Bageriet

K0025.040

Det första kronobageriet låg från 1898 i den gamla gymnastigbyggnaden på artillerigården vid Södertorg. Innan kronan själv började baka sitt bröd erhölls det från flera olika leverantörer.

Efter att mathallen flyttats uppfördes 1906, på samma plats en bageribyggnad. Det första arbetslaget började 04.00 och 06.00 var styrkan, 12 man, fulltalig. Bageriarbetarna var indelade i degformarlag med tre man i varje. Första uppslagningen ägde rum 06.30. En dagsproduktion omfattade fem uppslag, nämligen tre uppslag av limpor och två uppslag för grovbröd.

Uppslagning består av flera moment: Avbräckning, Rundrivning, Viltid och till sist Uppslagning som, var det sista momentet och gett namn åt gruppmomentet.

På plåtarna fanns 192 bröd. Med lika många i övre planet så gräddades alltså nära 400 bröd åt gången. Normalt gräddades 2000 limpor per dag.Det var en stor mängd bröd på 1940-talet. resurserna var i stort sett genomgående handkraft.

Före andra världskriget kunde Kronobageriet på Visborgsslätt excellera i upp till 12 sorters bröd, ex vis matbröd, wienerbröd, skorpor, kubbar och flera sorters småbröd dagligen. Kriget förändrade förutsättningarna och produktionen anpassades till rådande förhållanden med två sorter matbröd.

1938 installerades en hypermodern dubbelugn, vilken medgav gräddning av mer än 300 kilo bröd samtidigt. År 1940 installerades ytterligare en degknådningsgryta, varigenom produktionskapaciteten ökades till det dubbla.

Bagariet byggdes 1906 och avvecklades den 1 juli 1969. Det kom till en sista användning fär brandkåren använde det till en brandövning 1976.

(1906) "Kronobageriet, som förut varit förlagdt till gamla artilleritomten vid Södertorg, skall förflyttas till Visborgs slätt. Till entreprenör för uppförandet af den nya bageribygnaden har antagits bygm. J. N. Hejdenberg. Huset uppföres å den plats, där lägrets gamla kokhus förut legat". (Källa: 1636)

(1906) Nytt kronobageri bygges f. n. å Visborgs slätt och står det redan om några dagar färdigt att tagas i bruk. Till lokaler har man delvis apterat gamla kokhuset invid gamla mathallen, hvilket vidbygts med ett tegelhus, där själfva bakugnen placerats. Denna ugn är af allra nyaste konstruktion, hvars mera effektiva detaljers utförande och sammansättning hemlighålles af leverantören, den stora maskinfirman Werner & Pfleiderer i Caunstadt, Tyskland. Ugnen, som uppvärmes med ånga, som levereras från baksidan af densamma, beskrifves såsom särdeles effektiv, lämnade en jämn värme med förmåga att på 8 timmars arbetsdag leverera 600 kg. mjukt och 200 kg. torrt bröd. En annan fördel är, att man ej här behöfver använda fullt utbildad bageripersonal, hvilket ju alltid varit fallet med den f. n. å artilleritomten i Visby placerade, som armén hittills användt. Den nya ugnen kostar c:a 5,000 kr. Af samma firma har förut levererats en liknande ugn, fast af större typ till kronobageriet i Stockholm, och liknande skola uppföras å Karlsborg samt Boden.

Vi skola framdeles återkomma med en utförligare redogörelse för det nya bageriet, då det är fullt färdigt och börja att fungera. (Källa: 1274)

