Föregående sida

Tidningsklipp med anknytning til Gotlands försvar / 1945

 

Strafflindring för berusad reservlöjtnant

Gotlänningen 16/1 1945

Med ändring av krigsrättens vid Gotlands infanteriregemente utslag har krigshovrätten dömt löjtnanten i regementets reserv Inge Georg Distner till en månads fängelse för fylleri samt oförstånd och vårdslöshet i fullgörande av tjänsteplikt. Regementskrigsrätten dömde honom på sin tid till straffarbete och avsättning från sin beställning som löjtnant i Gotlands infanteriregementes reserv.

Distner hade av chefen för en fältpost beordrats att under tiden 20-27 maj i fjol tjänstgöra som vakthavande officer. Den 21 maj uppträdde han berusad under fullgörande av sina åligganden, varunder han bl. a. vid två tillfällen meddelat vaktchefen att sabotagehandlingar ägt rum mot förbandet och givit order till vakten att handla utan att meddela några närmare föreskrifter. Några man av vakten avlägsnade sig ett stycke från förläggningen och lossade några skarpa skott, varefter de återvände och rapporterade att sabotörerna nedkämpats. Vidare hade han anbefallt vaktchefen att drilla vaktmanskapet, enär enligt Distners meddelande överbefälhavaren skulle vara på väg till förbandet. På kvällen gav han order att hela förläggningen skulle larmas, vilken order senare efter anmälan från en fänrik upphävdes av chefen för fältposten.

Han hade åtalats för fylleri och oförstånd i tjänsten under utövande enligt särskild order av befäl över vaktmanskap. Hovrätten ansåg emellertid icke av utredningen framgå, att de Distner enligt ordern tillagda befogenheterna att visitera och öva vakten även inneburit att han skulle anses utöva befäl över vakten eller eljest fullgöra sådan tjänstgöring, som avses i par. 123 mom. 1 av strafflagen för krigsmakten. 

 
 
 

Värnpliktig vid P 1 G Kungl. Göta pansarlivgardes kompani på Gotland anträffad död

Gotlänningen 22/2 1945 och Gotlands Folkblad 22/2 1945

Tragisk händelse vid I 18. Ett dödsfall inträffade tidigt på torsdagsmorgonen (22/2 1945) under vakttjänstgöring vid I 18. Vid tiden för avlösning av posterna påträffades en värnpliktig tillhörande P1G liggande livlös vid poststället med en skottskada i bröstet. Hans gevär låg vid sidan med bajonetten avtagen och med en hylsa i patronläget. Den värnpliktige fördes omedelbart till regementets sjukhus, där läkaren konstaterade att kulan sannolikt genomträngt hjärtat. Utredning av händelsen pågår genom krigspolisens försorg. Det som hittills framkommit tyder på at den värnpliktige själv berövat sig livet. Av förmän och kamrater beskrives den så tragiskt omkomne som en präktig soldat, ehuru av något nervös läggning.

 

Värnpliktig vid I 18 anträffad död.

Ett dödsfall inträffade tidigt på torsdagsmorgonen under vakttjänstgöring ute vid I 18. Vid tiden för avlösning av en av posterna anträffades en värnpliktig stockholmare vid P1G liggande livlös framför postkuren med en skottskada i bröstet. Hans gevär låg vid sidan med bajonetten avtagen och med en hylsa i patronläget. Den värnpliktige fördes omedelbart till regementets sjukhus, där läkaren blott kunde konstatera att kulan med största sannolikhet trängt genom hjärtat, varför döden varit ögonblicklig.

Utredning om den sorgliga händelsen pågår genom krigspolisens försorg. Enligt vad som hittills framkommit tyder allt på att den värnpliktige själv varit vållande till olyckan.

Den bortgångne, som var från Stockholm och fullgjorde sin första militärtjänstgöring vid P1G, beskrives av befäl och kamrater som en präktig ung man, varför händelsen väckt allmän förstämning.

 
 
 

En flaskpost har återigen blivit funnen, uppkastad på den gotländska stranden

Gotlänningen 9/4 1945

En flaskpost har återigen blivit funnen, uppkastad på den gotländska stranden. Denna gång av hr Hugo Thomsson, Halsarve i Lau, som påskafton fann en flaskpost vid stranden av Lauviken, inslagen i uppkastad havstång. Förmodligen har den legat där en längre tid.

Budskapet har ungefär följande lydelse. Vi ha blivit förda hemifrån och evakuerade till Tyskland. Från Windau gick resan ganska bra till Danzig. Vi veta inte vart det här brevet kommer, och vi be därför att genom tidningen få veta var det hamnat. Vi äro från Kuressaare i Estland.

Brevet är daterat den 9 november kl. 8 på kvällen och undertecknat av Ed. Maripan, Kont. Prakel, Ed. Kaert, ”med hela familjerna på båten”. Vi se nu Ösel, där vi bodde bra som bin i en honungskupa. Hälsningar från sjön, har Alide Maripan tillagt under.

 
 
 

Ubåtsjakt utanför Hall - Fiskare såg mystisk båt, flyg eskorterade Gotlandsbåten

Gotlänningen 10/4 1945

Några fiskare vid Nors i Hall iakttogo i går kväll, vid 19-tiden, ett fartyg utanför Nors, vilket de till en början trodde vara en fiskebåt, men som de senare funno iakttagelsen mystisk rapporterade de saken till myndigheterna.

Man befarade nämligen, att det kunde röra sig om en ubåt. Detta förorsakade att ”Arholma”, som låg i Visby hamn, slog larm på sin besättning, vilken uppehöll sig på permission iland. Matroserna, som bevistade biografer och kaféer, beordrades genast ombord varefter ”Arholma” begav sig till den angivna platsen för iakttagelsen.

Från ”Arholma” kunde emellertid inte upptäckas någonting vid de efterforskningar som gjordes. Inga sjunkbomber fälldes. ”Arholma” gick ut klockan 23,30 från Visby och återkom kl. 6 på tisdagsmorgonen.

Under tisdagsförmiddagen anlände till Visby en eskort bestående av två passagerarfartyg med bl. a. en större kontingent värnpliktiga ombord. Med anledning av ubåtslarmet ordnades förstärkt flygspaning åt eskorten. Flygarna hade emellertid inga iakttagelser rörande ubåten att rapportera.

I ett meddelande till Stockholms-Tidningen heter det att ”tre fiskebåtar siktade vid 19-tiden på måndagen en ubåt av okänt nationalitet ligga 300 meter utanför kusten vid Nors fiskeläge på Gotland. Då fiskebåtarna närmade sig intog den främmande örlogsbåten undervattensläge. Så fort sig göra lät inrapporterades förhållandet för marindistriktet, och marinen detacherade omedelbart fartyg och flyg till platsen. Senar kunde kraftiga strålkastarsken iakttagas nordnordväst om Visby på ett avstånd, som uppskattas till20 distansminuter.  

 

Här ovan återgivna uppgifter stämma dock inte helt överens med vad Gotlänningen erfarit av en av de fiskare som iakttog det mystiska fartyget utanför Nors. Hr Bertil Friberg, berättar sålunda, att man i går kväll gjorde iakttagelsen från ett par fiskebåtar. I dessa befunno sig två personer i varje båt och man var sysselsatt med att lägga ut garn för strömming. Hr Friberg såg först den underliga båten från land och antog, att den inte heller låg så långt ute till sjöss. Den liknade dock knappast en vanlig båt, den var hög på mitten och blev lägre ”åt båda ändar”, påminnande om en spole. Till en början trodde man att föremålet var ganska nära, och då hr Friberg tillsammans med sin kumpan sökte ro närmare visade det sig, att farkosten måste ligga åtskilligt längre bort än man först trodde. Hr Friberg kunde dock inte anse att det mystiska fartyget förflyttat sig något utan det torde ha legat stilla. Att det föreföll ligga så nära, torde berott på en synvilla. Det verkliga avståndet uppskattar hr Friberg till 3,500 meter. Fiskarna förmodade dock till en början att det måste röra sig om en fiskebåt. De funno emellertid som sagt formen mystisk. Ännu mer förbryllande verkade det när ett klart ljus med vitt sken tändes på den underliga båten. Detta var anbringat ganska högt över vattenytan, vilken väl återspeglades i skenet. Fiskarna, återvände vid 20-tiden iland och båten låg då kvar. Man anmälde emellertid iakttagelsen för myndigheterna när det kunde tänkas att det rörde sig om en ubåt. Men att det verkligen var en ubåt kan man dock inte vara säker på, anser hr Friberg.

