Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1944

Sergeant vid A7 har förskingrat 3,416 kr

Gotlänningen 5/1 1944

Tillgrep marketenterimedel vid fältpost på Gotland. — Bristande revision.

Chefen för Gotlands artillerikår har för förskingring av marketenterimedel vid en fältpost på Gotland låtit häkta k. sergeanten Helmer Emil Karlsson från Hovmantorp, född 1919. Förskingringarna omfatta sammanlagt 3,416 kr. och ha pågått sedan i somras. Pengarna har Karlsson dels festat upp, dels använt för betalning av privata skulder. Att det hela kunnat hållas flytande så länge torde bl. a. få tillskrivas dålig revision, varför ytterligare åtal kan väntas. Det kan framhållas att Karlsson använt okvitterade räkningar som verifikationer för huvudboken. Karlsson som erkänt kommer att rannsakas på kronohäktet om fredag. (7/1 1944)

Karlsson hade den 1 april 1943 placerats i tjänstgöring vid en fältpost där han bl. a. enligt eget åtagande utsetts till ordförande i marketenterinämnden och föreståndare för fältpostens marketenteri. Genom försäljningen influtna pengar, dagskassorna, hade Karlsson burit på sig i sin plånbok, tillsammans med sina egna pengar. Vid något tillfälle hade han insatt marketenterimedel på sitt eget postgirokonto, där han samtidigt hade egna pengar innestående. Detta hade skett någon gång under tiden april-juni. De insatta pengarna hade han senare uttagit och använt till betalande av marketenteriräkningar. Någon avsikt att tillägna sig pengarna hade han icke haft.

”Lånen” ur kassan började i juli.

T. o. m. juni månad hade Karlsson upprättat föreskrivna redogörelser över marketenterirörelsen under den förflutna månaden. Fr. o. m. juli hade några redogörelser icke blivit uppgjorda, vilket delvis berott på bristande tid genom förbandets deltagande i fälttjänstövningar. Troligen någon dag omkring den 20 juli hade Karlsson varit utan pengar och då kommit på den tanken att låna sådana ur marketenterimedlen. Under återstoden av juli hade han tillgripit omkring 400 kr. För pengarna hade han bl. a. erlagt betalning med 70 kr. för en blazer och återstoden hade han förbrukat huvudsakligen till nöjen.

Vid ett flertal tillfällen efter juli, troligen sex-sju gånger, hade han haft permission över veckohelgen och då vistats i Visby. Varje gång hade han av marketenteripengarna fört med sig omkring 200 kr. för att ha något att roa sig med och ”leva gott”. Vid besök exempelvis å DBV:s paviljong hade han någon gång kunnat förbruka kanske ett 60-tal kr. under en kväll och ibland bjudit bekanta på förtäring. I Visby hade han även tillhandlat sig en del underkläder, vilka han hade betalt med tillgripna marketenteripengar. Troligen vid fem olika tillfällen under tiden juli-september hade han mitt i veckan besökt hotellet i Slite, där han av marketenteripengar förbrukat 15-20 kr. varje gång. Under tiden 13-17 aug. hade han åtnjutit tjänstledighet och vistats i Stockholm. Vid avresan dit hade han av marketenteripengar medfört troligen 800 kr., vilka han därefter på ett 50-tal kr. när förbrukat under Stockholmsvistelsen. Slutligen hade han den 27 sept. av marketenterimedel för sammanlagt kr. 3,416:93, som han förskingrat. En del brister i kupongredovisning föreligger även.

Karlsson tänkte avvika till Finland.

Karlsson hade fr. o. m den 1 dec. beviljats övergång på civilanställningsstat och hade den 25 nov. begivit sig till Stockholm, där han erhållit anställning som försäljare. Den 11 eller 12 dec. hade han från förbandschefen erhållit ett brev, som kommit honom att befara att upptäckten av de obetalda räkningarna snart kunde ske. Han hade därför slutat sin anställning och sökt en annan befattning. Den 19 dec. hade han erhållit order om omedelbar inställelse vid A 7 och hade då förstått att oegentligheterna blivit upptäckta. Dock hade han erhållit uppskov med inställelse till onsdagen den 22 dec. Genom händelseutvecklingen hade han blivit till ytterlighet nervös och uppriven, och när han tisdagen den 21 dec. stigit upp hade han inte längre haft någon kontroll över sina handlingar. Följande ögonblickets ingivelse hade han löst biljett till Haparanda i avsikt att försvinna till Finland.

Han avreste också till nämnda stad, men på torsdagen hade det gått upp för honom att han stod i begrepp att begå en dumhet, varför han beslutat sig för att återvända till Visby och ta straffet för sina handlingar. På resan dit hade han besökt föräldrahemmet i Hovmantorp, där han för föräldrarna omtalat oegentligheterna. Annandag jul reste han till Visby och efter ankomsten hit blev han anhållen av krigspolisen.

Karlsson har den 16 juni 1942 av regementskrigsrätten vid Gotlands artillerikår dömts till tre månaders straffarbete, villkorlig dom, och 15 dagars vaktarrest för förfalskning.

Motion om hundgård vid Visborgs slätt. Även vid tio andra regementen

Gotlands Allehanda 21/1 1944

Hr Mannerskantz m. fl. anhålla i motion i första kammaren, att riksdagen skall bevilja ett anslag på 148,000 kr. för nästa budgetår för att uppföra truppförbandshundgårdar vid elva regementen, däribland Gotlands infanteriregemente.

Det erinras om att arméförvaltningen äskat anslag på 181,000 kr. för att fullfölja programmet för hundgårdsväsendet för armén. Försvarsministern har, ehuru han ansett vissa skäl tala för bifall till framställningen ej ansett sig kunna uppta något belopp härför i statsverkspropositionen för nästa budgetår. De utredningar som föreligga, visa, heter det i motionen, att hundgårdar äro oundgängligen erforderliga för de truppförband, som på grund av den nya krigsorganisationen redan under fredstid få sig tilldelade tjänstehundar. Det synes därför icke blott synnerligen önskvärt utan även nödvändigt, att det av de militära myndigheterna, planerade, successiva förseendet av samtliga tjänstehundtilldelade truppförband med fasta hundgårdar icke nu avbrytes, då detta utan tvivel kommer att i hög grad försvåra och under viss del av året helt omöjliggöra den utbildning av tjänstehundar, som nu överallt kontinuerligt pågår. Med hänsyn till att utbildningen av tjänstehundar delvis kommer att läggas om inskränkas vid trängkårerna anse motionärerna att det av arméförvaltningen äskade anslaget kan beskäras till i runt tal 148,000 kr.

Rör dem inte!  Olycka med blindgångare vid Blåhäll

Gotlands Allehanda 29/2 1944

På alla övningsfält är sedan någon tid anslag uppsatta som varna för att taga befattning med upphittade ammunitionseffekter. Krigspersonal undervisas jämväl av sina chefer beträffande riskerna att syssla med upphittad ammunition och är skyldig att meddela upphittade projektiler o. dyl.

Trots instruktioner och varningar tycks missöden icke kunna undvikas när klåfingrighet och oförstånd tager överhand. Sålunda inträffade vid artillerikårens förläggning i Blåhäll på söndagen ett missöde, som dock av allt att döma kom att förlöpa förhållandevis lyckligt.

En värnpliktig hade på skjutfältet hittat en 7,5 cm projektil, som till det yttre var alldeles oskadad och som han alltså hade anledning förmoda var farlig att handskas med. I avsikt att skaffa sig ett minne från skjutfältet tog han projektilen med sig till förläggningen och lyckades där utan missöde taga bort tändinrättningen. Han ansåg det sedan lämpligt att taga bort laddningen i projektilen och för den skull tände han på innehållet i projektilkroppen med en tändsticka. Resultatet blev en kraftig explosion, varvid den värnpliktige skadades i ansiktet av de splittrade krutskärvorna. Som tur var höll projektilen, varför några sprängstycken icke uppkommo. Från lasarettet i Visby, där den skadade nu vårdas, meddelas att några risker för framtida men sannolikt icke föreligger.

Händelsen är ett typiskt exempel på vad oförstånd kan leda till och får bliva en allvarlig maning för att låta bli att leka med de farliga tingen som tyvärr då och då bliva kvar på skjutfältet efter själva skjutningen, innan röjning hunnit utföras.

En flaskpost har upphittats och tillställts oss av en läsare av G. A.

Gotlands Allehanda 15/4 1944

Det är en tysk soldat som under en resa från Tyskland till Finland skickat en hälsning till en viss Fräulein i hemlandet med förhoppning om att sinom tid skall få del av hälsningen. Flaskposten har anträffats på Toftastranden. Flaskpostens innehåll var av följande kärvänliga innehåll i svensk översättning:

”Till fröken Anna Schmoll,

Fischbach-Weisbach, Nahe,

Dichesbachweg 15,
Min älskling!

Jag undrar om denna sällsamma

Hälsning någon gång skall råka dig?

Med tusen kyssar

din trogne Albrecht.”

På andra sidan av den lilla lappen läses följande:

”Flaskpost!

Avlämnad den 24/3 1944 på resa i

Östersjön på färd mellan Tyskland

och Finland.”

Till kapten vid Gotlands infanteriregemente

Gotlänningen 28/4 1944

Till kapten vid Gotlands infanteriregemente har utnämnts löjtnanten vid regementet N. E. Hjort och till kapten vid Gotlands artillerikår löjtnanten vid nämnda kår G. R. Nilsson.

Till bitr. husmor vid KA 3

Gotlänningen 28/4 1944

Till bitr. husmor vid KA 3, Fårösund, har antagits utex. ekonomiföreståndarinnan Ingrid Stare, Visby.

Värnpliktig skadad vid explosion

Gotlänningen 28/4 1944

I går e. m. (27/4 1944) inträffade en olycka vid ett fältförband, som var sysselsatt med befästningsarbeten på östra Gotland. Härvid blev vpl. 182-15-35 Johansson skadad i höger hand. Händelseförloppet var, att en tändhatt, som Johansson bar i handen, plötsligt exploderade utan synbar anledning. Johansson blev genast förbunden på platsen och därefter i bil förd till Lärbro krigssjukhus. Enligt uppgift därifrån har Johansson fått 2 à 3 fingrar sönderslitna. Johansson är hemmahörande i Växjö och är 29 år gammal.

Utredning om olyckan har omedelbart igångsatts. Allt tyder på att ren olyckshändelse föreligger.

Militär högtidlighet på hällarna i går

Gotlänningen 28/4 1944

Överste Carpelan meddelar krigsmans erinran till nyinryckta vid Lv 3 G

Vid förläggningen för det nyupprättade Lv 3 G ute på Hällarna ägde i går (27/4 1944) eftermiddag en militär högtidlighet rum, då överste Carpelan hälsade de nyinryckta mannarna välkomna och meddelade krigsmans erinran. Det hela avslutades med att chefen för Lv 3 G kapten Ewald Fock personligen till de värnpliktiga utdelades deras gevär.

Sedan I 18:s musikkår spelat marschmusik under 10 minuter skedde avlämning till kapten Fock, och denne avlämnade sedan i sin tur truppen till överste Carpelan, då denne anlände kl. 13.15. Översten meddelade därvid krigsmans erinran, varefter musikkåren spelade Lv 3:s marsch och Marcia Carolus Rex.

I ett kort tal vände sig överste Carpelan sedan till truppen och framhöll, att den utgjorde den första kontingent värnpliktiga, som utbildas i luftvärnstjänst vid A 7. Sedan översten framhållit att Lv 3 G i flera avseenden intar en särställning vid A 7 uttalade han den förhoppningen att mannarna skulle finna sig väl tillrätta vid förbandet och känna samhörighet med A 7 samt hälsade alla välkomna till Kungl. Gotlands artillerikår. H. M. Konungen har en gång till Lv 3 överlämnat ett standar, slutade översten. Detta standar kan jag tyvärr ej visa för er i dag, men jag vill erinra om att det utgör symbolen för troheten tillkonung och fädernesland.

Härpå spelades regementets marsch och Stockholms luftvärnsregementes marsch, varpå översten inspekterade truppen. Efter inspektionen följde ”Gud bevare konungen och fäderneslandet”, och till sist utdelade, som redan nämnts, kapten Fock gevär till de värnpliktiga, en vacker ceremoni, som är mycket vanlig vid förbanden på fastlandet.