-------------------------------------------------------------------------

Bageriet 1915

-------------------------------------------------------------------------

Bageriet 1920-talet

-------------------------------------------------------------------------

(1932) "Mellan kl. 4 och halv 5 i morse utbröt eldsvåda i kronobageriet å Visborgsslätt, men dessbättre blev branden upptäckt i tid och faran av värjdes snart. Vaktposten i gamla lägret hade sett rök uppstiga från bageriet, och då han fann detta underligt, eftersom personalen ej börjar arbetet förrän kl. 5 f. m., alarmerades kårens brandberedskap. Det befanns, att eld uppstått i ett rum imtill stora bagerisalen, men framåt 6-tiden var branden släckt och några större materiella skador hade icke åstadkommits. Taket, som var av trä och väggarna omkring en i rummet varande tegelugn hade blivit brända jämte ett litet skåp, där en del rengöringssaker förvarades. Enligt vad vi inhämtat uppskattas värdet av det brandskadade till något över 250 kr., varav mjöl för omkr. 150 kr. Dessutom hade cirka 50 kg. spisbröd förstörts. Huru elden uppkommit är ännu icke klarlagt, men man lutar åt den åsikten, att någon överhettning vålatkontakt i den elektriska belysningsledningen. Den i tegelugnen förvarade veden, vilken ditlägges på kvällarna för att den skall vara torr på morgonen, hade icke berörts. Såväl stadens brandkår som A. 7:s brandberedskap anlände till brandplatsen så fort sig göra lät, men det värsta släckningsarbetet hade givetvis I. 18:s brandberedskap hunnit utföra. Förhör angående eldsvådan ägde rum kl. 2 i dag å kårexpeditionen under överstelöjnant Tillbergs ledning." . (Källa: 1273)

-------------------------------------------------------------------------

(1932) Bageriet vid I. 18 iståndsättes. Arméförvaltningen har anvisat 2,900 kr. till iståndsättande av bageribyggnaden vid Gotlands infanterikår efter branden. Samtidigt har ämbetsverket anmodat militärbefälhavaren att, sedan undersökning vid krigsrätt ägt rum för utrönande av orsaken till eldsvådan, till arméförvaltningen inkomma med protokoll i ärendet. (Källa: 1330)

-------------------------------------------------------------------------

P.M. (1943) Rörande veksamheten vid Kronobageriet

Vid mob 1939 uppsattes intkomps bageripluton att tillsammans med befintlig civil personal vid kronobageriet ombesörja tillverkning av mjukt bröd och spisbröd för all militär personal på Gotland. Bageriet hade då nyligen delvis moderniserats. Bl a hade en modern dubbelugn, en deggryta och en uppslagningsmaskin för spisbröd inmonterats. Bakningen försigick till en början i tre skift per dygn. Serermera minskades till två skift per dygn vid kronobageriet och igångsattes bakning i ett skift vid det befintliga bageriet i Tingstäde fästning.

I maj 1941 nedlades tillverkningen av spisbröd på Gotland och i samband därmed upphörde bakningen i Tingstäde.

Vid kronobageriet uppställdes i ett tillbyggt skjul fältbakugnarna, vilka måste tagas i bruk vid större övningar av portionsstyrkan.

Under en tid har bageriplutonen med gott resultat övats i bakning under fältmässiga förhållanden vid det fältbageri, som rekognoserats utanför Visby för den händelse Kronobagertiet måste utrymmas.

Då en genomgripande modernisering av Kronobageriets lokaler synts nödvändig, har förslag härtill uppgjorts av verkmästaren vid Kronobageriet i Stockholm, S. Slagbrand och beslutade att byggnadsarbeten pågår. (Källa: 217)

-------------------------------------------------------------------------

Kronans kaka

Viktig detalj i försvaret

(1942) Hungriga soldater är dåliga soldater, förklarade en bekant general redan under förra världskriget, och alltfort gäller denna sanning med obestridlig giltighet. Soldatens och truppens prestationsförmåga är ingalunda enbart en fråga om vapen och ammunition, den är i lika hög grad betingad av psykiska och fysiska faktorer. Försörjningstjänsten är följaktligen en mycket viktig detalj i det rnilitära programmet - en detalj som ägnas tillbörlig uppmärksamhet också vid Kungl. Gotlands Infanteriregemente. Kronobageriet intar i detta sammanhang en position, som mer än väl förtjänar sitt eget kapitel. I fortsättningen ämna vi ge några glimtar från degknåderiets och kusarnas eldorado vid I 18. Att alla uppgifter om·produktionskapacitet och distribution utelämnats, torde inte närmare behöva motiveras.

Kronans kaka är liten men säker, förmenar ett gammalt ordstäv, men när det gäller Kronans kaka vid I 18, så måste uppenbarligen det första adjektivet utelämnas. Kronans kaka vid I 18 är nämligen, i överensstämmelse med Kungl. Maj :ts utspisningsstat, både säker och till volymen tillfredsställande. Nu ges det för all del ett och annat undantag, vilka emellertid i detta sammanhang närmast ha karaktären av originella exempel på vissa individers förmåga att prestera märkliga kappätnings- och konsumtionsrekord. Den gamla historien om rekryten, som slevade i sig åtta tallrikar ärtsoppa och då han erbjöds den nionde tallriken, förklarade sig inte "vara så mycket för ärtsoppa", är betecknande för den kategorien.

I allmänhet är man tydligen tillfreds med både utspisningsstat och brödet vid I 18. - En del klagar för att dom tycker det är roligt, förklarade en ung rekryt för sign., men det finns ingen anledning till klagomål. Och brödet - ja det är absolut jätte.

Verkmästare Ernfrid Olofsson vid Kronobageriet kan tydligen ta saken kallt och han ger inte heller intryck av att hysa någon större oro, då Gotlandsinfanteristens medarbetare en vacker sommarmorgon tittar in i bageriet. Arbetet är i full gång och i jättestora degknådningsgrytor är man som bäst i färd med att producera degen till dagens första storbak.

- Jaså, ni knådar inte degen för hand, är medarbetarens första föga intelligenta anmärkning.

- Nej, menar verkmästare Olofsson, det skulle knappast löna sig. Här är det nämligen inte fråga om småportioner, utan massproduktion av limpor och grovbröd. Under sådana förhållanden krävs moderna maskinella anordningar och vi äro som synes mycket väl rustade. Två jättestora degknådnmgsgrytor och bakugn av samma imponerande format, vitsorda påståendet.

- Och hur ter sig nu en dag i Kronobageriet: vid I 18? - Vi är 12 man i arbete f. n., men därmed är inget sagt om produktionskapaciteten. Redan dagen före måste vissa förarbeten undanstökas, mjölintagning exempelvis. Mängden är beroende av det förhandsbesked som avlämnas för påföljande dags produktion. Kl. 4 på morgonen träder första laget i arbete, men först kl. 6 är styrkan fulltalig. Bageriarbetarna äro indelade i degformarelag med 3 man i varje och första uppslagningen äger rum kl. 6,30 på morgonkvisten. En dagsproduktion rör sig om 5 uppslag, nämligen 3 uppslag av limpor och 2 grovbröd. Tidigare förekom även spisbrödstillverkning, men av vissa skäl är den inställd tillsvidare.

- Det är alltså 3 sorters bröd, som ingår i Kronobageriets repertoar?

- Nej, endast 2 numera. Förr i tiden kunde det inträffa att vi excellerade i ända upp till 12 sorters bröd. Då tillverkades både matbröd, vienerbröd, skorpor, kubbar och flera .sorters småbröd dagligen. Tiderna förändras emellertid och det gäller att anpassa sig efter rådande förhållanden.

- Är misslyckade eller förstörda bak uteslutna, när det gäller Kronobageriet?

- Ja, det kan man säga. I varje fall har det inte inträffat en dylik malör under min tid och jag har dock varit knuten till Kronobageriet sedan 1926. därav sedan 1931 som verkmästare.

- Men det kan väl inträffa felaktigheter i mjölet?

- Jo, och det har också vid något tillfälle inträffat, men det märker man ju redan vid deggöringen.

- Och den maskinella utrustningen är tidsenlig och tillfredsställande?

- Ja, det finns ingen anledning till klagomål.

För 4 år sedan inmonterades en hypermodern dubbelugn, vilken medger gräddning av mer än 300 kg. bröd samtidigt. År 1940 inmonterades ytterligare en degknådningsgryta varigenom produktionskapaciteten ökades till det dubbla. Så Kronobageriet är välrustat i alla avseenden och kan inte berövas äran av att vara Gotlands både största och mest moderna bageri.

- Och det förekommer aldrig några klagomål på brödet?

- Nej, det har verkligen inte förekommit, men vi stå ju också i kontakt med köksföreståndaren. Skulle det förekomma ett eller annat önskemål, befogat alltså, så göra vi naturligtvis gärna det bästa möjliga av situationen. Däremot kan man naturligtvis inte följa alla speciella och mer eller mindre originella önskemål. Vi få nöja oss med att tillverka ett bröd, som tillfredsställer det ojämförligt stora flertalet och i den uppgiften ha vi lyckats.

Innan vi sätter punkt för redogörelsen för Kronobageriet vid Visborgs slätt bör det också nämnas att bageriet förfogar över ganska pampiga och mycket hygieniska lokaler. Särskild kryddbod ingår i utrustningen och redan den detaljen vittnar vältaligt om strävandet att tillhandahålla inte bara ett näringsrikt utan också ett välsmakande bröd. Kronans kaka är både säker och välsmakande vid I 18. (Källa: 1447)

Bageriet 1940-talet

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper