
påpekar att frågan om bostadsbyggnaders uppförande är av icke
obetydlig ekonomisk innebörd, som tvingar till en försiktig lösning.
Ett ställningstagande i full utsträckning till framställningen är f.
n. icke möjligt.
Marinförvaltningen anför
att det ur den enskilde befattningshavarens synpunkt otvivelaktigt i
många fall vore en fördel att erhålla bostad i närheten av
truppförbandets kasern ehuru det ej ur tjänste- och
ordningshållningssynpunkt synes nödvändigt. Detta kan dock stundom
vara förenat med vissa olägenheter, såsom högre skatter, dyrare
livsmedel m. m. I de flesta fall torde man vidare kunna räkna med
att hyrorna för tjänstebostäderna bli relativt billigare än hyrorna
för motsvarande lägenheter i den allmänna marknaden. Skulle k. m:t
anse sig böra tillmötesgå önskemålet om uppförandet av lämpliga och
tidsenliga tjänstebostäder för samtliga underofficerare, torde,
anser marinförvaltningen motsvarande förmåner med samma berättigande
böra komma även officerare och vederlikar till del samt utsträckas
att gälla samtliga försvarsväsendets personalförband, vid vilka
motsvarande behov av tjänstebostäder föreligger. De med en sådan
ordning förbundna kostnaderna torde dock komma att i högst avsevärd
grad begränsa möjligheterna att genomföra såväl ett
bostadsbyggnadsprogram enligt de av underofficersförbundet angivna
principer som också ett tillgodoseende av önskemålen ifråga om
bostädernas kvalitet.
Marinförvaltningen anför
i detta sammanhang att den icke nu ingått på ett bedömande av de
speciella omständigheter, som sammanhänga med upprättandet av ett
nytt kustartilleriregemente i Fårösund. Ämbetsverk kommer att inom
den närmaste tiden underställa denna fråga k. m:ts prövning.
Enligt flygförvaltningens
mening synes det principiellt från tjänstens synpunkt vara lämpligt
att vid de truppförband vilkas kaserners avlägsna läge i förhållande
till orter med hyresmarknad icke lämpligen medger underofficerare
med vederlikar att själva förhyra bostad i den allmänna marknaden,
uppföra tjänstebostäder inom kasernetablissementet eller i dess
närhet för nämnda personal. Härvid bör dock beaktas, att även
officerspersonalen i viss utsträckning bör beredas tjänstebostäder. |
|
|
|
Klas Horn anlöper Visby
Gotlands Allehanda 18/1 1938 |
|
Under förflyttning från Stockholm till Karlskrona kommer jagaren Klas Horn att
anlöpa Visby. Jagaren beräknas anlända hit lördag eftermiddag oeh kvarligger
till söndag kväll. Allmänheten beredes tillfälle att bese fartyget under
söndagen kl. 13-17. |
|
|
|
En gotlänning och hans äventyr på Ålands
hav
Gotlänningen 19/1 1938 |
|
Några
anteckningar av Reinhold Johan von Lingen
Det fanns under sjuttonde
seklet en köpman i Visby av tysk nationalitet vid namn Johan Lingen.
Han hade icke allenast öppen salubod utan han hade jämväl fartyg,
som gingo i främmande farvatten. Han hade stort anseende och god
förmögenhet. Lingen tillhörde också en gammal tysk släkt med förnäma
anor. Hans förfäder hade varit av adligt stånd, bosatta i
markgrevskapet Ansbach. De flesta av dem hade varit militärer och
som sådana deltagit i fejder både till lands och vatten. Och Lingens
far, om vilken vi ovan talat, var köpman i Hamburg. Sonen hade vid
unga år med ett av dennes fartyg kommit till Visby och där för
firmans räkning arbetat. Han hade blivit boende där för livet.
Dennes son hette Petter
Lingen. Han fortsatte faderns affärsverksamhet i Visby. denne blev
med åren en rik man och en betydande sådan, som hedrades med
åtskilliga förnämare uppdrag. Han var sålunda under många år
överinspektör över salpetersjuderierna, först på Gotland, men
sedermera jämväl i Södermanland, Uppland och Finland. Han måste
därför ofta vara på resande fot. Hans närvaro krävdes allestädes,
där man under bemälta tid hade salpetersjuderier i gång. Under dessa
resor stiftade han bekantskap med en förnäm bruksägaredotter på
fastlandet. Hennes namn var Margareta Tersmeden. Hon var dotter
till bruksägaren Reinhold Tersmeden och styvdotter till en friherre
Jonas Cedercrantz, på vilkens ätt hon och hennes syskon adopterats.
Enligt vad i memoarböcker blivit framhållit var hon en ovanligt
charmant kvinna, vilken egenskap också lär ha gått i arv på sonen
Reinhold Johan, som föddes i Visby den 28 augusti 1708?. Dennes
barndomsdagar förflöto under lugna och lyckliga förhållanden i de
idylliska Visby, som han sedan under hela sin långa livsgärning hade
svårt att glömma.
En
sjöman till häst.
Det var överinspektörens
mening at Reinhold Johan skulle bli sjöofficer. För ändamålet ingick
han sedan vid femton års ålder vid amiralitetet i Karlskrona. Tre år
senare företog han, för vinnande av erfarenhet även av sådant, som
hörde handelsfartyg till, en resa med ett sådant från Göteborg, som
var statt på långfärd till Medelhavet. Fartyget blev emellertid
vinddrivet till Havre de Grace. Där blev det prejat av utländska
pirater, den unge Lingen blev mot sin vilja insatt som soldat vid
ett irländskt regemente i fransk tjänst. Dess chef var en ungdom vid
namn Clair.
För ett äventyr var den
unge svensken icke ointresserad, varför han stannade även sedan han
kunnat erhålla sin frihet. Han trivdes både med yrket och
kamraterna. Under flera år tjänstgjorde han sedan vid ett
rytteriregemente och kom så småningom över till det lika populära
som förnäma Royal Suèdois vilket vid den tiden kommenderades av en
överste Lenck. Det var huvudsakligen svenskar, som tjänstgjorde vid
detta. Tidigare hade bland adra fältmarskalken Nils Bjelke varit
dess chef. Han avancerade till underlöjtnant vid detta regemente.
Det var ock som sådan
han i början av 1730-talet återkom till Sverige. Han uppsökte
omedelbart födelsestaden och föräldrahemmet där. Helt säkert hade
mycket att berätta om de gångna årens många äventyr i Frankrike.
Länge stannade han dock
icke denna gång på Gotland. Det kunde icke gärna bli tal om att han
skulle fortsätta den avbrutna navigationskursen i Karlskrona. Hans
längtan gick vidare. Äventyren där ute i Europa lockade med underbar
makt.
Han begav sig nu till
det gamla stamlandet, där han omedelbart erhöll anställning som
premiärlöjtnant vid det förnäma Veimerska regementet i Cur-Sachsen.
Vid detta innehade han sedermera under flera år tjänst. Han blev
också snart befordrad till kapten och generaladjutant hos chefen för
samma regemente markis De Villa Nuova. Han trivdes väl i dessa sina
befattningar. Men hur det var, längtade han efter att ytterligare se
sig om i världen, och när tillfälle bjöds till en
bataljonsbeställning vid ett ryskt regemente, förlagt i Moskva, sade
han icke nej härtill. Sedermera blev han sekundchef vid ett
regemente, som kommenderades av en överste Klow. Med honom deltog
han i ett fälttåg mot turkarna, varvid svåra strider förekommo. I
all synnerhet var detta förhållandet vid belägringen av Otschokoff.
Emellertid blev
förhållandet mellan Sverige och Ryssland allt mera spänt. Det kunde,
enligt till ryska militärledningen ingångna berättelser, snart nog
arta sig till krig. Lingen var icke vidare hågad att kämpa mot sitt
eget fädernesland, varför han, i avvaktan på vad som komma skulle,
begärde avsked. Överste Lingen hade emellertid gjort sig så
fördelaktigt känd inom den ryska krigsledningen, att man erbjöd
honom 1,000 dukater om han ville stanna kvar, samt befrielse från
att deltaga i den eventuella kamp som kom att föras emot de svenske.
Han avslog anbudet.
Ett
krig utan mening och folkligt underlag.
När hattarna år 1740
äntligen lyckades få ett krig till stånd med Ryssland, hade man icke
något underlag för detta. Det var helt och hållet uppkonstruerat.
Och detta på allt annat än hållbara grunder. Man hade förespeglat
ständerna, att genom ett angrepp på Ryssland just då skulle man icke
allenast kunna återtaga de tidigare förlorade Östersjöprovinserna
utan jämväl flytta gränserna ännu ett gott stycke österut. Detta för
att hålla vederbörande på avstånd.
Lingen ankom i lagom
tid hem för att deltaga i kriget mot de arméer han nyss förut
tjänat. Han blev överstelöjtnant vid ett svenskt regemente. Han kom
dock icke i några skarpare skärmytslingar med de forna
bundsförvanterna. Han hade sällan bevittnat ett sådant krig. Det
föreföll rent av som om de båda emot varandra kämpande kårerna
undvikit att närmare komma till tals. Efter dalkarlarnes marsch till
Stockholm och riksdagens sammankallande blev det emellertid slut med
kriget. Hela landet längtade därefter. Man lyckades också, tack vare
vissa omständigheter med avseende på tronföljdens ordnande får ett
förmånligare fredsslut än man väntat.
Under riksdagen 1742
uppehöll sig Lingen under någon tid i Stockholm. Riksdagen var
samlad och han hade åtskilligt att säga till vid denna. Under denna
blev han av konungen utsedd till marskalk vid fredsunderhandlingarna
i Åbo. Ryska och svenska delegater voro där för ändamålet samlade.
Storm
över Ålandshav.
Den 13 juni 1743 erhöll
Reinhold v. Lingen konungens och rådets uppdrag att begiva sig till
Åbo, med order att om sex dygn vara tillbaka i Stockholm i fall fred
kunde erhållas. Han hade också erhållit instruktioner med anledning
härav. Utresan skedde samma dag. Denna gick lyckligt och vid
framkomsten kunde man omedelbart gripa sig an med fortsättning av de
påbörjade underhandlingarna. Klockan 3 på morgonen den 17 juni voro
dessa avslutade och av båda parterna undertecknade. Det gällde nu
för Lingen att snarast möjligt vända åter till Stockholm, där han
visste att såväl rådet som andra med andlös spänning avvaktade
resultatet. Spänningen var så mycket större, som en kurir ett par
dagar före undertecknandet under genomresa till Stockholm bland
allmänheten spritt ut det ryktet, att underhandlingarna blivit
avbrutna och en stor rysk krigshär när som helst kunde vara att
förvänta. Kuriren ifråga, , som var utländsk sådan, hade även
bibringat befolkningen på Åland den felaktiga underrättelsen, att
man när som helst hade att vänta ryssarna. Hals över huvud hade
dessa därför rymt från sina hem för att dölja sig i skogarna.
När därför Lingen på
sin genomresa kom till Åland fann han folket borta. När han anlände
till Brännö fann han tre tolvåriga flickor och ett par ålderstigna
gubbar. Efter löfte om goda villkor rodde de honom den 2 ½ mil långa
vägen till Kumlinge. Hans äventyr skildras för övrigt i ett äldre
arbete sålunda:
”Vid ankomsten till
Kumlinge stod ingen skjuts att uppbringa, utan här måste han med
sina betjänter gå tre fjärdedels mil till fots och kunde med möda
finna några personer som rodde honom över till Bomarsund. Anländ dit
nödgades han åter gå till fots en halv mil till den första
gästgivaregården från vilken en minderårig gosse skjutsade honom
till Fåresund. Här låg vanligtvis en färja, med vilken folk fördes
över sundet. Men denna var av de flyende lämnad kvar vid andra
landet, men Lingen måste simma för att avhämta färjan och därefter
med denna hämta betjänten. Vid Marklund, varifrån överfarten är en
fjärdedels mil, fanns varken människor eller båt. Av brädändar,
stävrar och störar gjorde han och betjänten en flotte, som
sammanbands med strumpeband och vidjor; på denna lade de sina saker
och med var sin stör flottade de sig sedan över sundet. Vid Ekerö
poststation syntes i början ingen människa, men omsider, sedan man
länge vankat omkring på stranden, upptäcktes två tiggargubbar, över
70 år gamla. Dessa lämnade anvisning på en gammal fiskarbåt, som
några år legat uppdragen på land, söndersprucken och till en del
ruttnad. Utan verktyg och tjära stoppade Lingen till läckorna med
kläder ur sin kappsäck. Detta arbete upptog tiden från kl. 10 f. m.
till 8 e. m. Han förde båten i sjön och efter en innerlig bön till
Gud, satte han sig själv däruti, tillika med betjänten och de båda
tiggarna. Mast, segel, kompass och styre saknades. Arbetet indelades
så, att den ene tiggaren styrde med en åra, en person öste
beständigt vatten ur båten med ett dåligt öskar och de återstående
båda personerna rodde oavbrutet. På detta sätt ankom man kl. 12 på
natten lyckligt till Signildsskär. Också här kunde ingen hjälp
erhållas. Det återstod således ingen annan utväg, om man icke ville
kvarstanna, än att med den dåliga farkosten passera Ålandshav.
Båten, som vid ankomsten var nära att sjunka, diktades ånyo. Därmed
begav man sig sedan till sjöss den 19 juni kl. 2 på morgonen. Till
att börja med var väderleken vacker, men kl. 9 uppkom storm, åtföljd
av så stark dimma, att man med svårighet kunde se några famnar
framför sig. Uti denna svåra belägenhet hotade båten snart att
sjunka, emedan den blott med möda kunde hållas så fri från vatten,
att den bar de arbetande. I fullkomlig osäkerhet om riktningen
fortsattes dock rodden tills man frampå förmiddagen, då töcknet
något skingrats, fick sikte på Grisslehamns fyrbåk. Man hade således
icke avvikit från den rätta vägen. Endast den, som någon gång varit
i samma belägenhet, kan föreställa sig den hänryckning och
tacksamhet mot Guds försyn, som då livade de nödställda fyra
personerna. Hoppet om räddning återgav dem krafterna och de arbetade
sig fram till Grisslehamn, dit de anlände kl. 2 e. m. Lingen
fortsatte omedelbart resan till Stockholm och kunde sent på aftonen
meddela kungen underrättelsen om fredsslutet. Tidigt morgonen därpå
kungjordes detta för huvudstadens invånare.
I
Pommerska kriget. – Landshövding i Kristianstad.
Lingen blev icke obelönad
för sin bragdrika färd från Åbo under dessa spännande junidagar. Vid
ankomsten till Stockholm åhörde både konung och råd med stort
intresse hans berättelse om strapatserna på Ålandshav. Han upphöjdes
till svensk adelsman, med bibehållande av sitt namn.
Som generalmajor deltog
sedermera Reinhold Johan von Lingen i det Pommerska kriget. Under
detta råkade han ut för ett äventyr, som höll på att kosta honom
kriget. Under den våldsamma träffningen vid Göstrow blev hans häst
honom undanskjuten. Hästen föll och i fallet fick ryttaren sin ena
arm under denna. Armen skadades så svårt, att han sedan aldrig mera
kunde begagna den utan måste använda sig av den vänstra. Han var
emellertid glad över att ha sluppit undan för så pass billigt pris.
Efter krigets slut blev han generallöjtnant och sedermera
landshövding i Kristianstad. Som sådan gjorde han stor nytta. Han
omorganiserade så gott som hela vägväsendet i länet och lät uppsätta
stenar här och var vid länsgränserna. Åtskilliga av dessa, som bära
hans namn, stå allt fortfarande kvar.
1771 transporterades
han på egen begäran till Malmöhus län, men tillträdde aldrig. Till
följd av sjukdom begärde han så gott som omedelbart avsked. Han
avled dock först den 2 september 1785. Redan tidigare hade hans maka
Anna Christina von Flygarell avlidit.
Per Johnsson. |
|
|
|
Inskrivning av värnpliktiga
Gotlands Allehanda 22/1 1938 |
|
Inskrivning av
värnpliktiga
kommer i år att äga rum, enligt nu utfärdad kungörelse, i Visby
rullföringsområde 21-23 febr., Roma rullföringsområde 24-26 febr., Tingstäde
rullföringsområde 28 febr-2 mars samt Hemse rullföringsområde 3-5 mars. |
|
|
|
Gudstjänsten vid A 7
Gotlands Allehanda 22/1 1938 |
|
Gudstjänsten vid A 7
på måndag kväll kl. 7 kommer att hållas av pastor Sigfrid Alm och
Immanuelskyrkans sångkör, och icke, som förut meddelats, av Missionskyrkan. |
|
|
|
”Klas Horn” kommer icke till Visby
Gotlänningen 22/1 1938 |
|
Jagaren Klas Horns
tillämnade besök i Visby i dag och i morgon blir tyvärr icke av. Det
är de bristande hamnutrymmena i Visby som föranlett inhiberandet av
besöket. |
|
|
|
Officerare till skidkurs
Gotlänningen 22/1 1938 |
|
I den skidkurs för
officerare, som Skidfrämjandet anordnar i Storlien den 30 januari-6
februari, skall bl. a. såsom elev deltaga löjtnant Vogel, Gotlands
infanteriregemente. |
|
|
|
Uppflyttning till sergeants tjänsteklass
Gotlänningen 22/1 1938 |
|
Chefen för Gotlands
artillerikår har bemyndigats att i sergeants tjänsteklass uppflytta
förrådsvaktmästaren vid kåren H. J. Jupither. |
|
|
|
Gotlands militärförening
Gotlänningen 22/1 1938 |
|
Gotlands militärförening
hade i går ett talrikt besökt sammanträde varvid diskussion ägde rum
angående riksdagsman Österströms betänkande rörande förändrade
bestämmelser frö rekryteringen av försvarsväsendets officerskårer m.
m. Diskussionen inleddes av överstelöjtnant E. I. H K:son Björn, I.
18. Efter sammanträdet följde supé med samkväm. |
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 26/1 1938 |
|
Fältskjutning äger rum på norra och södra hällarna i morgon torsdag kl. 7,30
till 15 och på fredag på norra hällarna (kulsprutekompaniet). kl. 8 till 16. Fälttävlan, serietävling 2, orientering i mörker, äger rum den 4 febr. under
ledning av kapten Bergman A. 7. Generalfältläkaren har inkallat värnpliktige tandläkaren Arvill till
fullgörande av facktjänstgöring vid I. 18 under tiden 15 juni-14 sept. De den 22 sept. i fjol inryckta värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven
i depåtjänst, 19 man, utrycka från I. 18 den 10 febr. |
|
|
|
Gotlands underofficerssällskap
Gotlands Allehanda 26/1 1938 |
|
Gotlands underofficerssällskap
har årsmöte om lördag i infanteriregementets underofficersmäss på Visborgs
slätt. Därvid kommer kapten B. Lindwall att hålla föredrag. |
|
|
|
Lediga rullföringsområdestjänster
Gotlands Allehanda 28/1 1938 |
|
Följande tjänster ha kungjorts lediga med tillträde 1 okt i år nämligen som
rullföringsbefäihavare och tillika landstormsområdesbefälhavare i Visby samt som
rullföringsbiträde, tillika landstormsförrådsförvaltare å Visborgs slätt, vidare
som rullföringsbiträde och tillika landstormsförrådsförvaltare i Roma. |
|
|
|
Gotlands militärförening
Gotlands Allehanda 28/1 1938 |
|
Gotlands militärförening
hade i går ett talrikt besökt sammanträde, varvid diskussion ägde rum angående
riksdagsman Österströms betänkande rörande förändrade bestämmelser för
rekryteringen av försvarsväsendets offioerskårer m. m. Diskussionen inleddes av
överstelöjtnant Björn, I. 18.
Efter sammanträdet följde supé med samkväm. |
|
|
|
Vid årets inskrivningsförrättningar
Gotlands Allehanda 28/1 1938 |
|
Vid årets
inskrivningsförrättningar
inom Gotlands inskrivningsområde ha till ordförande förordnats för
inskrivningarna i Roma 24-26 februari och i Tingstäde 28 februari -2 mars
överstelöjtnant Björn samt i Visby 21-23 februari och Hemse 3-5 mars major
Söderberg. Som biträde åt nämnderna förutom vederbörande
rullföringsområdesbefälhavare har förordnats regementsläkare Cassel. |
|
|
|
Inskrivning av värnpliktiga tillhörande
Visby sjömanshus
Gotlands Allehanda 28/1 1938 |
|
Inskrivning av värnpliktiga
tillhörande Visby sjömanshus äger rum å sjömanshusombudsmannens expedition i
tullhuset torsdagen den 24 febr. Närmare underrättelser finnas intagna i
landskansliets kungörelse nr 14 för i år. Till ordförande i inskrivningsnämnden för Visby sjömanshus har beordrats
kommendörkaptenen av 1 gr. K. G. Hamilton. |
|
|
|
Skarpskjutningen och sjöfarten
Gotlands Allehanda 28/1 1938 |
|
Skjutriktningen bör gå mera västsydvästlig. I en utförlig skrivelse till lotsstyrelsen framhåller lotsförmannen vid Visby
lotsplats de svårigheter och faror för sjöfarten, som skjutning med skarp
ammunition från Gotlands infanteriregementes skjutbanor medför. Skjutningen pågår såg
gott som hela dagen. Visserligen hålles vakt vid skjutbanan,
som skall rapportera när någon befinner sig i skjutlinjen, men vid flera
tillfällen ha kulor slagit ned kring lotsbåten, och skjutning har utförts trots
rop och svängning med lotsflagga, så att lotsarna måst leda fartyg annan väg.
Som ett exempel på hur tillförlitlig vakten är omnämnes ett fall, då en båt
måste vända 100 m. från land på grund av nedslående kulor. Lotsförmannen anser,
att skjutriktningen alls icke bör gå så nära som ned mot Visby hamninlopp utan
få en mera västsydvästlig riktning; vidare böra vaktbåtar placeras norr och
söder om skjutningsområdet. Bäst vore ett s. k. kulfång, så att kulorna alls
icke komma ut över havet. Slutligen omtalar han, att en gång förra året, när Amerikalinjens ångare
Drottningholm låg cirka 500 m. rätt ut från yttre pricken, alltså nära
hamninloppet, måste den på tillsägelse från skjutledningen flyttas mera åt norr,
därför att den låg innanför skottlinjen. Lotskaptenen i mellersta distriktet hemställer, att lotsstyrelsen hos
länsstyrelsen i Gotlands län anhåller om utfärdande av fullt betryggande
föreskrifter för skjutningen. |
|
|
|
Återinträde på stat
Gotlands Allehanda 28/1 1938 |
|
Militärbefälhavaren å Gotland tillstyrker hos k. m:t en ansökan från kaptenen i
Gotlands infanteriregemente, löjtnanten på övergångsstat Tiberg, om återinträde
på aktiv stat vid I. 18. Han bör utnämnas till kapten i och löjtnant vid I. 18
med turberäkning närmast efter kaptenen vid regementet Jacobsson. Utnämning till
kapten vid regementet synes böra ske först sedan löjtnanten Hildebrand blivit
härtill utnämnd. Militärbefälhavaren vitsordar, att kapten Tiberg under vid I.
18 fullgjord tjänstgöring visat sådan duglighet, som kräves av officer på stat.
På grund av de vid regementet befintliga vakanserna i officersgraden samtycker
även infanteriinspektören till att ansökan bifalles. Arméchefen ställer sig däremot avvisande. Återinträde på aktiv stat efter längre
tids bortovaro från den aktiva tjänsten synes, sågar han, endast böra medges, då
svårighet förefinnes att fylla uppkomna vakanser med kvalificerad aktiv personal
i lämpligt åldersläge. Förestående indragningar vid vissa regementen
nödvändiggöra, att ett antal officerare vid dessa under åren 1938 och 1939 måste
transporteras till sådana regementen, där vakanser uppstå, däribland Gotlands
infanteriregemente. Då härigenom de vid regementet uppstående vakanserna torde
komma att fyllas, anser arméchefen Tibergs framställning ej böra föranleda någon
k. m:te åtgärd. |
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 29/1 1938 |
|
Som medlemmar av rekryteringskommissionen ha beordrats från A 7 major
Melander, löjtnant Steffen, styckjunkare Nilsson och furir Svanberg. 1 batteriet A 7 disponerar västra skjutbanan den 1 och 3 febr. kl. 8-16 och
kulsprutekompaniet I 18 har fältskjutning på norra hällarna den 1 och 3 kl.
8-16. Fortsatt underbefälsutbildning börjar den 1 febr. vid A 7 och till densamma ha
kommenderats furirerna Bergqvist, Olin, Claesson, Nilsson och Almlöw. Till årets inskrivningsförrättningar ha från I 18 kommenderats som biträden
korpral 4/S Danckwardt och vpl. 764 Granqvist. |
|
|
|
Kustartilleriförsvaret å Gotland
Gotlands Allehanda 31/1 1938 |
|
Vid behandlingen av regeringens förslag om tilläggsanslag på grund av
kostnadsfördyringen till olika byggnads m. fl. företag, vilka tidigare
beslutats av riksdagen, har statsutskottet bl. a. tillstyrkt anvisande av dylikt
anslag å 20,700 kr. till kustartilleriförsvaret å Gotland. Hela anslaget för
året skulle därmed bli 232,700 kr., vilka skala användas till kustartilleriets
materialanskaffning för Fårösund. |
|
|
|
I 18:s värmeledning besiktigas
Gotlands Allehanda 31/1 1938 |
|
Arméförvaltningen meddelar till chefen för Gotlands infanteriregemente, att
besiktning av regementets uppvärmningsanordningar kommer att av
fortifikationsstyrelsens värmeingenjör förrättas under februari månad. |
|
|
|
Gotlands underofficerssällskap
Gotlands Allehanda 31/1 1938 |
|
Gotlands underofficerssällskap
höll i går under stor tillslutning sitt årsmöte på underofficersmässen I 18. Därvid föredrogos års- och revisionsberättelserna, varpå styrelsen beviljades
ansvarsfrihet. Till ordförande omvaldes fanjunkare B. Gellborn, sekreterare
fanjunkare J. Jansson, kassör styckjunkare A. Söderström och övriga ledamöter
tyghantverkare A. Elgström och sergeant G. Tallkvist. Till kongressombud valdes
fanjunkare G. Fondelius och styckjunkare K. Hultberg, supplerade av fanjunkarne
K. Linger och Hjortdal. Revisorer blevo musikfanjunkare R. Andersson och
sergeant E. Lundgren och i valutskottet invaldes fanjunkare A. Jacobsson och
sergeanterna A. Nyberg och K. Eklund. Efter sammanträdet höll kapten B. Lindwall en intressant föreläsning om Gotlands
försvar i äldre tider samt A. 7:s tillkomst och utveckling. |
|
|
|
Fästningsområdet vid Fårösund bör
fridlysas
Gotlänningen 4/2 1938 |
|
Länsstyrelsen har yttrat sig om marinförvaltningens framställning
Länsstyrelsen i Visby har
nu yttrat sig över marinförvaltningens framställning om åtgärder
till förhindrande av, att obehöriga beträda befästningsområdena i
närheten av Fårösund. Länsstyrelsen förklarar sig därvid anse
erforderligt att sådant förbud utfärdas för de områden i trakten av
Fårösund, där befästningsverk anläggas.
