Garnisonssjukhuset på Visborgs slätt

Garnisionssjukhuset ca 1910

Garnisionssjukhuset ca 1940

Det första permanenta garnisionssjukhus togs i bruk 1834. Det var Allmänna Garnisionssjukhuset i Stockholm. Där fanns 34 sjuksalar med 430 sängplatser.

Garnisionssjukhuset på Visborgs slätt uppfördes 1908. Enligt härordningens byggnadsprogram skulle på varje kasernetablissement, eller inom varje garnison, finnas ett sjukhus med antalet sjuksängar beräknat efter 3 % av manskapsstyrkan. Sjukhusen uppfördes efter Josephsons typritning och har beroende på behovet av antalet sängar varierande storlek (längd). Gemensamt för dem är grundplanen som visar en tvåvåningsbyggnad med källare och inredd vind under brutet och valmat tak. Planen var ursprungligen uformad, dvs den hade två flyglar, men på grund av att sjukvårdens krav på större lokaler tilltog med åren byggdes sjukhusen till genom att utrymmet mellan flyglarna byggdes in. Byggnadens plan blev därigenom rektangulär.

På I 27:s sjukhus, som stod färdigt 1908, byggdes endast bottenvåningen till varför byggnaden fortfarande upplevs ha två flyglar. Sjukhuset var den enda byggnaden inom etablissementet som ifrån början hade både ångvärmeledning och kalorifarer för effektiv luftväxling.

På nedervåningen fanns bl a läkarmottagning. Det fanns tyg- och intendentur-avdelningar på över- respektive mellanvåningen, tygavdelning från 1954.

Under 1970- och 1980-talet fanns kameral- och PE (Planerings- och Ekonomi) avdelningarna på övervåningen och förvaltningsavdelningen på mellanvåningen fram till februari 1982 då MKG stab, P 18, A 7, Lv 2, VFG (Gotlands verkstadsförvaltning), IFG (Gotlands intendenturförvaltning) och TFG (Gotlands tygförvaltning) slogs samman till en myndighet och stab och förvaltning flyttade in i Nya Wisborg. (Källa: Artikel av Einar Berg i Gotlands Nationalbeväring och regemente Band 1.) 

Fikapaus vid Garnisionssjukhuset på 1910-talet

Sårade albatrossmän får vård på sjukhuset 1915

(1905) "Till entreprenör för uppförande af sjukpaviljongen å Visborgs slätt har idag antagits byggmäst. J. Lundegård i Motala. Entreprenadsumman är 72.000 kronor". (Källa: 1634)

(1906) "Militärsjukhuset. På Visborgs slätt hvila numera aldrig arbetets andar. Sedan år tillbaka hamras och rasslas det där ute i aldrig afbruten gång. Och ännu när de unga krigarnas aftonpsalm ljuder mellan stenkolossernas väggar, hör man återskall af timmermansbilan, af såg och hammare.

Detta är ju ej heller att undra på. Därute, där vi själfva en gång under mycket enkla och om bondregemente lifligt påminnande förhållanden gjort vår värnplikt, pågår nu och har länge pågått ett nydaningsarbete, som redan gjort och än mer skall göra lägerplatsen till ett mönster i sitt slag i vårt land.

Vi behöfva ju ej här uppräkna alla de stora förändringar som redan skett – våra läsare ha förut tid efter annan blifvit påminta därom. Här alltså endast några korta rader om det nyaste nya på slätten, hvilket vi vid en hastig liten visit på platsen i går besågo.

Det ståtliga kanslihuset och de ej mindre imposanta kasernerna stå färdiga och äro tagna i bruk för sina resp. ändamål. Men mera därom nedan. Alla lokaler som kräfvas för den gotländska fälthögskolan äro i ordning och skick. Alla utom ett par. Den första af dessa, som vi vårt gårdagsbesök besågo, var den nya sjukhusbyggnaden.

Denna är belägen öster om kasernkomplexet, tätt vid landsvägen och invid en liten spirande skogsdunge på en vacker och sund plats. När all byggnadsbråten kommer bort och platsen blir planerad, blir där riktigt idylliskt.