Efter den militära högtidlighetens slut fingo de värnpliktiga fritt för dagen samt bjödos på extraförplägnad i matsalsbaracken.

Sorglig dödsolycka i Hemse

23-årig man från Grötlingbo vådaskjuten

Gotlands Allehanda 28/4 1944

En sorglig händelse inträffade igår (27/4 1944) middag i Hemse, då en 23-årig velocipedreparatör från Grötlingbo, Yngve Gustafsson, blev vådaskjuten till döds med en militärpistol. Hur det hela tillgått var ännu idag på middagen icke fullt klart, men olyckan synes ha hänt under brottning med en beredskapsman om pistolen. Gustafsson fick svåra blödningar och han avled senare på eftermiddagen på lasarettet i Visby.

Den senaste tiden ha en hel del vådskott omtalats såsom inträffade vid militärförläggningar på olika håll i landet och det har fler än en gång hänt, att olyckorna timat under ovarsamt handskande med skjutvapen. Den ovannämnda olyckans händelseförlopp är som nämnts ännu icke fullt klarlagt men enlig den kommuniké, som lämnats av de militära myndigheterna synes det hela få betraktas som en ren olyckshändelse.

Cykelreparatören Yngve Torsten Ingemar Gustafsson från Grötlingbo hade befunnit sig i Hemse, där han utanför Duse och Melins affär sammanträffat med en inkallad värnpliktig, 66-78-41 Bror Åke Hilmer Ekman, jordbruksarbetare från Hemse men bördig från Öland. Denne Ekman hade kommit till Hemse tillsammans med adjutanten på det förband han tillhörde samt uträttat en del ärenden för denne, bl. a. hade man medfört penningsummor och detta var anledningen till att Ekman var beväpnad med pistol. Sedan han fullgjort sitt uppdrag hade han besökt inkallade kamrater på en plats i samhället och därvid på dessas uppmaning demonstrerat, huru pistolen räddades. Han hade förut haft den oladdad, men laddade den nu och gjorde därefter patron –ur samt blindavfyrning för att kontrollera att intet skott fanns kvar. Härvid hade heller icke något skott avfyrats.

Strax efteråt var det, som Ekman träffade Gustafsson, vilken därvid på lek försökt fråntaga Ekman pistolen, som denne stoppat ned i hölstret. Under den brottning som nu uppstod, avgick av hittills outredd anledning ett skott, som träffade Gustafsson i käken, varefter kulan fortsatte ned i bröstet. Gustafsson blödde kraftigt och fördes så snart ske kunde under läkarebehandling, först i Hemse och sedan på lasarettet i Visby. Trots blodtransfusioner stod livet emellertid icke att rädda utan den skadade avled av skottskadan.

Han var nyligen gift och sörjes närmast av maka samt vidare av moder, änka sedan en del år, och sju syskon.

Alla trafikanter slogs ”på käften”

Beredskapsmän gick bärsärkagång på Södertorg

Gotlänningen 2/5 1944

Några inkallade beredskapsmän gick sent på lördagskvällen 29/4 1944) en formlig bärsärkagång på Södertorg och överföllo en mängd personer som de mötte. Polis tillkallades och efter en stund kunde man lägga beslag på bråkstakarna, som alla voro mer eller mindre berusade.

Det var sedan dansen på Gutavallen slutat som beredskapsmännen börjat med sina överfall. Av någon anledning hade man fått för sig att alla ”skulle slås på käften” och det gjordes också samvetsgrant. Flera personer blevo utsatta för slag och annan misshandel innan polisen kunde sätta stopp för det busaktiga tilltaget. Beredskapsmännen ifråga, troligen rör det sig om tre stycken, ha med all säkerhet dryga efterräkningar att vänta. Krigspolisen har tagit hand om utredningen.

Beredskapsmän överföllo byggmästare på Hästgatan

Tidigare på kvällen överföllo ett par beredskapsmän en byggmästare som på sin cykel var på väg Hästgatan österut. Den ene av de båda beredskapsmännen, som båda voro berusade, tog tag i byggmästarens cykel och tvingade honom att stanna. Båda hade därvid utan anledning överöst honom med skällsord av grövsta slag. Efter en stund kunde de båda beredskapsmännen anhållas av en patrullerande polisman.

Från allmänheten - Tack!

Gotlänningen 5/5 1944

Till fru Jönsson, Lottakåren i Roma samt folkskollärare Kahlström och sångkören framföra vi vårt varma tack för kaffe, tårtor och sång sista april.

Beredskapsmännen.

Bra gotländskt inslag på flygutställningen

Gotlänningen 13/5 1944

Modellbyggare i aktion under utställningen, segelflygplan och fina modeller utställda

Flygutställningen i Visby öppnades i går (14/5 1944) under sedvanliga högtidliga ceremonier med tal av landshövding Nylander, och redan från början kunde arrangörerna, Flyutställningsringen och Gotlands flygklubb, glädja sig åt god publik tillströmning. Händelsen hade f. ö. uppmärksammats även av stockholmspressen, vars samtliga större tidningar sänt egna medarbetare för att övervara öppnandet.

Om utställningen har raden skrivits så mycket, att man tycker det inte skulle vara så mycket att tillägga, men arrangörerna ha i reklamen glömt en mycket viktig sak, det gotländska inslaget, vilket är av verkligt god klass och visar att Gotlands flygklubb är mycket aktiv inte bara ifråga om medlemsanskaffning utan också ifråga om utfört arbete.

Den stora rotundan i DBV:s paviljong domineras ganska eftertryckligt av klubbens eget segelflygplan som är upphängt i taket, och det är ett plan som mäter nära 14 meter mellan vingspetsarna. Det har följaktligen en hel del besvär förknippat med att få upp detta plan på sin plats. Men så gör det också ett mycket förnämligt intryck, där det hänger.
F. ö. får man genast när man träder in i utställningshallen blicken fäst på flygklubbens verksamhet. Det sitter nämligen några pojkar och bygger modellplan i en liten, men dock fullt utrustad verkstad, där publiken kan få en föreställning om hur det går till att bygga ett modellplan. Det är en avdelning som speciellt bör tilltala den yngre delen av publiken, men den har även en del att säga de äldre som få se hur deras förhoppningsfulla telningar kunna tillbringa sin fritid på ett både nyttigt och nöjsamt sätt. Vi ha förut framhållit modellflygets betydelse för fritidssysselsättningen för de yngre, men vill gärna understryka det än en gång. Det var verkligen ett gott uppslag att ta med denna detalj på utställningen.

Modellplan på nära två meter med motor

Flygklubben har även en förnämlig monter på utställningen och den är speciellt ägnad modellflygverksamheten. Största uppmärksamheten tilldrar sig ett med bensinmotor drivet modellflygplan som har en spännvidd på inte mindre än 1,9 meter och är utrustad med en motor G. P. Special på 1/5 hästkraft. Planet är ritat av S. E. Westerqvist, Fårösund, och byggt av Å. Pettersson, som också tillhör Fårösundsavdelningen av flygklubben. Det är ett mycket förnämligt arbete som måste ha krävt en väldig massa timmar att utföra. Det är ett hydroplan och både flygkroppen och pontonerna ha gjorts av smala lister som limmats samman, medan vingarna och rodren utförts av tunt fanér. Planet är inte fullt färdigt, men man räknar med att det skall få en landningshastighet av 54 km/tim och en marschhastighet av 80-90 km/tim.

Vidare finns det en kopia av hangaren på Visby flygplats och modeller av de olika plan som frekventera denna flygplats, både frakt och militärplan. T. o. m. klubbens eget motorplan och dess segelflygplan finnes med och dessutom den förnämliga winschbilen i färd med att bogsera upp ett glidflygplan. Winschbilen finns f- ö. att beskåda på planen utanför. Därjämte utställas tävlingsmodeller av segelflygplan som klubbens medlemmar tillverkat. Allt vittnar att den livaktiga klubben ägnat ett mycket stort intresse åt och lagt ned ett gott arbete för att visa upp att även det unga gotländska flyget har något att komma med.

På ett plakat bredvid montern får man några data om klubben och dess verksamhet, bl. a. den disponerar materiel till ett värde av 35,000 kr., däribland ett motorplan, ett segelflygplan, två glidflygplan och en winschbil.

Luftbevakare utan händer bygger modellplan

Till det gotländska inslaget i utställningen får man även räkna en monter, där luftbevakningen på Gotland visar de bästa modellerna från sin tävling våren 1944 i tillverkning av modellflygplan. Det är inte mindre än 16 plan som utställas. Här rör det sig inte om flygmässiga plan utan om modeller av militärplan av olika slag. De svenska planen B 3 av typ Junkers – vilka man f. ö. dagligdags kan få se flyga över Visby f. n. – B 5 av typ Northrop och J 9 av typ Siversky (eg. Seversky) dominera, men det finns även en J 20 av typ Reggiane, en tysk Stuka och en T 2 av typ Heinkel samt det helsvenska planet STAB (eg. SAAB) 18 B, gemenligen kallat B 18.

Luftbevakningschefen kapten G. Söderberg berättar om tävlingen att den tillkommit på order från högre ort för att skapa fritidssysselsättning åt mannarna vid de många luftbevakningsstationerna landet runt, där man har en hel del problem att brottas med för att få tiden att gå på de oftast mycket ensliga platserna. Till de olika luftbevakningsstationerna skickades ut ritningar på B 3, B 5 och J 9 och samtidigt meddelades att de bästa modellerna skulle prisbelönas. Det visade sig att många gåvo sig i land att bygga även andra plan som de sett avbildade i någon tidskrift. Det finns också exempel på nitiska mannar som på sin fritid cyklat till Fårösund för att titta på ett riktigt plan för att få det rätta utseendet på sin modell.

Det är mycket välgjorda modeller som man får se här och praktiskt taget alla yttre detaljer ha kommit med. Det finns t. o. m. infällbara landningsställ, spak i förarhytten, varmed man kan röra höjd- och sidoroder, celluloidhuvar och illusoriska motorer gjorda av spiralfjädrar. Uppfinningsrikedomen har f. ö. varit mycket stor när det gällt att skapa fram de olika delarna. En har använt en gammal rävsax för att få delar till ett landningsställ, men annars är det mest elektrisk armatur som kommit till användning.

Redskapen ha oftast varit de enklast tänkbara, fällkniv och sandpapper, men det finns också de som haft tillgång till verktygslådor med allehanda verktyg. Så otroligt det än låter finns det bland pristagarna en som saknar båda händerna. Det är korpral Tottie Eriksson från Boge som deltagit i tävlingen med två plan och lyckats få ett tredje pris i den svåra konkurrensen. Han har använt stämjärn och rasp som han satt fast i bordet. Sedan har han fört brädbiten över dessa redskap med hjälp av sina armstumpar. Det är f. ö. fantastiskt hur han lyckats anpassa sig trots sin invaliditet. Han har bättre handstil än de flesta av sina kamrater på luftbevakningsstationerna och ändå måste han föra pennan mellan de båda armstumparna. Det tog honom tre år att lära sig hantera pennan på detta sätt, men nu går det förträffligt. Och stoppa och tända pipan gör han lika fint som någon annan. Men så besitter han också en energi som är beundransvärd. Innan tanken på modellflygbygget kom upp byggde han f. ö. modellbåtar, och det är vackra saker som han åstadkommit här. Han berättar själv att han använt 125 timmar för att bygga en B 3 och 140 timmar för att bygga en J 9.

De priser som delades ut i luftbevakningens tävling äro:

Johan Algot Jonsson, Vingåker ( B 3 och B 18) 1:a pris och luftbevakningschefens hpr.

Nils Holger Filip Nordfeldt, Hallstahammar, 2:a pris (J 9).

Helge Ivar Ryttersson, Hallstahammar (B 3) 2:a pris.

Nils Hammarström, Havdhem, och Axel Pettersson, Hemse (B 5), 2:a pris.

Ivar Widerström, Visby (B 5), 3:e pris.

John Evert Thunholm, Nyköping (2 st. J 9) 3:e pris.

Karl Gunnar Jonsson, Nyköping (B 3), 3:e pris.

Harald Molin, Rute (J 9 och J 20), 3:e pris.

Tottie Eriksson, Boge (J 9 och B 3), 3:e pris och fru Märta Söderbergs hpr.

Göte Svensson, Barlingbo (B 3), 2:e pris.

Om de övriga montrarna på utställningen har redan skrivits så mycket att det inte är så mycket mera att säga. Det är dock en utställare som inte varit nämnd förut, nämligen SEE fabriksaktiebolag som under devisen Stålröret i flygets tjänst visar olika sorters rör.

De utställda föremålen äro bl. a. fjäderben till landningsställ, olika flygaxlar, rör med varierande yttre och inre diameter, pallade rör, vilka användas till manometerfjädrar, samt prov på olika värmebehandlingar på rör.

Reklamchef Carl-Birger Lovén i SEE fabriksaktiebolag berättar att bolaget grundades 1895 för tillverkning och försäljning av manufakturvaror av järn och stål. Först tillverkades ställningar till paraplyer, men efter något år upptogs tillverkningen av kalldragna stålrör. Till en början tillverkades huvudsakligen cykelrör. Det kalldragna stålröret har med åren fått en allt större användning, vilket återspeglas i fabrikens tillverkningsprogram, som nu omfattar alla möjliga sorters rör. Fabrikens rör får genomgå från 3 till 25 dragningar och glödgningar. Rören finna vidsträckt användning inom flyget m. fl. industrier. Av det runda röret tillverkas vidare genom dragning och valsning i kallt tillstånd koniska rör t. ex. till flyget. Vid fabriken i Sandviken äro anställda omkring 800 personer. Under de senaste åren har försäljningsvärdet uppgått till omkring 10 mill. kr.

F. ö. rekommenderas allmänheten att genom ett besök själv övertyga sig om vad som finns att se på denna förnämliga utställning som ger en god bild av flyget i dag. Utställningen hålles öppet lördagar och söndagar kl. 13-21 och vardagar i övrigt kl. 15-21. Det är ju inte var dag man får skjuta med kulspruta från ett stridsplan på ett annat flygplan eller beundra utsikten från ett av Aerotransports flygplan, för att nu nämna ett par av reaktionerna.

Gireau.

-------------------------------

1) Han håller i en B 3 Junkers Ju 86 K

2) På bilden syns J 9, J 20, B 3, B 5, B 18, T 2 och Junkers Ju 87 Stuka

Dansen hos de fältgrå

Gotlands Folkblad 13/5 1944

I den ljusa vårkvällen i går hade mannarna vid fältpost 18001 djärvts anordna sin första danstillställning som kan sägas blev något av en succé. Man frapperades av det stora kvinnliga inslaget vilket höll sig vid sextiotalet och på grund av denna invasion ville utrymmena inte räcka till men ordnade så småningom upp sig till allmän belåtenhet. Och till tonerna till förbandets egen musik, vilken inte gick av för hackor, träddes dansen, ackompanjerad av marschkängornas taktfasta rytm.

De spelade, trion Hellström-Lindström-Östh torde ha all anledning att känna sig nöjda med vad de utförde.

I en paus serverades kaffe där surrogatet var en mycket liten procent att detta plus tårtan bidrog till att höja feststämningen kan man ej misstaga sig på.

Vid dansens slut hurrades för flickorna, inte militäriskt men väl civilt och fyrfaldigt.

Och tallarnas kronor susade och en blek måne bildade en trolsk vårnattsstämning, en värdig avslutning på en lyckad kväll hos de fältgrå.

Till sist ett hjärtligt tack till flickorna som infunnit sig och som vi vid en eventuell fest i framtiden önska hjärtligt välkomna åter!

16 Svensson.

I 18-sergeant förskingrade

Gotlands Folkblad 17/5 1944

Krigspolisen har den senaste tiden utrett en förskingringsaffär vid ett gotländskt fältförband, där en sergeant (Lindvall) lyckats lura till sig något över 1,000 kr. av förskottsmedel. Under utredningen fann han för gott att erkänna även en annan förskingring, som han begått 1942 som adjutant på 4 kompaniet av I 18, då han kom över 3,000 kr. Dessa pengar har han emellertid sedermera lyckats på olika håll låna upp och skrapa ihop, varpå han i små poster inlevererat pengarna till krigskassan. Det förskingrade beloppet lär här vara helt ersatt.

Den senaste förskingringen, som skett på senaste tiden sökte sergeanten ifråga dölja genom att bl. a. för en fingerad räkning på 590 kr. presentera ett falskt kvitto på inbetald postanvisning. Bedrägeriet uppdagades emellertid och så rullades historien upp. Sergeanten ifråga är 33 år gammal och saken blir nu föremål för krigsrätt på I 18. 

Dödsskjutningen i Hemse

Gotlands Folkblad 20/5 1944

En krigsfrivillig hade för marketenteriets räkning den 27 april rest till Hemse medförande 100 kronor av Kronans medel för att göra inköp. Tog tjänstepistolen med sig, enligt order. Träffade där radioförsäljare Gustavsson, Grötlingbo, som han var mycket bekant med. Därvid blev det tal om pistolen och svaranden demonstrerade hur det gick till med laddning, satte in ett magasin med 4 laddade patroner. Under demonstrationen har en patron troligen blivit införd i loppet och stannat där när svaranden tog ur magasinet och svaranden tycktes ej ordentligt ha kontrollerat tillräckligt. Svaranden påstod sig ha gjort mantelrörelse, men enligt vad förståsigpåare sade borde patronen då ha kastats ur. Sedan stoppade han pistolen i hölstret.

Ett vittne som varit med vid detta tillfälle hade frågat svaranden varför han bar pistol och fått det svaret, att det var bra att skjuta kaniner med. Svaranden hade tagit fram pistolen utan någon uppmaning.

Senare på dagen hade svaranden ånyo träffat Gustavsson och denne hade då åter börjat tala om pistolen och på lek nappat efter den. Under det skämtsamma bråket hade pistolen ryckts ur hölstret och leken slutade med ett skott som ändade Gustavssons liv.

Åklagaren gjorde gällande att svaranden varit vårdslös som ej försäkrat sig om att pistolen var oladdad. Advokat Kjällman påpekade att enär svaranden hade order att bära vapnet, skulle det också vara laddat. Svaranden framhöll energiskt att han två gånger utfört mantelrörelse och då var säker på att skotten voro ur.

Enär den avlidnes maka ej framfört några yrkanden om skadestånd eller gottgörelse för kostnader uppsköts målet.

Löjtnant i aktion mot sabotörer?

Otrevligt intermezzo vid gotländsk militärförläggning

Gotlands Folkblad 23/5 1944

En vakthavande officer vid en militärförläggning på Gotland ställde i söndags (21/5 1944) till med ett ganska otrevligt uppträde. Officeren ifråga, som är utrustad med löjtnants tjänstegrad, hade, av allt att döma i spritpåverkat tillstånd, fått för sig att pröva vaktens uppmärksamhet och pålitlighet. I detta syfte hade han givit sig ut på en visitationsrond och enligt uppgift, som dock ännu inte till fullo bekräftats, hade han därvid skjutit skarpt med pistol.

Vakten visade sig vara både uppmärksam och pålitlig och hade också besvarat elden, dock utan att söka träffa fridstöraren.

Efter dessa händelser och vakthavande officeren haft för avsikt att återvända till lugnare förhållanden, men råkat köra omkull på cykel och därvid bryta ena benet. Nu fick han i stället fortsätta till krigssjukhuset i Lärbro, där han fick kvarstanna för vård.

Enligt vad Gotlands Folkblad erfarit kommer det otrevliga uppträdet att bli föremål för krigsrättens prövning och då kommer det troligen också att klarläggas huruvida påståendet om att den ”nitiske” officeren vid tillfället trodde sig omgiven av idel ”sabotörer”, är med sanningen överensstämmande. I vart fall förefaller det högst otroligt att en officer vid sunda vätskor skulle ställa till ett rabalder i stil med söndagens. 

Strängt straff för den förskingrande sergeanten vid I 18

Gotlands Folkblad 26/5 1944

I krigsrätten vid Gotlands infanteriregemente dömdes vid session i går den tidigare i GF omtalade förskingrande sergeanten vid regementet, Karl Gustaf Bernhard Lindvall, till ett år och tre månaders straffarbete. Lindvall förklarades därjämte avsatt från sin befattning. Enligt krigsrättens utslag har Lindvall gjort sig skyldig till uppsåtlig förbrytelse i tjänsten och grov förskingring. 

En exploderande tändhatt skadade i går morse (26/5 1944) under övning en värnpliktig vid I 18 tillhörigt fältförband. Vid en övning i mintjänst skulle en värnpliktig osäkra en s. k. rivtändare, varvid denna genom vårdslöst förfarande oavsiktligt bringades att explodera och skadade därvid den värnpliktige i såväl händer som mage. Den skadade fördes omedelbart till sjukhus för vård, varvid konstaterades att skadorna dessbättre voro av lindrigare slag.

Ett olyckstillbud inträffade i dag på morgonen (26/5 1944) vid ett fältförband i närheten av Visby. Under övning i mintjänst exploderade en tändhatt och skadade en värnpliktig, vilken måste föras till sjukhus. Skadorna voro dessbättre av mycket lindrig art.

AIK:s reservlag besegrade Lv 3

”MORALISK” REVANSCH FÖR MILITÄRERNA

Gotlands Folkblad 9/6 1944

Det blev ingen revansch för Lv 3 i gårdagens match mot Visby AIK. Tidigare har som bekant militärlaget avfärdats med 7-0 av AIK:s representationslag och nu lyckades också reservlaget åstadkomma en seger, om också i knappaste laget. Slutresultatet blev nämligen 3-2.

I AIK återfunnos bl. a. ”Plåtarn” och Evert Sandberg och det verkade inte som om den förstnämnde i nämnvärd grad besvärades av sin fotskada. Vad sedan Evert Sandberg beträffar så spelade han på gränsen till vad en nogräknad domare kan tillstädja. Vid åtskilliga kritiska tillfällen inträffade det att han helt enkelt tog sig för att ”flytta undan” Lv 3:s forwards. Eftersom domaren, hr Kalle Pettersson, tog det hela från den mera gemytliga sidan, så klarade sig AIK undan annars tämligen befogade påföljder.

Båda lagen gingo till verket med sprudlande energi och särskilt Lv 3:s anfall och AIK:s försvar hade många heta duster. En tämligen efterhängsen otur plus ovannämnda bryska metoder tjänade till att lura militärerna på den s. k. konfekten. Den hade annars, ärligt sagt, inte inneburit någon orättvisa om Lv 3 avgått med segern. Kedjan gick nämligen stundtals ögonfägnande och litet bättre inriktade ”pjäser” hade säkerligen också givit avsett resultat. I många fall träffade knallhårda projektiler trävirket och vid andra tillfällen rullade de mest upplagda bollar retfullt på fel sida om stolparna.

AIK tog ledningen i första halvlek med 2-1 medan andra perioden slutade oavgjort 1-1. För målen svarade ”Plåtarn” 2, och v. y., medan Lv 3:s mål spelades in av c. f. och h. i. En ganska talrik publik bevittnade matchen.

Gammal tanke har tagit form i Visborgsvallen

Idrottsplats har skapats av regementets personal

Gotlands Folkblad 9/6 1944

Instundande söndag inviges Visborgsvallen – I 18:s moderna och förstklassiga idrottsplats. Det är förvisso en stor dag i regementets historia och en milstolpe för dess Idrottsklubb.

Med anledning av den förestående invigningen har ordf. i regementets idrottsklubb, överstelöjtnant Erik Edlund, beviljat Visbytidningarnas representanter en premiärintervju och i anslutning därtill lämnat några intressanta glimtar om det arbete som ligger bakom idrottsplatsens tillkomst.

Vi började så vackert den 30 juni 1942, och det var en gammal tanke som därmed började realiseras. Det var pionjärer och delar av 1940 års klass som inledde arbetet och det fortsattes så småningom av hela stabskompaniet. I detta sammanhang är det på sin plats att erinra om den välvilja och förståelse som kommit till uttryck från både militärbefälhavaren och regementets chef.
− Det var inte obetydliga jordmassor som skulle schaktas undan, och det inses kanske lättare om jag nämner att nivåskillnaden uppgick till inte mindre än 1, 10 meter. Dessa jordmassor lämpades över till nordöstra sidan och därmed har skapats en naturlig läktare för publiken.
− Har arbetet fortgått oavbrutet sedan 1942?

− Nej, det låg nere vintern 1942-43, men återupptogs i april 1943, tack vare intresse och tillmötesgående från militärbefälhavaren. En pluton, alltså 30 man, fortsatte arbetet och i maj månad var fotbollsplanen redo för insåning.

Specialblandning i löparbanorna.

− Ungefär samtidigt fullbordades också arbetet med löpar- och ansatsbanor. En expert från Sv. idrottsförbundet har varit här nere och lagat till den lämpliga blandningen. I densamma ingår 4 delar lera, 3 delar sand, 2 delar kolstybb och 1 del matjord.

Det förefaller som om denna blandning skulle vara tämligen idealisk och den har givit ett mycket fast men ändå sviktande underlag. Om banorna så småningom skulle visa sig vara för hårda och stumma, så återstår ju möjligheten att bättra på med ett lager kolstybb. Att åstadkomma lösa banor är ju, som bekant ingen konst, svårigheten är i stället att förena hårdhet och svikt.

Löparbanan har en bredd på upploppssidan av 5,50 meter och ger plats för 6 banor, medan bredden i övrigt är 4,60.

Även ansatsbanorna för längd-, stav och höjdhopp samt kastringar och ansatsbana för spjut är belagt med samma material. För spjut finns en ansatsbana på 50 meter, med uppfällbar sarg vid löparbanan.

I östra segmentet är utrymme ordnat för gymnastik, släggkastning och gotländsk idrott, det sistnämnda inte minst viktigt. I planens södra ände finns plats för träning och i sydöstra änden har vi ett område för joggning samt gymnastik på barr och räck. Här ha vi också solbadsanläggning, som säkert kommer att vederbörligen uppskattas.

Internationella mått på fotbollsplanen.

− Fotbollsplanen ligger grön och inbjudande och torde väl motsvara de anspråk som kunna ställas på en dylik. Måtten äro 103,5x65,5 vilket innebär att planen motsvarar vad som kräves för internationella matcher. Den tas för första gången i bruk på söndagen (11/6 1944), då I 18:s IK möter Fårösunds GoIK i seriematch.

Klubbhuset har stora utrymmen.

− Klubbhuset, som inrymmer omklädnings-, styrelse- och diverse andra utrymmen, är nu också färdigställt. Sammanlagt sex rum, stå till förfogande för de olika ändamål som kräves. Sålunda finnes rum för allmän idrott, fotboll och gästande fotbollslag. Vidare disponeras utrymmet för diverse idrottsmaterial.
− Det största rummet är avsett för styrelsesammanträden och har också I 18:s IK sin prissamling, vilken vi hoppas skall kräva större utrymme i framtiden.

Önskemål för framtiden.

− Inga ytterligare önskemål beträffande idrottsplatsen för framtiden?
− Jo, ett mycket aktuellt önskemål att vi skall ordna pengar till en åskådarläktare under tak. Med samma goda vilja och entusiasm som möjliggjort idrottsplatsens tillkomst bör det inte vara någon omöjlighet. Likaså önskar jag att planerna på en tennisbana skall kunna realiseras. Avsikten är att den skall förläggas till området invid det nya exercishuset.
− För att fortsätta med önskemålen, så hoppas jag också att invigningen av idrottsplatsen blir lyckad och att god och fair sport skall presteras både på invigningen och i framtiden på Visborgsvallen. 

Pass.

Ny stabschef vid militärbefälet

Gotlands Allehanda 12/6 1944

Ny stabschef vid militärbefälet. Överstelöjtnant N. Ingvarson som det senaste året varit stabschef vid VII:e militärbefälsstaben, har befordrats att tjänstgöra vid arméstaben. Han har efterträtts av majoren vid pansartrupperna A. E. Francke, Skövde, som samtidigt utnämnts till major i generalstaben.

Överbefälhavaren har besökt Gotland. Inspekterade försvaret i fredags och lördags

Gotlands Allehanda 2/7 1944

General Helge Jung.

Överbefälhavaren för rikets försvarskrafter, general Helge Jung, avlade under fredagen och lördagen (1/7 1944) ett besök å Gotland och inspekterade här en del beredskapsförband och försvarsanläggningar. General Jung, som åtföljdes av några officerare, anlände pr. flyg hit i fredags morse och även återresan företogs i flygplan på lördagskvällen.

Tygförvaltare Martin Eklöf

Gotlands Allehanda 4/7 1944

På torsdag fyller tygförvaltare Martin Eklöf, Visby, femtio år. han var nämligen född den 6 juli 1894 i Stockholm och anställdes vid Svea artilleriregemente år 1912. Efter genomgången underofficersskola och olika förordnanden tog han avsked 1919 men återinträdde i tjänst 1922 och blev 1926 sergeant i A 1:s reserv. År 1919–20 var han anställd som tjänsteman i Försäkringsaktiebolaget Fylgia och 1920–22 som kontorist vid svenska vicekonsulatet i Liverpool. År 1923 anställdes han som skrivare vid Stockholms tygstation och efter att ha innehaft olika förordnanden blev han 1938 kontorsskrivare av 1 klass vid ammunitionsfabrikens avdelning å Karlsborg, 1941 tygskrivare vid fälttygkåren och 1942 tygförvaltare av 2 klass samt placerad vid A 7:s tyganstalt 1 mars 1943 till 31 mars påföljande år. Vidare kan nämnas att E. haft kommendering som befäl på intendenturkurs samt att han under olika perioder förestått svenska vicekonsulatet i Liverpool. Vidare har han bl. a. förestått verkstadskontoret och inköpsavdelningen vid ammunitionsfabriken å Karlsborg, varjämte hans speciella kunskaper tagits i anspråk vid införandet av nytt bokföringssystem vid Stockholms tygstation liksom vid ordnandet av bokföringen enligt kontografmetoden vid Karl Gustafs gevärsfaktori i Eskilstuna, Bodens tygstation samt Karlsborgs tygstation och ammunitionsfabrikens avdelning å Karlsborg.

Kronan köper fastighet på Lojsta hed

Gotlands Allehanda 4/7 1944

Domänstyrelsen föreslår att länsstyrelsen i Visby får för kronans räkning köpa fastigheten Hejdegårda 115 i Hejde socken för 14,000 kr. av hr. Johan Pettersson, Barkarby. Köpet tillstyrkes med hänsyn till bl. a. att fastigheten ligger på kronopark. Fastigheten omfattar 31,4570 hektar, varav 20,85 hektar skogsmark och resten impediment.

Cyklist krockade med kanonsläp

Gotlands Allehanda 4/7 1944

Strax utanför Söderport inträffade i förmiddags en trafikolycka, varvid en dam blev skadad.

En Kronans lastbil, som hade en 7cm. kanon på släp hade fört ifatt en cyklande flicka just vid järnvägsövergången på Lännaväg, och flickan cyklade därefter i jämnhöjd med bilflaket. Vid Söderport skulle hon svänga in genom porten men observerade tydligen inte kanonen utan började svänga omedelbart bakom bilflaket. Hon krockade därför med kanonhjulet och kastades i gatan. I en radiobil fördes hon till lasarettet, där det konstaterades, att skadorna inskränkte sig till skrubbsår. Cykeln fick ena pedalen avsliten. Bilföraren torde vara utan skuld till det inträffade.

Dödsfall. Bertil Lyberg

Gotlands Allehanda 5/7 1944

- Efter endast några dagars sjukdom avled på Lärbro krigssjukhus i går furiren vid A 7 Bertil Lyberg. Han var bördig från Alva och vid sitt så oväntade frånfälle endast tjugotre år gammal. Den i så unga år bortryckte efterlämnar minnet av en präktig ung man,  vars avsikt var att fortsätta sin militära bana, som nu obevekligen stäcktes av döden. Det hastiga dödsfallet har väckt sorg och förstämning i vida kretsar Värst drabbar sorgen givetvis, föräldrarna, byggnadssnickaren Herman Lyberg och hans maka, samt syskonen, tre bröder och en syster.

Bombfällning i natt på östra sidan av Gotland - Gotländska fiskare på farligt område

Gotlänningen 13/7 1944

STOCKHOLM, 13 juli (TT). Främmande flygplan ha natten till torsdagen (12-13/7 1944) varit synliga nordväst om Östergarnsholm, och det observerades att de släppte bomber mot några fartyg. Såväl fartygen som flygplanen befunno sig på internationellt vatten, enligt uppgift omkring 20 distansminuter (c:a 3,7 mil) från land. Det svenska försvaret berördes därför aldrig av de stridshandlingar, som tydligen ägt rum till havs mellan två främmande nationer.

 
Av ovanstående kommuniké att döma skulle bombfällningen ha skett på långt avstånd från den gotländska kusten. Andra uppgifter, som Gotlänningen erhållit, tyda emellertid på att de främmande flygplanen varit betydligt närmare. Man har visserligen inte sett dem, endast hört motorbuller, men därtill kommer, att en del gotländska fiskebåtar synas ha varit i farlig närhet av bomberna.

Gotlänningen har varit i kontakt med fiskare, som under den gångna natten befunno sig i de ifrågavarande farvattnen.
− Det var vid 1/2 12-tiden det skedde, berättar en av våra sagesmän, hr Henning Pettersson, Anga. Vi befann oss nordväst om Östergarnsholm ungefär 1 1/2 timmes gång från Anga. Föst släpptes en lysbomb, som lyste upp ett stort område, sedan fälldes också en sprängbomb, som hamnade några hundra meter från vår båt. Vi hörde en kraftig smäll, det var så det slog lock för öronen. Flygplanet eller flygplanen – höjden var så stor, att vi inte kunde se, om det var ett eller flera – kom tydligen österifrån och fortsatte norrut. Bomberna tycks ha fällts också senare efter vad jag hört, och bland fiskare här ute i trakten har saken i dag varit det allmänna samtalsämnet.
Även andra fiskare, bl. a. från Östergarn och Gothem, ha sett och hört vad som förekommit. De lågo vid tillfället på svenskt vatten och hålla för troligt, att även flygplanen voro innanför den svenska territorialgränsen. Fiskarna berätta, att lysbomberna lyste som eldkulor i luften, och de säga sig också ha sett och hört sprängbomber explodera.

Minolyckan i Roma. De förolyckade måste själva ha vållat sprängningen

Gotlands Allehanda 18/7 1944

Krigsrätten angående den svåra minolyckan i Roma, varvid de båda värnpliktiga 27-75-20 Thimgren och 30-75-20 Hellström omkommo, har nu slutförts. Av det som vid krigsrätten framkommit har icke kunnat klarläggas hur olyckan tillgått. Krigsfiskalen framhåller följande.

Det synes framgå, att de omkomna eller en av dem, ehuru de endast haft order att begiva sig till en viss punkt för att flytta säkrade minor, på väg dit stannat vid en mina och därvid genom att vidtaga någon åtgärd med denna fått den att detonera. Det har av förhören framgått, att minorna voro säkrade och att utlösning ej kunde ske utan att de osäkrades. Det hade vid kontroller ådagalagts, att säkringsanordning funnits på ifrågavarande mina och att en sådan icke kan falla bort av sig själv.

Krigsfiskalen hade därför icke något ansvarsyrkande beträffande vållande till olyckan.

Främmande flygplan vid Gotland. Bomba fartyg nordväst om Östergarnsholm

Gotlands Allehanda 19/7 1944

Främmande flygplan ha natten till torsdagen (13/7 1944) varit synliga nordväst om Östergarnsholm på östra sidan av Gotland och observerades att de släppte bomber mot några fartyg. Såväl fartygen som flygplanen befunno sig på internationellt vatten, enligt uppgift omkring 20 distansminuter från land. Det svenska försvaret berördes härför aldrig av de stridshandlingar, som tydligen ägt rum till havs mellan två främmande nationer

Hur en rysk bataljonsstab tillintetgjordes. En gotlandsinfanterists upplevelser i finska kriget

Gotlands Allehanda 19/7 1944

En av de grupper, som deltogo i patrullen — lägg märke till automatvapnen och buntladdningarna. Bilden togs när vi återkommo till våra egna linjer.

Vädret har de senaste dagarna varit särskilt vackert, solsken och klart, och spaningsplan har gjort åtskilliga turer in på ryska sidan. Och nästan samtliga ha återvänt trots den kraftiga ryska luftvärnselden.

Jag får order att inställa mig vid bataljonsstaben. Framkommen dit blir jag genast inkallad till bataljonschefen. Framför honom ligger massor av kartor och flygfotografier. Jag blir tillsagd att taga plats vid hans bord. Nu förstår jag vad saken gäller – patrulluppdrag. Nu blir jag insatt i läget in i minsta detalj. Vårt flyg har utspanat ryssarnas bataljonsstab och tagit flera mycket tydliga flygfotografier. Av dessa framgår att nämnda stab omfattar femton korsun samlade inom ett område av cirka två kvadratkilometer. Nu gäller det att på något sätt oskadliggöra dessa. Efter flera timmars planläggande komma vi till följande tilltalande alternativ: Jag skall få två grupper, en radiogrupp samt eldledare från artilleriet att disponera över. Vi skall samtliga utrustas med automatvapen samt sprängmateriel. Radiogruppen utrustas med en 20 watts apparat. Ryska bataljonsstaben ligger sju kilometer från våra egna linjer. Vid lämplig väderlek skall vi utgå. Är det då möjligt skall vi med buntladdningar spränga deras korsun. Är den ryska bevakningen så stark att detta ej är utförbart skall vi i stället lägga artillerield mot staben.

Redan följande kväll är vädret gynnsamt. Det regnar, blåser och är nästan beckmörkt. Vi besluta att utgå, och göra oss klara. Magasin laddas, buntladdningar apteras och rapport avges till bataljonschefen att vi skall utgå. Och så till sist meddela vi vårt eget vårt eget tunga artilleri så att detta skall vara berett att träda i funktion ifall läget blir sådant.

Nu är det alldeles beckmörkt ute. Det enda som lyser är kompassens självlysande punkter. Vi ha för avsikt att taga oss igenom mellan två ryska stödjepunkter. Efter två timmars försiktig framryckning äro vi framme vid dessa. Nu gäller det att med fräckhet och försiktighet försöka att passera. Detta går utan missöde de första hundra meterna. Men just som vi befinna oss mitt emellan stödjepunkterna öppnar en post eld. Vi kasta oss omkull. Ha vi röjt oss, eller skjuter posten mot något inbillat ljud? Tjugo minuter gå utan att något särskilt inträffar varefter vi fortsätter vår framryckning med ännu större försiktighet. Tur att det är så mörkt. En otrevlig natt att stå som post, men desto mer lämpad för oss. Vi fortsätta och torde om allt är rätt beräknat nu endast ha omkring en och en halv kilometer kvar. Av kartan att döma ha vi en mindre landsväg 100 meter längre fram. Rätt beräknat, jag beslutar nu att kvarlämna fyra man vid denna. Dessa vilka äro beväpnade med kulsprutegevär ha till uppgift att säkra vår tillbakagång i händelse av att vi skulle råka i strid, eller om ryssarna trots våra noggranna försiktighetsåtgärder ha misstänkt något, så att de med patruller försöka taga oss i ryggen. Nu känns det lugnare att fortsätta då vi har vår säkring ordnad. Nu skall vi av allt att döma endast ha en kilometer kvar. Tiden går och inget inträffar och nu kan det inte vara mer än ett hundratal meter kvar. Detta stämmer, vi komma fram till ett skogsbryn. Här är det något ljusare och vi skymta ett kraftigt taggtrådshinder, tydligen den ryska bataljonsstaben. Intet tvivel om den saken, det syns gnistor ur flera skorstenar. Jag tar två man med mig för att undersöka saken närmare. Vi klippa oss igenom hindret och ha en korsu endast 50 meter framför oss. Vi åla oss fram till denna och upptäcka en post på taket. Samma sak vid flera andra. Här ha vi tydligen ingen möjlighet att använda våra buntladdningar. För ett försök att taga sig ända fram till korsuns ingång skulle på förhand vara dömt att misslyckas. Så vi ha ingen annan möjlighet än att försiktigt taga oss tillbaks samma väg samma väg vi kom. Åter tillbaks på andra sidan hindret kallar jag till mig eldledaren från artilleriet. Vi söka per radio samband med vårt artilleri och meddela dessa stabens exakta läge på kartan. Efter några minuter meddela dessa i sin tur att de äro klara för eldgivning. Vi beställa tio granater. Trots att artilleriet ligger en och en halv mil bakom oss höra vi kraftiga smällar vid dess avfyringar. Vi trycka oss platta för trots våra artilleristers stora skicklighet går det inte exakt att veta var granaterna skola träffa. Nu komma de. Det riktigt vrålar i luften när dessa 21-centimeters projektiler komma jagande. Det brakar till och vi se nedslagen mycket tydligt. Femtio meter kortare och det hade blivit fullträff. Eldledaren korrigerar och beställer tio granater till. Träff mitt bland korsuna. ”Verkningseld” hörde jag honom kommendera i radion. Nu börjar den verkliga eldgivningen. Fyra pjäser skjuta för fullt. De skjuta granater med fördröjning, d. v. s. de tränga först ner en bit i jorden och sedan krevera. Terrängen är nu alldeles upplyst av de oavbrutna krevaderna. Marken skakar, stenar, stockar och jord flyga omkring hundratals meter. Vi arbeta allt vad vi hinna med våra verktyg och gräva ner oss i jorden. För splittret från våra granater regnar runt omkring oss. Samma kraftiga granatregn fortsätter oavbrutet två timmar. De skrik vi hört ha tystnat så vi ha tydligen redan fyllt vår uppgift.

En av de pjäser som deltog i den verkningsfulla bekämpningen av den ryska bataljonsstaben.

Eldledaren inställer elden. Hela avdelningen taga vi oss nu igenom hindret. jag avskjuter en ljusraket för att bättre kunna kontrollera verkan av artilleri elden. Denna har varit förödande, hela området liknar mest ett potatisland. Endast två korsun återstå och dessa spränga vi nu med våra buntladdningar. Nu återstår intet annat än att återvända tillbaks till våra egna linjer. Detta går utan att vi på något vis får känning med fienden. ”Bra gjort” sade bataljonschefen när jag på morgonen avlade rapport för honom.

Bland dessa rester av en bränd by låg den ryska bataljonsstaben

— bilden togs vid ett senare uppdrag.

”Putte.”

Dans

Gotlands Allehanda 22/7 1944

Gotlandstrupper på torvtäkt. Beslut av regeringen

Gotlands Allehanda 22/7 1944

Förband ur armén, förlagda på Gotland, få enligt beslut av regeringen ställas till förfogande där för torvtäkt t. o. m. den 5 augusti. För varje man får arbetsgivare lämna 6 kr. till staten, och de som åta sig torvarbete få sedan av staten utom sin militära avlöning och andra förmåner 2 kr. om dagen i flitpengar.

Regementstvätten centraliseras på Gotland

Gotlands Allehanda 22/7 1944

Kostnaden uppgår till över en halv miljon kr.

Försvarets fabriksstyrelse har hos regeringen begärt anslag med sammanlagt 390,000 kr. för uppförande av en central tvätt- och reparationsanstalt på Gotland samt 142,000 kr. för anskaffning av maskiner och annan utrustning för anstalten. Vidare begär ämbetsverket byggnadstillstånd för arbetena. Dessutom anhålles om godkännande av ett med landstinget träffat avtal, enligt vilket landstinget förbinder sig att anlita anstalten för utförande av tvätt för landstingets sjukvårdsinrättningar.

Inom fabriksstyrelsen har utarbetats ett förslag till anstalten, som bygger på förutsättningen av ett samarbete med landstinget. Den årliga arbetskapaciteten skulle bli 480,000 kg. tvätt, därav 300,000 kg. militärtvätt, 150,000 kg. sjukhustvätt och 30,000 kg. tvätt från epidemisjukhuset. För kemisk tvätt har räknats med en kapacitet om 45,000 kg. pr (sic) år. Skomakeriverkstaden har dimensionerats för en reparationskapacitet av 80 par skor pr dag och skrädderiverkstaden för 250 kg. pr dag för uniformer och vattentvättgods, jämte 25 par strumpor pr dag.

Den för den kemisk tvättning avsedda avdelningen och skoreparationsavdelningen har inte dimensionerats för utförande av arbeten åt landstinget. I den mån den kemiska avdelningen inte tas i anspråk för statens räkning har emellertid landstinget berättigats att få kemisk tvätt utförd där. Enligt avtalet med landstinget skall landstinget täcka samtliga självkostnader för de för landstingets räkningar utförda arbetena, innefattande såväl fasta kostnader, bl. a. kapitalförräntning, och avskrivningar, som rörliga kostnader. Om landstinget inte skulle utnyttja anstalten i den omfattning som förutsatts, skall landstinget ändå bära den del av kapitalkostnaderna på och övriga fasta kostnader, som svara mot det minskade utnyttjandet av användningen, i den mån inte staten ökat sin del av utnyttjandet, i motsvarande grad. Beträffande fördelarna av samarbetet med landstinget framhåller styrelsen, att ett samarbete med den omfattning som nu föreslagits, skulle medföra en besparing för styrelsen av 4,9 öre pr kg tvättgods eller för år räknat 14,700 kr. För landstingets del skulle vinsten bli väsentligt större Anstalten skall förläggas till en tomt inom sydligaste delen av Gotlands infanteriregementes övningsområde och invid kvarteret Halsjärnet. Tidigare hade anstalten föreslagits förlagd till ”Trekanten” sydost om regementets kasernområde. Vid jämförelse med ett tidigare utarbetat sakkunnigförslag innebär styrelsens förslag bl. a. den ändringen, att en bostadslägenhet för vaktmästare inredes i anstaltens byggnad.

Vid uppgörandet av sina kalkyler har styrelsen förutsatt, att vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår nu förfintliga tvätt-, skrädderi. och skoreparationsmaskiner, som inte längre erfordras vid dessa förband, sedan den nya anstalten igångsatt driften, få disponeras av styrelsen eller om de inte kunna utnyttjas av styrelsen utbytas mot annan erforderlig maskinutrustning.

Arbetena för anstaltens uppförande avses att pågå under tiden 1 aug.–­31 jan. I augusti skulle sysselsättas 22 arbetare, varefter arbetsstyrkan succesivt ökas till 52 i december för att i januari nedgå till 32 man.  

Expeditionsbyggnad för militärbefälsstaben.

Arméns fortifikationsförvaltning har hos k. m:t begärt anslag med 152,000 kr. för ombyggnad av gamla S:t Olofs sjukhus i Visby med därtill hörande portvaktsbyggnad till expeditionslokaler för sjunde militärbefälsstaben.

Samtidigt begäres byggnadstillstånd för arbetena. Dessa beräknas pågå under tiden 1 okt. i år–1 mars 1945. Arbetsstyrkan skulle i oktober uppgå till 15 man i november till 40 och därefter succesivt minskas till 15 man i februari.

Dödsfall. Löjtnant Karl-Emil Gottberg

Gotlands Allehanda 24/7 1944

I en ålder av sextiosju år avled i lördags i sitt hem löjtnant Karl-Emil Gottberg, Ardre. Han var född den 14 april 1877 i Ardre och fick i unga år anställning vid A 7, där han avancerade i vanlig ordning. Sin första underofficersfullmakt fick han sålunda 1900, blev styckjunkare i kåren 1920 och vid kåren 1923 samt utnämndes den 31 dec. 1931 till löjtnant i armén. Strax efter avgick han med pension, men har ånyo varit i tjänst under de senaste åren, däribland en tids kommendering på fastlandet.

Den bortgångne, som efterlämnar minnet av en dugande tjänsteman och sympatisk personlighet, hade även tagits i anspråk för en del offentliga uppdrag och han var ännu vid sin död kyrkvärd i Ardre församling. Han var även varmt intresserad av skytterörelsen och fungerade under många år som ordförande i Ardre skytteförening. Som närmast sörjande stå maka, tre söner och en dotter, den senare gift med konstnären David Ahlqvist i Ardre.

Fp 18181 segrade i Mfo:s turnering

Gotlänningen 25/7 1944

Gårdagens (mån. 24/7 1944) final i Mfo:s fotbollsturnering ute på Visborgsvallens välansade plan slutade efter en välspelad match med seger för Fältpost 18181. Halvtidsresultatet 2-0 stod sig tiden ut, trots gossarna vid Fältpost 42045 hårda press.

Segerlaget hade hämtat sina pojkar från division II och III-klubbar i södra Sverige, under det att förlorarna hade rekryterat från samma divisioner i Stockholm och mellersta delen av landet. Spelet blev följaktligen av en klass, som man icke är bortskämd med här på ön och detta trots att spelarna begagnade gymnastikskor och halkan i gräset ställde till en del oberäkneligheter. Segern kan till stor del skrivas på fenomenmålvakten i infanteristernas lag. Det stabila försvaret har i de sex matcherna i turneringen icke släppt in något mål, utan laget ståtar med målkvoten 23-0. Burväktaren dväljs i vanliga fall i Jönköpings Södra och har varit uppsatt som landslagskandidat tidigare. Målgörare och stöttepelare i kedjan hos Fältpost 18181 var vpl Persson, hemmahörande i Säffle, och centerhalven Eriksson får Boxholm märktes genom sin perfekta matning till kedjan.

I pansarlaget från Fältpost 42045 glänste särskilt den långt tillbakadragne centerhalven Berg; mot honom strandade ofelbart 90 procent av alla anfallen.

Som utmärkt domare fungerade furir Johansson vid Fältpost 63622. Överstelöjtnant Nils Söderberg förrättade prisutdelning och prisade spelarnas framåtanda och villighet att genomföra turneringen trots den knappt tilltagna tiden.

Dödsfall. Bengt Eriksson

Gotlands Allehanda 25/7 1944

Från Jönköping ingår meddelande om att officersaspiranten Bengt Eriksson avlidit därstädes i en ålder av endast tjugo år. Han var född i Visby den 26 oktober 1923 och son till tandläkare Nanna och Felix Eriksson härstädes. Efter att på våren 1942 ha avlagt studentexamen vid läroverket i Visby och efter fullgjord värnplikt blev han officersaspirant vid Gotlands artillerikår samt tjänstgjorde nu som befälselev vid Smålands artilleri. Den bortgångne unge mannen efterlämnar som närmast sörjande förutom sina föräldrar även en syster, men dödsbudet har givetvis väckt stor förstämning i vän- och kamratkretsen.

Olycka eller överfall? Militär hittad medvetslös på Snäckgärdsvägen

Gotlands Allehanda 26/7 1944

En mystisk olyckshändelse eller kanske ett överfall ägde i går (25/7 1944) kväll rum vid vägskälet nedanför Åhsbergska hagen, där man nämligen vid niotiden påträffade en menig från pansartrupperna liggande medvetslös bredvid sin cykel. Han kvicknade rätt fort till men fördes i ambulans till lasarettet, där han fortfarande kvarligger. Han hade bl. a. ådragit sig en hjärnskakning, men hans tillstånd är i dag efter omständigheterna gott.

Mannen upptäcktes av två officerare, som cyklade i riktning mot staden, och runt omkring den medvetslöse lågo då en del ransoneringskort utspridda. Den skadade började snart komma till medvetande, och då han såg folk omkring sig började han ropa ”Slå mig inte!” De båda officerarna tyckte givetvis, att saken verkade mystisk och ringde från Chokladvillan efter polis och ambulans. Under det att den skadade fördes till lasarettet var han visserligen vid medvetande men uppträdde synnerligen virrigt och mumlade, att han blivit rånad och mist pengar. Något egentligt förhör kunde givetvis inte hållas med honom, utan en närmare undersökning av den mystiska historien kommer att ske inom de närmaste dagarna. Det kan ju mycket väl endast röra sig om en kullkörning med cykeln, som emellertid icke visade några skador, men teorien om överfall kan därför icke övergivas.

Överfallet på Snäckgärdsvägen

Gotlands Allehanda 27/7 1944

Överfallet är fortfarande föremål för polisens utredning. Hela saken verkar minst sagt mystisk, och man kan inte värja sig för tanken att det ligger något annat än ett rån bakom. Den värnpliktige, som inom parentes är vid luftvärnet och inte vid pansartrupperna, har sålunda medgett, att han ”kanske tagit fel” ifråga om förlusten av de femtio kronor, som han på kvällen sagt sig tagit ut på postsparbanken, och till yttermera visso har det konstaterats, att han aldrig tagit ut några pengar. Det återstår att se om han över huvud äger någon postsparbanksbok. Det förefaller ej heller som om hans skador skulle ha åstadkommits vid ett överfall.

Ytterligare förhör kommer emellertid att hållas i eftermiddag, då man väl torde få klarhet i denna ”rånaffär”.

Kamratträff efter 30 år

Gotlands Allehanda 1/8 1944

1914–1918 års mobiliseringskamrater på 13 och 14 fästningsinfanterikompanierna hade i söndags stämt möte i det natursköna Utbunge där de för trettio år sedan började sin fyraåriga vakthållning på denna del av ön. Då klockan närmade sig ett, på vilket klockslag träffen skulle börja, anlände kamraterna på buss, bil eller cykel. Några kamrater hade anlänt redan på lördag kväll. Många av ortens befolkning hade också mött upp. På slaget ett inleddes samkvämet med att KA 3:s musikkår under ledning av sin populäre chef musikdirektör Skoglöf spelade I 18:s paradmarsch. Därefter framträdde kommitténs ordförande hr Vilhelm Nilsson, önskade alla välkomna och poängterade att vi ännu hade förmånen att fritt kunna samlas – en gåva att vara tacksamma för. Hr. Algot Gibsson erinrade i korthet något om händelserna från värnpliktens början 1914 till mobiliseringens slut och påbjöd en tyst minut för de hädangångna kompanicheferna, Runeborg och Leatz samt övriga kamrater.

Därefter samlades man omkring det vackert dukade kaffebordet som iordningställts och inramats av vackra björkar av J. O. Johansson och hans familj. Alla läto sig väl smaka av det goda som bjöds och återseendets glädje var stor. under kaffepausen underhöll musikkåren med mycken vacker och stämningsfull musik. När kaffet var överstökat ställde samtliga kamrater upp på linje och hr. Nilsson framför fronten avtackade dir. Skoglöf och hans mannar för den trevnad de berett samtliga. Detta åtföljdes av ett fyrfaldigt hurra.

Kapten Hugo Struve, som var en av officerarna under de fyra åren och hörsammat kallelsen, höll ett orienterande, kamratligt och med roliga minnen kryddat anförande som livligt uppskattades. Han utbragte också ett leve för vårt fria fosterland, besvarat med ett fyrfaldigt rungande hurra. Historierna kommo sedan mera fritt ur hjärtat och andan var god.

Kl. 4 samlades man vid KA 3:s förläggning, som fick beses med överste Cederlöfs välvilliga tillstånd och under ciceronskap av löjtnant Wilbers. Efter denna intressanta rundvandring samlades kamraterna åter vid Utbunge under god och glad stämning och många historier hunno ännu berättas.

Man kom överens om att träffen skall upprepas om fem år den sista söndagen i juli månad och till kommitté utsågs den hittills fungerande, nämligen Vilh. Nilsson, J. O. Johansson, Algot Gibsson, Axel Althaimer och Carl Håkansson.

En vacker och stämningsfull dag hade nått sitt slut då kamraterna togo farväl av varandra med hopp om att träffas ännu en gång.

Fastställda krigsrättsbeslut

Gotlänningen 11/8 1944

Krigshovrätten har ogillat av Karl Jacob Jacobsson anförda besvär över att han av Gotlands infanteriregementes krigsrätt dömts till en månads fängelse för vägran att fullgöra förmans i tjänsten givna order att påtaga uniform och utföra handräckningsarbete.

 
− Samtidigt har ogillats liknande besvär av vpl. Gustaf Adolf Engfeldh som av samma krigsrätt dömts till en månads fängelse för vägran att efterkomma av olika förmän i tjänsten givna befallningar, däribland att bege sig till en sjukavdelning vid ett krigssjukhus för tjänstgöring som sjukvårdare.

 
− Krigshovrätten har vidare fastställt krigsrättens beslut att döma John Harry Nordgren till 12 dagars vaktarrest för att han efter upphörd permission den 27 okt. 1943 ej inställt sig vid luftbevakningsstation utan hållit sig undan tills han den 30 okt. greps av krigspolisen.

 
− Vidare har krigshovrätten fastställt underrätternas beslut att döma vpl. Stig Erik Andersson vid Gotlands artillerikår till 2 mån. fängelse för att han under tjänstgöring som skiltvakt vid ett ammunitionsförråd på Gotland i mars övergivit poststället samt brustit i anständigt uppträdande mot en arbetsförman som tillrättavisat honom.

Militärbefälet till gamla S:t Olof

Gotlands Allehanda 12/8 1944

152,000 kr. anvisade till ombyggnad. Regeringen har anvisat 152,000 kr. till ordnande av expeditionsbyggnad för VII militärbefälsstaben. För ändamålet skall gamla S:t Olofs sjukhus byggas om.

Förläggningsvakt sköt ned furir

Gotlands Allehanda 16/8 1944

Posten handlade enligt instruktion, furiren stannade ej på haltrop.

I natt har ett obehagligt intermezzo utspelats vid en gotländsk militärförläggning, där en av förbandets egna besköts av vaktposten och blev allvarligt sårad.

Posten har enligt instruktion, då han inte erhållit några svar på sina ”halt”-rop, framhålles i en kommuniké från militärbefälsstaben.

Kommunikén har följande lydelse:

Omkring kl. 24 natten mellan 15/8 och 16/8 träffades furiren 86-75-1-42 Yngve av ett skarpt skott, avlossat av en post vid en militärförläggning nära Visby. Furir Yngve synes, efter vad som under utredningen hittills framkommit, icke ha åtlytt postens haltrop, enär han trodde sig vara igenkänd, vilket i det rådande mörkret dock inte var fallet. Efter tredje haltropet avlossade posten i enlighet med sin instruktion ett skott, som träffade.

Furir Yngve, som är allvarligt skadad, vårdas på Visby lasarett.

I dag på middagen meddelar man på lasarettet, att furir Yngves tillstånd inger allvarliga farhågor. Skottet har gått igenom högra bröstkorgsväggen – huruvida också lungan är skadad kan inte ännu säkert bedömas . och vidare har Yngve fått et komplicerat brott på höger överarm med kärl- och nervskador.

Såg bilföraren i syne

Gotlänningen 17/8 1944

Vid I 18:s regementskrigsrätt avdömdes i går ett seglivat mål om en vägspärr, som påkörts av en privatbil. Målet, som tidigare avdömts av regementskrigsrätten, hade av svaranden – en fänrik i reserven – förts till krigshovrätten. Krigshovrätten hade i sin tur återförvisat målet till regementskrigsrätten för vidare utredning.

Under en fälttjänstövning i mars 1943 hade en fänrik beordrat utläggandet av en upphittad telefonstolpe som vägspärr vid bron över bäcken vid Ihre gård i Hangvar. Han hade placerat tvenne poster ett tjugotal meter norr om bron, vilka skulle dels spana mot den lede fienden, dels hejda på vägen framrusande bilar. När sedan en bil kom bar det sig emellertid inte bättre än att posterna ej hunno fram utan bilen körde med buller och bång och intryckt framända rätt igenom bommen. Den med rätta förgrymmade bilägaren gjorde sak av kollisionen och föregående höst dömdes fänriken till två dagars arrest för tjänstefel och till skadestånd på omkring 450 kronor för den förstörda bilen. Emellertid hade bilföraren under rättegången uppgivit att han sett tvenne poster söder om bron och förväntat sig tecken av dem, då han misstänkte förekomsten av vägspärr vid den strategiskt viktiga bäcken.

Fänriken överklagade utslaget och påpekade att det kunde tänkas att hans poster flyttat på sig, varför han inte i så fall kunde göras ansvarig för kollisionen. Krigshovrätten återförvisade målet och gårdagens rättegång hördes fänrikens poster. Det visade sig att det inte varit över på brons södra sida och att de ej heller sett några andra soldater där. De av bilföraren sedda soldaterna voro alltså ett fullständigt mysterium, i synnerhet som hans fru, som medföljt i bilen, ingalunda sett figurerna. Regementskrigsrätten dömde emellertid fänriken efter sitt gamla utslag med i huvudsak samma motivering.

En olyckshändelse, vållad genom oförsiktighet vid handskandet med en pistol, inträffade i dag (17/8 1944) vid ett militärt förband i Visby. En värnpliktig nr 6507-10-29 Lindström satt och fingrade på en laddad pistol, då ett skott gick av och träffade honom i vänstra handen. Han fördes omedelbart till lasarettet, där det visade sig att skadan lyckligtvis var av lindrig art.

Flottist dömd för missfirmelse. - En mån. fängelse – krigsrättsutslag i Visby

Gotlänningen 17/8 1944

Tvenne besättningsmän på en av flottans minsvepare ansågo sig efter en lång tids tjänstgöring värda en god middag i land. Middagen – med tillbehör – åts i god ordning men efteråt råkade sjömännen i krakel med en styckjunkare. Händelsen, som utspelades den 1 juli i Slite, fick i går (16/8 1944) sitt efterspel vid regementskrigsrätten vid I 18.

De tvenne kumpanerna hade från restaurangen vid elvatiden begivit sig till en festplats, men hade på vägen mött en styckjunkare. Då flottisterna ej gjort min att hälsa hade styckjunkaren fixerat dem, varpå en av flottisterna utbrutit: ”Vad glor du på?” Styckjunkaren hade stannat och anmärkt på tilltalstonen, varpå den ene flottisten gått alldeles inpå honom och uttalat sig i mindre smickrande ordalag. Då styckjunkaren skjutit flottisten ifrån sig hade denne gripit tag i hans handled och vridit om. Styckjunkaren hade genom rop på hjälp lyckats tillkalla en ordningspatrull som tog hand om de båda gynnarna och förde dem till deras fartyg.

De båda flottisterna ansågo sig i hög grad orättvist anklagade. De hade vid tillfället enligt dem varit så mörkt att de inte kunnat se styckjunkarens koppel och än mindre hans gradbeteckning. Flottisten, som gripit tag i styckjunkaren, sade sig ha handlat i nödvärn, då det såg ut som styckjunkaren tänkt slå till honom.

Undanflykterna hjälpte dock föga och den aggressive fick en månads fängelse för våld å överordnad krigsman, missfirmelse och tjänsteförsummelse. Den andre sjömannen, som i viss mån sökt avhålla sin kamrat från bråk dömdes till två dagars arrest för tjänsteförsummelse, vilken bestod i att han ej hälsat.

Fänriken måste trots allt ta ansvaret. Segslitet mål avgjort inför krigsrätt

Gotlands Allehanda 17/8 1944

Regementskrigsrätten vid Gotlands infanteriregemente avkunnade i går eftermiddag dom över en fänrik i regementets reserv för tjänsteförsummelse enl.  130 par. strafflagen för krigsmakten för att denne byggt en vägspärr utan att ha vidtagit betryggande åtgärder till förhindrande av olyckshändelse. Fänriken ådömdes två dagars arrest samt förpliktigades att utge 450 kronor i skadestånd.

Händelsen, som inträffade så långt tillbaka som i mars föregående år, var före vid krigsrätten i november, varvid samma dom som nu avkunnades, men den hade av fänriken överklagats, varför målet hänvisats till högsta instans, i detta fall krigshovrätten. Denna återvisade målet till regementskrigsrätten för ytterligare undersökning under motivering, att fänriken vid ifrågavarande tillfälle eventuellt icke skulle kunnat ansvara för försumlighet, som vaktposterna kunde ha gjort sig skyldiga till.

Händelseförloppet är i korthet följande: Under fälttjänstövningar i mars föregående år hade fänriken i egenskap av chef för en pluton avspärrat vägen och låtit upprätta en vägspärr av en kasserad telefonstolpe. Strax efter midnatt hade en person påkört denna spärr, varvid en del skador tillfogats bilen. Fänriken ville göra gällande att de av honom utsatta posterna underlåtit att inskrida för att varna bilen, men vid de företagna undersökningarna i fallet framkom, att posternas placering i förhållande till vägspärren nog militärt sett inte lämnade övrigt att önska, men att fänriken genom att å allmän väg anordna en vägspärr utan att ha vidtagit fullt betryggande åtgärder till förhindrande av olyckshändelse med avseende på den på vägen framgående civila trafiken, ådagalagt oförstånd. Då utredningen gav vid handen att betryggande åtgärder ej vidtagits, måste vållandet av olyckan anses ligga honom till last.

Det blev döden. Den beskjutne furiren avliden

Gotlands Allehanda 23/8 1944

Den natten mellan den 15 och 16 d:s av en vaktpost vid en militärförläggning här på Gotland beskjutne värnpliktige furiren B. A. Yngwe avled i går på Visby lasarett av skottskadan.

Den militära utredningen har icke givit vid handen annat än att posten följt givna instruktioner och att Yngwe själv, genom att av någon oförklarlig anledning icke åtlyda postens anrop, varit orsak till olyckan. Posten kan icke lastas för det skedda och man kan icke heller ge någon förklaring till att Yngwe icke åtlytt posten.

Den så tragiskt bortgångne var född 1922 i Allhelgona församling i Östergötland och numera bosatt i Stockholm. Han anställdes 1939 i november som volontär vid ett fastlandsförband men slutade denna fasta anställning vid krigsmakten i våras, varefter han inkallades som värnpliktig furir vid ett av de beredskapsförband från fastlandet som uppsatts här på Gotland, där han nu tjänstgjorde vid luftvärnet. Han sörjes närmast av maka.

Avlidne furiren obduceras

Gotlands Allehanda 26/8 1944

Den i tisdags avlidne furir B. A. Yngwe, vilken som bekant blev beskjuten vid en förläggning i Visbytrakten, har i dag obducerats av docent Karlmark från Stockholm.

KA 3 får vatten från Hau träsk. Vattendomstolens beslut klart. — Bad- och byggförbud vid träsket

Gotlands Allehanda 30/8 1944

Söderbygdens vattendomstol har genom dom i dag lämnat marinförvaltningen tillstånd för tillgodoseende huvudsakligast av Gotlands kustartillerikårs men i någon mån även Fårösunds samhälles behov av vatten ur Hau träsk bortleda vatten till en myckenhet av 150,000 kbm. per år samt att för detta ändamål uppföra en dammbyggnad över sjöns utlopp vid Ojnike å samt i anslutning därtill en filteranläggning. Medelst dammbyggnaden får regleras vattnets avrinning ur sjön mellan höjderna plus 9,13 och 8,60 meter. Bottnen i ån mellan utflödet ur sjön och läget för dammen får upprensas. Över vissa fastigheter vid Stux, Stenstu m. fl. får slutligen framdragas en tryckledning från filteranläggningen till kustartillerikårens lågreservoar och uppfordringsverk i Fårösund.

Arbetena skola i huvudsak utföras enligt ingivna ritningar. I fråga om tryckledningens framdragande över de nämnda fastigheterna har domstolen dock något ändrat den föreslagna sträckningen. Dammen och filteranläggningen får ej förläggas närmare Fårösundets vattenlinje än 100 meter. För inplantering av fiskyngel i Hau träsk skall årligen utges 50 kr. För skada å mark och skog skall marinförvaltningen utge ersättningar till Ingvar Jacobsson med 374 kr., till John Stening 497 kr., A. B. Stråå kalkbruk 344 kr. och E. Elg 46 kr. Om uppdämningen av vattnet i sjön nödvändiggör flyttning av frisören H. Lundins sportstuga skall marinförvaltningen bekosta flyttningen. Till Ingvar Jacobsson skall utges 450 kr. för flyttning av stängsel på grund av intrång.

Till skydd mot förorening av vattnet i Hau träsk stadgar vattendomstolen förbud mot badning och uthyrning av fiskerätt i sjön, ävensom mot bebyggelse inom ett område av 100 mete från stranden kring sjön. Förbudet skall omedelbart träda i kraft och för i detta avseende vållat intrång skall till fastighetsägarna vid sjön utges ersättning med 3,080 kr.

Domstolen har slutligen stadgat att domen får gå i verkställighet utan hinder av att den ej vunnit laga kraft.

Marinförvaltningens äskanden för kustartilleriet

Gotlands Allehanda 1/9 1944

Musikkåren vid Gotlands kustartillerikår.

Anslaget till material för Gotlands kustartillerikårs musikkår har av marinförvaltningen för nästa budgetår upptagits till 3,000 kr.

Kustartilleriets material.

Medelsbehovet för underhåll av kustartilleriets material m. m. under nästa budgetår beräknas av marinförvaltningen till 2,650,000 kr., varav för Gotlands kustartilleriförsvar avses 350,000 kr.

Reparationsbilar.

Marinförvaltningen anhåller hos k. m:t om förslag till riksdagen att för nästa budgetår anvisa 70,000 kr. till reparationsbilar för Gotlands kustartilleriförsvar.

Underhåll av befästningar.

Till underhåll av befästningar under budgetår 1945–1956 har marinförvaltningen i sina riksdagspetita upptagit 705,000 kr. Härav avses för Gotlands kustartilleriförsvar 50,000 kr. mot för innevarande budgetår utgående 43,000 kr.

Fårösunds verkstäder.

I sina riksdagspetita meddelar marinförvaltningen att behov föreligger av ett anslag på 20,000 kr. till maskiner, verktyg, utrustning m. m. för Fårösunds verkstäder.

Byggnadsarbeten för Gotlands kustartilleriförsvar.

Till byggnadsarbeten för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår för nästa budgetår äskar marinförvaltningen 95,300 kr. Härav avses 59,500 kr. för beklädnads- och persedelförråd, 21,800 kr. för komplettering av arrestlokal, 10,000 kr. till omläggning av högspänningsledning inom kasernområdet samt 4,000 kr. till devieringsbana vid Fårösund.

Fårösunds förrådsdepå.

Marinförvaltningen meddelar i sina riksdagspetita, att den beräknat kostnaderna för ett förråd för torpedammunition m. m. vid Fårösunds förrådsdepå till 250,000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1941.

Slite lottakår

Gotlands Allehanda 20/9 1944

Slite lottakår samlas till årsmöte på Slitebadens hotell om måndag (25/9 1944) kl. 19. Lottorna uppmanas att möta upp så talrikt som möjligt. Utom förhandlingar blir det trevlig underhållning.

Ej klar ”Bostadslös” kökspersonal vid KA 3 i Fårösund

Gotlands Allehanda 20/9 1944

Staten får uppföra speciell byggnad.

Försvarets bostadsanskaffningsnämnd har hemställt att få ta i anspråk 89,000 kr. för att uppföra ett bostadshus om sexton enkelrum jämte dagligrum och andra gemensamma utrymmen för köksbiträdena vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår i Fårösund. I byggnaden inrymmes även en lägenhet om två rum och kök, avsedd för äldre manlig befattningshavare, som kan åta sig eldning samt tillsyn i övrigt över fastigheten.

Enligt vad nämnden inhämtat från vederbörande militära myndigheter ha stora svårigheter uppstått ifråga om rekrytering av kökspersonal, vilka svårigheter icke kunna lösas förrän bostadsfrågan för denna personal blir ordnad. Det erforderliga antalet köksbiträden i Fårösund under fredsförhållanden beräknats till 16. Enligt vad chefen för Gotlands kustartillerikår uppgett har erfarenheten visat att möjligheterna för denna personal att få hyra möblerade rum i privata familjer äro obetydliga. Någon kommunal eller enskild byggnadsverksamhet för att ...

komma till utförande. Bostadsfrågan för dessa kan därför enligt bostadsanskaffningsnämndens uppfattning icke lösas på annat sätt än att staten uppför erforderliga bostäder. Samtidigt med att nämnden begär pengar anhåller den även om byggnadstillstånd för bostadsbygget.

Kanslihuset tillbygges för nära en halv miljon.

Hos regeringen har marinförvaltningen hemställt att till sitt förfogande få ett belopp av 477,000 kr.,  för tillbyggnad av kanslihuset vid Gotlands kustartillerikår, komplettering av manskaps- och underofficersmässen därstädes, komplettering av vissa baracker samt stängsel- och planerings-, väg- och ledningsarbeten. På samma gång anhåller ämbetsverket om byggnadstillstånd för arbetena ifråga.

Flyktinginvasionen fortsätter. Ytterligare två båtar med 170 personer ha anlänt

Gotlands Allehanda 28/9 1944

Under det att förläggningarna här i Visby för de baltiska  flyktingarna organiserats och livet i dem efter hand kommit  i rätta gängor - en del återstår självfallet ännu att ordnakommo igår ytterligare två fartyg till våra trakter med ett antal flyktingar.

På eftermiddagen igår inkom sålunda att fartyg till Fårösund med att 100-tal flyktingar samt några få tyska soldater. Båten var delvis skadad och överresan hade varit svår. Tre civilpersoner måste föras till sjukhus. Till Gotska Sandön kom en segelskuta med ett 70-tal balter. Även dessa senast anlända grupper komma efterhand att överföras till de iordningställda förläggningarna - läroverkets gymnastiksal togs igår även i bruk för beredande av logi åt flyktingarna.

Lettländare hit i tyskt flygplan

Gotlänningen 9/10 1944

Förklara sig flytt ur tysk tjänst

Ett flygplan med tysk nationalitetsbeteckning landade i går kväll (8/10 1944) på Gotland. Vid halv 5-tiden flög ett plan in över Östergarnsholm och flög fyra varv över Östergarn innan det slutligen gick ned på en nysådd rågåker tillhörande lantbrukaren Algot Jakobsson, Rodarve.

Innan planet gick ned fälldes några ljusraketer för att flygarna skulle kunna orientera sig om lämpligaste landningsplats. Landningen gick perfekt. Planet behövde endast en ”landningsbana” om ett 50-tal meter. I planet befunno sig ett par lettländare, en officer och en menig, vilka flytt ur tysk tjänst. De togos om hand av militär, viken befann sig i närheten av landningsplatsen. De båda flyktingarna överlämnade genast sina vapen. De undrade om de nu skulle bli skjutna, men sedan det förklarats för dem, att detta ingalunda skulle bli fallet utan de skulle bli internerade, de blevo mycket glada och nöjda med sitt företag.

Snart slut med flyktingströmmen

Gotlands Allehanda 9/10 1944

Omkring 300 ha anlänt igår och idag.

Då nu av allt att döma ryssarna behärska även Ösel torde strömmen av flyktingar därifrån bli allt mindre - chanserna att komma från ön äro nu mycket små, då ryska soldater besatt landet och ryska örlogsfartyg samt ryskt flyg kontrollerar farvattnen utanför kusten. Båtar av dem, som nu inkommit hit, ha varit utsatta för kulsprutebeskjutning eller bombgällning. Bland de flyktingar, som i går anlände till Slite, voro 8 spädbarn.

Ösel nu ödelagt land.

Under gårdagen anlände till Slite fem båtar med något under 200 flyktingar och till Fårösund kom en båt med något över 30. Idag har vardera hamnen fått mottaga en båt med sammanlagt närmare 50 landsflyktiga. Enligt en uppgift skulle till sjöss ha bärgats en flyktingbåt med ett 30-tal personer.

Man berättar att Ösel nu är ödelagt, skövlat och nedbrännt och påsamma gång man är fylld av fasa inför krigets vederstygglighet uttrycker man sin glädje över att få komma till Sverige, där man hoppas att snart få arbete.

Bomber mot flyktingbåt.

På en av de till Slite anlända båtarna berättade man, att båten endast något tiotal meter från land blivit beskjutet av ryskt flygplan. Båten fick en del träffar i aktern, som visar många kulhål, och rorsmannen fick en kula genom rocken, men egendomligt nog blev ingen av de 40-talet ombordvarande träffad. Förmodligen berodde detta på att kulorna träffade däcket i sned vinkel och rikoschetterade. På en annan båt berättar man, att man till sjöss blivit angripen av ryska flygplan, som fällt bomber mot en större tysk konvoj. Planen fällde 4-5 bomber på 200 kg. mot flyktingbåten men bomberna slogo ned ett 50-tal meter från båten, som alltså klarade sig och kom undan.

25.000 baltiska flyktingar i Sverige

Gotlands Allehanda 10/10 1944

Ytterligare omkring 300 ha sista dygnet kommit till Gotland.

I måndagens radioeko omtalade docent Adolf Schück att det för närvarande finnas omkring 25,000 baltiska flyktingar i Sverige varav 6,500 estlandssvenskar, 2,000 letter och 17,000 ester. Antalet ökas emellertid alltjämt och senaste dygnet har hit till Gotland anlänt omkring 300. Ännu torde en del kunna väntas, ehuru det nu torde vara oerhört svårt att lämna Ösel och även norra delarna av Lettland. En båt, som i morse anlände till Slite, hade emellertid lyckats taga sig ut från Rigaviken och medförde ett par hundra passagerare.

Stodo på däck i två dygn.

De strapatser flyktingarna stå ut med äro hart när otroliga. I morse anlände två båtar till Slite, varav den ena medförde endast omkring ett dussin personer medan den andra, ett dock relativt litet fartyg, hade över 200 personer ombord. En stor del av dessa stodo på däck. Båten hade varit på väg i två dygn och man hade lyckats taga sig ut ur Rigaviken "ryssarna voro ganska hyggliga" sade en flykting. Kvinnorna och barnen hade i första hand placerats nere i lastrummet på båten, medan männen och andra kvinnor fingo göra resan stående på däck. Man kan nästan gissa sig till huru passagerarna kände sig när de anlände till Slite.

I går kommo två båtar till Slite medförande sammanlagt 35 personer. Ett 4 månaders barn var mycket illa däran, men ett par baltiska läkare, som funnos i Slite, togo hand om barnet. En kvinna var i långt framskriden grossess och krävde också vård.

Till Fårö fyr kom igår en liten båt med 5 personer och Fårösund fick taga emot igår en båt med 3 och idag en båt med 35. Till Sandön kom i natt och idag sammanlagt något över 30 personer, varför allt som allt under sista dygnet anlänt omkring 320 baltiska flyktingar till Gotland.

Äventyrliga färder från Baltikum till Gotland

Gotlands Allehanda 11/10 1944

Åter stora kontingenter hit från skilda håll.

Senaste dygnet, d. v. s. till i morse, hade omkring 350 flyktingar kommit i land på olika platser på Gotland och Sandön men på förmiddagen ha ytterligare många kommit och till Slite distrikt, alltså med norra kusten och Sandön har kommit ett 20-tal båtar och över 200 personer. Fårösund rapporterar på middagen, att man där i går och i dag fått omkring 200, inklusive då omkringliggande kuster. Däri ingår då delvis de som upptagits i Sliteuppgiften. Bland båtarna voro sådana från avlägsna platser, som man nu trodde för länge sedan vara besatta av ryssarna.

Marinen bärgar.

En flyktingbåt med ett femtiotal flyktingar ombord anträffades igår till sjöss av ett av flottans fartyg, som tog större delen av sällskapet ombord och införde 45 direkt till Visby, medan de övriga gingo in med sin båt till Burgsviä (sic), varifrån de sedan sänts vidare. Igår kom också en båt till Ronehamn med ett tjog ester ombord. Till Herrvik kom igår 7 båtar med ett 80-tal balter och idag har två båtar anlänt med närmare 30-talet passagerare. Även till Sysne har idag kommit ett par båtar.  Bland dem som härom dagen kom till Slite berättade en dam, att hon varit med en kontingent, som en tid uppehållit sig på en tämligen öde ö utanför kusten. När hon med en båt lämnade denna, som saknade både växtlighet och hus, måste man lämna ett 40-tal personer kvar. Det är obekant om de sedan avhämtats och lyckats fly.

Vidaretransporterna till fastlandet

Har fortsatt sista tiden med några dagars mellanrum. Sedan ångaren Visby i söndags gjorde en tur har man gjort uppehåll till idag, då Sveabolagets ångare Odin insatts och avgått till Västervik med en kontingent. Omkring 3,000 flyktingar har nu överförts till fastlandet.

Meningen är att söka avveckla maltfabriksförläggningen då den är den minst lämpliga och bl. a. saknar uppvärmningsmöjligheter.

Som exempel på vad gotlandskusten kan få taga emot kan nämnas att enbart vid Fårö fyr under september och oktober ha ilandkommit c:a 750 baltiska flyktingar. Huru många man fått taga hand om i Slite kan icke uppges - man har inte tid att sammanräkna kontingenterna, då nya komma efterhand.

Jagare bärgade balter till havs.

En ny kontingent baliska flyktingar kom på måndagskvällen till Nynäshamn. De infördes av en svensk jagare, som långt ute till havs och i trakten av Gotska Sandön tagit upp två balter ur en liten motorbåt, vilken därefter måste lämnas åt sitt öde. Strax därefter hade jagaren påträffat en större motorbåt med ett 30-tal personer ombord, män, kvinnor och barn.

Flyktingarna hade innan de togos om hand av besättningen på den svenska krigsfartyget varit på väg i omkring 20 timmar. Samtliga voro vid god vigör. I Nynäshamn togos de om hand på sedvanligt sätt.

Nya hägringar från Balticum

Gotlands Allehanda 23/10 1944

Bombkrevader och fallskärmsljus kunde tyligt urskiljas.

För ungefär fjorton dagar sedan kunde man som bekant från vissa platser på södra Gotland i en hägring tydligt iakttaga striderna i Balticum, och i går kväll upprepades detta fenomen.

Vid 18-tiden såg man sålunda i Ardre ett ljusfenomen i sydost, samtidigt som ett dovt buller hördes. Vid Östergarns fyr hade man också under eftermiddagens lopp hört kanondunder. Kl. 16,45 kunde man iakttaga ett sannskyldigt fyrverkeri i sydost. Man såg fallskärmsljus sakta dala mot marken, och samtidigt blossade ljussken upp i rask följd, kanske mynningseld från grova kanoner men med större sannolikhet kreverande bomber från flygplan. Allt utspelades djupt nere vid horisontlinjen. Fenomenet kunde iakttagas under en halvtimmes tid.

Det kunde med största sannolikhet antagas att vad man såg var ett flyganfall mot Libau. Efter detta anfall kunde man iakttaga samma skådespel i rakt ostlig riktning från Östergarns fyr, o. även nu pågick det en halvtimmes tid, från 18,25 till omkring kl. 19. Denna gång måste det av allt att döma ha gällt staden Windau, som ligger just åt det håll varifrån ljusfenomenet syntes. I Ardre var kanondundret så starkt, att fönsterrutorna skallrade.

Havet ger igen

Gotlands Allehanda 21/11 1944

Ett manslik påträffades den 20/11 i Vägomeviken av den fiskande brännmästaren Bogren. Kroppen hade tydligen legat i vattnet ganska länge, men var på grund av den låga temperaturen i vattnet rätt väl bibehållen. Av kläderna fanns inte mer än undertröja och en brun skjorta med bröstfickor samt livrem kvar. 

Vid polisutredningen konstaterades att mannen varit cirka 170 cm. lång och ganska kraftigt byggd. Ansiktet var intryckt och på högra sidan av bålen fanns ett cirkelrunt hål varigenom lungorna syntes - förmodligen ett skotthål. På högra handen fanns en ring av svartnad metall med en fördjupning i form av ett hjärta, håret var mörkbrunt och tänderna friska. Mannens ålder var förmodligen under 40 år. Eftersom skjortan är av utländsk militärtyp, kan det ha rört sig om en förolyckad flygare.

Begravd den 21 november 1944 på Othems kyrkogård. (Det går numera, 3/10 2003, inte att finna graven.)

Rune Öhman

Hudiksvalls-Tidningen 28/11 1944

Unga kamrat! Nyss stod du

mitt ibland oss, fylld av sjud-

ande liv, och vilken kunde ana

för knappt en vecka sedan, när

vi var samlad till glädjefest att

Din livsbana så obarmhärtigt

skulle klippas av. Nu är Din

livsgärning fulländad, Din dag

lyktad. Du har fallit offer för det

brutala kriget. Din unga ma-

ka behövde Dig, behövde Din

unga friska kraft. Din tro på

framtiden – makter starkare

än vi, ville dock annorlunda.

Nu är Du borta från kampen

och striderna – må Du vila i

ro.

Frid över ditt minne!

Den så hastigt bortgångne, var född i Mattmar, Jämtland och var vid sin död endast 21 år gammal. Den avlidne var fast anställd vid KA 3 och var nu kommenderad till tjänstgöring vid Fårösund, till vilken tjänstgöring han var på återväg efter några dagars tjänstledighet. För endast fyra månader sedan ingick han äktenskap med Karin Hedin, dotter till hemmansägare L. O. Hedin och hans maka i Boda, Njutånger, vilken jämte föräldrar syskon, svärföräldrar övriga släktingar vänner och kamrater står sörjande vid den unge mannens bår, där han vilar i havets djup.

R. S.