Länsstyrelsen erinrar
vidare, att beträffande kronan tillhöriga för försvaret avsedda
områden och anläggningar på Gotland tidigare fridlysts genom att
länsstyrelsen utfärdade förordningar. Så är även fallet med äldre
kasernområden i Fårösund samt vissa andra områden i Bunge och
Fleringe socknar. Länsstyrelsen anser det lämpligast, att
länsstyrelsen förordnas meddelande det ifrågasatta
avstängningsförbudet, vilket sedan har att efter framställning eller
hörande av vederbörande militära myndigheter utfärda erforderliga
bestämmelser. Om k. m:t lämnar bemyndigande åt marinförvaltningen,
föreslår länsstyrelsen, att föreskrift skall lämnas, att
marinförvaltningen innan förbud utfärdas skall inhämta yttrande från
länsstyrelsen. Slutligen påpekar länsstyrelsen, att
marinförvaltningen icke närmare angivit de områden, beträffande
vilka förbud bör utfärdas. På grund härav kan länsstyrelsen f. n.
icke yttra sig om vilken omfattning denna fridlysning bör ha. |
|
|
|
Gotlands marindistrikt
Gotlänningen 4/2 1938 |
|
Gotlands marindistrikt.
K. m:t har aviserat 300 kr. för innevarande budgetår till rese- och
traktamentsersättningar vid Gotlands marindistrikt. |
|
|
|
Försvarsassistenten tjänstgör sex månader
Gotlänningen 4/2 1938 |
|
Regeringen har medgivit
att försvarsassistentens i Gotlands län tjänstgöring får utsträckas
att avse ytterligare högst två månader under innevarande budgetår.
Enligt k. m:ts tidigare beslut skulle hans tjänstgöring inom länet
under budgetåret avse högst fyra månader. |
|
|
|
Mera mat åt Tingstädekrigarna
Gotlänningen 4/2 1938 |
|
K. m:t har medgivit
förstärkning av portionen till den vid Tingstäde förlagda
bevakningsstyrkan. Förstärkningen får utgå med 5 proc. av
normalportionspriset. |
|
|
|
Överste Hamilton till skidmästerskapen i
Lahti
Gotlänningen 4/2 1938 |
|
Överste C. G. D.
Hamilton, Gotlands artillerikår, har meddelat att han 18 februari-3
mars kommer att begagna sig av tjänstledighet för deltagande i
femtonde internationella skidkongressden i Hälsingfors och därmed
sammanhängande världsmästerskapstävlingarna på skidor i Lahti. |
|
|
|
Sjukvården vid Gotlands trupper
Gotlänningen 4/2 1938 |
|
Stabsläkaren, fältläkare
Carlson har beordrats att deltaga i av sjukvårdsstyrelsen anordnat
sammanträde med militärläkare i Stockholm den 5 och 6 dennes.
Regementsläkare Cassel
upprätthåller under tiden befattningen såsom stabsläkare samt
bestrider under samma tid jämväl läkarvården vid I. 18. |
|
|
|
Kommendör Wahlström håller föredrag
Gotlänningen 4/2 1938 |
|
Kommendör Wahlström
håller föredrag för officerarna vid I. 18 och A. 7. Föredrag hålles
fredagen den 11 dennes kl. 7 e. m. i A. 7:s officersmäss av chefen
för Gotlands marindistrikt, kommendör Wahlström. Vid föredraget
skola samtliga i tjänst vid I. 18 och A. 7 varande officerare
närvara. Gotlands militärförening sammanträder i samband med detta
föredrag. |
|
|
|
Gotlands infanteriregemente
Gotlänningen 9/2 1938 |
|
Till tjänstgöring vid I
2:s garnisonskompani ha beordrats furiren nr 4/5 Karlsson och
korpralen nr 2/2 Nilsson.
Inryckning äger rum den 2
mars och utryckning den 15 påföljande april.
Till utbildning av
furirer (underbefäl och furirsexamen) ur infanteriet i hästanspänd
pansarvärnstjänst ha beordrats såsom elever furirerna nr 10/K
Jonsson samt korpralerna 6/K Nilsson och 5/5 Larsson.
Inryckning äger rum vid I
2, Stockholm, den 28 febr. och utryckning den 14 april.
- Arméförvaltningen
föreslår att k. m:t ej skall vidtaga några åtgärder i anledning av
eldaren Ernst Fernströms vid Gotlands infanteriregemente anhållan
att för placering i löneklass få tillgodoräkna sig
tjänstgöringstiden december 1927-december 1934 under vilken han var
anställd som eldare av andra klassen på dåvarande Gotlands
infanterikår. Arméförvaltningen erinrar om att k. m:t i december
1934 avslog en liknande ansökan av Fernström, och några nya skäl,
som kunna motivera ett ändrat ställningstagande, anses icke ha
anförts.
- Arméförvaltningen
avstyrker att furiren vid Gotlands infanteriregemente Fällman skall
under tjänstledighet till den 16 juni få åtnjuta
portionsgottgörelse. Under tjänstledigheten genomgår Fällman
förberedande kurs för inträdessökande till folkskoleseminariet i
Uppsala. |
|
|
|
En tysk flygmaskin
Gotlänningen 9/2 1938 |
|
En tysk flygmaskin har
åter observerats utanför Gotlands kuster. Strax före kl. halv ett i
middags upptäckte fyrpersonalen på Fårö fyr en ganska stor
flygmaskin med kurs sydvart. Vädret var liksom över hela ön mulet
och disigt, varför det var svårt att göra några närmare
observationer, men av allt att döma var det en tysk maskin, då
märket på rodret var i rött och vitt. Några minuter senare såg man
maskinen från Bungeör. Det var ett täckt, dubbeldäckat plan med
märke i rött och vitt. Kursen hölls även då söderut. Efter
ytterligare en stund hörde lotsarna i Slite motorbuller ute över
sjön. Någon flygmaskin kunde dock ej upptäckas i diset. Tre eller
fyra minuter före kl. 1 observerades maskinen från Östergarns
fyrplats. Den kom då från nordväst och fortsatte mot sydost. |
|
|
|
Gotlands militärförening
Gotlänningen 12/2 1938 |
|
Gotlands militärförening
hade i går (11/2 1938) ett talrikt besökt sammanträde i A. 7:s
officersmäss, varvid chefen för Gotlands marindistrikt, kommendör C.
G. Wahlström, höll ett synnerligen intressant föredrag över ämnet
”Några synpunkter på flottans medverkan till Gotlands försvar”.
Efter föredraget följde supé med samkväm. |
|
|
|
Avslagen ansökan
Gotlänningen 12/2 1938 |
|
Avslagen ansökan om
återinträde på aktiv stat. En ansökan av kaptenen i Gotlands
infanteriregemente, löjtnanten på övergångsstat Rudolf Tiberg om
återinträde på stat har icke föranlett någon k. m:ts åtgärd. |
|
|
|
Regementskassörsbeställningar att söka
Gotlänningen 12/2 1938 |
|
I statsverkspropositionen
har som bekant förutsatts att varje av staterna för truppförbanden
ur infanteriet, med undantag av Göta livgarde, kavalleriet och
artilleriet samt luftvärnsartilleriet och signalregementet, från 1
juli i år komma att utökas med en regementskassörsbeställning. Under
förutsättning att detta förslag vinner riksdagens gillande kommer
chefen för armén sedermera att inge förslag till beställningarnas
besättande. Personal, som önskar komma i fråga till
regementskassörsbeställning, skall inge anmälan till chefen för det
truppförband, anställningen avser, senast den 23 februari. |
|
|
|
Siste båtsmannen for. En märkesdag för
Gotland
Gotlänningen 12/2 1938 |
|
En dag i september 1891
eller 92 var en stor dag för Gotland, en riktig märkesdag. Då foro
Gotlands sista båtsmän för sista gången till sin tjänstgöring vid
kungliga flottan. Båtsmansskyldigheten skulle avskaffas, sättas på
vakans, och så småningom helt avskrivas.
Den exakta daton för
denna märkesdag har under de snart femtio åren sedan då fallit ur
mitt minne, men själva saken minnes jag mycket väl.
Gotland var vid denna tid
indelat i två båtsmanskompanier, det Norra och det Södra. Det norra
stod under befäl av en kommendörkapten med expedition i Visby, det
Södra kommenderades av kommendörkapten von Holten, som residerade på
Klintehamn. Dagen före märkesdagen hade fregatten Valkyrian ankrat
på Visby redd för att från Gotland till örlogsstationen i Karlskrona
överföra de många båtsmännen med de underliga namnen. De hette
exempelvis Kruslock, Jagbult, Tunna, Hurtig, Drunkfri, Mallgård,
Drejer, Lustig, Brygga och liknande.
På förmiddagen antydda
dag hade nordergutarna gått ombord i Visby. Nu på eftermiddagen var
turen kommen till kamraterna från sudret. För underlättandet av
deras embarkering hade ”Valkyrian” avseglat från Visby till
Klintehamn och låg nu på redden där.
I det lilla idylliska
samhället var det den dagen mer än annars liv och rörelse.
Rotebönderna, d. v. s. de bönder som hade turskyldigheten att
förestå att ansvara för roten, vilket var detsamma som att ansvara
för både båtsmannen och hans torp, hade tidigt skjutsat sina båtsmän
till handelsplatsen i fråga. Det är där vi stifta bekantskap med
några av blåkragarna. De hade sitt tillhåll mest på Donnerska
gården.
Här samlades unga
spinkiga sorkar, nyinskrivna, och stora jättelika karlar med yviga
skäggkransar. De senare hade varit med i många år och sågo mer eller
mindre ner på nykomlingarna. Det var alltid ett nöje för både unga
och gamla att bevittna båtsmännens avfärd, i dag men än annars
eftersom det var sista gången. På gården, sedermera kallad Svahns
gård efter handlanden Svahn, som hade järnhandel där sedan
handlanden Krokstedt slutat rörelsen, rådde ett äkta marknadsliv.
Båtsmännen mottogo böndernas förtroenden att i sinom tid hemföra en
äkta ”Karlskronit”, en enbladig fickkniv av särskild typ,
torskkrokar och blåbottnade snusdosor. Och så buros sjömanskistor
fram och åter, där pratades, söps och småslogs. Här kunde man få se
den starke ”Bryggan” från Västergarn komma bärande den lille
”Vester” på armarna som ett litet lindebarn och hur han faderligt
satte ner honom på marken, allt till stort nöje för åskådarna.
Det hörde till pjäsen att
envar rotbonde skulle hederligen avfesta sin båtsman. Och det fanns
gott om festmöjligheter på den tidens Klinte. I Donnerska huset, i
hörnet av västra landsvägen och kyrkvägen (huset står ännu kvar),
härskade med mild hand handlanden Krokstedt. Han sålde bl. a.
snäckor, ett slags spiralformade bullar, beströdda med socker och
kanel, stångjärn, sockerspån och karameller. Något hundratal meter
härifrån, uppåt kyrkvägen, hade handlanden Sundahl en liknande
diverseaffär, undantagandes snäckor och sockerspån, men i stället
hade han spritförsäljning. Halvvägs upp mot Världsände kvior sålde
handlanden Odin brännvin jumfruvis. Och samtliga handlande på
platsen sålde ”kissbärsvejn”. Vad brännvinet kostade den tiden vet
jag ej, jag förmodar det var föga mer än tolv skilling stopet och
sex styver för en jumfru, ungefär för en sup 3 öre. Snäckorna har
jag bättre reda på. De kostade fyra styver (2 öre) stycket, och hade
en strykande åtgång, mest bland det yngre släktet. Snett emot
Sundahls nyss nämnda affär bodde Ann Svensen, som sålde kaffe,
kanske också öl, och där gubbarna hade ett kärt tillhåll. Där
blandade de sina halvor ur medförda förråd och förbrödrade sig eller
råkade i ordväxling. Så nog fanns det möjligheter att avfesta
båtsmännen. När dessa å sin sida fått tillräckligt mod dröjde det
inte länge förrän de allt efter naturligt eller av halvorna påverkad
munvighet sökte sak med sin rotbonde och trakterade honom huden full
för verkliga eller förmenta brister i omvårdnaden av torpet och dess
byggnader. Rotbonden klarade sig nog bäst ifrån supandet, och han
ville, ty när han bjudit sin båtsman o. några av dennes kamrater
kunde han dra sig undan, men båtsmannen kom lätt nog in ett nytt
gäng där kaffehalvorna fortfarande dominerade, och därpå i ett
tredje, fjärde eller ännu flera gäng tills han egentligen icke
visste ”va han hadd pa hamni u gäre”. Då fick rotbonden söka med
lämpliga medel återkalla honom till medvetandet om sina plikter mot
kung och fosterland och von Holten, förstås. Den hade man respekt
för. Det var bonden, stackaren, tvungen till, ty han skulle avlämna
sin båtsman i fullgott skick. Full gick nog lätt att avlämna honom,
men i gott skick var värre. Det gick inte alltid att släcka av med
ett stop fatöl.
När gubbarna blivit
riktigt i tagen och ordväxlingen utvecklas till mindre vänliga
former var det inte långt till handgripligheter, dock mest i
hotfulla åtgärder. Kruslock, som var en temperamentsfull kronans
karl, hoppade rakt upp i luften, kom ner på något ostadiga ben,
böjde sig ner och slog ena handflatan i det spottströdda golvet så
det skvatt. Det var signalen till att nu kunde slagsmålet börja.
—
Ska vi slåss? frågade han med en ton som påminde om en utmaning.
Den närstående, inte ont
anande civila åskådaren Nilsson avböjde dock utmaningen med ett
”Naij, ja slas aldri”. Kruslock fick vända sig med utmaningen till
någon annan. När han gått laget runt och fåfängt utmanat de
kringstående uppträdde store Mallgård och gjorde slag i saken.
— Vitt däu slas,
Kräuslock? frågade han. De kan ja hjälp di mä, de.
Sagt blev gjort. Förr än
den lille spinkige Kruslock visste ordet av hade den bastante
Mallgård fattat honom nästan bokstavligen i nackskinnet och lyft
honom så högt att hans bens sprattlade i jämnhöjd med bordet, där
ännu en och annan kaffehalva stod outdrucken.
— Jag skall säg di,
Kräuslock, att u mint däu haldar di lugnar skall ja stöjr um att när
vörr umbord skall däu bäuris in ej förpiken, där vasken sol eller
mån sken på di.
Under uttalande av denna
hotelse ruskade han Kruslock så eftertryckligt att offrets ben
sprattlade som ett par trumpinnar. Och så tillade han i fostrande
och frågande ton:
— Tvi skäm äut di! Vitt
däu nå slas majr så säg ejfran mens ja haldar di ej lufti, så
skildar vörr a mä de pa en gang.
Efter den avbasningen såg
Kruslock rätt blek ut, trots att han var ganska rödmosig strax
förut. Inte var det värt att utmana till slagsmål så länge Mallgård
var i närheten. Kruslock avlägsnade sig från platsen från platsen
fortast möjligt, följd av rotbonden, som ju stod i ansvar för att
hans båtsman inte avlägsnade sig utom hörhåll då von Holten skulle
ropa upp gossarna till embarkering.
Efter allt pokulerande
var äntligen stunden inne då barkasserna skulle föra mannarna ut
till ”Valkyrian”. Avskedsstunden var inne. På kajen stodo mannarnas
hustrur, kanske här och där också en fästmö, och klämde sönder en
och annan tår mellan ögonlocken. Valkiga händer sträcktes fram och
kramades tillbaka. En och annan av de yngre årsklasserna torkade sig
med handen om munnen och fick plötsligt påsktankar i sinnet. Lite
tafatt sökte sig ett par rödsvullna läppar upp mot ett annat par hos
en schalettklädd gumma eller blivande sådan. Den som inte varit med
om en sådan avfärd flera gånger förut torkade tårar ur ögonvrån och
snöt sig emellanåt. Ibland fick enbart handen tjänstgöra som näsduk,
och med en talande gest slängde hon handen och dess innehåll ifrån
sig under det hon sakta framsnyftade den förtvivlade tanken:
— Di far ja aldri se
majr.
Det var naturligtvis sin
herre och man hon mente.
Men seglen svälla, kölen
far
i skum utöver
Östersjövågor.
Och snart i aftonsolens
lågor
stå gummorna ensamma
kvar.
Den sista kontingenten
båtsmän på Gotland hade för något år eller mer lämnat fäderneön,
gråtande hustrur och långögda barn. När männen kommo åter efter
fullgjord tjänstgöring voro de icke kronans karlar utan civila män,
som i regel skyndade att utbyta sina underliga namn mot mera vanliga
sådana. Torpen stodo ännu kvar med byggnader och åkerlappar, och det
mötte inga svårigheter att få överta dem och bo kvar som civila
arbetare.
Ännu stå på Gotland
mångenstädes dessa torpbyggnader kvar, liksom på fastlandet en och
annan soldatstuga, både minnande om en gången tid. Huruvida denna
indragning av båtsmanshållet var för vårt försvar nyttigt eller ej
kan jag ej bedöma, vill endast anföra vad en sjöofficer utlät sig då
vi nyligen resonerade härom:
— Det var, yttrade han,
det dummaste som gjorts inom vårt sjöförsvar. En sådan
yrkesutbildad, kunnig och i farans stund pålitlig stam av sjömän få
vi aldrig mer inom flottan.
Men antagligen finnes det
också andra, och motsatta uppfattningar.
Gute R. |
|
|
|
När kejsar Wilhelm besökte Visby
Gotlänningen 16/2 1938 |
|
Ur minnets oskrivna blad
Av GUNHILD von STRUSSENFELT
När man bläddrar i
minnets oskrivna blad är det både skuggor och dagrar som likt
splittrade bitar i ett pussel passerar revy men så plockar man
samman alla småbitar och då framträder det stora hela som en levande
tavla för en inre syn. Man läser lika lätt långt bort i tiden som i
en närmare tid då man studerar minnets oskrivna blad men med
förkärlek bläddrar jag i de blad som avhandla seklets afton och det
nya seklets morgon.
Vi skrev 1903 eller var
det kanske 1904. Nog av, det är sommar, och turister från när och
fjärran besöker vår stad. men nu är det sommarens största händelse.
”Hohenzollern”, det flytande palatset med kejsar Wilhelm II ombord,
väntas till vår ö. vi unga beundrar der Kaiser och gör oss också
högt svävande föreställningar om lyxen ombord på den vita draken,
som en strålande sommarmorgon kastar ankar ett gott stycke till
havs. Redan tidigt ska majestätet komma i land och ett högtidligt
mottagande beredes från såväl myndigheters som enskildas sida.
Allmän flaggning i staden och på de många båtarna som just nu ligger
i hamnen. En del tyska flaggor syns även, särskilt på tyska
konsulatet och vid hamnen. Majestätet skall tillbringa hela dagen i
sta’n och borgmästarinnan har beordrat sex vitklädda flickor att stå
vid hamnen längs den röda matta, på vilket majestätet skall gå vid
landstigningen.
Vid hamnen är min man
kung, så lydde hennes paroll. Vi skulle kasta röda rosor för
kejsarens fötter. Stora människomassor samlas i hamnområdet, förutom
kårer och enskilda som ta emot de höga gästerna. Men närmaste
hamnområdet är spärrat.
Antagligen spelade även
någon musikkår.
Den lilla slupen närmar
sig. Spänstig och vid god vigör, iklädd amiralsuniform, sätter
Tysklands kejsare foten på Gotlands jord. Endast två eller tre år
tidigare har han varit där. Om det här skildrade besöket var kejsar
Wilhelms sista Visbybesök är inte tecknat i minnets oskrivna blad.
Tyska rikets överhuvud
nickar emellertid vänligt åt de flankerande flickorna och efter tre
decennier ljuder hans kraftiga stämma än i mitt öra: ”Sechs schöne
junge Mädchen!”
Kejsaren företog en
promenad i a…n och besökte bl. a. Korsbetningen. Där bar en berså
nyligen planterad, och vid grävningen hade en grav med skelettdelar
hittats. Anläggandet av bersån var det första steg som togs för det
blivande kasernbygget här. Dåvarande kårchefen fick giva kejsaren en
ingående förklaring över vad man visste om fynden, som mycket
intresserade den höge gästen. Att undertecknad tyckte sin far,
kårchefen, var en av lyckans gunstlingar, är givet, eftersom han
fick för hans majestät lyfta på fliken av den slöja som dolde en av
medeltidens drabbningar. På den sagoomspunna ön. Hur gärna hade man
inte också följt med ut till ”Hohenzollern” följande dag och äntrat
upp på det flytande lilla palatset och personligen gjort majestätet
les honneurs.
Och vi, som den sommaren
såg vår vackra stad flaggprydd och smyckad till fest, stod följande
kväll och skådade utåt havet där vi med blicken följde det vackra
skeppet. Det lyfte ankar för att hastigt försvinna vid horisonten.
Sistlidne januari ingick
f. d. kejsar Wilhelm II i sitt åttionde levnadsår. När jag läste
härom i bladet kom ovan relaterade episod i mitt minne.
Solen dalade, alla
flaggor försvann och följande dag återtog vår stad sitt vanliga
utseende. Men osökt tänkte man på Visby storhetstid då vita segel
vajade på redden och stolta handels- och krigsfartyg kom och gick.
Osökt och än i dag ljuder skaldens ord i mitt öra.
Till fjärran land din
raska drake gick;
Som havet gingo dina
tankar höga,
Du mätte Byzans skatter
med din blick,
Venedigs prakt såg
avundsfritt ditt öga. |
|
|
|
Till kurs i eldledning vid skjutning med
granatkastare
Gotlänningen 9/3 1938 |
|
Till kurs i eldledning
vid skjutning med granatkastare för subalternofficerare och
sergeanter ur infanteriet ha såsom elever beordrats löjtnant Engdahl
och sergeant Söderström.
Inryckning äger rum vid
I. 13 för sergeant Söderström den 28 mars och för löjtnant Engdahl
den 4 april och utryckning resp. den 3 och 10 april. |
|
|
|
Övningar utom förläggningsorten
Gotlänningen 9/3 1938 |
|
Övningar utom
förläggningsorten med 5, 7 och kulsprutekomp. vid I. 18 äga rum den
10/3–16/3 under chefens för II bataljonen ledning. |
|
|
|
Garnisonssjukhuset på Visborgs slätt
Gotlänningen 10/3 1938 |
|
Garnisonssjukhuset på
Visborgs slätt i dåligt skick. I sin årsberättelse för verksamheten
vid garnisonssjukhuset på Visborgs slätt meddelar fältläkare Nils
Carlson att sjukhusets renovering icke heller under fjolåret kunde
påbörjas. Byggnaden, som på grund av den väntade grundliga
reparationen under senare år icke varit föremål för några som helst
underhållsarbeten, är i dåligt skick och fyller ingalunda kraven på
ett sjukhus, skriver dr Carlson. |
|
|
|
En kurs i luftvärnstjänst
Gotlänningen 10/3 1938 |
|
En kurs i luftvärnstjänst
för vissa landstormsinstruktörer kommer att anordnas vid Karlsborgs
luftvärnsregemente den 17–19. Ledare blir överstelöjtnanten vid
detta regemente Sporrong, och lärare kapten Åkerman, Svea
artilleriregemente, och kaptenen på övergångsstat vid
luftvärnsartilleriet Sjöberg. Bland eleverna märkes kapten Jeppsson,
Gotlands infanteriregemente. |
|
|
|
Motorcyklist dödad i Fårösund
Gotlänningen 10/3 1938 |
|
Körde
efter kollision med en cyklist in i en gärdesgård.
En dödskörning med en
mindre motorcykel inrapporteras i dag, nämligen från Fårösund där en
av arbetarna vid kasernbygget, c:a 40-årige Emil Lindqvist, bördig
från Smiss i Hejde, vid 1-tiden kolliderade med en cyklist och ljöt
en ögonblicklig död.
Cyklisten, plåtslagaren
Adolf Niklasson från Tingstäde, körde före och skulle ungefär vid
Werkelins skrädderi köra upp i en gård varför han gjorde tecken.
Just som han svängde av blev han emellertid påkörd av Lindqvist, som
kom körande bakom honom. Efter kollisionen fortsatte motorcykeln åt
ena sidan, där det finns en gärdesgård med stenfot. Lindqvist slog
sig mot denna och ljöt en omedelbar död. Dr Funck från Slite, som
eftertelefonerades kunde vid sin ankomst endast konstatera att döden
inträtt.
Den under så sorgliga
omständigheter bortgångne efterlämnar som närmast sörjande maka och
en 11-årig son samt moder. |
|
|
|
Gotlands marindistrikt
Gotlänningen 11/3 1938 |
|
Kommendör Wahlström skall
avgå från kommendering inom Gotlands marindistrikt inom Gotlands
marindistrikt den 30 sept. Samtidigt tillträder kommendörkapten
Braunerhielm som chef för marindistriktet. Han skall samtidigt
tjänstgöra i marinstaben. |
|
|
|
Marinen
Gotlänningen 11/3 1938 |
|
Enligt marinens nu
offentliggjorda kommenderingar för våren och sommaren blir löjtnant
Krokstedt fartygschef för vedettbåten Jägaren.
Löjtnant Svedman skall
från den 1 maj tjänstgöra på övningsskeppet Jarramas. |
|
|
|
Vintergruppen vid I 18
Gotlänningen 12/3 1938 |
|
Vintergruppen vid I. 18
har repetitionsövning under tiden 19 mars-14 april. Övningar äga rum
i gevärs-, kulsprute- och skyttekompani den 19–26 mars och den 1–6
april samt i halvbataljonsförband, vari volontärsoldatskolan ingår,
dels inom och dels utom förläggningsorten under den återstående
tiden. Övningarna inom förläggningsorten ledas av major Lindh,
överstelöjtnant Björn o. major Söderberg i tur och ordning och de
utom förläggningsorten av överste Linde. Övningarna omfatta den 28
mars anfall mot landstigen fiende och den 30–31 mars nattmarsch på
omkr. 50 km., gruppering för anfall samt anfallets genomförande. |
|
|
|
Som regementstrumslagare
Gotlänningen 12/3 1938 |
|
Som regementstrumslagare
vid I. 18 fr. o. m. den 1 april efter musikfanjunkare Andersson har
beordrats musiksergeant Helander. Som uppbördsman för musikkårens
intendenturmateriel har från den 18 mars beordrats musikfanjunkare
Karlsson. |
|
|
|
Militärsjukhuset på Visborgs slätt
Gotlänningen 12/3 1938 |
|
Under sköterskan Greta
Sohls semester den 10–31 mars bestrides tjänsten som sjuksköterska
vid militärsjukhuset på Visborgs slätt av sjuksköterskan Ingrid
Hedfors. |
|
|
|
Gotlands artillerikår helt motoriserad
Gotlands Allehanda 12/3 1938 |
|
Vårt lands samtliga regementen och kårer ha under senare år i större eller
mindre utsträckning motoriserats. Det är ju i och för sig ej särdeles
remarkabelt, eftersom vi leva i motorismens tidevarv, men är dock för de
olika vapenslagen av omtvistligt värde. Hittills har motoriseringen ej
kunnat genomföras fullt konsekvent, utan har anskaffandet av bilar,
traktorer, pansarbilar o. s. v. skett etappvis. Helt motoriserade
artilleristyrkor äro endast A 6 i Jönköping och A 7 - Gotlands artillerikår.
Då vi således ha en modernt utrustad artillerikår alldeles inpå knutarna,
kan det vara av intresse att se och höra något om övningar och verksamheten
där under vinterperioden. Chefen för Gotlands artillerikår överste C. G. D.
Hamilton, som vi vända osa till för att anhålla om en orientering, beviljar
tillmötesgående ett besök i kaserner och förråd och att åse övningar.
Med major T. Melander som ciceron göra vi först en rond i det stora
byggnadskomplex, där expeditioner, officersmäss, skolsalar och logement samt
en del andra lokaler äro inrymda. En del logement äro nyligen restaurerade
och se ovanligt trivsamma ut. Här och var i korridorerna stöta vi på mindre
manskapsgrupper, som övas i signaltjänst. En särdeles viktig gren i
utbildningen för modern fälttjänst. Som hastigast göra vi även en titt in i
de lokaler där teoretisk undervisning äger rum.
Ute på kaserngården pågår exercis av olika slag. En grupp konstaplar,
således fast anställt manskap, som varit i tjänst ett par år, öva
karbinexercis och att med precision och snabbhet handskas med dessa vapen. Å
ett annat område är det kanonexercis. Det är värnpliktiga, som få sina
första praktiska grunder i utbildningen för tjänstgöring vid kanoner,
ammunitionsframskaffning o. dyl. Vid dylika övningar "utkristalliseras"
snart vilka mannar, som bäst lämpa sig för vidare utbildning. Alla övningar
göras så omväxlande som möjligt utan att grundligheten i undervisningen
eftersättes.
Då vi i en särskild artikel ämna beröra den teoretiska undervisningen och
skolarbetet vid såväl infanteriregementet som artillerikåren, övergå vi,
till andra verksamhetsområden inom artilleriets organisation. Vi bege oss
till de byggnader, som tidigare varit stallar men nu apterats för garage.
Artilleriets snabba förflyttning.
För att artilleriet skall uppnå största möjliga rörlighet, fordras snabba
och tillförlitliga transportmedel, och därvid komma förstås olika slags
motorfordon till heders. Artillerikåren i, Visby förfogar över en ganska
stor vagnpark med flera biltyper. I stället för ridhästar åt manskapet
anlitas vid Gotlands artillerikår numera lastbilar vid förflyttningar från
den ena övningsplatsen till den andra. En del av dessa transportbilar för
manskapet äro överbyggda, så att de erbjuda skydd mot storm och regn. I den
stora bilparken, som hör till kåren, finns det även flera specialvagnar för
signal- och linjetjänst o. s. v. samt för transport av de tunga
artilleripjäserna. Förr kom det på hästarnas lott att såväl på vägarna som i
terrängen forsla fram de otingliga och tunga kanonerna och tillhörande
ammunition. Det var oftast ett fruktansvärt hårt arbete både för hästar och
folk att få fram kanonerna, i synnerhet i terräng när det är motorernas
krafter som tagas i anspråk för transporterna, vilka måste ske snabbt.
Vid transport av artilleripjäser och traktorer användas s. k. släpor, d. v.
s. ett slags släpvagnar på vilka de tunga redskapen lastas för att ej taga
skada. Släpvagnarna äro nämligen försedda med gummihjul, - de som användas
för artilleripjäser äro tvåhjuliga medan de för traktorerna ha fyra hjul -
och kopplas efter Volvolastvagnar. När terrängen är oframkomlig för
lastvagnar och släpor, blir det traktorerna, vilka få taga vid för att
bogsera kanonerna till de platser där skjutställningar skola intagas.
Artilleriets funktion.
Under senare år har artilleriets betydelse inom försvarsväsendet
blivit odisputabelt mycket stor. Det finns ju numera en mångfald typer av
artilleripjäser, men att här orda om vilka som kunna anses vara bäst, kan ju
icke komma på tal eller vara lämpligt. Genom olika slags övningar ha
vederbörande kommit till klarhet om vilka vapen som äro lämpligast för
Gotlands försvar. Vi ha ju ännu i friskt minne luftförsvarsövningarna, som
höllos under sensommaren i fjol. Den militära sakkunskapen har ju ständigt
sin uppmärksamhet riktad på åtgärder, vilka böra vidtagas för försvarets
stärkande. Artilleriet har en helt annan och mycket viktigare funktion än vid
seklets början, varför nyanskaffningar för armén i stor utsträckning röra
sig om artilleriets utrustning. - I detta sammanhang vilja vi icke underlåta
att i största korthet nämna några ord om Gotlands försvar genom tiderna.
Når försvaret varit klent, har fienden varit framme.
Vad god eller dålig försvaraberedskap betytt för Gotland, får man tämligen
klart för sig, om man tager del av öns krigshistoria. Vi tillåta oss därför
att i detta sammanhang göra en kortfattad erinran om några timade
krigshändelser och de situationer, som uppstått på grund av försummat
försvar samt hur krigiska förvecklingar runnit ut i sanden, när fienden
stött på väl organiserat motstånd.
Mest ryktbara äro förvisso de strider som Gotlands allmoge och Visby borgare
utkämpade mot Valdemar Atterdags välberäknade krigshär. Även senare vid
olika tillfällen måste gotlänningarna gå man ur huse för att under växlande
lycka strida till försvar av sina rättigheter eller till värn mot yttre
fiender. Redan på 800-talet var Gotland skattskyldigt under svenska kronan,
och införlivades senare helt med riket. Efter skiftande öden blev Gotland
1570 dansk besittning, men återvanns till Sverige 1645.
Den åtråvärda ön var således åter svensk. Emellertid vidtogs icke några
omfattande åtgärder för att stärka Gotlands försvar. Ett par kompanier
båtsmän, vilka skulle stå örlogsflottan till tjänst, en mindre garnison
lejt krigsfolk jämte en liten artilleristyrka förlades på Visborgs slott. I
Klintehamn fanns en skans och på Enholmen påbörjades en annan (1650) men
blev ej fullbordad. Detta var således allt vad ön hade i försvarsberedskap,
vilket också hämnade sig. När danskarna några år senare (1676) åter gjorde
landhugg på ön, var denna ett lätt byte. I tre år varade den danska
invasionen, och mot bestämmelserna i fredsfördraget sprängde danskarna
slottet, innan de lämnade ön. Den store rikshushållaren Karl XI fick bittert
erfara vådorna av försummat försvar.
Senare under det stora nordiska kriget trängde ryssarna fram till Östersjön.
Därvid blev Gotlands läge prekärt, varför man i största hast försökte stärka
öns försvar. En del beästningsarbeten igångsattes och artillriet utökades o.
s. v. Försvarsanordnigarna hurudan de voro ansågos icke fylla sin uppgift.
Under nämnda krig landstego ryssarna tre gånger, men måste återvända med
oförrättat ärende.
Efter krigets slut upplöstes försvaret med undantag av artilleriet, som i
viss mån bibehölls till 1788, då Karlsvärds fäste på Enholmen nedlades. Och
Gotland var ånyo försvarslöst. När ryssarna 1808 gjorde en påhälsning på ön,
fanns inget som kunde hindra en invasion. En liten allmogeskara beväpnad med
jaktgevär, yxor, liar etc. hade inget att säga till om mot 1,600 väl
utrustade ryssar, utan gåvo upp utan strid. Den ryska regimen blev ej
långvarig, ty endast en månad efter landstigningen, kom en svensk eskader
under amiral Olof Rudolf Cederströms befäl till undsättning - och ryssarna
gåvo sig utan strid.
Nu höjden ivriga röster för ett gotländskt försvar, och när Sverige 1810
tvingades förklara England krig blev en omfattande försvarsorganisation
mycket aktuell. Kriget med England förlöpte utan strider, men kan sägas vara
orsaken till att Gotlands nationalbeväring inrättades. Sverige har sedan
haft fred, men kriget har dock stundom gått dess kuster så nära, att
krigsmakten vid upprepade tillfällen måst träda under vapen. Därvid har
Gotland mer än någon annan landsända fått erfara vad det vill säga att med
vapen skydda freden.
T-G |
|
|
|
Anslag till Gotlands kustartillerikår
Gotlänningen 17/3 1938 |
|
Statsutskottet
tillstyrker regeringens förslag om anvisande för nästa budgetår av
121,500 kr. för beklädnad, sängservis och utspisningseffekter för
Gotlands kustartillerikår samt för materiel för sjukhuset vid
Gotlands fasta kustartilleriförsvar. Till kaserninventarier för
Gotlands kustartillerikår m. m. föreslår utskottet att ett
reservationsanslag av 80.000 kr. anvisas. |
|
|
|
Inryckning vid I. 18
Gotlänningen 19/3 1938 |
|
Sommargruppens
värnpliktiga underbefäl och fackmän, utgörande värnpliktiga dels ur
södra och östra militärområdena. omkr. 90 man, och dels ur Gotlands
militärområde, omkr. 50 man, inrycka för första tjänstgöring vid I.
18 den 28 mars. kapten Antonson och furir Hoas ha beordrats att
dagen innan å Nässjö järnvägsstation c:a 60 man ur södra
militärområdet och sergeant Christiansson att å Norrköpings central
motta c:a 30 man ur östra militärområdet. Transportbefälhavare från
Stockholm är kapten Antonson. De värnpliktiga från Gotland inställa
sig medelst enskild färd. Krigsmannaerinran meddelas den 31 mars och
därvid medverkar musikkåren. |
|
|
|
Kustflottan till Visby i sommar.
Programmet för övningarna klart
Gotlänningen 19/3 1938 |
|
Planerna för kustflottans
övningar i sommar börja nu ta form. Förbandsindelning och
sjökommenderingar äro klara och övningsprogrammet i stora drag
fastställt, varav bl. a. framgår, att kustflottan kommer att besöka
Visby i juli.
Pansarskeppet Gustaf V
inträder som flaggskepp i stället för Sverige och ingår tillsammans
med Drottning Victoria i första pansarskeppsdivisionen. Gustaf V har
genomgått omfattande moderniseringsarbeten vid Karlskronavarvet och
kommer nu att nyrustas. Amiral Tamm hissar sitt befälstecken i
slutet av april.
Spaningsavdelningen
består av flygplanskryssaren Gotland, där nuvarande chefen för
vintereskadern, kommendör Giron, kommer att föra befälet som
spaningschef, samt första jagardivisionen, som utökas med Klas Uggla
och sålunda kommer att omfatta de fyra jagarna Klas Horn, Klas
Uggla, Stockholm och Ehrensköld.
I ubåtsavdelningen komma
depåfartyget Svea jämte två ubåtsdivisioner med ubåtarna Draken,
Ulven, Gripen, Springaren och Delfinen samt framdeles även
Nordkaparen att ingå. Ubåtsjaktavdelningen omfattar depåfartyget
Örnen samt två vedettbåtsdivisioner, omfattande Regulus, Rigel,
Antares, Väktaren, Jägaren och Kaparen.
Den med kustflottan
samverkande flyggruppen ur Roslagens flygflottilj blir till en
början landbaserad, men ingår från midsommar i flygavdelningen, där
Dristigheten blir depåfartyg.
I trängdivisionen är den
gamla pansarbåten Niord logementsfartyg, varjämte tendrarna Sökaren
och Sveparen ingå i den.
Under tiden fram till den
15 juni pågick olika slag av yrkesutbildning vid kustflottan. Vid
spaningsavdelningen anordnas sålunda torpedskola, vid
ubåtsavdelningen ubåtsskola och vid jaktavdelningen minskola.
Pansarskeppsdivisionen bedriver under denna tid strids- och
sjömansutbildning fartygsvis och i division och utgör därjämte
målfartyg åt torped- och ubåtsskolorna. Fartygen uppehålla sig till
en början i Blekinge skärgård och i Kalmarsund samt sammandragas
därefter till Stockholms skärgård.
Hela
kustflottan hyllar kungen.
Den 16 juni kommer hala
kustflottan att befinna sig på Stockholms ström för att delta i
firandet av konungens jubileumsdag. Efter ett uppehåll i övningarna
över midsommar fortsätta övningarna till sjöss i början av juli.
De enskilda fartygens och
förbandens samövningar äro vid denna tid avslutade och de övningar
som vidta utgöra tillämpningsövningar med hela kustflottan
sammandragen. Första skedet av dessa tillämpningsövningar äger rum i
Norra Östersjön, varvid fartygen bl. a. komma att besöka Visby,
Arkösund och Nyköping.
Under senare delen av
juli och början av augusti äro övningarna förlagda till Bottniska
viken, där besök äro planerade i de flesta Norrlandsstäderna.
Sålunda komma fartygen att anlöpa Gävle, Söderhamn, Hudiksvall,
Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå, Piteå och
Luleå, varvid någon dag torde kunna disponeras som örlogsdag för
allmänheten.
Mot mitten av augusti
återgår kustflottan till Hårsfjärden för artilleriskjutningar samt
båt- och idrottstävlingar, varefter höstskolorna tag sin början
omkring den 20 augusti.
Flygplanskryssaren
Gotland kommer under cirka en månad från en början av juni till
början av juni till början juli att detacheras till utländska
farvatten för övningar med de ombord embarkerade kadetterna. |
|
|
|
Gotländska krigare hemma från Jämtland
Gotlänningen 21/3 1938 |
|
Ett
70-tal elever från underbefälsskolorna vid I. 18 och A. 7 ha
deltagit
I
vinterfälttjänstövningarna, som under förra hälften av månaden
höllos i Jämtland, deltogo som bekant även kontingenter från I. 18
och A. 7, nämligen eleverna i underbefälsskolorna. Från I. 18 och A.
7 nämligen eleverna i underbefälsskolorna. Från I. 18 var det 32
elever och tre äldre underbefäl med löjtnant Keijser som chef och
från A. 7 ett 40-tal elever med fänrik Linderoth som chef samt en
underofficer, sergeant Ingmansson. Deltagarna från I. 18 kommo hem
redan den 14, men de från A. 7 kommo först i går.
Kontingenten från I. 18
reste från Visby den 20 februari till Stockholm, där den ingick som
pluton i en vinterbataljon sammansatt av trupper från Svea och Göta
garden. Denna bataljon hade i Sollefteå 14 dagars förberedande
övningar, varefter man förflyttade sig dels på skidor och dels med
järnväg till utgångsläget för manövern i Jämtland, där bataljonen
inträffade den 5 mars. Övningarna pågingo sedan till den 12 mars.
Vädret var till en början mycket ogynnsamt men det blev bättre
sedan, och mannarna ha klarat sig bra under manövern. De voro i
flitig aktion och hade det ganska knogigt, men tyckte i alla fall
att det var roligt att komma att komma till Jämtland vintertid.
Hemresan skedde sedan med järnväg till Nynäshamn och därpå med båt
till Visby, där man som sagt och därpå med båt till Visby, där man
som sagt inträffade den 14 på morgonen.
Artilleristerna reste den
21 februari till Jönköping för att ingå i A. 6 Smålands
artilleriregemente. Efter en veckas förberedande övningar skedde
transporten i motorförband till manöverterrängen i Jämtland, dit
divisionen från Jönköping anlände den 5 mars. Efter manövern reste
man tillbaka till Jönköping och därifrån skedde hemresa till Visby,
dit man anlände i går morse.
Volontär från A. avliden
efter manövern
Under manövern blev en av
A. 7-arna, en 22-årig volontär Johansson från Mjölbytrakten, som
ingick i furirskolan, skadad. Han avled senare på Östersunds
lasarett. |
|
|
|
Armén
Gotlänningen 21/3 1938 |
|
Generalfälttygmästaren
hemställer att tygmästaren i Karlsborg, kaptenen vid fälttygkåren N.
E. L. Borg, tidigare vid Gotlands artillerikår, från den 1 april
erhåller transport till något artilleritruppförband. Chefen för
armén förordar transport till kaptensbeställning vid Smålands
artilleriregemente. |
|
|
|
Gotlands artillerikår
Gotlänningen 21/3 1938 |
|
Arméchefen tillstyrker
att fänrikarna vid Gotlands artillerikår G. R. Nilsson och C. J. O.
E. B. A:son Drangel förordnas såsom löjtnanter vid kåren. |
|
|
|
Gotlands infanteriregemente
Gotlänningen 21/3 1938 |
|
Arméchefen föreslår att
löjtnant Hildebrand, Gotlands infanteriregemente, skall beordras som
kadettofficer ur infanteriet vid krigsskolans reservofficerskurs. |
|
|
|
Tyganstalten för de gotländska
truppförbanden
Gotlands Allehanda 23/3 1938 |
|
Förrådens vård under ständig kontroll. Gotlands Fornsal
blir ägare till hela Tyggården.
För omkring fyrtio år sedan blev dåvarande tygmästaren på
Gotland av generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet anmodad att inända en utredning rörande dela
Kronans åtkomst av de byggnader, som vi nu i dagligt tal
kalla Tyggården och där Gotlands tyganstalt är inrymd vid
Melangatan, dels de byggnader vid Strandgatan, vilka
förvärvats av föreningen Gotlands fornvänner. Av
tygmästarens företagna forskningar framgick bl. a., att
Kronan inköpte tomtområdena av enskilda ägare omkring år
1777 och att bränneribyggnader uppfördes. Bränneriet
nedlades troligen 1801, varefter fastigheterna under Kungl.
magasinsdirektionens förvaltning användes för kronans
räkning.
Så småningom övergingo en del byggnader i enskild ägo, medan
de andra överlämnades till Kungl. Krigscollegii .
artilleriavdelning. Därom heter det i en skrivelse 1899 från
tygmästaren till generalfälttygmästaren och
artilleriinspektören : "...Däremot undergick den
ursprungliga brännerigården en väsentlig minskning, då 1813
genom köpebrev av den 25 maj och fastebrev av den 13
december a amma år Landshövdingen m. m. C. F. Aschling efter
Kungl. Magasinsdirektionens förordnande till handlanden
Charles Chasseur för en köpeakil. ting av 1.020 riksdaler
banko försålts förra bränneribyggnaden, numera "Gotlands
Fornsal", mot Strandgatan 60 1/4 alnar lång, mot gränden 19
3/4, mot bränneriflygeln och gården 60 1/4 samt i söder 19
1/4 alnar".
Föreningen Gotlands Fornvänner erhöll lagfart härå den 5
jan. 1880. Under vissa villkor uppläts 1910 åt samma
förening även geväreförrådsbyggnaden (det s. k. Eneqvistska
magasinet) och 1927 ytterligare ökat utrymme för Gotlands
Fornsal. Som bekant hoppas man kunna förvärva kvarvarande
byggnader i Tyggården, när tyganstalten kan flytta in i de
byggnader, vilka skola uppföras strax öster om
artillerikasernen.
Tyganstalten ett mångskiftande arbetsområde.
Gotlands tyganstalt sorterar närmast under chefen för
Gotlands artillerikår och för att få en hum om detta
militära förvaltningsområde, vända vi oss således till
översten, greve C. G. D. Hamilton med anhållan om en liten
orientering. Tyganstaltens förråd i Tingstäde fästning och
andra förvaringsrum kunna vi självfallet icke få tillträde
till, men det finna helt visst mycket annat vid "tyget ",
som kan anses vara av allmänt intresse. Översten ger oss
också benäget tillstånd att, med tygofficeren, kapten Sven
Hambn som ciceron bese dela verkstäder och expedition i
Visby, dela anläggningar av samma art i Tingstäde.
Vi bege oss först till Tyganstaltens expedition i den gamla
ärevördiga Tyggården vid Mellangatan, varest vi få en
inblick i de arbetsuppgifter man där har att brottas med.
Tygförvaltare G. Blomström plockar fram diverse volymer
besiktningsjournaler, journaler för förråd av allehanda slag
o. s. v., ty kontroll är A och O antingen det gäller
bokföring av materiel eller inköp och utlämning av
reservdelar, ammunition, vapen och mycket annat. Dagligen
uppgöres reversal för löpande transaktioner, lånekvitton
etc. Enligt försvarsdepartementets utfärdade bestämmelse,
skall månatliga räkenskaper avgivas.
Förrådens omsorgsfulla vård.
Av stor vikt är att alla förråd vårdas på lämpligaste sätt
och att truppförbandens materiel underhåller, så att allting
är i fullt brukbart skick. Vid en hastig visit i
förrådslokalerna i Visby, får man en uppfattning om hur
ofrånkomlig en noggrann kontroll är, ty där finnas massor av
olika slags material och reservdelar, vilka dagligen måste
vara tillgängliga för verkstädernas avdelningar eller för
utlämning till truppförbanden. Varenda sak stor eller liten
är registrerad och en väl lagd organisation svarar för, att
ingenting förfaren.
I en del lokaler hänga selar, sadlar och remtyg i långa
rader och alla tillhörande attribut, vilket allt också måste
väl underhållas, oaktat de ej komma till användning i större
utsträckning för närvarande, då truppförbanden äro
motoriserade. Det kan emellertid hända, att Gotland blir
isolerat och utan möjligheter att skaffa bensin o.
dyl. driftmedel, varför seldon och annan hästutrustning bör
finnas i reserv.
Från tygförvaltarens domäner bege vi oss till rutmästarens
eller tygverkmästarens, som det nu heter. Tygverkmästare C.
G. Lund för oss genom vindlande smala gångar ned till
smedjans lokaler, som säkert komma att te sig trevligare,
när kyrklig konst blir deras inredning. När Gotlands Fornsal
får hand om dem, kanske det blir någonting i den vägen. Nu
äro valven i nedrökta och svarta och det ser för i övrigt ut
som det skall se ut i en stor smedja. Smedjan är såsom
antytt ganska rymlig men ändå för liten, för att de, som ha
sin verksamhet där, skola kunna obehindrat hantera de
väldiga artilleripjäser, vilka ibland måste tagas inom dess
murar. Verktyg och maskiner av alla möjliga slag finnas där
förstås - och folk som kan sköta dem. Men naturligtvis
kommer denna verkstadsavdelning såväl som de andra mera till
sin rätt, när de planerade tygverkstäderna bli färdiga och
den maskinella utrustningen kompletterad.
Snickeriverkstad, Skomakeri och optisk avdelning.
Kapten Hambn för oss vidare till sadelmakeriverkstaden, där
alla slags , läderpersedlar ses om. Det år sadlar, selar och
remtyg, fodral o. dyl. På den optiska avdelningen justeras
alla möjliga kikare och mätningsinstrument samt diverse
andra arbeten, där fullständig precision fordras.
Snickeriverkstaden utför träarbeten av do mest skiftande
slag samt reparationsarbeten. Vid vårt besök i denna
verkstadsavdelning, visar oss kapten Hambn en låda med de
allra nättaste små bilar, kanoner och traktorer av trä. De
trevliga leksakerna äro emelletid ej avsedda för att roa
barn, utan skola användas som demonstrationsmateriel vid
truppförbandens skolor.
Tyganstalten, som kan liknas vid ett större industriellt
företag, saknar naturligtvis icke heller modern bilverkstad.
Denna verkstad är belägen utanför östra stadsmuren, och är
betydligt rymligare än tyganstaltens verkstäder i de gamla
byggnaderna vid Mellangatan. Det fordras ju också både
utrymme och förstklassiga verkstadsmaskiner och
precisionsverktyg. Våra motoriserade truppförband ha inte i
förmånen att, såsom privata bilägare, byta bilar varje år,
varför de liksomall annan materiel måste underhållas på det
bästa sätt. Som exempel härpå kan nämnas att
verkstadspersonalen vid vårt besök plockat sönder en Volvo
personbil helt och hållet, för att sedan se om och justera
varenda detalj. Bilen är ingen duvunge bland bilar, men när
den yrkesskickliga personalen utfört sitt arbete - och inga
delar blivit över - fungerar den föryngrade Volvon lik bra
som när den var ny, fastän själva karossen inte är så över
sig prålig. Men huvudsaken är ju att motorn fungerar
oklanderligt.
Med kapten Hambn och tygförvaltaren beredas vi tillfälle
göra en utflykt till Tingstäde för att bese en del av
anläggningarna därstädes. Tyganstalten förfogar över ett
flertal förrådsbyggnader och även verkstadsavdelningar i
Tingstäde, vilka stå i beredskap att tagas i bruk vid
mobilisering. Vi göra en titt in i ett par förrådslokaler,
där varje sak är ytterst väl konserverad. I hyllornas fack
och lådor ligga reservdelar till vapen och
utrustningspersedlar prydligt staplade, alla registrerade
och bokförda. Golv och hyllor äro fernissade, så att lokaler
och allt vad de rymma lätt kunna dammtorkas.
Ordning synes vara utmärkande för allt vad Tyganstalten har
hand om, antingen det gäller rena expeditionsarbetet eller
arbetena i verkstäder och förråd. På grund av de gamla
otidsenliga verkstadslokalerna med sina trånga utrymmen, är
det svårt att handskas med större pjäser. Det oaktat ha vid
verkstäderna tillverkats såväl släpor till kanoner och
traktorer samt åtskilligt annat som ingå i truppförbandens
materiel.
T-a. |
|
|
|
Intressanta
stridsskeden under snabba marscher
Gotlands Allehanda 30/3 1938 |
|
För några dagar sedan, då vi en morgon hade vägarna utåt
Visborgs slätt, lade vi märke till att det var mer än
vanligt livligt på kaserngården till I 18. Att någonting
extra var i görningen kunde man förstå av, att en del
manskap var ifärd med att stuva( ombord diverse persedlar på
lastbilar, medan andra mannar gnodde på, för att surra fast
kulsprutor, granatkastare och allt vad det kunde vara på
sina vehiklar. Det kommenderades till uppställning och snart
var man färdig för avmarsch.
Häftiga strider mot landstigande fiende.
Trupperna ha efter dagens strider i gått i bivack,
tältstaden är uppförd i och kokvagnarna tilldraga sig
truppernas största intresse vid den tidpunkt vi anlända till
lägret. Under denna paus mellan övningarna söka vi upp
övningsledaren och första frågan är givetvis:
- Är majoren belåten med övningarnas förlopp? Och hur är
hälsotillståndet efter strapatserna ?
- Jo, allting har gått väl i lås oaktat övningarna varit
ganska krävande. Truppernas hälsotillstånd är i mycket
tillfredsställande, varför resultatet kan anses vara gott.
Om övningarna förlopp meddelar major Lindh bl. a. följande:
Avmarschen skedde den 10 mars med 7:de kompaniet kl. 8,00
och 5:te kompaniet en timme senare.
Kompanierna uppträdde mot varandra. För 7:de kompaniet
gällde det att fördröja motståndarens framryckning, vilken
avsåg att snarast nå Klintehamn. Under ständiga strider
drogo sig, också trupperna söder ut över Tofta och
Västergarn, så att övningsledaren kunde avblåsa striden
strax norr om Klintehamns samhälle, varefter kompanierna,
som under dagen haft egna övningar, inträffade på
eftermiddagen i Klintehamn. Strålande väder rådde och svag
medvind underlättade marschen söder ut.
Anfall mot Tingstäde fästning.
Övningarna den 15 mars avsågo att visa hur ett överraskande
anfall mot en befästning kan utföras. Tingstäde fästning
försvarades av bevakningsstyrkan. II bataljonen framgick
över Otemars och grupperades i t snabbt i skogspartierna
norr fästet, i varefter anfallet skedde. En verklig mur av
eld mötte de anfallande, men de hade dock nått fram till
taggtrådshindret närmast fästningen, då ledaren lät blåsa
"eld upphör". Efter genomgång av dagens övning vidtog
tältslagning, varefter på eftermiddagen kapten Carleson
förevisade verksamheten vid sitt batteri för
infanteristerna. Deltagarna i övningarna i bereddes även
tillfälle att under be fälhavarens i Tingstäde, kapten
Sellergren,. ledning bese befästningarna.
Friluftslivet skänker härlig aptit.
Efter återkomsten från visiten i fästningen är tiden inne
för dagens allra angenämaste paus - middagen. Det doftar av
dillkött och soppa, vilket synes smaka förträffligt efter
dagens ansträngningar. Visserligen E rörde sig
förflyttningen denna dag E om endast en och en halv mil, men
motvinden var hård. Och förresten är det icke det lättaste
att storma en fästning.
- Nå, vad tycker ni om den här långfärden, fråga vi en
yngling, som i nyss hämtat sin portion vid kokvagnen. Har
det varit mycket ansträngande?
- Näej inte så värst. Det har ju j inte varit någon svår
terräng.
En annan säger:
- Vi ha cyklat på merendels skapliga vägar, så det är ju
helt annorlunda än om man skulle knalla och gå med packning
och allt. En tredje synes ha uppfattat fälttjänstövningen
även som en turistfärd,
- Vi är ju fastlänningar så gott som allihop, så det var ju
ett bra tillfälle att se sig om på Gotland, som man hört
talas så mycket om. Men aldrig kunde jag tro att Gotland var
så stort.
Under sista dagen uppträdde kompanierna, vartdera med
underställt artilleri, ånyo mot varandra. Under ständig
stridskänning med motståndaren drog sig 7:de kompaniet
tillbaka från Tingstäde till Bro, där en försvarsställning
intogs. 5:te kompaniet, paniet, som var förstärkt med
tingstädeplutonen i främsta linjen, trängde kraftigt på sin
motståndare och vid Bro utvecklade sig sedan striden. Här
avbröts övningen, ledaren gav ros och ris samt avtackade de
förband, som deltagit i marschen och övningarna, varefter
hemmarschen till kasernerna företogs.
Sista dagens cykelförflyttning uppgick till 26 kilometer
under hård motvind.
Under hela veckan hade regnet hållit lit sig borta, men, när
den siste cyklisten trampat in på kaserngården, föllo de
första regndropparna, vilka voro inledningen till en ganska
riklig nederbörd. Denna störde dock icke de hemkomna
krigarna, som denna natt fingo sova inomhus och mellan
lakan.
Övningar av ovan beskrivna slag äro av stort värde, varför
dylika troligen komma att upprepas. Efter vad vi försport
förestår ännu en större övning. Men huru denna är planerad,
är väl ännu en hemlighet.
T--a. |
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 6/4 1938 |
|
Militärbefälhavaren på Gotland anhåller
hos k. m :t att i arvodesbefattningarna såsom
expeditionsunderofficer vid sin stab och som tygunderofficer
vid Gotlands artillerikår få från 1 okt. i år förordna
pensionerade underofficerare. Befattningarna ha varit
ledigförklarade. Från personal på övergångsstat har ingen
ansökan inkommit. Armchef en tillstyrker.
Till tjänstgöring vid krigsskolans
övningskompani har såsom underbefäl beordrats korpral 5
Fondelius vid I 18. Inryckning sker den 22 april vid I 1 i
Stockholm och utryckning den 10 juli.
Tjänstledighet har beviljats löjtnant
Engdahl, I 18, 11-18 april.
En pluton av. 3 kompaniet I 18 har från 11
april beordrats tjänstgöra såsom bevakningsstyrka i
Tingstäde.
Avsked har för framtida väl beviljats vid I
18 musikeleven J. EL. Hansson och vicekorpralen 8/K Jonsson. |
|
|
|
Övningar utom
förläggningsorten
Gotlands Allehanda 6/4 1938 |
|
Övningar utom
förläggningsorten har infanteriregementet den 7-9 dennes under ledning av
regementschefen överste Linde. Övningen äger rum i Hejdeby,
Bäl och Boge. I ledningen ingå major Lindh, kapten Jeppsson,
regementsstabschefen kapten Lindeborg samt furir 8 Lindberg.
I övningen deltaga II bataljonens stab, 5 och 7 kompanierna
och bevakningsstyrkan i Tingstäde samt ett batteri ur A 7. |
|
|
|
Kustartillerikåren
Gotlands Allehanda 6/4 1938 |
|
Marinförvaltningen har antagit Svenska
turbinfabriksaktiebolaget Ljungström i Stockholm som
entreprenör för leverans av kylutrustning för
matinrättningen vid Gotlands kustartillerikårs
kasernetablissement i Fårösund. Anbudssumman slutar på 3,600
kr.
I sitt förslag till fördelning av anslaget för
byggnadsarbeten för sjå försvaret under nästa budgetår har
marinförvaltningen för kustartilleriförsvaret på Gotland
upptagit 480,000 kr. till förläggningen för Fårösunds
kustartillerikår samt 39,600 kr. till fortifikatoriska
arbeten i Fårösund. |
|
|
|
Värnpliktsskifte vid I 18
Gotlands Allehanda 6/4 1938 |
|
Den 13 utrycka vintergruppens värnpliktiga vid 1 18,
147 man, och avreser samma afton till Kalmar för vidare
befordran till hemorterna. Transportbefälhavare blir
löjtnant Charpentier.
Den 21 d:s inrycker årets studenter (befälselever) 35 man,
den s. k. sommarlinjen, som nu skola fullgöra första
tjänstgöringens andra omgång 133 dagar plus regementsmötet
25 dagar och sålunda rycka ut i höst. Följande dag inrycker
sommargruppen värnpliktiga, huvuddelen, ungefär 275 man,
varav 125 man från Gotland, de övriga från östra och södra
militärområdena. |
|
|
|
Flygfält vid Visby bättre än i Roma. Kostnadsfrågan blir dock avgörande
Gotlands Allehanda 7/4 1938 |
|
Stockholm. I samband med äskandet
av 5 milj. kr. på beredskapsstat för nästa budgetår till
utbyggnad av flygplatser har kommunikationsministern i den
på onsdagen till riksdagen avlämnade propositionen även
berört flygfältsfrågan på Gotland. Statsrådet Forslund gör
därvid, efter att ha erinrat om att flygfältsanläggningar
sedan flera år kommit till utförande i syfte att motverka
arbetslöshet samt att från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreligger preliminär plan till flygfältsarbeten i skilda
delar av landet, följande uttalande:
Vad beträffar den jämförelsevis mest aktuella frågan om
flygfält på Gotland kunna olika uppfattningar göra sig
gällande vid valet mellan fälten vid Roma kungsgård och vid
Visby. Vid besök på Gotland har jag för min del kommit till
den uppfattningen, att från flygtrafiksynpunkt fältet vid
Visby, beläget nära staden, torde vara att föredraga framför
Romafältet, vilket är beläget på ett avstånd av omkring 2
mil från staden. Jag är emellertid icke beredd att taga
slutlig ståndpunkt till denna fråga, förrän utredningarna i
kostnadsfrågan m. m. slutförts. I frågan om ett flygfält vid
Visby torde emellertid få förutsättas, att de vanliga
villkoren för statens medverkan vid utförande av kommunala
flygfält skola tillämpas. |
|
|
|
Arbetena vid kustartillerikåren
Gotlands Allehanda 7/4 1938 |
|
Marinförvaltningen har nu uppgjort förslag till
fördelningen av på marinens del fallande 680,00 kr. av det
av riksdagen på tilläggsstat anvisade anslaget till vissa
engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m.
Därvid ha inalles 154,000 kr. begärts för fortifikatoriska
arbeten i Fårösund samt 201,000 kr. för förläggningens
ordnande vid Gotlands kustartillerikår. |
|
|
|
En tysk jagare
Gotlands Allehanda 7/4 1938 |
|
En tysk jagare passerade kl, 9 i morse Visby på nordgående cirka 5
distansminuter till sjöss. Enligt vad som från lotsutkiken
kunde iakttagas hette fartyget "Leberecht Maas".
Det är troligen fråga om den jagare, på vilken i Sverige
bosatta tyskar skola rösta, vid de nu förestående valen.
Leberecht Maas är en av en serie på 16 större jagare eller
flottiljledare om 1,625 tons deplacement, byggda åren
1935-37. Den gör 36 knop. |
|
|
|
Manskapsskåp till I 18
Gotlands Allehanda 7/4 1938 |
|
Vid prövning av inkomna anbud om leverans av manskapsskåp
till Gotlands infanteriregemente har antagits av hr Axel
Bergvall i Levede avgivet anbud. 40 st. dubbla manskapsskåp
skola levereras. |
|
|
|
Gotlands marindistrikt
Gotlands Allehanda 7/4 1938 |
|
Genom marinorder har bestämts, att löjtnanten vid flottan Starck skall den 30
april avgå från sin kommendering såsom adjutant hos chefen för Gotlands
marindistrikt. |
|
|
|
Gotlands truppers
officersförening
Gotlands Allehanda 8/4 1938 |
|
Gotlands truppers
officersförening och Gotlands militärförening ha sammanträden å A 7:s
officersmäss fredagen den 29 april. Officersföreningen har
då, sitt första ordinarie sammanträde jämlikt stadgarna. Vid
militärföreningens sammanträde kommer biskop Ysander att
hålla föredrag.
|
|
|
|
Artilleriförläggning till I 18.
Ett batteri till Tofta
Gotlands Allehanda 8/4 1938 |
|
Den 12 april inrycka tM A 7 till en första tjänstgöring
om sammanlagt 170 dagar — utryckningen blir den 30 sept. —
35 man från Gotland och 165 man från södra och östra
fördelningarna. 75 man av de inryckande avses för
luftvärnsutbildning.
Av den inryckande kontingenten sammansättes ett batteri om
90 man, som förlägges till I 18 å Visborgs slätt, antagligen
till omkring den 1 juli. Chef för detta, det fjärde
batteriet, blir till en början kapten Kring.
Vintergruppen omkring 60 man förlägges från stundande
veckoskifte till 8 maj under kapten Bergmans befäl till
Tofta. Sistnämnda dag rycker gruppen ut efter fullgjorda 200
dagars tjänstgöring.
Ett tjugutal studenter, befälselever, avsedda att utbildas
till signalister och batteribefäl, vilka redan fullgjort
en första tjänstgöring om 103 dagar vid A 6, rycka in vid A
7 den 25 april till en andra och sista tjänstgöring om
sammanlagt 157 dagar. Deras utbildning kommer att handhavas
av löjtnant Steffen. |
|
|
|
Artilleriets fältmätskola
Gotlands Allehanda 8/4 1938 |
|
Löjtnant Hodder A 7 har beordrats som chef för
artilleriets fältmätskola för året och såsom befäl vid samma
skola has furiren 13/3 Bergqvist A 7, befordrats.
Inryckning äger rum resp. 21 och 25 april, utryckning resp.
6 sept. och 30 aug. |
|
|
|
Marinen
Gotlands Allehanda 9/4 1938 |
|
K. m:t har antagit stud. Ingvar Lindström i Visby till
reservintendentskadett vid marinintendentur kåren i år,
oaktat han avlade studentexamen redan år 1935. |
|
|
|
Lottornas soaré
Gotlands Allehanda 9/4 1938 |
|
Lottornas soaré på Stadshotellet i kväll kl. 8 vilja vi erinra om än en
gång. Ur programmet kan antecknas sjömans- och
beväringsvisor, solodans m m. Och så blir det allmän dans
till musiken av Ernestoa kapell. |
|
|
|
Högtidligt på Visborgs slätt
Gotlands Allehanda 12/4 1938 |
|
Avtackning av vintergruppen.
I strålande vårväder skedde i förmiddags avtackning av
vintergruppens värnpliktiga på Visborgs slätt. Kl. 10 stod
truppen uppställd på kasärngården och mottogs av
regementschefen överste Linde, som i ett kort tal tackade de
nu i morgon utryckande värnpliktiga för ett gott och
intresserat arbete och ett gott uppförande. Därefter
förrättades utdelning av under tjänstgöringen vid regementet
erövrade priser i skytte, militär idrott och handboll,
varvid de främsta pristagarna hyllades med fanfarer. I 18:s
I. K. hade skänkt två minnesbägare för visat intresse i
handboll och dessa priser tilldelades de värnpliktiga
Hjortsberg och Hjerte.
Sedan prisutdelningen avslutats sjöngs unisont Du. gamla, du
fria varpå följde regementets marsch och högtiden avslutades
med ett Gud bevare konungen och fäderneslandet, varpå.
översten bjöd ett: Farväl kamrater, kraftigt besvarat av
truppen.
Vintergruppen avreser härifrån i morgon afton.
Inryckning vid A 7.
Med motorfartyget Gotland anlände hit i morse från Kalmar
165 man från södra och östra militärområdena, redan idag
inrykt vid A 7 till en första tjänstgöring om 170 dagar.
Samtidigt ha omkring 35 man från Gotland inryckt till kåren
till samma tjänstgöring. Som förut nämts kommer ett batteri
om 90 man av de nu inryckta att förläggas till Visborgs
slätt. |
|
|
|
Från infanteriregementet
Gotlands Allehanda 12/4 1938 |
|
Gudstjänst förrättas i Soldathemmet vid Visborgs slätt
långfredag gen kl. 10, varvid kompanierna skola, närvara.
- Till offioerampirant vid regementet har antagits
befälseleven C. J. G. P. R. Nordahl.
- Till kurs för vapenhantverkarebeställningsmän vid.
infanteriet i materielvård m. m. med 37 mm. kanonmateriel
har beordrats som elev furir 6 Lundin. Inryckning äger rum
den 19 d :s vid Int. 1 och utryckning sker 1 maj.
- Tjänstledighet har beviljats löjtnant Norman 16-19 april
och löjtnant Eriksson 21 april-1 maj.
- Från och med. 1 maj har förordnats till furir vid
regementet korpralen 3 Johansson samt till furirer i
regementet korpralerna 6 Nilsson, 5 Fondelius, 5 Klang, 1
Johansson och 5 Larsson. |
|
|
|
Inskrivningsrevisionen
Gotlands Allehanda 12/4 1938 |
|
Inskrivningsrevisionen för Gotlands inskrivningsområde sammanträder å
länsstyrelsens i Visby sessionsrum onsdagen den 27 april.
Medlemmar av revisionen bliva landshövding Rodhe, chefen för
I 18 överste Linde med biträde av regementsstabschefen
kapten Lindeborg, borgmästare Löwenberg, f. riksdagsman Hugo
Karlström och landstingsman. Rud. Wallenberg samt förste
provinsialläkaren dr K. Bergström. Som sekreterare fungerar
notarie Rönnquist på länsstyrelsen. |
|
|
|
Kasernbyggnadsarbetena i Fårösund
Gotlands Allehanda 21/4 1938 |
|
Marinförvaltningen har funnit lämpligt att vidtaga en del
ändringar i de kontrakterade byggnadsarbetena vid Gotlands
kustartillerikårs kasernetablissement i Fårösund. Genom
dessa ändringar uppstår en merkostnad om 24,520 kr. |
|
|
|
Inryckning vid I 18
Gotlands Allehanda 21/4 1938 |
|
Idag ha vid I 18 inryckt 35 man, den s. k. sommarlinjens
värnpliktiga studenter och befälselever, som skola fullgöra
första tjänstgöringens andra omgång jämte regementsmöte,
sammanlagt 158 dagar. I morgon inrycka sommargruppens
värnpliktiga 216 man från östra och södra militärområdena
samt 170 man från Gotland till första tjänstgöring. |
|
|
|
Gotlands kustartillerikår
Gotlands Allehanda 22/4 1938 |
|
Regeringen har
förordnat, att uppsättningen av Gotlands kustartillerikårs
förläggning till Fårösund skall taga sin början med ingången
av oktober 1938. Samtidigt har regeringen ställt till
förfogande 80,000 kr. åt marinförvaltningen för anskaffning
av kaserninventarier m. m. åt kåren. |
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 23/4 1938 |
|
Grundläggande flygutbildning vid flygvapnet har
genomgåtts av bl. a. fänriken vid Gotlands artillerikår
Drangel.
- Till förfogande åt militärbefälhavaren på Gotland för
deltagande i fältövningen den 8-14 juni ställas enligt
marinorder kommendören vid flottan Wahlström, kaptenen i
flottans reserv frih. Wrede, majoren vid kustartilleriet
Möller samt kaptenerna vid kustartilleriet Lindahl och
Nordling.
- Furirerna Ahlqvist, Bergqvist och Kling, A 7, vilka avgå
från anställning över stat den 1 maj, inträda samma dag i
kårens reserv.
- Tjänstledighet har beviljats styckjunkarna vid A 7
Hultberg 22 —29 maj och Björklund 22-24 maj.
- Avsked har med kontraktstidens utgång beviljats musikfurir
Tufvesson och musikkorpral Esbjörnsson I 18.
- I 18:s musikkår konserterar vid A 7 varje måndagsmorgon
under ma.j kl. 8-8.30.
- Till officersaspirant vid I 18 har antagits befälseleven
33 Fohlin.
- Förvaltareaspiranten sergeant Sandsjös tjänstgöring vid I
18 upphör 1 maj. |
|
|
|
Flygvapnet
Gotlands Allehanda 25/4 1938 |
|
Tung bombkurs 1937 och 1937-1938 har genomgåtts av bland andra
officersaspiranten sergeant Martin J. Nilsson från Visby. |
|
|
|
Militärt
Gotlands Allehanda 26/4 1938 |
|
Arméchefen har till k. m:t ingivit förslag om anordnande även i år av
utbildningskurser för äldre reservoffioerare till en sammanlagd kostnad av
110,000 kr. För reservofficerare ur infanteriet och kavalleriet skulle det
bli tre sommarkurser i Kristianstad, Uppsala och Göteborg - Uddevalla samt en
vinterkurs i Stockholm.
Ur Gotlands infanteriregementes reserv föreslås löjtnanten Hansen beordrad
till dylik kurs vid Svea livgarde i början av år 1939.
- Arméchefen föreslår hos k. m:t, att en utbildningskurs för äldre
reservofficerare ur artilleriet skall anordnas under tiden 7 juni-6 sept.
med förläggning dels till Skillingaryd och dels till Svea artilleriregemente
i Stockholm. Chef och lärare skulle bli major Dahlgren, Svea
artilleriregemente, varjämte kapten Wahlström, Smålands
arméartilleriregemente blir lärare under förläggningen å Skillingaryd. Till
elever föreslås bl. a. löjtnanter i reserven Nilsson och Kjellbom, Gotlands
artillerikår.
- En utbildningskurs vid luftvärnsartilleriet för äldre reservoffioarare ur
artilleriet anordnas 31 juli - 31 augusti i år med majoren vid Karlsborgs
luftvärnsregemente Lindblad som chef. Kursen förlägges till A 9. Elev blir
bl. a. reservlöjtnant Liljenström, Gotlands artillerikår. |
|
|
|
Flygbesök i Fårösund
Gotlands Allehanda 27/4 1938 |
|
Flygstabschefen besöker även Roma och Visborgs slätt.
I förmiddags anlände tre flygplan från Hägernäs till Fårösund på ett kort besök.
Planen startade från Hägernäs kl. 8,50 och anlände till Fårösund kl. 10,15.
Ombord befunno sig bl. a. chefen för flygstaben överste Nordenskiöld, chefen för
Roslagens flygflottilj major Sundin, vidare majorerna Westerling och Stenbeck m.
fl. Besöket avser att närmare skärskåda det område, som avsetts till flygfält i
Fårösund, ävensom det område, som föreslagits till sådant i Roma, varjämte besök
även avlägges på Visborgs slätt. Stabschefen överste Nordenskiöld återvänder
redan i afton till fastlandet.
Militärbefälhavaren med stab inspekterade på tisdagen landstormsförråden på Fårö
och besökte i samband därmed de militära anläggningarna i Fårösund. |
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 29/4 1938 |
|
Till expeditionsunderofficer vid militärbefälets avd. III för tiden 1 okt. i
år 30 sept. 1941 har förordnats styckjunkaren i A 7 :s reserv Lagerström och
till tygunderofficer vid A 7 för samma tid har förordnats styckjunkaren vid
A 7 Nösell. |
|
|
|
Till fänrik i flygvapnet
Gotlands Allehanda 30/4 1938 |
|
Till fänrik i flygvapnet
har konstituerats officersaspiranten därstädes sergeant Martin J. Nilsson från
Visby. |
|
|
|
Rymlingarna från I 18
Gotlands Allehanda 20/5 1938 |
|
Rymlingarna från I 18 rannsakades igår vid krigsrätt på Visborgs slätt.
Ordförande var krigsdomaren borgmästare Löwenberg och som
militära ledamöter hade förordnats kapten Antonsson och
fanjunkare Hjorter. De anklagade, volontären Kjell Åke
Hörnkvist och värnpliktige Stig August Grankvist,
förklarades saker till rymningen. Den förstnämnde förvisades
för fortsatt rannsakning rörande förfalskning, bilstölder
etc. till närmast Södertörns domsagas häradsrätt. Målet mot
Grankvist däremot förklarades vilande medan svarandens
sinnesbeskaffenhet blir föremål för undersökning. |
|
|
|
Tysk flottilj vid svenska kusten.
Avvisades av svensk jagare
Gotlands Allehanda 2/7 1938 |
|
Vid sextiden på
torsdagseftermiddagen (30/6 1938) anlände enligt
Kristianstadsbladet en tysk jagare, åtföljd av sex
vedettbåtar styrande mot Hörvikens hamn på Listerlandet.
Ungefär en kilometer utanför hamnen ankrade fartygen, och
befälhavaren beredde sig att gå i land. Då han tillfrågades
av tullmännen rörande besöket innanför tremilsgränsen
svarade han att flottiljen, som hade klara papper att gå in
till Kalmar, hade gått in till Hörviken för att få en
reparation utförd på en vedettbåt. Vidare framhöll han att
blåste hårt till sjöss, en omständighet som också i viss mån
motiverat avstickaren mot land. Enligt uppgift skall jagaren
heta Tsingtau. Fartygen lågo kvar till vid tretiden på
fredagsmorgonen. Flottiljens chef var i land och
telefonerade till tyska legationen i Stockholm. Från
örlogsstationen i Karlskrona avgick på natten en jagare, som
angjorde det tyska chefsfartyget, och strax därefter gingo
tyskarna till havs igen.
Fartygen väntas till Visby.
— Om
namnuppgiften är riktig är det här fråga om den tyska
örlogsflottilj, som anmält sin ankomst till Visby den 4
juli.
Flottiljen väntas
hit kl. 10 och kommer att kvarligga till fredag morgon.
Under besöket här komma tyskarna att tas om hand bl. a. av I
18:s officerskår, borgmästare Löwenberg och tillförordnade
tyske konsuln.
Chef för eskadern
är kapitän-leutnant Sturm. |
|
|
|
Tyskt marinbesök i Visby
Gotlänningen 2/7 1938 |
|
Tyskt
örlogsbesök. Som bekant har tillstånd meddelats tyska
första motortorpedbåtsflottiljen med depåfartyget Tsingtau
att besöka Visby den 4–8 juli, och vi få därför kanske redan
på måndagen se flottiljen i Visby. Besöket är att anse som
ickeofficiellt.
Flottiljen
omfattar fyra marinracerbåtar jämte moderskeppet
depåfartyget Tsingtau. Racerbåtarna ha en besättning på 17
man vardera. ”Tsingtau” mäter 2.000 ton och har 137 mans
besättning. |
|
|
|
Tysk örlogsflottilj vid Skånes kust
Gotlänningen 2/7 1938 |
|
Måste söka nödhamn i stormen. Svensk jagare till platsen.
På
torsdagseftermiddagen anlände en tysk jagare, åtföljd av sex
vedettbåtar styrande mot Hövikens hamn på Listerlandet.
Ungefär en kilometer utanför hamnen ankrade fartygen, och
befälhavaren beredde sig att gå i land.
Då han
tillfrågades av tullmännen rörande besöket innanför
tremilsgränsen svarade han att flottiljen, som hade klara
papper att gå in till Kalmar, hade gått in till Höviken för
att får en reparation utförd på en vedettbåt. Vidare
framhöll han att det blåste så hårt till sjöss, en
omständighet som också i viss mån motiverat avstickaren mot
land. Enligt uppgift skall jagaren heta Tsingtau. Fartygen
lågo till vid tretiden på fredagsmorgonen. Flottiljens chef
var i land och telefonerade till tyska legationen i
Stockholm.
Från
örlogsstationen i Karlskrona avgick på natten en jagare, som
angjorde det tyska chefsfartyget, och strax därefter gingo
tyskarna till havs igen. |
|
|
|
Kvinnliga biträden vid kustartilleriet
Gotlands Allehanda 2/7 1938 |
|
Regeringen har bestämt, att
kvinnliga köks- och servisbiträden skola t. v. från juli anställas vid de marina
matinrättningarna. Samtidigt bestämdes, att dylika biträden även skola få
anställas vid Gotlands kustartillerikår fr. o. m. tidpunkten för kårens
uppsättande. |
|
|
|
Generalintendenten inspekterar artilleriet
Gotlands Allehanda 2/7 1938 |
|
Generalintendenten, general J.
Söderbom, åtföljd av överstelöjtnant E. Gewert, kapten Bergh och kapten von
Krusenstjerna inspekterar på måndag intendenturförvaltningen vid Gotlands
artillerikår. Förläggningen vid Blåhäll inspekteras ävenledes samma dag. |
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 2/7 1938 |
|
Semester har beviljats löjtnant
Linnman under tiden 8–29 augusti, tyghantverkare Hallqvist 4 juli–8 aug. och
tyghantverkare Sköld 4 juli–20 aug. |
|
|
|
Flygstationerna i Fårösund
Gotlands Allehanda 2/7 1938 |
|
Kammarkollegiet tillstyrker hos
regeringen rätt för flygförvaltningen att mot ersättning expropriera erforderlig
mark från prästbostället Bunge Annex nr 1 i Bunge socken i och för anläggning av
planerade land- och sjöflygstationer i Fårösund. |
|
|
|
Bostadsbebyggelsen vid
kustartillerikåren. Bör föreläggas inom det egentliga
samhället.
Gotlänningen 2/7 1938 |
|
Landshövding Rodhe har tillställt
försvarsministern en skrivelse i frågan om platsen för bebyggelsen vid
kustartillerikåren i Fårösund, vari han hemställer att statsrådet för att bereda
kommunen tillfälle att framhålla sina synpunkter och för eventuell
överenskommelse med kommunen skall, sedan förslag från marinförvaltningen kommit
under prövning, remittera ärendet till länsstyrelsen för yttrande och kommunens
hörande.
Landshövdingen framhåller, att
sedan riksdagen beviljat medel för uppförande av bostadsbyggnader för
befattningshavare vid den kustartillerikår, som skall förläggas till Fårösund,
har frågan uppstått angående platsen för denna bebyggelse. Vid besök för en tid
sedan av representanter för marinförvaltningen synas dessa närmast ha varit
inställda på ett område, som delvis faller inom det blivande kasernområdet. Vid
en sådan förläggning skulle bostäderna komma att ligga en bit från Fårösunds
samhälle och i varje fall utanför detta område, varå byggnadsplan för närvarande
håller på att upprättas.
Ombud för kommunen ha vänt sig till
landshövdingen och meddelat att de med viss oro följa frågan om bostädernas
förläggning. I samband med byggnadsplanen har man tänkt sig att ordna
avloppsfrågan för samhället och det är naturligtvis därvid ett intresse att få
så många fastigheter som möjligt anslutna till avloppsnätet. Denna och andra
synpunkter ha framhållits från kommunens sida av att bostäderna förläggas inom
byggnadsplaneområdet.
Landshövdingen tror icke att det är
alldeles uteslutet att om så skulle ske, kommunen skulle vara benägen att
åtminstone i någon mån bereda kronan vissa fördelar. I varje fall synes honom
den saken böra undersökas. |
|
|
|
Bebyggelsen å Fårösund. Kronan vill bygga utanför
byggnadsplanen.
Gotlands Allehanda 2/7 1938 |
|
Landshövding Rodhe har tillställt
försvarsministern en skrivelse i frågan om platsen för bebyggelsen vid
kustartillerikåren i Fårösund vari han hemställer att statsrådet för bereda
kommunen tillfälle att framhålla sina synpunkter och för eventuell
överenskommelse med kommunen skall, sedan förslag från marinförvaltningen kommit
under prövning, remittera ärendet till länsstyrelsen för yttrande och kommunens
hörande.
Landshövdingen framhåller att sedan
riksdagen beviljat medel för uppförande av bostadsbyggnader för
befattningshavare vid den kustartillerikår, som skall förläggas till Fårösund,
har fråga uppstått angående platsen för denna bebyggelse. Vid besök för en tid
sedan av representanter för marinförvaltningen synas dessa närmast ha varit
inställda på ett område, som delvis faller inom det blivande kasernområdet. Vid
en sådan förläggning skulle bostäderna komma att ligga en bit från Fårösunds
samhälle och i varje fall utanför det område, varå byggnadsplan för närvarande
håller på att upprättas. Ombud för kommunen ha vänt sig till landshövdingen och
meddelat att de med viss oro följa frågan om bostädernas förläggning. I samband
med byggnadsplanen har man tänkt sig att ordna avloppsfrågan för samhället och
det är naturligtvis därvid ett intresse att få så många lägenheter som möjligt
anslutna till avloppsnätet. Denna och andra synpunkter ha framhållits från
kommunens sida för att belysa kommunens intresse av att bostäderna förläggas
inom byggnadsplaneområdet. Landshövdingen tror icke att det är alldeles
uteslutet att om så skulle ske, kommunen skulle vara benägen att åtminstone i
någon mån bereda kronan vissa fördelar. I varje fall synes honom den saken böra
undersökas. |
|
|
|
Det tyska örlogsbesöket. Flottiljen inkom
i morse hit
Gotlands Allehanda 4/7 1938 |
|
Vid åttatiden i
morse anlände de sex tyska motortorpedbåtarna hit, och vid
tiotiden inkom moderfartyget Tsingtau. Allmänheten beredes
tillfälle att bese Tsingtao på tisdag och onsdag mellan kl.
16 och 18,30.
I kväll ger I
18:s officerskår supé för flottiljens officerare, och i
morgon skolade senare göra en rundtur i staden. På onsdagen
reser en man av varje grad ut till Albatrossgraven i
Östergarn, där det blir en enkel högtidlighet med
kransnedläggning. Det var som bekant den 2 juli i år 23 år
sedan Albatross strandade där.
Kl. 18,30 på
onsdagen mötas slutligen ett fotbollslag från flottiljen och
ett från I 18 i en match på Gutavallen.
På fredagen lämna
tyskarna Visby.
Tyska flottiljen hade laga skäl till ankring.
Med anledning av
uppgifterna om de tyska örlogsfartygens ankring i Hörviken
på Skånes sydostkust den 30 juni på eftermiddagen meddelas
följande från sjöförsvarets kommandoexpedition.
Fartygen ifråga
utgjordes av ett förband om sex motortorpedbåtar och ett
depåfartyg, Tsingtau. Förbandet var på väg till Kalmar,
vartill tillstånd erhållits. Förbandschefen ansåg sig
emellertid, enligt uppgift på grund av hårt väder och
maskinskada på en av motortorpedbåtarna, behöva söka lä
under svenska landet. Sjöförsvarets kommandoexpedition
underrättades om förhållande av tyska legationen omedelbart
sedan densamma erhållit telefonmeddelande från
förbandschefen om ankringen (knappa två timmar därefter).
Samtidigt meddelades, att förbandet beräknades avgå under
nattens lopp, sannolikt omkring kl. 3.
Under de angivna
omständigheterna förefanns enligt gällande föreskrifter och
internationella regler ingen anledning att avvisa fartygen
från ankarplatsen, varför icke heller den utsända svenska
jagaren vidtog någon åtgärd härför; vid dennas ankomst till
ankarplatsen omkring kl. halv 3 på natten pågingo redan på
de tyska fartygen förberedelser för lättningen. |
|
|
|
Tyskt marinbesök i Visby
Gotlands Folkblad 4/7 1938 |
|
Vi åttatiden i
morse anlände till Visby en flottilj av sex vedettbåtar från
tyska marinen som under några dagar kvarligga här. Ett par
timmar senare kom moderfartyget Tsingtau. Allmänheten har
tillträde till Tsingtau tisdag, onsdag och kl. 16-18,30 em.
Däremot få vedettbåtarna icke beträdas av allmänheten. Under
besöket här tagas tyskarna om hand av I 18:s officerskår,
borgmästare Löwenborg och t. f. tyske konsuln. |
|
|
|
Det tyska örlogsbesöket
Gotlänningen 4/7 1938 |
|
Tyska första
motortorpedbåtsflottiljen anlände som väntat var till Visby
i morse. Först kommo de sex marinracerbåtarna, vilka gingo
med hög fart, och ett par timmar senare, vid 10-tiden,
motorfartyget Tsingtau.
Tillfälle är
berett för allmänheten att gå ombord och bese ”Tsingtau”
tisdag och onsdag mellan kl. 10 f. m. och 6,30 e. m. Däremot
medges ej besök ombord på de övriga av flottiljens fartyg. |
|
|
|
Årets marinspaningskurs
Gotlands Allehanda 4/7 1938 |
|
Årets marinspaningskurs anlände den 27 juni till Fårösund och
började sina övningar den 28.Chef är kapten Falk och adjutant löjtnant Edenberg.
inalles består styrkan av 12 officerare, 1 läkare, 6 underofficerare, 8
officersaspiranter och 50 à 60 man. F. n. äro sex flygplan stationerade vid
kursen. |
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 4/7 1938 |
|
Tjänstledighet har beviljats
överstelöjtnant Björn tiden 7–16 juli, kapten Antonsson 12 juli-1 aug, löjtnant
Heijl 6–10 juli samt sergeant Hammarström 29–30 juli och 8–14 juli.
— Till förberedande
sjukvårdsmannautbildning vid garnisonssjukhuset i Stockholm har från I 18 har
beordrats korpral nr 102 Hammarlund och vicekorpral nr 216 Meijer.
— Hälsovårdsinspektion äger rum på
fredag vid Gotlands infanteriregemente.
— Furiren i I 16 N. O. V. Gerde har
antagits till reservofficersaspirant vid I 18.
— Löjtnant Rydberg vid Gotlands
infanteriregementes reserv har beviljats tillstånd att tiden 3 juli-1 aug.
vistas i Tyskland.
— Fanjunkare Jonssons tjänstgöring
vid regementsexpeditionen upphör fr. o. m. i dag. Furir nr 8 Nilsson har
beordrats att tjänstgöravid expeditionen. Till tjänstgöring vid sjukhuset har
furir nr 9 Cedergren beordrats.
— Tredje kompaniet av I 18
företar övningar i trakten av Kräklingbo den 5—9 dennes. |
|
|
|
Arvoden vid kustartilleriet
Gotlands Allehanda 4/7 1938 |
|
K. m:t har godkänt förslaget till
disposition av nästa budgetårs anslag till icke ordinarie arvodesbefattningar
vid försvaret. I fråga om Gotlands fasta kustartilleriförsvar skall utgå
följande arvoden: till juridiskt biträde 300 kr., till uppbördsman vid
matinrättningen i Fårösund 282 kr., till eldare vid värmeanläggningen och
badinrättningen 1,872 samt till två tillsyningsmän för fasta
försvarsanläggningar norr om resp. söder om Fårösund vardera 150 kr. |
|
|
|
K. m:t hotar med expropriering av
flygfältsmark i Fårösund
Gotlands Allehanda 4/7 1938 |
|
Som svar på flygförvaltningens
framställning rörande markförvärv för anordnande av land- och sjöflygstation vid
flygvapnets övningsplats i Fårösund har k. m.t i en skrivelse av den 30 juni
förordnat, att i den mån överenskommelse mellan
flygförvaltningen och vederbörande markägare på grundval av den i ärendet
verkställda värderingen icke kan uppnås — de i framställningen omnämnda
markområdena skola avstås till kronan i den ordning som exproprieringslagen
stadgar.
Härjämte föreskriver k. m:t att det
skall åligga flygförvaltningen att inom ett år härefter fullfölja frågan om
expropriation genom ansökning om stämning till domstol, vid äventyr att
expropriationsrätten upphör.
Tillika medgives att ett belopp på
högst 321,000 kr. må utgå av reservationsanslaget till vissa engångskostnader
för försvarsväsendets byggnader m. m. 150,000 kr. härav äro avsedda för
markförvärven. |
|
|
|
Fyra svenska örlogsmän komma som förut
nämnts att besöka Visby
Gotlänningen 5/7 1938 |
|
Fyra svenska
örlogsmän komma som förut nämnts att besöka Visby under
tiden 7–11 juli. Det är första jagardivisionen, bestående av
några av vår flottas modernaste jagare, ”Klas Horn”, Klas
Uggla”, ”Stockholm” och ”Ehrensköld”, som då göra oss den
äran.
Den tyska
motortorpedbåtsflottiljen uppehållstid i Visby utgår först
den 8n dennes, och vi få därför kanske under en eller ett
par dagar se både svenska och tyska sjömän på stan. |
|
|
|
Det tyska örlogsbesöket
Gotlänningen 5/7 1938 |
|
Infanteriregementets officerskår gav i går kväll supé för
officerarna på den tyska motortorpedbåtsflottilj som f. n.
gästar Visby. I dag ha tyskarna gjort en rundtur i staden,
och i morgon är det meningen att en man av varje grad skall
resa ut till ”Albatross”-graven i Östergarn, där en enkel
högtidlighet med kransnedläggning skall äga rum. Vidare
planeras en fotbollsmatch på Gutavallen i morgon kväll kl.
6,30 mellan ett fotbollag (sic) från flottiljen och ett från
I. 18.
Som bekant har
tillfälle beretts allmänheten att besöka flottiljens
moderfartyg Tsingtau. i dag och i morgon. Besökstiden är
båda dagarna förlagd till tiden mellan kl. 4 och 6,30 e. m.
”Tsingtau” är ett stort och präktigt, och ett besök ombord
torde säkerligen bli av stort intresse. |
|
|
|
Gotländska försvarets förråd
inspekteras. I 18:s bageri- och köksinredning
restaureras.
Gotlands Allehanda 5/7 1938 |
|
Generalintendent I. H. T. Söderbom,
som kommit till Gotland för att inspektera härvarande förläggningar och deras
förråd, avlade under gårdagen först ett besök vid A 7, för att därefter från
militärbefälet företaga resor till en del platser på södra delen av ön. Innan
avfärden skedde lyckades vi med militärbefälhavarens, general G. M. Törngrens
bistånd, få ett kort samtal med generalintendenten, för att höra något närmare
om inspektionens omfattning.
— Inspektionen kommer att omfatta
alla militära anläggningar och förråd på Gotland, meddelar generalintendenten.
Och kommer att pågå i tre dagar.
— Jag kommer nu närmast från A 7,
vars anläggningar inspekterats. Där åt jag förresten frukost i matsalen, sedan
jag åsett den individuella utspisningen, som av allt att döma fungerade
oklanderligt.
— Vad säger generalen om den
individuella utspisningsmetoden i allmänhet vid de olika förläggningarna?
Det är
helt enkelt utmärkt. När den individuella utspisningen först skulle införas, var
det nog en och annan regementschef, som ställde sig skeptisk inför denna nya
matordning, men så småningom blev man överallt övertygad om systemets
förträfflighet. Nu är det således ingen, som ej omfattar den individuella
utspisningsmetoden med förtroende. Undan för undan ha köks- och
matsalsordningarna förbättrats, vilket givetvis i hög grad underlättar själva
matlagningen som utspisningen.
Om inspektionsprogrammet i övrigt
meddelar generalintendenten följande:
— Vår nästa punkt på programmet
gäller ett besök vid Tofta skjutfält. Sedan är det meningen, att vi på
eftermiddagen skall avlägga ett besök vid Klintebys konservfabrik.
— Kommer några andra fabriker att
besökas?
Tyvärr
hinner jag ej med detta denna gång. Vi ha nämligen en hel del att bese innan vi
återvända till fastlandet på onsdag kväll. I morgon, alltså på tisdagen, skola
vi ägna oss åt I 18, där en del ändringar äro föreslagna dels i bageriet och
dels i köksavdelningen. Troligt är att restaureringsarbetena kunna påbörjas i
höst.
Under onsdagen gäller inspektionen
förläggning och förråd i Tingstäde samt förläggningen i Tingstäde samt
förläggningen i Fårösund och en del andra platser.
|
|
|
|
Flygfältsarbetena i Fårösund
Gotlands Allehanda 5/7 1938 |
|
Flygförvaltningen har antagit
Skånska cementgjuteriet som entreprenörer vid Fårösunds flygplats. Anbudet
slutar på summa av 131,300 kr.
|
|
|
|
Läkarna
Gotlands Allehanda 5/7 1938 |
|
Medicinalstyrelsen har förordnat
med. kand. E. Flogeland såsom extra läkare vid Roslagens flygflottiljs
detachement i Fårösund t. o. m. 8 okt.
|
|
|
|
Reservofficersaspirant
Gotlänningen 5/7 1938 |
|
Furiren i I. 16 Nils Olof Viktor
Gerde har antagits till reservofficersaspirant vid I. 18.
|
|
|
|
Fårösund. Expropriation av flygfältsmark?
Gotlands folkblad 5/7 1938 |
|
Som svar på flygförvaltningens
framställning rörande markförvärv för anordnande av land- och sjöflygstation vid
flygvapnets övningsplats i Fårösund har k. m:t i en skrivelse av den 30 juni
förordnat, att – i den mån överenskommelse mellan flygförvaltningen och
vederbörande markägare på grundval av den i ärendet verkställda värderingar icke
kan uppnås – de i framställningen omnämnda markområdena skola avstås till kronan
i den ordning som expropriationslagen stadgar.
Härjämte föreskriver k. m:t att det
skall åligga flygförvaltningen att inom ett år härefter fullfölja frågan om
expropriation genom ansökan om stämning till domstol, vid äventyr att
expropriationsrätten upphör.
Tillika medgives att ett belopp på
högst 321,000 kr. må utgå av reservationsanslaget till vissa engångskostnader
för försvarsväsendets byggnader m. m. 150,000 kr. härav äro avsedda för
markförvärven.
|
|
|
|
Det tyska örlogsbesöket. Representanter
för ett nytt vapen
Gotlands Allehanda 6/7 1938 |
|
Det är tyska
örlogsmän i stan, det har säkerligen ingen kunnat undgå att
lägga märke till, ty både i går o. i dag hade prydliga tyska
sjömännen i sina stiliga uniformer satt sin prägel på
gatulivet.
En medarbetare i
Gotlands Allehanda har i dag på förmiddagen beretts
tillfälle att avlägga ett besök på chefsfartyget Tsingtau,
vars officiella titel, om man så får säga, är
Schnellbootbegleiterschiff i Erste Schnellbootsflotille.
Hela flottiljen står under befäl av kapitänleutnant Kurt
Sturm, och hans adjutant Oberleutnant zur See Bernd Klug var
nog vänlig ge oss en del uppgifter om det ganska nya vapen.
Det är alltså
fråga om en flottilj av lätta motortorpedbåtar, som väl
namnet närmast skulle var på svenska. I de flesta stora
mariner har man under senare år börjat bygga dylika, men det
framhålles särskilt, att t. ex. de engelska och italienska
mera äro byggda som verkliga racerbåtar, under dat att
tyskarna visserligen sökt bibehålla den höga hastigheten men
samtidigt velat ha relativt god sjöduglighet. De båt det här
rör sig om ”rutscha” alltså inte fram på vattnet som
racerbåtar. Besättningen uppgår på var och en till 17 à 18
man, medan Tsingtau har 300. Det senare tjänstgör som
moderfartyg för flottiljen, medför reservdelar, olja,
förnödenheter, torpeder m. m. samt tjänstgör även vanligen
som bostad för besättningarna på småbåtarna. Det är även
målfartyg vid övningarna. Tsingtau är ett fartyg på 2,000
ton och drives liksom torpedbåtarna med dieselmotorer.
Oberleutnant Klug poängterar vidare, att det anses
synnerligen eftersträvansvärt bland de unga tyska
sjöofficerarna att komma till motortorpedbåtarna, på vilka
man ju redan från början får ett självständigt arbete.
Färden till Visby
ingår i en fjorton dagar lång period av sommarutbildningen
och anträddes från Kiel, som är fartygens bas. Färden
ställdes först till Kalmar, och man hade tyvärr ganska
dåligt väder på resan dit upp. Det var av den anledningen
den mycket omskrivna ankringen i Hanöbukten måste företagas,
och Oberleutnant är synnerligen angelägen betona, att det
endast var vädret som orsakade densamma och inte något
landstigningsförsök e. d. Han kan inte förstå, varför saken
väckt sådant uppseende i den svenska pressen och varför man
kommit med sådana historier som att flottiljen blivit
bortjagad av en svensk torpedbåt. Det var endast vanliga
internationella sedvänjor som iakttogs. Flottiljen lyfte
också ankar, så snart vädret blev bättre.
Från Kalmar
styrde man direkt på Visby, och här skall man som tidigare
nämnts bl. a. göra rundturer och skicka en delegation till
Albatrossgraven för att nedlägga en krans. På torsdagen ger
vidare flottiljchefen lunch ombord på Tsingtau för en del
inbjudna och på fredag förmiddag går flottiljen tillbaka
till Tyskland. |
|
|
|
General von Steuben
Gotlands Allehanda 6/7 1938 |
|
”General von Steuben”, en av Nordduetscher Lloyds stora
turistångare hitkom i morse vid 8-tiden och lämnade åter staden kl. 12.
På grund av det starka regnet kunde
man inte få ut mycket besöket och endast ett fåtal passagerare ha företagit
rundturer i staden. Ombord befunna sig över 300 turister, övervägande tyskar.
”General von Steuben” mäter 10,100
ton och står under befäl av kapten R. Preiss, som har under sig 335 mans
besättning. Turistkryssningen startade den 27 juni i Bremerhaven, o. man har
hittills besökt bl. a. Zoppot, Tallinn, Helsingfors och Stockholm samt skall nu
besöka Köpenhamn, Oslo och de norska fjordarna innan resan avslutas i Bremen. |
|
|
|
Den tyska turistångaren General von
Steuben
Gotlänningen 6/7 1938 |
|
Den tyska turistångaren General von
Steuben gjorde i förmiddags en visit i Visby. Den kom vid 8-tiden på morgonen
och fortsatte kl. 12. På grund av regnet var det emellertid inte så många av
passagerarna som vågade sig i land för att på egen hand titta på stadens
sevärdheter. Bland nationaliteterna ombord märkas engelsmän, amerikanare,
tyskar, italienare och fransmän.
I morgon kommer Svenska
Amerikalinjens turistångare Kastelholm hit. Den kommer kl. 10 f. m. och ligger
kvar till midnatt, då den fortsätter till Stockholm. Den kommer närmast från
Pillau. Om fredag har vi ”Viceroy och India” här. Den kommer från Stockholm och
skall fortsätta till Pillau. |
|
|
|
Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 6/7 1938 |
|
Löjtnanterna Sillén, Engström,
Hansen och Norrby, fänrikarna Westesson, Hallberg och Kökeritz samt sergeanterna
Hansson, Andersson, Haglund och Nyberg i I 18:s reserv ha inbeordrats till
fullgörande av dem under treårsperioden 1938/40 åliggande befäls- och
repetitionsövning vid regementet under tiden 22 aug.–29 sept.
Löjtnanterna Ahlström och Wålander
I 4:s reserv, Lindberg I 11:s reserv, underlöjtnant Granander I 4:s reserv,
fänrik Funck I 4:s reserv samt sergeant Linderholm I 11:s reserv och fanjunkare
Svensson 1 4:s övergångsstat skola vid I 18 fullgöra dem under innevarande år
åliggande tjänstgöring med inställelse den 22 aug. utom den sistnämnde som skall
inställa sig den 1 sept.
— Tjänstledighet åtnjuter löjtnant
Vogel 25–30 juli och fanjunkare Karlsson 10–31 juli.
— Befälseleverna vid I 18 Westholm
och 404 Persson skola undergå utbildning till stabsfurirer vid I 11.
— Sergeant Gustavsson vid I 18:s
reserv har fåt uppskov till 1939 med honom innevarande år åliggande
tjänstgöring. |
|
|
|
Kasernbyggena i Fårösund pågå som bäst
Gotlands Allehanda 6/7 1938 |
|
Nya principer. — Eget vattenverk i
varje byggnad. — moderna luftskyddskällare.
Den enligt 1936 års försvarsbeslut
nyuppsatta Kungl. Gotlands kustartillerikår skulle i dessa dagar ha haft sina
nya kaserner vid Fårösund färdiga. Den 1 juli utnämndes den nye chefen, major S.
G. Möller, men kasernetablissemangen vänta ännu på sin fullbordan.
Orsakerna till dröjsmålet äro
flera. Huvudorsaken är att man frångått den ursprungliga planen på att förlägga
varje kompani i särskild kasern för att försvåra eventuell fientlig
flygverksamhet och minska ett bombanfalls möjlighet och verkningar. Nu har
ritningarna ändrats och två kompanier förläggas i varje byggnad. Dessa uppförde
i två våningar av armerad betong.
Stora anordningar har dock gjorts
för luftskyddet, och kasernerna äro byggda efter senaste principer på detta
område. Även i övrigt förses de med alla moderna bekvämligheter, vartill nu för
tiden även luftskyddskällare måste räknas.
Till att börja med komma kasernerna
att omfatta kanslibyggnad, två förläggningsbyggnader för sammanlagt fyra
kompanier, mässbyggnad och ekonomilokaler. I varje byggnad inrättas för sig
vattenverk, generatoranläggning o. s. v. Chefens bostad kommer att vara belägen
i det närbelägna samhället. Med hänsyn till faran från luften ligger varje
byggnad på ett avstånd av cirka 500 m. från den andra, och husen uppföres utan
regelbundenhet i tallskogen.
Omkring den 1 okt. väntas de nya
kasernerna kunna tagas i bruk. Ännu ha dock ej alla ritningar anlänt till
byggnadsplatsen från marinförvaltningen, och likaså har man haft stora
svårigheter att få fram byggnadsmaterialet i samma takt som arbetet på platsen
fortlöpt. Det är också avsevärda kvantiteter, som förbrukas. 400 ton järn har
åtgått. Flera lokaliteter. t. ex. källarutrymmen, stå tomma av sådana
anledningar som att man antingen ej fått ritningar till detaljer eller att
maskiner o. dyl., som där skulle placeras, ej anlänt. Nu arbetas det för
högtryck och tidvis har arbetet fortgått även i nattskift.
I höst kunna således de
kustartillerister från olika håll på fastlandet, som skola bilda den nya kåren,
draga in i de nya förläggningarna, och man bör kunna göra det med en ganska
trygg känsla, ty både tak och trossbottnar äro luftskyddstak på minst 1/4 meter
armerad betong och alla byggnader ha skyddsrum, alarmeringscentralen i
kanslihuset har ett imponerande tak av 1 1/2 meters tjocklek. |
|
|
|
På femtioårsdagen
Gotlands Allehanda 6/7 1938 |
|
På femtioårsdagen i dag har fanjunkare Bernhard
Gellborn blivit föremål för många hjärtliga uppvaktningar från släktingar,
kolleger och överordnade. Närmaste släkten uppvaktade redan vid 6-tiden med ett
flertal vackra presenter och strax efteråt kommo 10 man ur regementets musikkår
och hyllade femtioåringen med musik. En deputation från underofficerskåren
överlämnade sedan ett guldur och Gotlands underofficerssällskap uppvaktade med
blommor. Från Föreningen Smålänningarna erhöll jubilaren ett silverfat med
Smålands vapen ingraverat och värdfolket har uppvaktat med en fotlampa.
Fanjunkare Gellborns 79-årige far har rest hit från Småland och hade med sig som
present en oljemålning av fädernehemmet. På middagen uppvaktade överste Linde
med adjutant. En mängd blommor och ett 20-tal telegram har hittills anlänt.
I kväll firas högtidsdagen med en
festlighet på underofficersmässen, dit ett 80-tal personer inbjudits. |
|
|
|
Sjukvården vid Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 6/7 1938 |
|
Bataljonsläkaren vid fältläkarkåren
Ragnar Huss skall 18 juli-16 augusti tjänstgöra vid Gotlands trupper. |
|
|
|
Fyra svenska örlogsmän komma att besöka
Visby
Gotlänningen 6/7 1938 |
|
Fyra svenska örlogsmän komma som
förut nämnts att besöka Visby under tiden 7–11 juli. Det är första
jagardivisionen, bestående av några av vår flottas modernaste jagare, ”Klas
Horn”, Klas Uggla”, ”Stockholm” och ”Ehrensköld”, som då göra oss den äran.
Den tyska motortorpedbåtsflottiljen
uppehållstid i Visby utgår först den 8n dennes, och vi få därför kanske under en
eller ett par dagar se både svenska och tyska sjömän på stan. |
|
|
|
Svenskt örlogsbesök i Visby
Gotlands Allehanda 7/7 1938 |
|
.
Stridsskjutning med svårt artilleri å kustflottans
pansarskepp
På onsdagsmorgonen (6/7 1938) kl. 9
avgingo kustflottans fartyg från sina hemstationer efter avslutad
midsommarledighet. Det skede i övningsåret, som nu vidtar, de s. k.
tillämpningsövningarna, utgör höjdpunkten i utbildningen.
På vägen till samlingsplatsen vid
Orrfjärden i Östergötlands skärgård var för sig enligt respektive
förbandschefers bestämmande bedriva de olika förbanden övningar, varjämte den
första taktiska övningen påbörjas. Flygplanskryssaren Gotland, som sedan början
av juni bedrivit övningar med kadetter i utländska farvatten, sammanträffar på
torsdagen (7/7 1938) med de övriga fartygen och ingår nu åter i kustflottan som
chefsfartyg i spaningsavdelningen.
Efter den första taktiska övningens
slut inlöpa pansarskeppen Gustaf V och Drottning Victoria på fredag till
Norrköping, spaningsavdelningen går till Visby, troligen redan i kväll,
ubåtsavdelningen till Arkösund och ubåtsjaktavdelningen till Nyköping. Under
uppehållet i dessa hamnar, vilket räcker över lördag och söndag, äger oljning av
fartygen rum från flottans eget tankfartyg Brännaren.
Övningarna till sjöss fortsätta på
måndagen, då fartygen avgå för intagande av utgångsläge för en s. k. operativ
övning. Under veckans lopp äger dessutom en landstigningsövning samt en
luftvärnsövning och fortsatta taktiska övningar.
Torsdagen den 14 juli inlöpa
kustflottans fartyg på eftermiddagen i finska hamnar. |
|
|
|
Gotlands kustartillerikår
Gotlands Allehanda 7/7 1938 |
|
Av till kustartilleriets förfogande
stående tjänstgöringsdagar till för ersättningsreserven och till
handräckningstjänsten uttagna värnpliktiga för tiden 1 juli 1938–30 juni 1939
för Gotlands kustartillerikår disponera 16,000 dagar. I den mån behov av
ifrågavarande antal tjänstgöringsdagar icke föreligger vid Gotlands
kustartillerikår, må desamma, enligt chefens för kustartilleriet närmare
bestämmande, fullgöras vid det truppförband, där vederbörande värnpliktiga
enligt marinens vapenövningstabell 1938–1939 skola inrycka. |
|
|
|
Militärt
Gotlands Allehanda 7/7 1938 |
|
Till officersaspirant vid
flygkrigsskolan å Ljungbyhed ha uttagits vpl Johnson, Gotlands
infanteriregemente. |
|
|
|
Arméförvaltningen
Gotlands Allehanda 7/7 1938 |
|
Arméförvaltningen har till militärbefälhavaren å
Gotland meddelat, att vid uppkommande vakanser i anledning av avgång av inom
intendenturförvaltningen och marketenterirörelsen anställd civil personal frågan
om befattningens återbesättande t. v. ej får avgöras utan arméförvaltningens
medgivande. Den som uppnått stadgad pensionsålder får ej medgivas kvarstå i
tjänst längre än till 1 okt. 1939. Det gäller nämligen att placera de
befattningshavare, som bli övertaliga genom indragningen av Göta livgarde och
Kronobergs regemente detachement i Karlskrona. |
|
|
|
Gotlands artillerikår
Gotlands Allehanda 7/7 1938 |
|
Semester åtnjuter kapten Lindgren
till den 19 dennes. |
|
|
|
Storfrämmande hos Klintebys. Militärt
besök vid Klintebys konservfabrik.
Gotlands Allehanda 7/7 1938 |
|
Under sin
inspektionsresa på Gotland besökte generalintendenten
general J. H. F. Söderbom även Klintebys konservfabrik. I
visiten deltogo dessutom general G. M. Törngren, översten,
greve C. G. D. Hamilton, överstelöjtnant G. I. V. Geweri,
stabsintendent A. Wallenqvist, stabschef B. Pontén samt
generalintendentens adjutant N. Bergh, tjf. regementstabchef
N. G. Bergman och intendenten vid A 7 C. M. af Ugglas.
Sedan de besökande gått igenom lager-
och magasinslokaler, blevo de i fabriken i tillfälle att se pågående
sparriskonservering. Gästernas värd, direktör O. Roswall, gav en orientering om
rörelsens omfattning, och nämnde bl. a. att årets sparrisskörd ej blivit så stor
som man väntat. På grund av den alltför svala försommaren har ej levererats mer
än cirka 80 ton mot cirka 120 ton, som man beräknat. Konserveringen av späda
sockerärtor har begynt, men den egentliga ärtsäsongen dröjer ännu några dagar,
förklarade dir. Roswall, som slutligen visade den i år uppförda byggnaden för
personalbostäder.
|
|
|
|
50 mill. fördelade till försvaret
Gotlänningen 7/7 1938 |
|
.
Kustartillerifartyg
över 20 knops fart om byggnadskostnaderna ej öka.
250,000 till
Gotlands försvar. – 120,000 kr.
Regeringen fördelade i senaste
konseljen närmare 50 mill. kronor av det anslag på 70 mill. kronor, som
årets riksdag anvisade för försvarsberedskapens omedelbara stärkande. Samtidigt
fick marinförvaltningen bemyndigande att till ritnings- och konstruktionsarbeten
för ett artillerifartyg av i huvudsak den typ, som försvarsstabschefen
föreslagit, använda den odisponerade behållningen på de medel, som i samband med
1927 års flottbyggnadsbeslut anvisades för ritningar till pansarskepp. För
ändamålet anvisades dessutom 55,000 av anslaget till försvarsberedskapens
omedelbara stärkande.
Ämbetsverket fick också tillstånd att
om det vid arbetets utförande skulle visa sig att detta slags artillerifartyg
utan väsentlig ökning av byggnadskostnaderna kan konstrueras för högre fart än
20 knop, utföra ritningsarbetet i överensstämmelse därmed.
Över 13 mill. kr. till luftvärnet.
Till luftvärnsautomatkanoner
anvisades 3,332,000 kr., till luftvärnsammunition 9,270,000 kr., till
fortifikatoriska anordningar för Stockholms luftvärn 100,000 kr., och
luftbevakningscentralers signalförbindelser 690,000 kr.
Armén fick pengar för många olika
ändamål. För ammunitionsanskaffning anvisades sålunda 1,130.000 kr., till
signalmaterial 500,000 kr., till optiska material 830,000 kr., till viss
material för Gotlands försvar 250,000 kr., till motorfordon 270,000 kr., till
kulsprutepistoler 120,000 kr., till veterinärmaterial 50,000 kr., till
gasskyddsmaterial 1,400,000 kr., till ingeniörsmaterial 110,100 kr., till
drivmedelsförråd 240,000 kr., till krigskartor 15,000 kr., till verktyg till
krigsindustrien 4,100,000 kr., till anordnande av förrådslokaler 250,000 kr.,
till luftskydd för arméns fabriker, verkstäder och förråd 200,000 kr., till
frivillig utbildning av luftvärnspersonal 100,000 kr., till
granatkastarammunition 1,000,000 kr och till kulsprutor och kulsprutegevär
600,000 kr.
600,000 kr. till två
kustundervattensbåtar.
Flottan fick 1,445,000 kr. till
underhåll och modernisering av fartyg, 600,000 kr. för att kunna påskynda
byggandet av två kustundervattensbåtar, 200,000 kr. till luftskyddsanordningar
och 150,000 kr. till gasskyddsmaterial. Kustartilleriet erhöll 750,000 kr. till
artilleriammunition, 100,000 kr. till gasskyddsmaterial, 150,000 kr. till
eldledningsutrustning för sjöfrontsbatterier, 10,000 kr till kompletterande
utrustning av rörliga haubitsbatterier och 50,000 kr. till minkabelanskaffning.
För flottan och kustartilleriet gemensamt anvisades 630,000 kr. till
luftvärnsammunition, och 600,000 kr. till maskinell utrustning för
krigsindustrin, 1,400,000 kr. till minor och 3,000,000 kr. till artilleri-,
torped-, radio-, minsvepnings- och nautisk material.
Flygvapnet fick 5,175,000 kr. för
anskaffning av bomber, 1,140.000 kr. till reservdelar, 1,340,000 kr. till vissa
anordningar på flygplan, 670,000 kr. till anordningar för stationstjänsten,
60,000 kr. till instrumentprovanläggningar, 120,000 kr. till anordnande av
flygfält vid Roma kloster, 190,000 kr. till gasskydds- saneringsmaterial,
210,000 kr. till eldsläckningsmaterial, 150,000 kr. till luftskyddsanordningar,
170,000 kr. till påskyndande av anskaffningen av lätta bombplan, 3,010,000 kr.
till drivmedel, 190,000 kr. till krigskartor, 720,000 kr. till utbildning
av flygande personal, 110,000 kr. till apparatur för utbildningen, 950,000
kr. till verktyg för krigsindustrin, 100,000 kr. till speciell flygarbeklädnad
samt 110,000 kr. till eskaderradiostation.
Vederbörande militära myndigheter har
fått i uppdrag att inkomma till regeringen med förslag till användande av en del
av de belopp, som återstå på anslaget till försvarsberedskapens stärkande. |
|
|
|
Läkare vid A. 7
Gotlänningen 7/7 1938 |
|
Bataljonsläkaren vid fältläkarkåren
doktor R. Huss bestrider sjukvården vid A. 7 den 18/7–16/8 1938.
|
|
|
|
Fullmakt å beställning som sergeant
Gotlänningen 7/7 1938 |
|
Konstituerade sergeanten Stjernqvist
vid A. 7 har erhållit fullmakt på förordnandet såsom sergeant vid kåren. |
|
|
|
Krigarfotboll på Gutavallen
Gotlänningen 8/7 1938 |
|
I. 18 ledde men tyskarna utjämnade
Fotbollmatchen i
går kväll på Gutavallen mellan lag från de i hamnen liggande
tyska krigsfartygen och I. 18 slöt oavgjort med 4–4. I
halvtid ledde I. 18 med 3–1. I andra halvlek såg det till en
början mörkt för det tyska laget men vid en kalabalik
framför svenska målet lyckades det en tysk fot att få bollen
i I. 18:s bur. Ställningen var nu 3–2 och den tyska
hejarklacken igångsatte en väldig offensiv men det hjälpte
inte utan I. 18 ökade till 4–2 . Den tyske h. y., som var
upphovet till många av de tyska anfallen, lyckades sedan
komma förbi I. 18:s försvar och gjorde under sina kamraters
öronbedövande jubel mål. Den tyska hejarklacken som en tid
varit mol tyst kom nu åter i gång. Det tyska laget arbetade
nu allt vad det förmådde för att få ett utjämnande, ett
sådant kom också i form av en straffspark, som gick in.
Något mera i målväg förmådde inte något av lagen att göra,
utan resultatet 4–4 stod sig tiden ut.
Efter matchen
överlämnade I 18:s lagledare en minnessak till varje man i
det tyska laget med ett anförande vari han önskade välkomna
tillbaka. Den tyska lagledaren gjorde likaledes och
överlämnade fartygets emblem till I. 18:s lagledare.
Före matchen
utförde I. 18:s musikkår några musikstycken.
G. |
|
|
|
Det tyska örlogsbesöket
Gotlands Allehanda 8/7 1938 |
|
Det tyska
örlogsbesöket som en tid lyckliggjort vår stad slutade i dag
på morgonen. En kvart över åtta i morse stack de små
motortorpedbåtarna till sjöss med sydvästlig kurs och vid
halvniotiden lämnade också ”Tsingtau” hamnen. Visby var den
sista utrikeshamnen som besöktes och båtarna gingo nu till
Kiel. |
|
|
|
Förnämligt flottbesök i Visby. Flygplanskryssaren Gotland och fyra
moderna jagare.
Gotlänningen 8/7 1938 |
|
Visby fick i dag på middagen besök
av fem av vår flottas modernaste fartyg, nämligen flygplanskryssaren Gotland
samt jagarna Klas Horn, Klas Uggla, Stockholm o. Ehrensköld. Samtliga fartyg
ankrade på redden. Besöket här varar till måndag morgon, då fartygen komma att
gå ut på nya övningar i de gotländska farvattnen.
Dessa fartyg utgöra kustflottans
spaningsavdelning, och flygplanskryssaren avdelningschefsfartyg på vilket
kommendör Giron hissat sitt befälstecken. Chef på ”Gotland” är chefen för
sjökrigsskolan kommendörkapten Samuelson, och chef för fartygets flyggrupp är
löjtnant Sörlander. Jagarna, som omfatta första jagardivisionen, stå under befäl
av kommendörkapten Thorén, som samtidigt är chef på ”Klas Horn”. Chef på ”Klas
Uggla” är kapten Posse, på ”Stockholm” kapten Ericson och på ”Ehrensköld” kapten
Thermaenius. ”Gotland” har en besättning på 350 man och jagarna vardera på
omkring 120 man. Den sammanlagda besättningsstyrkan omfattar sålunda cirka 900
man.
Även andra hamnar ha fått besök.
Vår kustflotta, som året om har i
stort sett samma sammansättning, består av en pansarskeppsdivision, som nu
gästar Norrköping, en spaningsavdelning, den som i dag kommit till Visby, en
u-båtsavdelning, som i dag befinner sig i Arkösund, samt en ubåtsjaktavdelning,
som gått in till Nyköping under det uppehåll, som nu gjorts i övningarna. Det är
nödvändigt att fördela kustflottans fartyg på olika hamnar när man skall bereda
personalen vila och komplettera förråden – och detta är just avsikten nu – ty
invasionen av sjömän skulle annars bli alltför stor på en enda plats
Det är alltså en försvarlig
kontingent blåjackor, som nu under några dagar kommer att visa sig här i Visby.
Besöket varar som sagt till måndag morgon, då man ger sig ut på nya övningar.
fartygen komma denna dag att dragas ihop från de olika hamnarna, och på
måndagskvällen kl. 8 skola de ha intagit utgångsläget för övningen, som denna
gång består i försvar av resp. anfall mot en transport från fastlandet till
Gotland. Övningen som bedrives huvudsakligen under natten, avblåses kl. 6 på
tisdagsmorgonen. Därefter blir det samling vid Gotska Sandön av praktiskt hela
kustflottan, och på tisdagseftermiddagen är det meningen att bedriva
landstigningsövning på ön. Denna övning efterföljes av en luftvärnsövning, även
den vid Gotska Sandön. Under onsdagen beger man sig till finska hamnar, och
under vägen dit bedrivas taktiska övningar. Därmed är kustflottan för denna gång
borta från de gotländska farvattnen.
Visning av fartygen för allmänheten.
På lördag och söndag mellan kl. 2
och 4.30 e. m. komma fartygen att visas för allmänheten. Till ”Gotland” som
ligger för ankar på redden, kommer allmänheten att transporteras med fartygets
egna båtar, som lägga till vid trappan i inre hamnen. Man har sökt att skaffa
ytterligare båtar som skulle gå mellan flygplanskryssaren och hamnen, men detta
har av olika skäl visat sig omöjligt. vad jagarna beträffar är det meningen att
de skola förtöja i yttre hamnen.
Staden å sin sida har under dessa
dagar, lördag och söndag, ordnat med visning av Visby för befäl och manskap på
krigsfartygen, och rundturer komma att företagas under ledning av fem ciceroner.
Ett sådant utbyte – att allmänheten får besöka båtarna och deras besättningar
under ciceronskap, studera den plats som besökes – brukar vara vanligt
förekommande i de svenska hamnarna, något som blivit till stor belåtenhet på
ömse håll. Det är givetvis av betydelse att sjömännen lära känna de platser de
vid en krigisk förveckling skola försvara, deras invånare och näringar.
Några uppgifter om
marindistriktsorganisationen.
Den som lämnat Gotlänningen
ovanstående uppgifter är chefen för Gotlands marindistrikt kommendör G.
Wahlström, vilken i dag haft en mottagning för Visbypressen. Han kommer att bo
här sammanlagt en månad tillsammans med sin familj, och vistelsen här blir den
längsta han haft på Gotland, men så åtnjuter han också f. n. semester.
Mottagningen för pressen ägde rum i den till bostaden hörande trädgården, en
idyllisk och vacker plats vid Trappgatan med en förtjusande utsikt över staden
och havet, just en sådan plats, som man föreställer sig skulle tilltala en
sjöofficer.
Det är emellertid inte endast om
dagens flottbesök marinstabschefen berättar, han lämnar också beredvilligt en
del upplysningar beträffande marindistriktsorganisationen, som tillkom år 1936.
Vi ha här i landet sammanlagt sex
marindistrikt, nämligen Norrlands, ostkustens, sydkustens, Öresunds, Västkustens
och Gotlands, vilka ha till ändamål att ta hand om kusternas lokala övervakning,
vara till skydd för handeln. Bedriva minsvepning, ubåtsjakt m. m.
Marindistriktscheferna ha lokala sjöstyrkor till sitt förfogande
Marindistriktsorganisationen finnes utbyggd redan i fred och har fast personal i
alla distrikt utom Gotlands, vilken har sin orsak i brist på personal. Gotlands
marindistrikt har sin chef i Stockholm liksom även kontor och expedition. Chefen
för Gotlands marindistrikt kommer endast ned till Gotland vid vissa tillfällen
för övningar med Gotlands trupper och för överläggningar med militärbefälhavaren
och länsstyrelsen. Marindistriktet är en mobiliseringsinstitution , och det är
dess chef, som gjort upp kärnan till densamma.
Bland de speciella uppgifter, som
marindistriktsorganisationen, är att upprätthålla Gotlands förbindelser med
fastlandet för tillförsel till ön av förråd av olika slag och för förstärkningar
till trupperna, och upprätthålla den normala ut- och införseln. Detta skydd sker
på två sätt, genom konvojering av fartyg och genom minsvepning. Organisationen
har vidare till uppgift att ingripa till Gotlands försvar, direkt om det blir
anfall mot Gotland. Denna insats kan dock på grund av det fartygsmateriel, som
står till förfogande, ej bli så särdeles stor. Vidare gäller det att svara för
att farvattnen omkring Gotland hållas rena från minor och ubåtar så att
kustflottan kan med så små risker och förluster som möjligt insättas till skydd
mot eventuella landstigningsförsök på ön. Marindistriktsorganisationen skall
vidare bevaka farvattnen genom kustsignalväsendet, genom patrullering med
flygplan och fartyg. Det gäller således här en allmän övervakning av kusten och
kustområdet.
För att fylla dessa uppgifter
har marindistriktschefen till sitt
förfogande den lokala sjöstyrka – Visbyavdelningen – som består av några äldre
krigsfartyg, två jagare och en torpedkryssare plus en del hjälpfartyg
(handelsfartyg), avsedda för konvojering och minsvepning, vidare
marindistriktets egna ... . ... ... och ... .
Visbyavdelningen kan ej göra mycket
på egen hand, den måste stödjas av kustflottan. Avdelningen skall hålla
farvattnen rena för kustflottan som ensam kan gripa in mot fientliga fartyg.
Kustflottan är alltid fullt
mobiliseringsklar.
Kommendör Wahlström framhåller till
sist, att den rustade kustflottan är en mycket stor tillgång för Sveriges
försvar. Den har alltid alla förråd såväl beträffande livsmedel som
krigsmateriel väl fyllda, och den står alltid redo att ingripa. Det behövs med
andra ord ingen mobilisering för kustflottan, ty den är städse klar. Vad
personalen angår rymmer den alltid så stor del stamanställda, att full
stridsberedskap är garanterad. Kustflottans sammansättning är i de närmaste lika
under alla tider av året.
Några data.
Flygplanskryssaren Gotland är som
bekant vårt enda fartyg av detta slag. Den har väckt berättigad uppmärksamhet
varhelst den visat sig, och den utgör en mycket stor tillgång för den svenska
flottan. Kryssaren sjösattes 1933 och ha rett deplacement på 4,775 ton och en
längd på 130 m. Farten är 27 1/2 knop. Bestyckningen består av sex 15,2
cm.-kanoner, fyra 7,5 och fyra 2,5 cm. fartyget har dessutom bl. a. även
kulsprute- och torpedbestyckning.
De viktigaste data om jagarna äro
följande:
”Stockholm”: Färdigbyggd 1935,
depl. 1,040 ton, längd 93, bredd 9 och djup 3,8 m., fart 39 knop, bestyckning
tre 12-centimeterskanoner, fyra 25-mm.-kanoner och sex torpedtuber.
”Klas Uggla” och ”Klas Horn”:
Färdiga 1931, depl. 1,020 ton, längd 91, bredd 8,9 och djup 3,7 m. fart 36
knop. Bestyckning tre 12-cm.-kanoner, två 40-mm.-kanoner och sex torpedtuber.
”Ehrensköld”: Färdig 1929, depl.
940 ton, längd 89, bredd 8,9 och djup 3,8 m., fart 35 knop. Bestyckning samma
som Klas Horn och Klas Uggla.
Samtliga dessa jagare äro av mycket
hög klass. ”Stockholm” är, enligt vad som kan utläsas av tillgängliga uppgifter
beträffande olika länders flottor, den snabbaste jagaren i Europa och gör tre
knop högre fart än vad som annars är maximum för dessa fartyg. |
|
|
|
Arméchefen inspekterar Gotlands trupper
Gotlänningen 8/7 1938 |
|
Chefen för armén inspekterar I. 18
och A. 7 den 16/7–18/7. Han åtföljes av följande officerare ur arméstaben:
överstelöjtnant Hamnström och major Årmann, generalstabskåren, samt kapten
Udfeld, I., 16. |
|
|
|
Vill fullgöra repetitionsövningar för att
bli underofficer
Gotlänningen 8/7 1938 |
|
Vill fullgöra repetitionsövningar
för att bli underofficer. Furiren i Gotlands artillerikårs reserv C. O. V.
Nyquist i Simrishamn anhåller hos k. m:t att få fullgöra tre repetitionsövningar
i och för vinnande av befordran till underofficer i reserven, vilket tillstyrkes
av vederbörande militära chef. Det synes för kårens del önskvärt att Nyquist
erhåller kompetens för befordran. Han är skyldig att avgå ur tjänst 1939. |
|
|
|
De tyska örlogsmännen
Gotlänningen 9/7 1938 |
|
De tyska
örlogsmännen, moderfartyget Tsingtau och de sex
motortorpedbåtarna, avgingo i går härifrån till Kiel. |
|
|
|
Läkarna
Gotlänningen 9/7 1938 |
|
Fältläkare N. Carlson åtnjuter på
grund av sjukdom tjänstledighet tiden 18–31 dennes. Semester har beviljats
regementsläkare I. Cassel 18 juli-16 aug. |
|
|
|
Besöket på de svenska krigsfartygen
Gotlänningen 9/7 1938 |
|
Som redan i går meddelades har
allmänheten i dag och i morgon inbjudits att bese de svenska krigsfartyg, som
för närvarande besöka Visby, flygplanskryssaren Gotland samt jagarna Stockholm,
Ehrensköld, Klas Horn och Klas Uggla. Besökstiden är båda dagarna kl. 2-4,30 e.
m. ”Stockholm” och ”Ehrensköld” ligga i yttre hamnen men övriga fartyg på
redden, varför besökarna till sistnämnda måste föras ut i fartygens egna
motorbåtar, som lägga till vid trappan i inre hamnen. |
|
|
|
Svenska flottbesöket slut. Fartygen gå i ut på nya övningar dag
Gotlänningen 11/7 1938 |
|
Det svenska flottbesöket i Visby
kommer i dag att avslutas, då flygplanskryssaren Gotland och de fyra jagarna
Klas Horn, Klas Uggla, Stockholm och Ehrensköld sticka ut till havs på nya
övningar i farvattnen utanför Gotland.
Som bekant skola samövningar bedrivas
med praktiskt taget hela kustflottan, varvid fartygen efter att ha intagit
utgångsläge kl. 8 i kväll komma att försvara resp. angripa transporter från
fastlandet till Gotland under fingerat krigstillstånd i Östersjön. Kl. 6 i
morgon bittida avblåsas dessa övningar, varefter flottan samlas vid Gotska
Sandön., där man på eftermiddagen skall öva landstigning på ön. Ett moment som
detta sistnämnda brukar hos oss ej övas så ofta, men man får vara beredd på att
det under ett krig dock kan komma till användning.
Har man haft tid på sig att planera
ett landstigningsförsök bruka fartygen ha avdelningar av landstridskrafter
ombord, men en infanterist är en infanterist och ingen sjöman, varför det kan
vara svårt att ordna landstigningen tillfredsställande snabbt. Ofta måste man i
alla fall bemanna de första båtarna med sjöfolk, som har möjlighet att snabbare
ta sig iland och insättas i eldställningar. Därefter kan det vara mera lämpligt
att skeppa iland de andra trupperna. Det kan givetvis också inträffa ett sådant
fall då landstigning måste äga rum under fientlig eld och enbart med fartygets
egna manskap, man har ej haft tillfälle att hämta några särskilda
landstigningstrupper. Då gäller det att handla om möjligt ännu snabbare, så att
förlusterna blir så små som möjligt. Besättningen ombord på ett krigsfartyg är
ju i stor utsträckning specialövad, och det kan bli en kinkig sak för
fartygschefen att klara upp om han förlorar allt för många mannar av den eller
den sorten, speciellt tränade för det eller det ändamålet.
Landstigningsövningen efterföljes
av en luftvärnsövning, även den vid Sandön, och under onsdagen bär det av för
besök i finska hamnar, varvid man under färden kommer att bedriva taktiska
övningar, och sedan dröjer det väl en tid igen innan kustflottan åter uppenbarar
sig i de gotländska farvattnen.
Intressanta besök ombord.
Under krigsfartygens uppehåll här
har som bekant allmänheten haft tillfälle att gå ombord och bese såväl
flygplanskryssaren Gotland som jagarna och man har också flitigt använt sig av
erbjudandet. De två jagare, som kunnat löpa in i yttre hamnen, har det inte
varit någon svårighet att komma ombord på i så stort antal som ansetts lämpligt
åt gången, men till de andra fartygen, som legat för ankar på redden, har man
fått föra allmänheten med flygplanskryssarens och jagarnas egna motorbarkasser
då inga andra stått att uppbringa. Det hela har emellertid gått väl i lås, och
under besökstiden ha barkasserna fått göra turer fram och åter utan uppehåll.
Visbypressen hade i lördags även
tillfälle att bese flygplanskryssaren Gotland och jagaren Klas Horn. Det var ett
par synnerligen intressanta strövtåg man fick göra under sakkunnig ledning. På
”Gotland” var det sekonden ombord, kapt. Kahl, som var outtröttlig i att visa
tidningsmännen det stora och vackra fartyget och besvara frågor om än det ena än
det andra. ”Klas Horn” besågs under ledning av löjtnant Lindgren, som på
pressens önskan särskilt visade maskin- och eldningsrummen. Att närmare gå in på
en redogörelse för besöken på de båda krigsfartygen skulle föra alldeles för
långt, och f. ö. hade ju allmänheten tillfälle att själv ta dem i närmare
skärskådande. De ha dessutom flera gånger varit föremål för utförliga
omnämnanden i tidningarna.
Östersjöns snabbaste jagare.
En liten detalj skulle man kanske
dock kunna vidröra, och det gäller fartygens hastighet. Våra moderna jagare
gälla allmänt som de snabbaste i Östersjön, men den som slår i tillgängliga
uppslagsböcker kan dock få ganska olika uppgifter beträffande deras fart. Tyska
uppslagsverk t. ex. uppge större knopantal än svenska. Nu är det så, att ett
krigsfartygs bästa fartprestationer sällan komma till allmänhetens kännedom, och
detta är ju intet att förundra sig över, ty inom försvaret vill man givetvis
inte yppa allt för mycket.
Tyska källor uppge beträffande våra
moderna jagare en hastighet av 39–40 knop. Vad ”Stockholm” beträffar, den nyaste
av våra jagare som nu gjort Visby den äran, har den emellertid utan att
maskinerna egentligen pressats nått en hastighet av 41 1/2 knop, en prestation,
som man tidigare ej gjort någon hemlighet av och som därför ej bör vara ömtålig
i detta sammanhang.
G—t. |
|
|
|
En expeditionsunderofficersbefattning
Gotlänningen 11/7 1938 |
|
En expeditionsunderofficersbefattning
vid Gotlands artillerikårs tyganstalt med tillträde den 1 oktober har
ledigförklarats. Befattningen skall t. v. upprätthållas av underofficer på
övergångsstat. Ansökningarna skola insändas tjänstevägen och vara inkomna till
fälttygmästareexpeditionen före den 8 augusti. |
|
|
|
Tjänstgöring vid I. 18
Gotlänningen 11/7 1938 |
|
Löjtnant Granander,
Livgrenadjärregementets reserv skall fullgöra honom i år åliggande tjänstgöring
vid Gotlands infanteriregemente med inryckning den 25 juli. |
|
|
|
Marinflygplan nödlandar oskadat på nyplöjd
åker
Gotlänningen 25/8 1938 |
|
Motorstopp på 75 meters höjd över Othemars i Othem. –
Fenomenal prestation av aspirant från Fårösund.
Ett flygmissöde,
som kunnat ända med en katastrof men som tack vare förarens
skicklighet och kallblodighet samt en god portion tur
avlöpte utan några skador på person eller material,
inträffade i middags vid ½ 12-tiden vid Othemars i Othem.
Ett marinflygplan från Fårösund, fört av aspirant Cewers med
aspirant Häggmark som spanare, fick motorstopp på endast 75
meters höjd och nödlandade i en åker med ovannämnda lyckliga
resultat.
Flygarna hade
tillsammans med sex andra marinflygplan från Fårösund under
förmiddagen deltagit i övningar tillsammans med Gotlands
trupper, och vid olyckstillfället hade maskinen gått ner på
mycket låg höjd för att bedriva vägspaning efter
marscherande trupper. På grund av den låga molnhöjden –
endast omkring 100 meter – var det omöjligt att hålla sig
högre. Plötsligt blev det krångel med motorn, och det var
ingenting annat att göra än att i blinken söka upp en
nödlandningsplats, där det kunde finnas åtminstone någon
chans att ”sätta” det oviga för landning på landbacken
absolut otjänliga, med flottörer utrustade, flygplanet, en
av de vanliga spaningsplanen, modell S 5 A. Man befann sig
alldeles i närheten av lantbrukaren Wilhelm Smedbergs gård,
och där fanns lyckligtvis en nyplöjd åker. Det var ingenting
annat att göra än att försöka gå ner där.
Landningen gick
också bättre än någon kunnat vänta. Planet gjorde en
elegant landning, gled på den mjuka nyplöjda åkern omkring
17 meter och stannade sedan utan minsta skador. Och ur
maskinen stego två unga flygare, som inte ådragit sig så
mycket som näsblod en gång och som säkert drogo en
lättnadens suck över att ha kommit ifrån äventyret utan den
ringaste skråma.
Folket på gården
trodde naturligtvis att nödlandningen skulle sluta med en
skräll, och även där blev förvåningen och lättnaden stor när
de två oskadda flygarna stego ur maskinen.
Chefen för
flygavdelningen i Fårösund, kapten A. V. Falk, underrättades
omedelbart om missödet, och utan dröjsmål skickades folk
till platsen för att montera ner planet.
− Det var verkligen en mycket skicklig landning, säger
kapten Falk vid ett samtal med Gotlänningen.
Och det kan man
hålla med om.
Orsaken till motorstoppet skall enligt uppgift vara
mankemang med en av cylindrarna. Motorn kommer nu att
monteras loss och repareras, men då reservmotorer finnas i
Fårösund beräknar man att planet åter skall vara
tjänstedugligt om ett par tre dagar.
Samma maskin utsatt för liknande missöde förra året.
Som en märkvärdig
tillfällighet kan nämnas, att den mekaniker som nu leder
arbetet med det havererade flygplanets nedmontering, korpral
Bengtsson, förra året själv var med om en liknande
nödlandning med samma maskin. Även den gången nödlandade
maskinen på en åker, dock ej här på Gotland, och även den
gången gick det bra. Det tycks som om flygplanet i fråga
skulle fått en viss vana att landa med ”galoscherna” på
nyplöjda åkrar. |
|
|
|
Den vid Othemars havererade flygmaskinen
Gotlänningen 26/8 1938 |
|
Den vid Othemars
havererade flygmaskinen blev i går helt nedmonterad och kördes på
kvällen till Fårösund. Hela flyttningen, som ägde rum med hjälp av
en transportabel kran från Slite, gick med fyra billass. En lastbil
tog vingarna, en flygkroppen, en flottörerna och en fjärde bil
diverse mindre delar.
Det lär ha hänt endast
två gånger här i Sverige att ett sjöflygplan hamnat utan skador på
landbacken, och båda gångerna var detta Hansa Brandenburgplan. En
bidragande orsak till den lyckliga utgången var, att planet hade
flottörer av äldre konstruktion. |
|
|
|
Sjöfågel på landbacken
Gotlänningen 27/8 1938 |
|
En bild av det i Othemars
i Othem havererade marinspaningsplanet från Fårösund. Även den icke
flygsakkunnige kan få et begrepp om hur skicklig prestationen är att
landa utan hjul med en hastighet av 90-100 km/tim. på en nyplöjd
åker utan att maskin eller flygare få den ringaste skråma. |
|
|
|
Kurs i stridsvagnstjänst
Gotlands Allehanda 13/9 1938 |
|
Chef en för armén har föreslagit anordnande under åren 1938-39 vid I 2:s
stridsvagnsbataljon av en kurs för utbildning av två infanteriofficerare vid
stridsvagns- och motoriserad pansarvagnstjänst. Till utbildningen ha anmält
sig endast två officerare, nämligen löjtnanten vid Gotlands
infanteriregemente J. C. Heijl och löjtnanten vid Jönköping-Kalmar regemente
Rääf. |
|
|
|
Armén behöver sina sängar
Gotlands Allehanda 14/9 1938 |
|
Militärbefälhavaren på Gotland har föreslagit arméförvaltningen att erbjuda
marinförvaltningen att övertaga ett befintligt överskott om 864 st.
manskapssängar. Då emellertid behovet av sängar inom armén efter övergången till
1936 års försvarsordning ännu ej kan överblickas, har arméförvaltningen
emellertid beslutat, att framställningen ej f. n. skall föranleda någon åtgärd. |
|
|
|
Furirskolor
Gotlands Allehanda 15/9 1938 |
|
Genom arméorder har bestämts, att till en furirskola å sjukvårdslinjen vid
Skånska trängkåren under 1938-39 skola från vartdera av Gotlands
infanteriregemente och Gotlands artillerikår beordras tre elever.
Furirskola på hantverkslinjen för pjäsmekaniker och instrumentmakare
anordnas vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori 17 oktober i år-1 augusti
1939. Elever bli bl. a. två furirer från Gotlands artillerikår
(pjäsmekaniker).
Furirskola på hantverkslinjen för bilmekaniker anordnas vid Karlsborgs
luftvärnsregemente med inryckning den 17 oktober i år. Från Gotlands
infanteriregemente beordras en elev till skolan. |
|
|
|
Gotlands kustartillerikår
Gotlands Allehanda 15/9 1938 |
|
Genom generalorder har bestämts, att chefen för kustartilleriet får
kommendera ytterligare en förrådsförvaltare tillhörande artilleri-, min-
eller ekonomiavdelningen att från den 1 okt. t. v. högst intill 1 okt. 1941
tjänstgöra inom kårintendenturen inom Gotlands kustartillerikår. |
|
|
|
Slip för mindre fartyg i Fårösund
Gotlands Allehanda 15/9 1938 |
|
Marinförvaltningen har hemställt om medgivande att verkställa utredning rörande
ett utarbetet förslag till anordnande av slip för flottans och kustartilleriets
mindre fartyg i Fårösund.
Slip är erforderlig tör reparationer, besiktning och årsöversyn av det fartygs-
och båtmaterial, som avses tilldelas Gotlands kustartilleriförsvar samt för
möjligheterna av reparationer på de lätta sjöstridskrafter, vilka baseras i
Fårösund. För dessa ändamål användbar slip finnes f. n. ej att tillgå på
Gotland. |
|
|
|
Den rostfria inredningen vid Gotlands
kustartillerikår
Gotlands Allehanda 16/9 1938 |
|
Efter därom gjord framställning har marinförvaltningen uppdragit åt J. R.
Andersson & Co, Sundbyberg ("Rostfria Andersson") att istället för aktiebolaget
Rostfritt & Smide fullfölja den hos denna firma gjorda beställningen av rostfri
inredning för Gotlands kustartillerikår. Leveranstiderna skola vara för
kanslibyggnaden 1 oktober, matinrättningen och manskapsmässen 15 oktober samt
kasernerna den 1 november. (TT. Spec.) |
|
|
|
Gotlands trupper förstärkas
Gotlands Allehanda 27/9 1938 |
|
Värnpliktskontingenter från fastlandsregementen till Gotland.
Genom en generalorder har förordnats om ändrad tjänstgöringstid för vissa
värnpliktiga, uttagna till linjetjänst för infanteriet och tillhörande
vintergruppen av årsklass 1938. Bl. a. har bestämts, att värnpliktiga som
tillhöra Livgrenadjärregementet, Skaraborgs, Älvsborgs och Bohusläns
regemente samt Gotlands infanteriregemente skola inrycka den 7 nov. i år
till Gotlands infanteriregemente för fullgörande av första tjänstgöringen
och repetitionsövningen i en följd, sammanlagt 175 dagar. Det blir uppehåll
i tjänstgöringen under 15 dagar. Utryckningen skall äga rum den 17 maj nästa
år.
Vidare har bestämts, att 170 man ur ersättningsreserven av årsklass 1937 -
40 vpl:a från Kronobergs inskrivningsområde samt 65 från vartdera av Norra
Smålands och Östergötlands inskrivningsområden - likaledes skola den 7 nov.
inrycka till Gotlands infanteriregemente för fullgörande av 180 dagars
tjänstgöring. Utryckningen skall ske den 22 maj 1939.
Även för en del av artilleriets värnpliktiga blir det ändrad tjänstgöring.
Till Gotlands artillerikår skola 7 nov. inrycka 105 man från Skåne, Småland
och Östergötland till 180 dagars tjänstgöringen. Större delen av dem skola
utbildas i luftvärnstjänst. Slutligen skola den 10 febr. nästa år inrycka
ytterligare 75 man från nämnda provinser till A 7, likaledes för utbildning
i luftvärnstjänst.
Till Gotlands artillerikår skola värnpliktiga, uttagna till
linjetjänst och tillhörande vintergruppen av årsklass 1938, den 7
nov. inrycka för fullgörande av 200 dagars tjänstgöring (första
tjänstgöring och repetitionsövning i en följd). Utryckningen skall
äga rum den 11 juni. För samtliga blir det 15 dagars uppehåll i
tjänstgöringen.
De värnpliktiga få en krona om dagen.
Regeringen har bestämt att lönen till samtliga de kvarhållna värnpliktiga
skall utgå med en krona om dagen under tiden för kvarhållandet.
Kvarhållningstiden får emellertid ej tillgodoräknas för erhållande av högre
penningsbidrag än 50 öre om dagen vid senare fullgörande av återstående
ordinarie värnpliktstjänstgöring. Vidare har medgivits att familjeunderstöd
i förekommande fall få utgå. |
|
|
|
Militära kurser
Gotlands Allehanda 29/9 1938 |
|
Chefen för armén har till k. m:t avgivit förslag till anordnande under år
1939 av en kurs i pansarbilstjänst vintertid vid Norrlands dragonregemente.
Såsom personal vid kursen föreslås beordrad regementschefen och en
underofficer ur regementet samt en officer, en underofficer och tre
underbefäl ur vartdera Livregementet till häst, Livregementets husarer och
Gotlands infanteriregenente.
Chef en för armén har till k. m:t avgivit förslag till anordnande under
nästa år av kurs i motortjänst för officerare. Kursen, som skulle förliggas
till tygdepartementet och Smålands arméartilleriregemente, har till ändamål
att meddela de kunskaper, som erfordras för ledandet av motorfordons vård
och det tekniska handhavandet av motoriserade förband samt för att vara
lärare i motortjänst vid de skolor och kurser, som förekomma vid
truppförbanden. Såsom elev vid kursen föreslås bl. a. beordrad en löjtnant
eller yngre kapten ur vartdera Gotlands infanteriregemente och Gotlands
artillerikår. (P.) |
|
|
|
Fastlandsbeväringarna
inrycka på måndag. Komma i två omgångar
Gotlands Allehanda 5/11 1938 |
|
Vintergruppens värnpliktiga från inskrivningsområden på
fastlandet inrycka den 7 dennes till I 18. De utgöra
sammanlagt 760 man. Av dessa inrycka 382 värnpliktiga kl. 3
på morgonen och återstoden 378 kl. halv 10 på kvällen. Till
A 7 inrycka samtidigt 164 man.
Nedanstående befäl ur I 4 och III armsfördelningen ha
beordrats till tjänstgöring vid regementet, nämligen ur I 4:
löjtnant Hedengren, fänrikarna af Buren och Tamm,
sergeanterna Boman och Salomonsson, furirerna 128 Karlsson,
48 Karlsson, 149 Thord, 81 Nordin, 42 Forsen, 157 Monell,
176 Lundberg, 183 Johansson och 40 Engberg. Ur I 9: kapten
Litån, fänrikarna Bäckström och Brock, sergeant Sandberg
samt furirerna 3/K Larsson, 15/S Pettersson och 5/K
Forsberg. Ur I 15 ha beordrats kapten Stenström, fänrikarna
Ek och Smedmark, sergeant Persson, furirerna 13/5 Larsson,
21/5 Karlsson, 30/5 Andersson, 34/5 Svensson och 38/5 Düring
samt korpralerna 43/5 Johansson och 44/5 Andersson. Ur I 17:
kapten Ling-Vannerus, fänrik Wockatz, sergeanterna Hedgren
och Fritzfti, furirerna 136/K Samuelsson, 46 Johansson, 153
Malmcrantz, 32 Olsson, 25/K Sölsnäs, 61 Alderholm, 31
Andersson, 119 Agermark, r 148 Thorhard, 37 Larsson, 8
Stahlin och 36 Svensson samt korpral 47 Olausson. Ur K3 ha
inbeordrats furirerna 49/2 Svensson, 3/5 Björk och 24/3
Svensson samt korpralerna 26 Bergdahl, 4/5 Andersson och
15/3 Steiner.
Regementsstaben kommer att utgöras av överstelöjtnant Björn,
major Jeppsson, kaptenerna Sellergren, Jpeobsson, Antonsson,
Wendt, Hedengren och Barthner, löjtnant Keijser, samt vidare
löjtnanterna Pettersson, Nyström, Johansson och Gellborn,
regementskassör Klang, fanjunkarna Karlsson, Jansson,
Andersson och Jacobsson samt sergeanterna Tallcrvist och
Christiansson.
Första bataljonens stab utgöres av major Söderberg, kapten
Steffen och serg. Nilsson. Kompanichefer äro: 1 komp. kapten
Falk, 2 komp. kapten Andgen, kulsprutekompaniet kapten
Brodin och bevakningsstyrkan i Tingstäde kapten Arweson.
Staben för andra bataljonen består av major Lindh, kapten
Löwenborg och sergeant Ericsson. Chef för 6 komp. är kapten
Ling-Vannerus, för 7 komp. kapten Litån, för 5 komp. kapten
Stenström, för skolkompaniet kapten Lindeborg och för
yrkeskompaniet kapten Jacobsson. |
|
|
|
Gotlands
soldatmissionssällskap
Gotlands Allehanda 5/11 1938 |
|
Gotlands
soldatmissionssällskap anordnar möten i A 7:s matsal nedanstående dagar kl. 7 e.
m. 8 nov. av Missionskyrkan, 14 av Metodistkyrkan, 21 av
Baptistförsamlingen, 28 av Helgeandskyrkan, 5 dec. av
Frälsningsarmen och den 12 dec. av statskyrkan. |
|
|
|
En del
tunga pjäser
Gotlands Allehanda 7/11 1938 |
|
En del tunga
pjäser ha under de senaste dagarna lossats i
hamnen från ångaren "Slite".
I lördags inträffade under lossningen
ett olyckstillbud som lätt kunnat få
svåra följder. Man höll på med att lossa
en 25 cm:s kanon avsedd till
kustartilleriet i Fårösund och hade fått
pjäsen en meter över däcket, då en bult
lossnade ur ett schackel och kanonen
föll i däck, där den efterlämnade
kraftiga märken. På däcket började
kanonen rulla mot relingen, och som väl
var kommo inga personer i vägen för den
tunga pjäsen, som väger 17 ton. Ångaren
fick mycket kraftig slagsida och
relingen fick givetvis också en del
skador.
En ännu tyngre pjäs var den nya travers,
som skall användas i cementfabrikens
stenbrott. Den väger 35 ton och då
kranen ej är avsedd för så stora
tyngder, måste man lyfta i land en ända
i taget av traversen. |
|
|
|
Om Visby blir mål
för en flygraid.
Kapten Rudolf Tiberg talar om luftskydd
Gotlands Allehanda 7/11 1938 |
|
Ett luftskyddsmöte hade till lördags afton
utlysts å läroverkets aula av luftskyddsassistenten vid
länsstyrelsen härstädes, kapten Rudolf Tiberg. En ganska
talrik skara intresserade hade också infunnit sig, men nog
hade man väntat sig att åtskilligt flera Visbybor skulle
hörsammat den kraftiga appellen till mötet, alldenstund det
gällde en fråga av så pass viktig natur. Bland de närvarande
märktes länets nye hövding jämte maka och dotter.
Efter att ha hälsat de närvarande välkomna och därvid
särskilt ha vänt sig till landshövdingefamilj en framhöll
kapten Tiberg ändamålet med mötet, nämligen att ge en
orientering rörande luftskydd och vad detta innebär vid ett
event. anfall av fientligt flyg. Han betonade nödvän
digheten av att vi, de civila, likaväl som yrkessoldaten
förberedde oss för kriget och att det är medborgarnas
skyldighet att var och en efter sin förmåga bidraga till att
försvara samhället, staten.
Det blev intet allvar av för oss 1914. Därför kan det ju
också vara rätt naturligt, om vi svenskar inte fått klart
för oss helt och fullt vad begreppet krig egentligen
innebär, Men därför skola vi inte slå oss till ro utan
betänka, att nästa gång kan det vara vår tur.
Han lämnade så en allmän orientering om begreppet luftskydd
och uppehöll sig därvid främst vid det civila luftskyddet,
vilket avser att försvåra angrepp från luften eller begränsa
verkningarna av ett dylikt angrepp. Det civila luftskyddet
indelas i allmänt luftskydd, d. v. s. åtgärder, vilka beröra
samhället, kommunen, vidare industriluftskyddet, som berör
industriella företag och andra större anläggningar samt
slutligen det enskilda luftskyddet, vilket avser alla övriga
åtgärder, som den enskilde bör vidtaga för att skydda sig
för fientliga flyganfall, det är åtgärder som t. ex,
lägenhetsägare, fastighetsägare m. fl. böra tänka på, om
fara hotar. För planläggningen av det allmänna luftskyddet
här i Visby ansvarar polischefen, medan industriluftskyddet
åligger vederbörande företags ledning.
Bland de åtgärder, som främst avse hemskyddet, är
mörkläggningen - vi ha ännu i friskt minne mörkläggningen av
Visby och Slite vid luftskyddsövningen i fjol - vidare
utrymning av särskilt hotade kvarter, anordnandet av
hjälpplatser för våra av skadade, utövandet av vakttjänst,
sjukvårdstjänst o. s. v. Alarmeringen sker från särskild
alarmeringscentral. Planläggningen måste ske i fredstid, så
att intet gnissel i organisationen uppstår den dag, då det
är verklighet och luftskyddet i dess olika detaljer måste
tillämpas. Det åligger därför också den enskilde att lojalt
rätta sig efter de anvisningar, som vederbörande myndigheter
ger då det gäller att redan i fredstid vidtaga åtgärder för
planläggningen. Av den enskilde kräves sålunda direkta
insatser, såsom t. ex. att han uppehåller kontakt med
luftskyddets ledning. Här i Visby kan det ju tänkas, att
invånarna i fyra, fem hus slå sig i hop för att bilda ett s.
k. hemskydd.
Tal. övergick därpå att behandla brandfaran, som uppstår
efter brandbomber, och hänvisade i detta fall till en liten
skrift betitlad "Luftskyddet, korta anvisningar för envar
•", utgiven av Luftskyddsinspektionen. I samband härmed
underströk tal. de ord, som voro präntade på omslaget till
den lilla publikationen och vilka lydde : "Lär denna bok
grundligt. Bevara den väl. Tänk på att Ni en gång kan behöva
den!"
Vad är då att göra om det plötsligt kommer ett flyganfall.
Nu skola vi inte glömma, att vi i regel ha en
"förvarningstid", varför det inte gäller några få minuter.
Men lika säkert är, att en dylik förvarningstid blir
kortare här på Gotland än annorstädes och att Visby vid ett
event. flyganfall måste betraktas som n:o 1, d. v. s. den
punkt man först vill åt. Vi föreställa oss att vi stå inför
den situationen, att vi kommit in i ett gasmoln. Ett sätt är
då att kvickt ta fram sin näsduk och hålla för näsan, men
vill man - vilket man säkert vill - komma ur det, där
gasmolnet så skall man följa den regeln att gå vinkelrätt
mot det håll, från vilket vinden blåser. Det finns bomber,
som "kvaddar" sönder allting, s. k. sprängbomber. Hör man
skrällen från dylika - det låter ungefär som sprängningarna
från cementfabriken - bör man gå ned i källarrummen.
Utrymningen kan vara dels permanent, dels tilfällig. När
några hus skola utrymmas gäller det främst barn under 15 år,
flertalet mödrar samt folk över, de 65 åren. Planen för
utrymning av bostäderna skall uppgöras i fredstid. Visby
utrymningsområde har Gotlands landsbygd till
"mottagningsområde". Vid utrymningen skall man ha reda på
vederbörandes familjeförhållanden med hänsyn till antalet
barn o. s. v., om vederbörande ha några släktingar på
landet, som de kunna sändas till o. s. v. Vidare skall man
ha reda på, vilka gårdar som vilja ställa sig till
förfogande för att ta emot en event. invasion av stadsbor.
Det tillkommer givetvis en hel mängd detaljer i den här
saken, bl. a. transportförhållanden och frågan om den
utrustning, som man skall ha med sig m. m. Vidare skall man
ha klart för sig hur det skall ordnas med förplägnad, hur
det skall ordnas med barnens skolgång och mycket annat. En
genomgående princip är att försöka hålla ihop den enhet, som
familjen utgör, när man skingrar människorna åt olika håll
för att de skola undgå faran från luften.
Tal. ville slutligen vädja till var och en att göra sin
plikt ej minst mot sig själv genom att hjälpa myndigheterna
i deras strävan att planlägga och organisera ett luftskydd.
Ett utrymt Visby är en event. fiende knappast så pigg på att
bombardera.
Till sist betonade kapten Tiberg, att vad som sagts om
luftbombardemang och dyl. inte alls är otänkbara saker.
Skulle den dagen komma är det emellertid gott att vara
beredd. Han slutade med en maning till de närvarande att bli
medlemmar i Gotlands luftskydjsförening och därigenom hjälpa
till med att skapa en effektiv organisation för luftskyddet,
i första hand för utrymningsproblemet, vilket är en
primär organisationsfråga. Det kostar 2 kr. att vara med i
Gotlands luftskyddsförening och 25 kr. att vara ständig
ledamot.
På åhörarnas vägnar framförde därpå landshövding Jeppsson
ett tack till kapten Tiberg för hans orienterande föredrag.
Det är ju allvarliga saker det gäller, sade landshövdingen,
vilka ej minst aktualiserats genom den senaste tidens
händelser. Det är ju blott någon månad sedan vi bävade inför
det, som så många trodde, oundvikliga kriget. Krigsmolnen ha
dock för denna gång skingrats. Nu är det bara att se
tillbaka på hur vi haft det om event. kriget kommit. Vi se
vilka stora brister vårt försvar hade, och vi ha all
anledning taga lärdom och ej blunda för det faktum att det
landskap vi kalla vårt, Gotland, har ett särskilt utsatt
läge. Landshövdingen ville varmt understryka den vädjan, som
gjprts av försvarsassistenten, att hjälpa till med
förberedelsearbetet till ett effektivt luftskydd.
Därmed var luftskyddsmötet avslutat och en kraftig applåd
följde.
Vi vilja bara erinra om en sak, nämligen den, att de listor,
som kapten Tiberg utdelade, skola vara honom till handa med
vederbörliga anteckningar senast den 12 dec., adr.
luftskyddsassistenten, länsstyrelsen, tel. 1216.
Det är också att hoppas att listorna äro fulltecknade med
namn på personer, som vilja bli medlemmar i föreningen. |
|
|
|
En
bataljonsläkarebeställning
Gotlands Allehanda 7/11 1938 |
|
En
bataljonsläkarebeställning vid fältläkarkåren sökes av bl. a. leg. läkaren Gustaf
Hesselblad, Visby. |
|
|
|
Armén
Gotlands Allehanda 7/11 1938 |
|
Arméchefen tillstyrker att värnpliktige officeren,
förordnade landstormsunderlöjtnanten Helge Thålin får
inträda som fänrik i luftvärnsartilleriets reserv. Thålin
erhöll 1927 transport till Gotlands artillerikår från
förutvarande Karlsborgs artillerikår. Han entledigades från
A 7 på egen begäran i oktober 1928. |
|
|
|
Fransysk flygvisit på Slätten
Gotlands Allehanda 7/11 1938 |
|
Fransysk flygvisit på Slätten.Gotlänning flyger hem och hälsar på.
Vid 2-tiden igår middag seglade ett monoplan in över kusten söder om Visby och
passerade Visborgs slätt på c:a 1,500 meters höjd. Planet fortsatte söderut och
gjorde en kort visit över Mästerby varefter detsamma återkom på lägre höjd och
landade efter en elegant sväng framför hangaren. Här mottogs flygarna - de
befunnos nämligen vara tre - av en medarbetare i Gotlands Allehanda och en
representant för Standards filial i Visby, som sålunda kunde visa goda
kvalifikationer för snabbtankning av flygplan och perfekt servicetjänst.
Maskinen var en Puss-Moth med 120 hkrs motor och de ombordvarande befunnos vara
hrr Gerhard Palm, Gösta Gustafsson och Insulander, vilka startat från Bromma kl.
12,40 på middagen. Vädret var vackert och sikten mycket god. Man hade först
följt kusten till Valdemarsvik, där man stack ut över havet och i samma
ögonblick hade man fått sikte på cementfabrikens rökpelare och behövde sålunda
icke offra lång tid på navigeringen. Man gjorde sedan som ovan nämnts en lov ned
över Mästerby, där hr Palm har sitt hem, och landade sedan på slätten.
De tre herrarna, som för närvarande komplettera sin flygutbildning för
erhållande av trafikflygarecertifikat, stannade icke länge. Sedan planets
bränsleförråd kompletterats, lättade maskinen åter kl. 2,45 för att flyga
tillbaka till Bromma, varvid vägen togs över Gotska Sandön. Den maskin herrarna igår använde äges av ett konsortium och var som sagt en Puss
Moth, helt inbyggd och försedd med värmeledning och instrument för
blindflygning. Den rymmer tre passagerare och är försedd med dubbelkommando.
Marschfarten är c:a 175 km. Vingarna äro fällbara bakåt, varigenom maskinen kan
övernatta i nästan vilket skjul som helst - det är sålunda ett gott och
behändigt civilflygplan. Hr Palm har emellertid inköpt ett annat plan, en öppen
sportmaskin och i december kommer han måhända ned hit med detta plan, ehuru han
då kanske landar direkt hemma på fäderneägorna vid Ammor i Mästerby. Han torde
emellertid vara den första gotlänning, som själv flugit hem på besök - framlidne
kapten Krokstedts "visit", då han blev uppfiskad utanför Stenkyrkalandet för
många år sedan, var ju av något annorlunda karaktär än denna nutida flygvisit.
Man sätter sig bara i ett flygplan lika enkelt som i en bil och är på någon
timme hemma på Gotland. Trots att det igår var så kallt att det på 1,500 meters
höjd över Gotland blev is på maskinens stöttor, hade herrarna i den uppvärmda
kabinen ingen nöd, fast de reste i kavaj. Sedan planet efter en elegant start lyft och satt kurs norröver reste hr Palm
hem till Mästerby på ett par dagars visit - men som sagt i december kanske han
kommer stickandes igen. |
|
|
|
Gotlands militärförening
Gotlands Allehanda 9/11 1938 |
|
Gotlands militärförening
sammanträder torsdagen den 17 dennes kl. 5,30 e. m. å stadshotellet, därvid
löjtnant A. L. Cassler håller föredrag över ämnet: Generatorgasdrivna
motorfordon. Efter föredraget följer diskussion. Kl, 1 samma dag samt fredagen
den 18 äger demonstration rum å A 7 :s exercisfält av generatorgasdriven
lastbil. |
|
|
|
Gotlands militärförening
Gotlands Allehanda 11/11 1938 |
|
Gotlands Militärförening anordnar som förut nämnts föredrag i Stadshotellets festvåning torsdagen den 17
november 1938 kl. 17,30 över ämnet: "Generatorgasdrivna motorfordon. Teknikens
nuvarande ståndpunkt och utvecklingsmöjligheter. Vilka äro förutsättningarna för
en övergång till dylik drift på Gotland?" Efter föredraget följer diskussion. Tidigare på dagen med början kl. 13,00 äger demonstration av generatorgasdriven
lastbil rum å A 7:s exercisfält, varefter möjlighet finnes för intresserade att
intill kl. 16,00 provköra bilen. Militärföreningen har utfärdat inbjudan till ett antal personer. Då föreningen
emellertid sannolikt icke kunnat nå alla för saken intresserade härmed, anmodas
de, vilka önska erhålla närmare upplysningar, att vända sig till föreningens
sekreterare, major Jeppsson, som träffas å tel. 1041 vardagar kl. 9,30-16,00. |
|
|
|
Högtidlighet vid I 18 i morgon
Gotlands Allehanda 11/11 1938 |
|
Krigsmans erinran samt fältgudstjänst. I morgon kl. 8,15 f. ni. äger en högtidlighet rum vid infanteriregementet å
Visborgsslätt med anledning av nyinryckningen av värnpliktiga. Med befäl utgör
styrkan för närvarande omkr. 950 man. Programmet för högtidligheten inledes med att regementschefen överste A. W.
Linde mottager regementet på kasärngården varjämte fanan hälsas. Krigsmans erinran kommer därpå att meddelas de nyantagna volontärerna samt de
nyinryckta värnpliktiga, varpå följer fältgudstjänst med predikan av
domkyrkovicekomminister Erik Beijer. Härefter sker s. k. fanmarsch, en nyhet i infanterireglementet, som nu för
första gången tillämpas här. Fanmarschen tillgår så, att fanföraren, sedan
förbandet formerats till parad, för fanan längs fronten under det att
regementets marsch blåses och hälsning efter hand kommenderas av
bataljonscheferna. |
|
|
|
De nyinryckta krigarna välkomnas
Gotlands Allehanda 12/11 1938 |
|
Högtidlighet vid 1. 18 i morse. De i måndags nyinryckta värnpliktiga vid Gotlands infanteriregemente har i dag
vid en enkel men värdig högtidlighet av regementschefen hälsats välkomna till
sitt värv. Högtidligheten ägde rum å regementets kaserngård kl. 8,15 i morse,
varvid bl. a. krigsmans erinran meddelades de nyinryckta värnpliktiga samt de
nyantagna volontärerna, varjämte fältgudstjänst hölls. Sammanlagt voro omkr. 950
man, befäl inberäknat, uppställda å kaserngården. Från staden hade en del
intresserade åskådare infunnit sig.
Sedan de nyinryckta, som voro iförda den blå uniformskappan samt utan vapen,
ställt upp på kaserngården med front mot kanslihuset och med fanvakten framför
fronten, hälsades de med några ord välkomna till regementet av regementschefen,
överste A. W. Linde, vilken jämte sin stab, samtliga till häst, tagit plats
framför kanslihuset. Efter välkomstorden uppläste översten krigsmans erinran,
vilken som bekant börjar med orden: "Krigsman skall frukta Gud och vara konungen
huld och trogen ...".Därpå sjöngs ps. 33: 1, varefter följde predikan av domkyrkovicekomminister
Erik Beijer. Denne hade till utgångspunkt för sin betraktelse valt Ps. 46: "Gud är vår
tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad ..."
Tal. erinrade
inledningsvis om hur krigsmolnen för någon tid sedan skockade sig på himlen, men
att vi denna gång lyckligen undsluppo ett krigs fasor. Det var emellertid en
varning för oss att vara beredda. Eder vapenutbildning, fortsatte tal., är också ett slags beredskapsarbete. Vi skola överhuvudtaget vara beredda att möta
framtiden, och om denna veta vi ej annat än att vi måste, möta den. Var och en
är själv ansvarig för hur han gestaltar densamma, hur han kommer att, möta den.
Vi böra vara beredda att ha även en andlig beredskap, ett mål att sträva för. Vi
måste alla i vårt liv ha en stjärna att gå efter, en kompass, som visar oss
vägen så att vi ej gå vilse. Till den andliga beredskapen hör bl. a. lydnad och
självdisciplin. Ni komma under er utbildning här, sade tal. vidare, att känna
trygghet under er befälhavares ledning. Så är det också i livets strid. Vi måste
alla ha någon att se upp till, vi måste lita på Gud, vilken, som psalmsångaren
sjunger, är vår starkhet. Utan frid i våra hjärtan blir det aldrig fred på
jorden. Till sist lästes Fader vår och Välsignelsen, varpå musikkåren stämde upp ps. 33:
2, vilken sjöngs unisont.
Översten kommenderade så "Givakt" och utbragte ett leve för konungen och
fäderneslandet, vilket kraftigt besvarades av trupperna. Därefter kommenderades
"manöver" och "fanmarsch". Den sistnämnda är en nyhet i infanterireglementet,
vilken nu hade premiär här. Under det musikkåren spelade regementets marsch, "In
treue Fest" av Teike, och förbandet formerats till parad gick fanföraren, en
officer, längs fronten med fanan, som vederbörligen hälsades. När fanföraren åter nått fanvakten kommenderade översten: Bevara regementets fana! Varpå fanföraren rullade i hop den röda fanan med lammet. Därmed var den lilla
vackra högtidligheten slut. Formering till bataljoner, ljöd nästa kommando, och under tonerna av en marsch
lämnade krigarna kaserngården för att samlas i resp. kompanier. Det hela hade tagit en tid av c :a 20 minuter i anspråk. |
|
|
|
Krigsmans erinran vid A 7
Gotlands Allehanda 12/11 1938 |
|
Kl. 11 i dag på, förmiddagen var en motsvarande högtidlighet anordnad vid
artillerikåren. De nyanställda volontärerna samt de i måndags nyinryckta
värnpliktiga, omkr. 150 man, voro uppställda på kaserngården, där t. f.
kårchefen major H. von Koch mottog dem och meddelade krigsmans erinran. I
samband härmed hälsades artillerikårens nya standar framför fronten under det en
paradmarsch spelades av infanteriregementets musikkår. |
|
|
|
Som tillsyningsman
Gotlands Allehanda 12/11 1938 |
|
Som tillsyningsman
å Tofta skjutfält har styckjunkaren i A 1:s reserv A. Berg förordnats fr. o. m.
den 15 dennes. |
|
|
|
Den nya tyganstalten
Gotlands Allehanda 15/11 1938 |
|
Arméförvaltningen har beslutat antaga av Hjalmar Carlssons elektriska byrå
avgivet anbud att för 18,477 kr. utföra elektriska installationer i Gotlands
artillerikårs tyganstalt i Visby. Anbud förelågo från ytterligare tre
visbyfirmor samt ett bolag i Stockholm. |
|
|
|
Unga krigare
Gotlands Allehanda 18/11 1938 |
|
Chefen för Gotlands infanteriregemente har fått tillstånd att omedelbart
anställa två volontärer vid regementet, oaktat de ej uppnått föreskriven
ålder av 17 år. |
|
|
|
De frivilliga luftskyddarna
Gotlands Allehanda 21/11 1938 |
|
De frivilliga luftskyddarna,
som i första hand ha att organisatoriska lösa det för Visby och Gotland så
viktiga utrymningsproblemet, samlas idag igen kl. 7 i sessionssalen i
residenset. Det finns arbete för alla fosterlandsälskande män och kvinnor, icke
minst ungdom, vilka i händelse av krig vilja göra allt för att bevara samhället. |
|
|
|
Om luftskydd i Visby
Gotlands Allehanda 21/11 1938 |
|
I 13 § luftskyddslagen stadgas: Befinner sig riket i krig eller krigsfara, äger Konungen förordna, att riket
eller del därav skall försättas i luftskyddstillstånd och att planerna för
luftskyddet helt eller delvis skola verkställas. Vad luftskyddstillstånd innebär fingo gotlänningarna en svag förkänning av vid
luftskyddsövningen här för något år sedan. I huvudsak i form av ett populärt
skådespel presenterades de båda tjänstegrenarna alarmering o. mörkläggning, o.
därom är endast gott att säga. Vid krig eller krigsfara innebär
luftskyddstillstånd, att de under ett 20-tal rubriker fallande förberedda
åtgärderna verkställas.
I Kungl. Maj :ts luftsskyddskungörelse 2 § heter det bl. a: Vid luftskyddets förberedande bör övervägas i vad mån planläggningen skall
omfatta 3) utrymning av vissa områden eller byggnader samt undanförande av egendom. Det torde vara överflödigt att påpeka, att om någonstädes punkt 3 här ovan
överväges, så är det av myndigheterna på Gotland och i Visby. 2 § av lag om förfoganderätt för luftskyddets behov lyder sålunda: Konungen eller, efter konungens förordnande, länsstyrelse eller annan myndighet
äger föreskriva, att invånare å ort, som hotas av anfall från luften, skola taga
uppehåll utom sin bostad eller bostadsort, ävensom, i den mån det prövas
nödvändigt, bestämma, varest uppehåll skall tagas. Enligt 1 § samma lag skall nämnda 2 § äga tillämpning allenast då
luftskyddstillstånd är rådande. Det torde likaledes vara onödigt att understryka, att vederbörande här på vår ö
och i vår stad bereda sig på att, om den timmen någon gång skulle slå, snabbt,
säkert och effektivt kunna sätta denna, bestämmelse i verket.
Enligt luftskyddsinspektionens närmare anvisningar om den s. k. permanenta
utrymningen, skall denna i första hand omfatta: 1) barn under 15 år, 2) flertalet av deras mödrar, 3), personer över 65 år, 4)
alla flyttbara sjuka personer. Att dessa anvisningar för fallet Visby bl. a. innebära, att alla skolor stängas,
måste betraktas som självklart. Med denna kortfattade redogörelse för de grundläggande bestämmelserna om
begreppet utrymning i samband med luftskydd sätta vi punkt för i dag. Nästa gång
skall vi tala om den del av utrymningsproblemet, som det i första hand gäller
att lösa den frivilliga. En detalj i detta sammanhang. Det är
självfallet, att i samma mån som utrymningen på en ort göres vidlyftig, i samma
mån komma de beredskapsstyrkor o. den extra polis, som erfordras för
ordningshållningstjänsten, t. ex. vakthållningen, att ökas. Jag ber till sist varje tänkande medborgare, att väl besinna innebörden av dessa
orienterande rader. Klipp gärna ur dem och lägg dem till Edert luftskyddsarkiv.
Jag vet att jag blir trodd, när jag säger, att de äro skrivna till samhällets
bästa.
Rudolf Tiberg. |
|
|
|
Örlogsmän i farvattnen
Gotlands Allehanda 21/11 1938 |
|
I skymningen i går eftermiddag upptäckte en person silhuetterna av två u-båtar
och ett annat krigsfartyg utanför Visby. De kommo norrifrån och höllo ganska
nära kusten men strax innan de hunnit fram till Visby ändrades kursen till rakt
västlig. Ubåtarnas stridstorn avtecknade sig tydligt mot himlen och det andra
fartyget torde ha varit en torpedjagare. Nationaliteten var omöjlig att avgöra, men troligen är det här
fråga om svenska fartyg. |
|
|
|
Flygövningar vid Fårösund
Gotlands Allehanda 22/11 1938 |
|
Roslagens flygflottilj kommer att bedriva övningar i Fårösund under olika
omgångar under tiden 26 nov. -10 dec., varvid utföras bombfällningar,
skjutningar m. m. Flottiljen står under befäl av överstelöjtnant Sundin. |
|
|
|
Gotlands kustartillerikår
Gotlands Allehanda 22/11 1938 |
|
Gotlands kustartillerikår
i Fårösund skulle enligt sakkunnigas i dagarna framlagda förslag till ordnande
av andliga vården vid försvarsväsendet erhålla 400 kr. till årsarvode åt
militärpastor. Därjämte skulle utgå grundunderstöd med 200 kr. till ett bildningsråd. Det
förutsättes, att bildningsrådets medlemmar skola åtaga sig medlemskapet
uteslutande av intresse för saken. Arbetet i bildningsrådet torde för de
enskilda medlemmarna ej heller bli så betungande, att särskild ersättning därför
kan vara motiverad. Anslaget avses för administrationen samt för anordnande av
föreläsnings- och studiecirkelverksamhet. |
|
|
|
Marinbesök i Fårösund
Gotlands Allehanda 22/11 1938 |
|
I natt anlände första jagaredivisionen till Fårösund, där besättningarna under
dagens lopp, bedrivit övningar. Divisionen består av jagarna Stockholm, Göteborg och Klas Uggla samt står under
befäl av kommendörkapten Wetterblad. Ett av fartygen, som fick en lindrig
propellerskada vid infarten till Fårösund, avgick kl. 2 i middags till
Karlskrona för översyn, medan de övriga torde komma att avgå senare på
eftermiddagen. |
|
|
|
Andliga vården vid Gotlands trupper
Gotlands Allehanda 22/11 1938 |
|
Arméförvaltningen föreslår regeringen, att av innevarande budgetårs anslag till
andlig vård vid försvarsväsendet Gotlands infanteriregemente och Gotlands
artillerikår skola erhålla vardera 240 kr., Gotlands kustartillerikår 300 kr.
och soldathemmet å Visborgs slätt 750 kr. I detta sammanhang kan nämnas, att enligt det förslag till ordnande av den
andliga vården vid försvarsväsendet, som i dagarna framlagts av sakkunniga, för
militärpastor vid I. 18 skulle avses 600 kr. och vid A 7 400 kr. Till
bildningsråd vid de båda förbanden torde avses grundunderstöd om 300 resp. 200
kr. pr år. |
|
|
|
Ledigförklarade bataljonsläkarbeställningar
Gotlands Allehanda 22/11 1938 |
|
Ledigförklarade bataljonsläkarbeställningar
i fältläkarkårens reserv sökas av bl. a. leg. läkaren dr G. Hesselblad, Visby. |
|
|
|
U-båtsbesök i hamnen
Gotlands Allehanda 23/11 1938 |
|
I dag strax före kl. 12 inkommo i hamnen svenska marinens u-båtar Nordkaparen
och Springaren, som f. n. bedriva övningar i Östersjön. I kväll lämna u-båtarna
åter Visby. |
|
|
|
Bensincisterner till flygplatserna
Gotlands Allehanda 24/11 1938 |
|
Flygförvaltningen har beslutat antaga ett anbud från Berglöfs verkstäder i
Kopparberg om anordnande av tre bensincisterner för flygvapnets räkning i
Fårösund om vardera 22,000 liter olja samt tre dylika cisterner om likaledes
22,000 liter vid Roma kloster för en sammanlagd kostnåd av 8,094 kr.
|
|
|
|
Militärbefälhavarens inspektionsrapport
Gotlands Allehanda 24/11 1938 |
|
Brist på befäl vid A 7.
- I 18:s musikkår bör utökas.
Militärbefälhavaren, generalmajor G. M. Törngren, har nu till chefen för armen
avgivit sin inspektionsrapport, avseende utbildningsåret 1937-1938. Denna
rapport berör bl. a. organisation, material och utrustning, byggnader,
övningsfält och skjutbanor, utbildningen, personalfrågor, inspektioner och
tjänsteresor m. m.
Ur skrivelsen inhämta vi bl. a., att det förhållandet beträffande personalkåren,
som varit mest iögonenfallande under det gångna utbildningsåret, är bristen på
befäl och främst på subalternofficerare vid A 7. Under vinterhalvåret funnos
sålunda endast två, subalternofficerare i tjänst vid kåren, och under
sommarhalvåret disponerades för trupptjänst endast tre fänrikar. Anledningarna
till detta förhållande äro dels vakanser, dels sjukdom, dels osedvanligt talrika
kommenderingar till andra skolor och utbildningskurser än de obligatoriska
truppslagsskolorna ävensom de goda resultat, som ernåtts vid de militära
högskolorna. Dylika kommenderingar synes emellertid vara till nytta såväl för
den enskilde som för truppförbanden och böra därför icke avstyrkas eller
förhindras, säger militärbefälhavaren. Kvar står emellertid faktum att på grund
av ovan nämnda omständigheter det för trupputbildningen disponibla antalet
subalternofficerare visat sig vara otillräckligt. Detta framstår med större
skärpa mot bakgrunden av det förhållandet, att större antal värnpliktiga än
normalt erhållit utbildning vid A 7. Då detta förhållande ur beredskapssynpunkt
kan väntas bliva beståndande även i framtiden, bör kadern vid A 7 utökas, därest
icke utbildningen skall bliva lidande. Därvid uppställa sig krav på utökning
icke blott av antalet subalternofficersbeställningar utan även av antalet
beställningar i vissa andra grader. Erfarenheterna under det senaste året ha
givit vid handen, att kadern bör utökas med minst en regementsofficer, en
kapten, två löjtnanter, en styckjunkare, en sergeant, åtta furirer samt fyra
konstaplar.
Vid Gotlands trupper finnes musikkår endast vid I 18. Denna kår är av samma
storleksordning som vid samtliga övriga infanteriregementen utom I 1 och I 19.
En utökning av I 18 :s musikkår synes berättigad och önskvärd. De skäl, som tala
för utökning av I 18:s musikkår, äro betingade av de särskilda förhållanden, som
äro rådande på Gotland. Truppförbandens isolerade läge gör behovet av musikalisk
underhållning särskilt förnimbart. Nya önskemål beträffande musikkåren komma att
uppstå bl. a. i samband med KA 3 förläggning till Fårösund. Starka skäl föreligga således för en utökning av I 18:s musikkår till samma
storlek som vid I 1 och I 19.
Gaslaboratorium bör upprättas på Gotland. Beträffande tygmaterielen ha vissa brister konstaterats, delvis av allvarlig
natur, varom skrivelser tidigare avgivits.. En del av ifrågavarande brister ha
dock under året fyllts. Fredsutbildningen med ksp och kg har icke kunnat bedrivas med önskvärd
intensitet på grund av bristande tillgång på vapen, avsedda för fredsbruk. Skäl föreligga för att i händelse av krig ett gaslaboratorium upprättas på
Gotland. Framställning härom har tidigare gjorts. Ifråga om utrustningen säger sig militärbefälhavaren böra tacksamt erkänna, att
intendenturdepartementet sökt väl tillgodose utrustningsbehovet vid Gotlands
trupper.
Under rubriken "Hästar och remontering" framhålles bl. a., att
militärbefälsstaben snarast bör tilldelas fullt antal hästar. A 7 :s remontering
har de senaste åren varit mycket god. Anslaget till större reparationer å byggnader m. m. har för innevarande budgetår
ökats med 7,000 kr. i förhållande till föregående budgetår. Ett större
engångsanslag är emellertid erforderligt.
Avsevärda brister i fråga om
byggnader, lokaler och förrådsutrymmen ha tidigare av militieombudsmannen
påtalats.
Vackert vitsord åt befäl och meniga. Beträffande utbildningen under det gångna året är det med glädje och
tillfredsställelse militärbefälhavaren vitsordar befälets av alla grader
plikttrogna, samvetsgranna och framgångsrika arbete, de värnpliktigas villighet
och intresse samt i allmänhet goda uppförande ävensom det med få undantag goda
och förtroendefulla förhållandet mellan befälshierarkiens olika grader samt
mellan den fast anställda kadern och de värnpliktiga.
Samhällets förståelse för
det militära försvarets betydelse och för förtroendet för företrädarna för detta
försvar synes vara statt i fortsatt utveckling.
Resultatet av utbildningen kan med hänsyn till tjänstgöringstidens längd
betecknas som gott. En ökad vintertjänstgöring är emellertid önskvärd. Enligt
militärbefälhavarens bestämda uppfattning utgör en efter sunda principer ledd
utbildning i gymnastik det verksammaste medlet att skapa goda soldater. Under rubriken "Samövningar" framhålles bl. a., att det föreligger ett bestämt
önskemål för A 7:s vidkommande, att samövningar och samverkan med flygare för
spaning, målangivning m. m. skall komma till stånd under ett kommande
utbildningsår.
Den frivilliga försvarsverksamheten har under året medfört goda resultat och har av öns befolkning omfattats med
stort intresse.
Beträffande filmundervisningen har kravet på möjligheterna att begagna film som
hjälpmedel vid utbildning särskilt under den mörka årstiden avsevärt ökats, och
därför skulle det vara till stor nytta, om medel för behoven kunde ställas till
förfogande. På grund av brist på medel har nämligen filmundervisningen vid I 18
och A 7 icke kunnat ske i tillnärmelsevis önskvärd omfattning under året. |
|
|
|
Från A 7 till luftvärnet
Gotlands Allehanda 28/11 1938 |
|
Arméchefen tillstyrker en framställning från officersaspiranten, styckjunkaren i
Gotlands artillerikår Lindskog om transport till luftvärnsartilleriregementet. Tillstyrkan sker med hänsyn till det stora befälsbehovet vid
luftvärnsartilleriregementet. |
|
|
|
Minnesfest på regementet
Gotlands Allehanda 29/11 1938 |
|
I morgon högtidlighålles Karl XII :s dödsdag och på regementet kommer en
festlighet att anordnas på eftermiddagen. Kl. 3 avlämnas regementet i
gymnastiksalen och därefter utföres musik. Efter psalmsång håller kyrkoherde C.
Söderberg ett anförande, som följes av psalmsång och musik. Som vanligt utdelas
extraförplägnad vid middagen. |
|
|
|
Om Visby måste utrymmas
Gotlands Allehanda 29/11 1938 |
|
|
Sammanträde på länsstyrelsen med intresserade i luftskyddsfrågan. |
Vi nämnde i förra artikeln, att där så erfordras plan i fredstid skall uppgöras
för utrymning av i första hand 1) barn under 15 år, 2) flertalet av deras mödrar, 3) personer över 65 år, 4) alla flyttbara sjuka personer, och vi kommo överens om, att om dessa
bestämmelser någonstädes äro tillämpliga, så är det på 1938 års invånare i Visby
stad.
Låt oss lite närmare studera den sannolika "personalklyvningen" i Visby vid krig
eller krigsfara. Pojkar under 15 år utrymmas, män från 20-45 år gå till
krigsmakten, 18- och 19-åringar och åldrarna 46-60 år kunna tagas i anspråk för
luftskyddet, vilket också förfogar över värnpliktig personal, som icke inkallats
till tjänstgöring vid krigsmakten. Vissa undantag, t. ex. krigsfrivilliga,
finnas dock. Av karlar återstår nu 15-, 16- och 17-åringar och åldrarna 61-65
år. De skola, liksom alla andra och i överensstämmelse med det totala krigets
grundprincip, ställas på den plats, där, de med sitt arbete kunna göra den
största nyttan i försvarets tjänst. Detta, att varje arbetsför medborgare från
omkring 15 års ålder i krig skall av all sin förmåga arbeta i statens och icke i
eget intresse, är huvudregeln. På Gotland betyder detta, att huvuddelen av de arbetsföra, som utrymmas och
sedan inkvarteras på landsbygden skola hugga i med lantbruksarbete. Det var här
skon klämde 1914 (då det endast var mobilisering), och detta får icke upprepas.
Jag vet att en stadspojke på 15-17 år lätt kan vänja sig vid sådant arbete. Jag
har själv under tre år gjort samma tjänst som en dräng och just i den åldern. En annan viktig synpunkt är den, att våra 18-och 19-åringar böra sparas från de
katastrofala verkningar, som ett bombanfall mot Visby kan få. De äro
krigsmaktens bästa personalreserv, och just den åldern tar det kraftigaste taget
om grepen. Åldrarna 61-65 år torde åtminstone i början komma att tas i anspråk av
luftskyddet för arbeten av mera tillfällig art. Lagen medger detta. Därmed äro
männen redovisade.
Med kvinnorna är det inte så enkelt. Den kategori det gäller att diskutera är
givetvis gruppen 15-65 år. Jag tror att vi kunna komma överens om, att flickor
från 15-19 år böra förskonas från att stanna i staden. Av kvinnor över 20 år äro
en del mödrar, och jämlikt bestämmelserna böra flertalet mödrar med barn under
15 år följa barnen. Komma vi så till den stora gruppen av ogifta kvinnor i åldern 20-65 år o. gifta
kvinnor i samma ålder utan eller med vuxna barn. Här är det givetvis omöjligt
att komma med någon allmängiltig regel. Det blir familjeförhållanden, läggning,
kallelsen, som blir utslagsgivande. Beträffande kvinnor i t. ex. luftskyddstjänst stadgas, att de icke må uttagas,
såvida de icke frivilligt åtaga sig tjänstgöringen, eller ock behovet av
personal icke annorledes kan på tillfredsställande sätt fyllas. Som säkerligen
var och en förstår, finnes inom luftskyddet stor användning för frivillig
kvinnlig arbetskraft (sjukvård, hemskydd, expeditionstjänst, gasskyddstjänst m.
m.).
Ett annat område är den från luftskyddet fristående sjukvården vid
inrättningar i stadens omedelbara närhet. Ett tredje är det som står i samband
med den bespisning av luftskyddsstyrkan, som givetvis måste ordnas. Här ovan skisserade åtgärder komma med stor sannolikhet att verkställas, den dag
Konungen förordnar om luftskyddstillstånd på Gotland. Det är min övertygelse att
det maskineri, som då skall sättas igång, i allt väsentligt kommer att utlösas
av fri vilja.
Rudolf Tiberg. |
|
|
|
Rekryteringen vid gotlandstrupperna
Gotlands Allehanda 29/11 1938 |
|
Många sökande att välja på.
Vid den nu avslutade manskapsrekryteringen vid Gotlands infanteriregemente har
man haft inalles 53 sökande till de där lediga 38 befattningarna. Av dessa ha 36
besatts, och rekryteringen har förklarats avslutad trots att två vakanser
föreligga, Gotlands artillerikår har haft 37 sökande till 20 lediga
beställningar och 19 ha besatts. Av de sökande vid Gotlands infanteriregemente ha 25 anmält sig direkt hos
regementet och av dessa ha 16 anställts. Genom rekryteringsombud har regementet
tillförts 26 sökande av vilka 18 anställts och genon. arbetsförmedlingen 1
sökande, som också anställts. En sökande har vidare tillkommit och antagits
genom överföring från annat truppförband, där överskottet uppstått. Av artillerikårens sökande ha 26 anmält sig direkt hos kåren och 14 blivit
anställda, genom rekryteringsombud har man fått 8 av vilka 3 anställts, samt
genom arbetsförmedlingen 2 av vilka en anställts. Slutligen har även hit
överförts och anställts en överskjutande sökande från annat truppförband.
|
|
|
|
Brist i truppsjukvårdsanslaget
Gotlands Allehanda 30/11 1938 |
|
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har vid revision av I. 18:s och A. 7:s
årsräkenskaper för budgetåret 1937-38 funnit, att truppsjukvårdsanslaget
utvisar en brist på 430 resp. 239 kr. Sammanlagt med att anvisningar nu lämnats
angående bristens täckande säger sig sjukvårdsstyrelsen förvänta, att genom
sträng hushållning ny brist ej uppkommer på anslaget. |
|
|
|
Gotlands infanteriregemente
Gotlands Allehanda 30/11 1938 |
|
Arméförvaltningen har anvisat 3,000 åt chefen för Gotlands infanteriregemente
för anskaffning av manskapsskåp.
|
|
|
|
Visby rullföringsexpedition
Gotlands Allehanda 30/11 1938 |
|
Arméförvaltningen har ställt 175 kr. till förfogande för inventarieanskaffning
till Visby rullföringsområdes expedition.
|
|
|
|