Huset blir till sitt yttre alldeles lika kasernbyggnaderna: fasader af tegel i teglets egen färg med fogstrykning och taklist i puts. Det hvilar på grund af betonggjutning och har en hög vacker sockel af huggen kalksten från fabrikör Carl Müllers välkända stenhuggeri. Det har en längd af 36 m. och 16 m. bredd. Väggarnas tjocklek är 1 ½ m. sten.

I källarvåningen, hög och präktig, äro inrymda ångpannerum och värmekaminare samt källarlokaler.

Första våningen, till hvilken man kommer genom en vinterbonad och rymlig veranda, har ljusa och stora korridorer samt inrymmer vänt- och läkarerum, besiktnings-, isolerings och sjukvårdsrum, tekök, operationssal och badrum. Ännu stå ju de nakna tegelväggarne där ensamma och spöka, men när den praktiskt och på samma gång smakfullt tilltänkta inredningen kommer till, blir här säkert utomordentligt bra och trefligt ordnadt.

Andra våningen rymmer 5 sjuksalar, däraf en stor och ljus sådan i norra flygeln. F. ö. upptages våningen af bekväma rekreationskorridorer.

I tredje (vinds-) våningen kommer att inredas tre reservsjuksalar samt bli plats för vindsrum och dito kontor.

I huset inledes elektriskt ljus samt vatten- och kloakledningar. Som herrskapet hör, blir det ett litet välordnat Bethhesda för dem af våra vänner infanteristerna, som bli sårade, om ej af kulor och krut så af smygande sjukdomars giftpilar. Vi hoppas att under dess tak ej blott plågan och smärtan utan äfven hoppet och hjälpen skola gästa.

Arbetet började i Okt. i fjol och har utan afbrott, tack vare gynnsamt väder, kunnat fortgå ända tills nu. Och genom forceradt arbete och insiktsfull ledning har man redan hunnit så långt att takstolarna om en eller annan vecka kunna resas. Byggherre har byggnadsing. Johan Lundegård från Motala varit.  Hr. L., som har flera järn i elden (han är f. n. entreprenör för ett stort skolhusbygge i sin hemstad samt för restaureringen af Sölvesborgs gamla kyrka från 1300-talet), har dock hunnit att sköta detta arbete så att han blir färdig därmed vid nyåret eller ej mindre än ¾ år före den kontrakterade tiden. Och det är ju raskt marscheradt. (Källa: 1270)

(1906) "Lägsta entreprenadanbud å utförande af värmeledningen i den nya sjukhuspaviljongen å Visborgs slätt har angifvits af Aktiebol. Calor i Stockholm. Anbudet, som lyder å 9.985 kr. har tillstyrkts och kommer efter all sannolikhet att af vederbörande schef antagas". (Källa: 1635)

(1906) "Sjukhuspaviljongen för Gotlands trupper. Sedan entreprenören för sjukhuspaviljongens å Visborgs slätt, byggnadsingeniören Johan Lundegård i Motala försatts i konkurs, har fortifikationsbefälhafvaren på Gotland å k. m:ts och kronans vägnar öfverlåtit kontraktet rörande sagda bygnad på entreprenörens borgensmän, f. riksdagsmannen C. J, Jakobson och fabrikören E. Hjertman i Motala, hvilka redan återupptagit arbetet.

Det finnes därför nu de bästa utsikter för sjukhuspaviljongen i fråga skall, såsom ämnadt varit, blifva färdig till 1 April nästa år". (Källa: 1272)

En sjuksal på Garnisionssjukhuset 1915. Detta året avled många beväringsmän på sjukhuset i bl a lunginflammation.

(1924) "Militärsjukhuset får telefonförbindelse med Visby. K. m:t har anvisat 350 kr. för anordnande av direkt telefonförbindelse med Visby stads planlagda område för det för Gotlands trupper gemensamma sjukhuset, vilket ej på annat sätt än medelst en av regementets köksföreståndare disponerad och med anknytning till förrådsförvaltaren samt till sjukhuset försedd ledning äger telefonförbindelse med Visby". (Källa: 661) 

(1934) "Utbyggnad av garnisonssjukhuset å Visborgs slätt önskvärd. Civil och militär sjukvård. Stockholm 4 okt. (H. R.) Statens sjukvårdskommitté synes intaga en mera avog inställning till civilt och militärt samarbete beträffande sjukvården än de landsting, som funnit med sin fördel förenat att acceptera sådant samarbete, förklarar arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i yttrande till k. m:t över kommitténs betänkande om den slutna kroppssjukvården. I viss mån erhålles intrycket, att försvarsväsendets sjukhusvård bildar en främmande del av medicinalväsendet av visserligen tolererad men knappast av en mera uppskattad beskaffenhet.

Enligt sjukvårdsstyrelsens mening synes kommittén såsom ledande princip icke ha följt ”bästa möjliga sjukvård i riket till billigast möjliga pris” utan snarare principen, huru den civila sjukvården skall kunna ordnas utan hänsynstagande till de förbilligande faktorer härutinnan, som ett rationellt utnyttjande av försvarsväsendets sjukvård dock innebär för sjukvården i dess helhet. Även om man bortser från en del faktorer, som beröra de militära och statliga intressena, torde man likväl icke, allra minst under nuvarande konjunkturer, kunna bortse från de ekonomiska faktorerna.

Ifråga om behovet på Gotland av vårdplatser för tuberkulospatienter har kommittén förordat, att huvudparten av de lungtuberkulösa på Gotland borde utnyttja lediga sanatorieplatser på fastlandet, att trängande fall borde tagas om hand på länslasarettets nytillkomna avdelning för invärtes sjukdomsfall, och att i övrigt dispensärsförhållandena borde ordnas även för denna landsdel erinrar sjukvårdsstyrelsen. I samband härmed har kommittén emellertid icke ifrågasatt möjligheten av samarbete med den militära sjukvården. För dylikt samarbete ha dock både länsstyrelsen på Gotland och sjukvårdsstyrelsen intresserat sig. En utredning rörande tuberkulossjukvårdens tillgodoseende på Gotland synes ingalunda böra utesluta vare sig ett förenande av civila och militära läkartjänster på ön med dess eljest relativt små ekonomiska möjligheter till utkomst för ett ökat antal läkare eller en utbyggnad av garnisonssjukhuset å Visborgs slätt för att till landsdelens sjukas fromma kunna på billigaste sätt ernå bästa önskvärda resultat. Även för samarbete härstädes mellan militär och civil sjukvård ha riksdagens revisorer intresserat sig.

Det synes sjukvårdsstyrelsen sålunda, som om kommittén knappast behövt intaga denna kategoriskt reserverade inställning till det militära sjukvårdsväsendet, utan att frågan om samarbete bort bedömas från fall till fall, på sätt kommittén ifrågasatt beträffande läkarnas kombinerade tjänstgöring inom civil och militär sjukvård". (Källa: 1289)

Personal under beredskapen 1939 - 1945

Simulanten är sällsynt på I 18

Patienterna trivas på regementets sjukhus

(1942) En viktig gren i den militära organisationen rymmes under begreppet sjukvård. Den är dels förebyggande: en trupp av kärnfriska soldater måste vara mera effektiv än en som är sammansatt av krigare, som lida av den ena eller andra krämpan. Dels är den botande: främst gäller det i krig att ta hand om de sårade. Men även i fredstid händer det att soldater bli sjuka. Lyckligtvis äro sjukdomarna av ofarligare art. Chefsläkaren på I 18:s förnämliga sjukhus dr Holger Borg kan inte påminna sig något allvarligare sjukdomsfall under senare tid. Visserligen är sjukhuset fullbelagt, när Gotlandsinfanteristens medarbetare genom dr Borgs välvilliga tillmötesgående får tillbringa en dag med honom på sjukhuset för att få en inblick i hur omfattande den militära sjukvården vid ett regemente är.

Redan kl. sju på morgonen slås portarna upp för mer eller mindre kranka. Mottagningen pågår sedan till kl. elva, och under hela tiden har sjukhusets korridor en lång kö av sjukbesökande, som tåligt vänta på sin tur. De sitta med blickarna förväntansfullt riktade mot mottagningsrummets allra heligaste. Rummet är i sanning heligt, ty här gäller det som en gång Moses sa "tag av dig skorna, ty platsen där du står är helig". Alltefter som den ringlande ormen av kön närmar sig mottagningsrummet, knyter den ene efter den andre av köns enskilda medlemmar upp sina skoband för att när hans tur kommer tassa in till jourhavande läkaren i bara strumlästen. Och nu har läkaren den grannlaga uppgiften att söka skilja fåren från getterna. Fåren är i detta sammanhang de som äro sjuka, medan getterna äro de som vilja vara.

- Händer det att någon opåkallat gör sjukhuset den äran?

- Någon regel är det inte, men en och annan gång kommer dock en simulant, som vill slippa undan någon besvärlig marsch eller övning eller helt enkelt vill ha omväxling i den militära vardagsrutinen. Och då tycker han väl att sjukhuset är en lämplig semesterplats. Men dr Borg understryker att simulanterna höra till undantagen. För en tid sedan märkte en läkare att en värnpliktig höll på att mixtra med febertermometern, då temperaturen togs. Termometern visade en temperatur av nära 42 grader. Doktorn ruskade på huvudet och sade i likhet med den bekanta historien åt en sjukvårdare:

- För ut karlen, han är redan död!

Den botades åtminstone, ty mannen har sedan dess inte vågat besöka sjukhuset.

- När simulanterna äro sällsynta, vari bestå då krämporna?

- Det är mest förkylningssjukdomar så här års. På en isolerad sal ligga även några i påssjukan. Medarbetaren lyckades få en titt in i den halvöppna dörren till sjuksalen - in kom han inte, det skulle se ut om Gotlandsinfanteristen skulle få påssjuka! De sjukas kinder gjorde verkligen skäl för sjukdomens namn.

- Men har inte den starka kylan förorsakat många kylskador?

- Vi ha haft ett par fall under behandling, men i stort har regementets personal klarat sig bra i kampen mot general Vinter. Men är man oförsiktig lyckas dock den stränge generalen. Dr Borg berättar om ett fall, som är ett tydligt exempel på hur man inte skall bära sig åt i kylan. Vid I 18:s depå inträffade det under den svåraste köldknäppen, att en värnpliktig for till staden på flaket till en lastbil med endast lågskor, och ett par tunna strumpor på fötterna. Att han måste söka läkare för förfrusna fötter kan anses självfallet. Vid stark kyla är det första villkoret ändamålsenlig klädsel. Man bör ej ha åtsittande plagg, för trånga skor eller tunn klädsel. Att gå ut nytvättad eller nyrakad, varnar doktorn för, då hudens eget förråd av fett försvinner. Och fett skyddar som bekant huden mot kyla, varför det är lämpligt att gnida in sig med fett i ansiktet. En förfrysning kan ske på några minuter, och den förfrusne känner ej vad som hänt. Ett tecken på förfrysningen är kanske att köldförnimmelsen försvunnit. Drar det ej längre kallt om öronen, bör man undersöka om de ej förfrusit. Har man väl kommit underfund med att man förfrusit sig bör man genast söka upp vindskyddad plats.

- Varpå bero kylskadorna?

- På kramp i. blodkärlen. När kylskadan skall botas, gäller det att söka häva denna kramp, lämpligast genom mild frottering och försiktiga rörelser med den skadade lemmen. Den skall gnuggas försiktigt i kallt vatten tills den återfått sin naturliga färg, vilket ibland kan ta timmar. Med hård snö bör man däremot inte'riva. Lämpligt är det att samtidigt dricka någon varm dryck. Spritdrycker äro förkastliga. Har en förfrysning inträffat i hela kroppen får man en känsla av oro och önskan att få vila. Ger man då vika för sin trötthet är man i de flesta fall förlorad om man inte får hjälp.

När medarbetaren fick följa med doktorn på ronden, lade han genast märke till de ljusa hemtrevliga sjuksalarna och den trivsel patienterna kände. De ha en i de flesta fall behaglig tillvaro - om de inte äro alltför sjuka. Patientens dag ter sig på följande sätt: Klockan sex börjar den, då han väckes, varpå det blir temperaturtagning, bäddning och första frukost. Sedan har han att ligga och läsa, prata eller höra på radio tills doktorn går på rond. Kl. 10,15 - kommer andra frukost. Så är det ledigt igen till kl 16 eller 17, då doktorn kommer andra ronden: klockan 17 får han middag, och så lämnas han åter åt sina egna förströelser, varefter ljusen släckas klockan 21, då lugnet lägger sig över denna fridens boning mitt i stridens utbildningscentral.

- Få.inte konvalescenterna hjälpa till med något, sjukhuset har ju behov av all hjälp?

- De mindre sjuka och konvalescenterna få ibland hjälpa till med att rulla bindor och lägga hop kompresser samt med enklare städning. Men de behöva ej förta sig. För bindvården har regementet en särskild klinik och tandläkare. Soldaternas tänder skola hållas i gott skick. Tandvärk nedsätter stridsförmågan.

Men det är inte bara sjukvård sjukhuset ägnar sig åt. Här liksom på varje annan förvaltning mala papperskvarnarna. På doktor Borgs bord ligger en hög med papper, genom honom passera en mängd ärenden, han skall avge utlåtanden och följa med vad som händer och sker inom regementets sjukvård. Och ute på sjukhusets expedition arbetar sergeant Cedergren och en värnpliktig skrivare med alla de skrivelser som passera genom sjukhuset. Skrivmaskinen går i ett - nästan som på Gotlandsinfanteristen.

Sjukhusets gamle trotjänare fanjunkare K. V. Karlsson har en expedition alldeles för sig själv numera. Han har den viktiga sysslan att jämte en förrådsman och förrådsvaktmästare svara för krigssjukvårdsförrådet.

Till sist fråga vi om det märkts någon förändring bland" de olika årskullarna i fråga om hälsotillståndet.

- Det är klart att en man, som uppnått 35-40 år inte är så motståndskraftig som en tjugoåring. Hans kropp har kanske genom hårt ensidigt civilt arbete förslitits och han har kanske krämpor, som göra sig gällande först vid stark ansträngning. Men militärlivet frammanar eljest inga sjukdomar, det är härdande och uppfostrande. Män, som i det civila fått ryggen krokig, bli efter en tids militärtjänstgöring raka i ryggen - just som en soldat. Och stugsittare med blek hy, få hälsans friska rosor på sina kinder.

Som sammanfattning anger dr Borg hälsotillståndet vid regementet som gott. Till detta kunna vi endast tillägga att även sjukvården är god och icke minst populär bland de inkallade, detta till stor del dr Borgs egen förtjänst, som genom sitt friska, pjoskfria, hurtiga uppträdande har en förunderlig förmåga att få den sjuke soldaten att glömma bort sina krämpor. (Källa: 1446)

Det är alltid kö i sjukhusets korridor vid morgonmottagningen.

Doktor Borg går ronden.

Överst t. v. chefsläkaren dr Borg vid sitt arbetsbord vid I 18:s sjukhus. Nästa bild: Även operationer utföres vid sjukhuset, här håller dr Borg på med en handskada. Soldatens tandvård är ett viktigt kapitel, och på sjukhusets tandklinik botas tandvärken. Fanjunkare K. V. Karlsson är en gammai trotjänare vid sjukhuset, som nu har hand om den viktiga posten som förvaltare av regementets sjukvårdsförråd. Syster lägger om ett förband, patienterna se belåtna ut med sjukhusvistelsen. Även på ett sjukhus mala papperskvarnarna.

Byggnaden 2007