 
 
 

En kraftig kanonad

Gotlands Allehanda 20/4 1945

En kraftig kanonad kunde i går afton (torsdag 19/4 1945) uppfattas här i Visby. Ljudet kom norr ifrån och iakttagelsen har även rapporterats till de militära myndigheterna. Någon möjlighet att identifiera ljudet har man dock inte haft, det kan ha varit någon krigshandling men det kan också ha varit kustflottan, som haft någon nattlig övning. Å andra sidan påpekas, att en del krigshandlingar i vissa fall hörts mycket lång väg — sålunda uppfattades på södra Gotland kraftiga detonationer vid tidpunkten för de allierade anfallen mot Danzig och Königsberg m. fl. kustorter söderut. Tyskarna uppgivas ju ännu hålla halvön mellan Rigaviken och Östersjön och stridshandlingar i denna del av Östersjön kunna därför ännu tänkas förekomma. Ljudet i går afton föreföll emellertid att komma norr- eller nordost ifrån.
 
 
 

Flyktingbåt till Slite idag. Tyska officerare tvungo fiskare från Libau att gå över med dem

Gotlands Allehanda 5/5 1945

Mellan kl. 11 och 12 i förmiddags anlände med fiskebåt från Libau till Slite med sammanlagt tio man ombord. Av dessa voro fyra civila samt sex tyskar, nämligen en officer och fem underofficerarer. Dessa senare ha omhändertagits av militär och förts till Lärbro i avvaktan på vidare åtgärder under det letterna komma att vända åter till sitt land igen.

Enligt vad som uppges hade tyskarna, som voro beväpnade, med vapen i hand igår kväll i Libau beordrat letterna att föra dem till Sverige, och vederbörande hade under förhandenvarande omständigheter intet annat att göra än att lyda order och sticka till havs. Resan gick lyckligt och i dag kunde man, som sagt landstiga i Slite.

 
 
 

Ett 1,000-tal flyktingar nu i Ronehamn

Gotlands Allehanda 9/5 1945

Ett 50-tal sårade ha omhändertagits. - En avliden tysk begravd i dag.

I pressläggningen meddelas att inalles ett 1,000-tal flyktingar under dagen anlänt till Ronehamn med ett flertal större och mindre fartyg. Det stora flertalet av passagerarna, som omväxlande består av civila o. militärer, har hittills fått stanna ombord på båtarna, men ett 50-tal sårade har tagits omhand av myndigheterna och har förts vidare för att erhålla vård.

En tysk soldat hade avlidit under färden till följd av sina sår och han jordfästes i dag på Rone kyrkogård.  Hur man kommer att förfara med den övriga mängden av flyktingar är ännu inte bestämt och man vet inte heller om de ev. ämna fara vidare mot hemlandet.

Den stora anhopningen av främlingar i Ronehamn har givetvis medfört ett omfatttande arbete för våra civila och militära myndigheter, som i en hast måst sända läkare och annan personal samt förnödenheter av alla slag till platsen.

 
 
 

Flyktingbåtar strandade på Faluddsrevet. - Hade 150 soldater ombord

Gotlands Allehanda 11/5 1945

Kl. 23,15 natten till torsdagen observerade fyrfolket vid Faludden, att man blossade från Faluddsrevet och sedan man omedelbart gått ut till platsen konstaterades att två båtar - en bogserbåt och en motordriven pråm - stodo på grund på revet. De ombordvarande, 150 tyska soldater och några civila, transporterades under natten och de tidiga morgontimmarna i land per motorbåt och fingo logera i tält på stranden innan de vidarebefordrades till Havdhem sedan den svenska militären tagit hand om dem. Av de 150 tyskarna voro emellertid 17 sårade och dessa fördes sedan de omsetts av läkare på platsen till Lärbro krigssjukhus, där de nu vårdas. Tre kvinnor och ett par manliga civila voro även med och ha inkvarterats.

 Bogserbåten står ännu kvar på grundet. Vid strandningen rådde ganska svår sjöhävning, och man har ännu inte kunnat dra fartyget av grundet. Pråmen däremot, kantrade och sjönk sedan den urlastats och vinden tilltagit i styrka.

Båtarna beskötos av ryskt flyg - 3 tyskar dödades.

Tyskarna ha berättat, att sedan deras farkoster lämnat Windau överföllos de av ryskt flyg som besköt båtarna. Därvid dödades 33 man och 17 sårades. De döda hade man innan ankomsten till Faludden lämpat över bord.

Enligt en senare uppgift skulle de vid Faludden strandade pråmen och bogserbåten ha medfört 400 man, därav 5 civila. En mindre båt med 14 civila, män, kvinnor och barn ha kommit i land Vamlingbokusten, iladnbärgade (sic) av fiskarne. Även på andra ställen av kusten ha flyktingarna landsatts. Avlusningsaktionen pågår i dag och därefter komma de civila omhändertagas på samma sätt som tidigare kontingenter medan militären bevakar soldaterna.

 
 
 

Ytterligare några småbåtar till Gotland

Gotlands Allehanda 11/5 1945

Under senaste dygnet har, enligt vad som meddelats från militärbefälet, blott ett mindre antal småbåtar lyckats smita förbi bevakningen och komma i till Gotland vid Ronehamn och Herrvik. De ha varit bemannade med folk av olika nationaliteter - dock mest tyskar, av vilka flera återvänt till sitt hemland. De civila flyktingarna ha polisen tagit hand om förutom ett 50-tal sårade, som förts till sjukhus. I övrigt har det varit relativt lugnt på flyktingfronten under detta dygn, uppger landsfiskalen i distriktet.

Landsfiskal Stengård meddelar att det i hans distrikt senaste dygnet varit lugnt på ”flyktingfronten". Senast anlände en båt natten mellan onsdag och torsdag med 11 civila och fem militärer ombord. De civila ha intagits i förläggningen i Katthammarsvik, som nu inalles har 156 letter, 2 ryssar och 2 tyskar i förvar. De fem militärerna togos omhand av militär myndighet. En av tyskarna hade fått några fingrar avklämda och därför remitteras till sjukhus. Av flyktingarna i nämnda förläggning är 105 män, 47 kvinnor och 8 barn under 14 år.

 
 
 

Den tyske krigaren vigd till sista vilan

Gotlands Allehanda 11/5 1945

Kristihimmelsfärdsdag jordfästes i Rone kyrka stoftet efter den tyske soldat, vilken under krigets sista timmar fått släppa livet till. Som bekant hade han förts i land i Ronehamn under onsdagen tillsammans med ett femtiotal sårade tyskar från tyska fartyg som sökt sig över hit från Kurland. Kistan, i mörkpolerad ek, bars av sex svenska soldater, medan en annan svensk trupp bildade häck vid vid ingången till kyrkan. I processionen deltog en tysk löjtnant och två tyska soldater. Befälhavare för den svenska truppen var major Lindeborg.

Vid inträdet i kyrkan spelades på orgeln Sorgemarsch ur Eroicasymfonin av Beethoven. Därefter sjöngs ps. 125: 1-3, varefter officianten, kyrkoherde Ernst Hejnemann höll griftetal och förrättade jordfästningen, dels på svenska och dels på tyska. Efter akten sjöngs ps. 125 4-6, varefter kistan utbars till tonerna av av Pilgimskören ur Tannhäuser av Wagner. Då kistan sänktes i graven gav den svenska truppen salut med två salvor. Major Lindeberg framträdde därefteroch nedlade en krans med band i de tyska och svenska färgerna samt hyllade med några varmhjärtade ord den den döde soldaten som fallit på sin post.

Därefter talade den tyske löjtnanten och uttryckte b.l.a. sin glädje över att hans döda kamrat fick vila i svensk jord, i ett broderfolks jord. Sist lyste officianten frid över stoftet.

En stor mängd av bygdens folk hade samlats och hyllade den döde med blommor.

 
 
 

Vid Vändburg kom i morse en båt med nio militärer

Gotlands Allehanda 14/5 1945

Vid Vändburg kom i morse en båt med nio militärer och alla dessa ha förts till det stora uppsamlingslägret i Havdhem, som nu rymmer 6-700 man. De få allesammans stanna där över karantänstiden som är 14 dagar och sedan komma de förmodligen att transpoteras till fastlandet.

 
 
 

Sju tyskar rodde från Kurland till Östergarnsholmen

Gotlands Allehanda 14/5 1945

Sju tyska soldater, som häromdagen anlände i en liten gummibåt till Sysne fiskeläge på Östergarnslandet, påstod för befolkningen att de rott från Kurland till Gotland med gummibåten. Resan hade tagit två dygn.

Det var några fiskarhustrur, som en morgon fick se tyskarna nere vid fiskeläget, där de lågo och torkade sina våta kläder. De hade gott om mat på gummibåten, men var fullständigt uttröttade. En av tyskarna ville sälja några flaskor med fin konjak, men fiskarkvinnorna tog i stället och underrättade militären, som snart kom och tog hand om tyskarna.

 

Flyg förde ögonskadade till Stockholm.

Sammanlagt 58 flyktingar har under lördagen och söndagen kommit till Gotland. Av dessa kom en större bogserbåt i lördags morse till Herrvik med 44 man ombord, 39 tyska soldater och 5 civila. Under söndagen anlände 14 militära flyktingar i en mindre båt till Vändburgs fiskeläge. Samtliga flyktingar ha tagits om hand av vederbörande myndigheter.

Av de skadade tyska flyktingarna som inlagts på Lärbro krigssjukhus befann sig två med ögonskador. Skadorna visade sig vara av så allvarlig art att man i dag på morgonen rekvirerade ambulansplan för att föra de båda tyskarna till Stockholm för specialistvård. Planet kom idag på middagen till Fårösund där de gick ned och tog ombord patienterna.

 
 
 

Major Gösta Silvén, Visby, fyller på fredag sextio år

Gotlands Allehanda 30/5 1945

Värmlänning till börden, född i By den 1 juni 1885, avlade Gösta Thorild Silvén studentexamen i Karlstad 1904 och kom därefter in på den militära banan. Underlöjtnant vid Gotlands artillerikår 1906 blev han löjtnant där 1909 och kapten 1919 för att ett år 1934v bli major i armén. Under åren 1917-19 var han adjutant vid militärbefälhavarens stab och förde tidvis befälet över artillerikåren i sin egenskap av kårchefens närmaste man.

Vidare kan nämnas att han i två olika perioder varit mobiliseringsofficer vid kåren. Han har även fungerat som ordförande i inskrivningsnämnden i Hemse och som landstorms- och rullföringsbefälhavare i Visby. År 1937 genomgick han en kurs för försvarsassistenter och var 1937-38 försvarsassistent hos länsstyrelsen. Vid det senaste krigsutbrottet blev han tjf skjutfälts- och kasernofficer vid A 7, vilken befattning han blev ord. Innehavare av den 1 okt. 1943.

Major Silvén har emellertid också haft tid och intresse över för det kommunala livet i staden. Sålunda hade han under åtskilliga år sedan 1928 säte och stämma i stadsfullmäktige samt var under en följd av år från 1931 ordförande i stadens nykterhetsnämnd. Numera är han sedan 1939 sedan 1939 ordförande i länsnykterhetsnämnden. Bland övriga allmänna förtroendeuppdrag som han alltjämt innehar kan vidare nämnas att han är ledamot i styrelsen i Nykterhetsnämndernas förening på Gotland. Tidigare var han även sekreterare i Gotlands skarpskytte- och jägaregille och har varit suppleant i taxeringsnämnden m. m.

Sextioåringens verksamhet på dessa olika poster har skaffat honom aktning inom olika läger, där man uppskattat den objektivitet som alltid präglat hans ställningstagande, såväl som hans koncilianta läggning, vilken underlättat ett gott samarbete även med meningsmotståndare.

 
 
 

Pojkar drevo till havs på målflotte

Gotlands Allehanda 15/6 1945

Två musikelever vid I 18, 16-årige Andersson och 15-årige Lindgren, hittade på onsdagskvällen (13/6 1945) en målflotte vid Kneippbystranden och paddlade ut med den. Innan de visste ordet av hade flotten drivit så långt från land, att de icke vågade simma dit. De skreko på Gotlandsbåten när denna gick, men avståndet var för långt för att man skulle höra dem. Vid 2-tiden på morgonen upptäckte vakthavande på lotsutkiken ett föremål, som vid närmare undersökning befanns vara en flotte med två man ombord. Lotsarna bärgade i land ungherrarna, som voro ganska slut efter det vådliga äventyret. De fingo komma inomhus och torka sig, de voro genomblöta av överslående sjö, och efter en stund hämtade en ambulans från I 18 de båda ungdomarna, som synas komma ifrån det hela med blotta förskräckelsen.

 
 
 

Flygare körde in i Eklunds stenhuggeri

Gotlands Folkblad 15/6 1945

En av kronans bilar förd av en flygare, som var på väg ut till flygförläggningen vid Snäckgärdsbaden, körde i går (14/6 1945) kväll vid 20-tiden av vägen just i korsningen Broväg-Lummelundsväg. Bilen hade hög fart och körde mot en del stenblock, som stod uppställda på gården vid Eklunds stenhuggeri. Vid de kraftiga smällarna ådrog sig bilföraren en mängd djupa skärsår av den krossade vindrutan och fördes starkt blödande till lasarettet.

Enligt de undersökningar, som polisen gjort, tyder allt på att bilen haft för hög fart. Föraren säger sig inte vara lokaliserad i Visby och hade för den skull tagit med en pojke i bilen som vägvisare, pojken, som polisen gärna vill tala med, försvann efter olyckan, men tycks inte ha ådragit sig några skador.
Vid olyckan trycktes bilens hela framdel in och bilen blev stående vid sidan av vägen. En privatbil, som strax efter olyckan passerade vägkorsningen, tog hand om den skadade flygaren och förde honom till lasarettet, där han fick kvarstanna. Hans skador är relativt ofarliga.

 
 
 

Den ryska flygdelegation

Gotlands Allehanda 1/8 1945

Den ryska flygdelegation som en tid väntats till Gotland anlände hit för några dagar sedan per flyg med kapten Ahrenberg som ledare. På några timmar hade man sett över beståndet av nödlandade tyska flygplan, som hamnat här och sedan återvände den flygande delegationen till Stockholm.De ryska tjänstemän som undersöka flyktingbåtarna äro däremot alltjämt kvar på ön.

 
 
 

Värnpliktig fick en månads fängelse för egenmäktigt förfarande

Gotlänningen 4/8 1945

En värnpliktig vid Gotlands infanteriregemente har av krigshovrätten dömts till en månads fängelse för egenmäktigt förfarande. Han hade bl. a. med falska nycklar tagit sig in i kamraters klädskåp och använt sig av där förvarade persedlar. Krigsrätten kom till den uppfattningen, att brotten voro att beakta som grova och utmätte tre månaders fängelse. Hovrätten anser emellertid att så ej är fallet utan att endast egenmäktigt förfarande föreligger.

 
 
 

30 skolflygplan över Visby

Gotlänningen 4/8 1945

Tre vapenslags kadetter invadera Gotland

Vid 19-tiden i går dundrade en hel flottilj SK-14 in över staden och väckte stort uppseende inte minst på Paviljongsplanen, där de 30 maskinerna i perfekt formering kommo att utgöra ett lika ståtligt som oväntat inslag i invigningsfestligheterna.

Det var de 55 flygkadetter, som kommit hit till Gotland på ett tredagarsbesök. De kommo närmast från Fårösund, där de tillsammans med kadetter från de båda andra vapenslagen studerat kustartilleriets anläggningar och åsett vissa skarpskjutningar.

De 285 kadetterna från krigsskolan och sjökrigsskolan landstego i går (3/8 1945) eftermiddag i Kappelshamn, dit de anlände vid 15-tiden med kryssarna Gotland och Fylgia, minsveparna Ransjö och Ulvön samt vedettbåtarna Ires, Antares och Spica. Efter besöket i Fårösund var i går kväll en kamratafton anordnad på ett av sjökrigsskolans fartyg. Senare anträddes färden i busar (sic) och bilar till Visby, dit kadetterna anlände kl. 22,30.

Kadetterna, vilka alla äro inkvarterade på A 7, ha i dag på morgonen åsett artilleriskjutningar på Tofta skjutfält. Kl. 12 började demonstration och förevisning av tunga infanterivapen, och därefter få kadetterna själva skjuta med dessa vapen. Från kl. 15 ha kadetterna permission, och de komma under kvällen säkert att besöka festplatsen (Paviljongsplanen), där de böra utgöra en extra attraktion åtminstone för stadens flickor.

Söndagen är anslagen till rundvandringar i Visby, och på kvällen lämnar kadetterna staden.

De fartyg, som förde kadetterna till Kappelshamn, anlända i dag vid 13-tiden till Visby och komma under morgondagen att visas för allmänheten mellan kl. 13,30 och 17.

 
 
 

Två Mustangplan

Gotlänningen 6/8 1945

Två Mustangplan svepte i går (5/8 1945) eftermiddag in över staden, och för första gången landade de amerikanska fartvidundren på Visby flygfält. De kommo för att hämta en förare till en flyguppvisning i Såtenäs.

 
 
 

Gotlänning som biträdande brittisk attaché i Stockholm

Major Henning Nyberg, konstnär och militär, på besök på Gotland

Gotlänningen 21/8 1945

Bland de resande som i lördags (18/8 1945) anlände till Visby med ”Gotland” och även varit med på ”Drottens” missöde i fredags var även den biträdande brittiske militärattachén i Stockholm, major Henning Nyberg som var på väg till Slite för att under ett par veckor hälsa på sin syster och svåger apotekare och fru Wärff. Och den semestern kan han ju ha gjort sig förtjänt av eftersom han haft militär tjänstgöring under hela kriget.

Major Nyberg, som sedan 1932 är naturaliserad engelsman är gammal gotlänning född 1903 i Hesselby och son till förre trafikchefen Alfred Nyberg vid Slite-Roma järnväg. Redan tidigt var han konstnärligt intresserad men började måla på allvar först sedan han kom till London, där han började vid akademien 1922. Efter ett par års studier återvände han till Slite där han stannade ungefär ett års tid. Under denna tid kände han alltmer tydligt att han ej tillräckligt behärskade den rent tekniska sidan av målarkonsten och efter återkomst till London tog han plats som vanlig målarlärling i en större dekorationsateljé. Så småningom lärde han sig yrket från grunden och fr. o. m. 1929 var han sin egen. 1934 hade han sin första separatutställning som rönte smickrande uppmärksamhet både från kritik och publik. Undan för undan blev det fler utställningar, och 1939 hann han med två stycken. Skulptur har inte heller varit helt främmande för honom, han utförde för ett slott en större dekorativ skulptur i barockstil och materialet var bly och sandsten.

Lite mera vid sidan av sin egentliga verksamhet komponerade han kostymerna till en film med den berömde negersångaren Paul Robeson, en sångare som förresten är mycket populär i England icke blott för sin orgelliknande basröst utan lika mycket för sitt föredömliga personliga uppträdande.

När kriget bröt ut anmälde sig Nyberg som frivillig och blev placerad vid en generalstabskår som tolk och sambandsofficer med speciellt uppdrag. Han deltog i den allierade expeditionsstyrkan i Nordnorge i Narviksavsnittet under två månader tillsammans med franska alptrupper, främlingslegionen och olika engelska förband. Där träffade han helt apropos ett par svenskar varav den ene tjänstgjort vid en fyr på norra Gotland och därför väl kände många av Nybergs bekanta i Slite. De båda svenskarna anmälde sig som frivilliga men om deras vidare öden har Nyberg sig ingenting bekant. Efter debaclet vid Dunkerque skickades trupperna tillbaka till England och där fortsatte militärstabsarbetet ända tills han i december 1944 blev förflyttad till Stockholm som biträdande militärattaché.

Om sitt arbete under kriget är majoren givetvis ganska tystlåten men han har mycket beröm för svensk hjälpverksamhet och organisation nu senast i samband med hemtransporten av de tyska trupperna från Norge.

Vid tiden för V-bomberna låg Nyberg på sjukhus i London och sjuhuset låg ganska högt med fasaden mot söder, samma håll från vilka bomberna kommo. Det var nervpåfrestande och det kändes alltid som om den voro riktad mot en personligen, och så fort ljudet tystnade, det lät förresten som en gammal motorcykel, tog man helt automatiskt skydd om det så också endast var under ett bord.

Norsk konst hade han kommit i tillfälle att studera vid de besök han gjort i Norge och särskilt intressant var rådhusbygget i Oslo som pågått under krigsåren. Den kände konstnären Henrik Sørensen, som här i Sverige är mest känd för sina målningar i Linköpings domkyrka, var ciceron och där arbetade dessutom Alf Rolfsen, Reidar Aulie och Aage Glorstein. Det finns i den norska konsten något av ungdomlig kraft och fabulerande friskhet som gör den dekorativa konsten så inspirerande. I Sverige är väl den riktnigen bäst representerad av Sven Erixon.

Själv längtar Nyberg, som är gift och bosatt London, att åter få ta fatt penslarna och börja måla för det har han ej kunnat under dessa fem och ett halvt år som kriget varat, och då han hör att det här på Gotland även bildats en konstförening blir han genast intresserad av att någon gång utställa en kollektion av sina tavlor.

 
 
 

Avvikit från interneringslägret i Havdhem

Gotlands Allehanda 27/8 1945

Under veckoslutet har tre tyska militärer avvikit från interneringslägret i Havdhem. De rymda äro Unteroffizier Hugo König, Stabsgefreiter Herman Hoffman och Seekadett Ernst Schultz. Enär senare konstaterats att en fiskebåt med motor och drivmedel försvunnit från ett fiskeläge på södra Gotland är att förmoda att internerna söka ta sig över till Tyskland. Spaning såväl från luften som till sjöss har igångsatts.    

 
 
 

Lyckad lekafton

Gotlänningen 8/9 1945

I torsdags kväll (6/9 1945) hade kyrkoadjunkt Percival samlat de senaste årens konfirmander till en lekafton i KA 3:s fritidshems stora samlingssal. Ett 35-tal pojkar och flickor hade kommit samman, och man roade sig med glada folklekar och sittlekar under ledning av vpl. teol. stud. Olle Johansson, KA 3. Ett 10-tal medlemmar av KA 3:s musikkår hade frivilligt slagit sig samman och bildat en orkester, som hjälpte till att förhöja stämningen genom att spela flera trevliga musikstycken. Sedan leken pågått inemot ett par timmar, skildes man åt efter att avslutning skett med att ps. 434: 1-3 sjungits och Välsignelsen nedkallats.

 
 
 

Strängare straff för den olovliga bilfärden

Gotlänningen 8/9 1945

Värnpliktige 378-42-41 Nils Erik Eriksson, som av krigsrätten vid Gotlands kustartillerikår dömts till en månads fängelse för olovligt undanhållande, olovligt brukande av bil samt oförstånd och försummelse i tjänsten, har av krigshovrätten fått straffet skärpt till fängelse i tre månader.

Enligt hovrätten har han nämligen genom den olovliga bilfärden även gjort sig skyldig till uppsåtlig förbrytelse i tjänsten, enär bilen ifråga hade anförtrotts honom i hans egenskap av chaufför vid transportavdelningen.

Ifråga om värnpliktige 6-231-26 Eric Albert Ericsson, som samtidigt dömdes till femton dagars vaktarrest för olovligt undanhållande, olovligt brukande av bil och oförstånd i tjänsten, har krigshovrätten däremot inte gjort någon ändring i regementskrigsrättens beslut.

 
 
 

Fick ej lindrigare straff

Gotlänningen 8/9 1945

Värnpliktige 2519-1-42 Hans Ingvar Edvin Borgqvist vid Gotlands artillerikår har hos krigshovrätten förgäves sökt lindring i det straff, tre månaders fängelse, som regementskrigsrätten ådömt honom för förskingring i förening med uppsåtlig tjänsteförbrytelse. Han skall dessutom utge skadestånd till kronan med 300 kr.

Borgqvist hade under tjänstgöring som marketentare tillägnat sig pengar och varor till ett värde motsvarande detta belopp.

 
 
 

Olyckshändelse under nattorientering

Gotlänningen 13/9 1945

Två värnpliktiga tillhörande plutonchefsskolan vid I 18 råkade under cykelorientering natten till i dag kollidera i närheten av Sojvide i Eskelhem, varvid de ådrogo sig hjärnskakningar och en del krossår. Strax efter det olyckan inträffat hittades de av några kamrater liggande medvetslösa på vägen. I tillkallad ambulans forslades de skadade till lasarettet i Visby. Sedan de fått sina sår hopsydda fördes de till I 18:s sjukhus, där de nu vårdas.

 
 
 

Krigsrättens utslag står fast

Gotlänningen 31/10 1945

Krigshovrätten har fastställt krigsrättens vid Gotlands artillerikår utslag att döma chefen för kårens tyganstalt kapten Sven Herman Hambn till disciplinstraff av arrest utan bevakning i fyra dagar för oförstånd i tjänsteutövning samt tygverkmästaren Charles Amandus Grönberg för oförstånd i tjänsteutövning och mottagande av belöning, vartill han ej varit berättigad, till 20 dagsböter på 5 kr. och annan förseelse till åtta dagars vaktarrest.

Hambn har låtit ändra bokföringen av kostnaderna för tillverkning av ett vindelektricitetsverk och bokföra arbetet under oriktig beteckning. Han har härigenom gjort sig skyldig till oförstånd i tjänsten. I övrigt anses han ej skyldig till något, som bör medföra ansvar. Grönberg har av en leverantör till tyganstalten mottagit 250 kr. som gåva, ehuru han bort inse att han ej var berättigad till denna belöning. Vidare har han från Hambn obehörigen utan ersättning mottagit ett solur m. m.

 
 
 

Värnpliktig fick löst skott i ögat

Gotlänningen 8/11 1945

Under övning i dag (tor. 8/11 1945) vid P 1 G omfattande stridsvagnsgrupps med följegrupp anfall mot pansarförstöringspatrull råkade vpl. 345-18-44 A. H. S. Jakobsson från Etelhem bli träffad i högra ögat av ett löst skott. Jakobsson transporterades omedelbart till lasarettet i Visby. Det är ovisst huruvida ögat kan räddas. Av undersökningen har framgått att ren olyckshändelse förelegat.

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig