Idrottsplats / Visborgsvallen

K0025.093

Uppfört 1916, ombyggd 1943.

Regementets nya idrottsplats klar för invigning

Viktig milstolpe, regementsidrottens historia

(1943) Arbetet påbörjades våren 1942, då pionjärerna av 40 års klass och delar av stabskompaniet i övrigt gick till attack med spadar och skottkärror. När sedan dessa mannar ryckte ut i september, blev det stillestånd i arbetet, som rätteligen skulle behövt fortgå cirka 14 dagar till. Den 7 april 1943 kom det så 30 man av 41 års klass, som skulle få disponeras i två arbetsperioder om vardera 8 dagar. Nu vidtog finjustering av fotbollplanen och insåning av gräsmattan. Detta krävde en arbetsperiod. Den andra åtgick till banläggningen . Schaktningsarbetena för banorna var redan klara, men att lägga ut massan rätt blandad och på rätt sätt var inte heller det något lätt arbete. Som tekniskt biträde och specialist har Riksidrottsförbundet sänt hit schaktmästare Edström, som sett till, att allt som går att göra även har blivit gjort. Det kan kanske vara intressant att höra, att den massa, på vilken pojkarna snart skall utkämpa vilda duster, består av 40 % lera, 30 % kolstybb, 20 % sand och 10 % matjord. Den torra väderleken, som i stort sett varit allenarådande hittills i sommar gör, att banorna inte ännu packat sig så bra, som önskvärt vore, men några av regementets förnämsta stjärnor har provlöpt banorna och funnit dem bra med väl avvägda kurvor. I fråga om idrottsplatsens planering kan följande nämnas. Upploppssidans bredd är 5,60 m. vilket alltså tillåter 6 löpare i bredd. För övrigt är banan 4,60 m. bred. Längdhoppsgropen ligger innanför upploppssidan med en ansatsbana på över 50 m. åt vardera hållet. Utefter östra långsidans yttersarg finns ytterligare en anloppsbana för längdhopp avsedd för kompaniernas träning. Hela södra segmentet är belagt med löparbansmassa, varför det alltså finns gott om plats för ansats för höjd- och stavhopp samt för kastringar. Ansatsen i spjutkastning är 60 m. lång och sträcker sig förbi barackens ena gavel. Norra segmentet är helt gräsbeväxt och avsett för slägga och gymnastik. Hur mycket banan mäter är inte ännu kontrollmätt, men varvet torde bli något över 400 m. I dungen öster om planen finns det plats för joggning och solbad. Vidare kan nämnas, att 4 vattenposter finnas runt planen. Vid friidrottsplatsens södra ände står en expeditionsbarack, som innehåller 3 omklädningsrum, styrelserum, expeditionsrum för idrottsofficeren samt 2 materiellokaler. Duschen är belägen utanför baracken liksom förrådslokalen för verktyg. Kostnaderna för anläggningen har täckts genom bidrag från Riksidrottsförbundet med 2,000: - kr., från Lägerkassan 3,200 kr. samt från medlemmen i Gotlandsinfanteristernas Kamratförening i Stockholrn, dir. Söderlund, som bidragit med gräsfrö till ett värde av cirka 1,200: - kr. Vidare har Lägerkassan anslagit ett belopp på 600: - kr. till ett par rader åskådarbänkar. (Källa: 1444)

-----------------------------------------------------------------

Visborgsvallen har invigts

Pampig festlighet strålande tävlingar på rekordsnabba banor

Söndagen den 11 juni 1944 kommer säkert att stå som en märkesdag i regementets idrottshistoria. Det var denna dag som Visborgsvallen invigdes under sällsynt pampiga och festliga former i närvaro av bl. a. landshövding Nylander, biskop Ysander och militärbefälhavaren generalmajoren friherre Åkerhielm, och samtidigt togos banorna för första gången i bruk, varvid de visade sig vara bland de snabbaste banorna i hela den svenska landsorten. Vädrets makter voro gynnsamma och en strålande sol lyste över Visborgsvallen och den till över 2,000 personer uppgående publiken, när festligheterna inleddes med att major Hildebrand till regementschefen överste Berggren överlämnade trupperna, som tidigare intagit anbefallda platser på fotbollsplanen. Fanvakten med de fyra bataljonsfanorna marscherade in på planen, varefter trupperna av regementschefen avlämnades till militärbefälhavaren. Regementschefen kommenderade parad för fanan, varvid svenska flaggan gick i topp på de många flaggstänger som kantade banan på Visborgsvallen. Sedan följde fältgudstjänst med predikan av biskop Ysander. Regementschefen lämnade därefter en redogörelse för Visborgsvallens tillkomst, ett resultat av många goda krafters medverkan och ett led i strävandena att göra varje god soldat till en god idrottsman. Det var främst två män som man hade att tacka för tillkomsten, I 18 IK:s ordförande och sekreterare, överstelojtnant Erik Edlund och fanjunkare Sune Erixon, som i slutet av år 1941 gjorde slag i saken och detaljberäknade ett av den senare uppgjort förslag till ombyggnad av den med kasernetablissementet nära nog jämngamla planen till en modern idrottsplats och sedan också lyckades genomföra sina önskemål trots att endast 8,000 kr. stodo till förfogande. I fortsättningen hyllade översten överstelöjtnant Edlund och fanjunkare Erixon för deras utomordentliga förtjänster för idrottsverksamheten inom regementet. (Källa: 1445)

-----------------------------------------------------------------

Gammal tanke har tagit form i Visborgsvallen

Idrottsplats har skapats av regementets personal

(1944) Instundande söndag inviges Visborgsvallen – I 18:s moderna och förstklassiga idrottsplats. Det är förvisso en stor dag i regementets historia och en milstolpe för dess Idrottsklubb.

Med anledning av den förestående invigningen har ordf. i regementets idrottsklubb, överstelöjtnant Erik Edlund, beviljat Visbytidningarnas representanter en premiärintervju och i anslutning därtill lämnat några intressanta glimtar om det arbete som ligger bakom idrottsplatsens tillkomst.

Vi började så vackert den 30 juni 1942, och det var en gammal tanke som därmed började realiseras. Det var pionjärer och delar av 1940 års klass som inledde arbetet och det fortsattes så småningom av hela stabskompaniet. I detta sammanhang är det på sin plats att erinra om den välvilja och förståelse som kommit till uttryck från både militärbefälhavaren och regementets chef.
− Det var inte obetydliga jordmassor som skulle schaktas undan, och det inses kanske lättare om jag nämner att nivåskillnaden uppgick till inte mindre än 1, 10 meter. Dessa jordmassor lämpades över till nordöstra sidan och därmed har skapats en naturlig läktare för publiken.
− Har arbetet fortgått oavbrutet sedan 1942?

− Nej, det låg nere vintern 1942-43, men återupptogs i april 1943, tack vare intresse och tillmötesgående från militärbefälhavaren. En pluton, alltså 30 man, fortsatte arbetet och i maj månad var fotbollsplanen redo för insåning.

Specialblandning i löparbanorna.

− Ungefär samtidigt fullbordades också arbetet med löpar- och ansatsbanor. En expert från Sv. idrottsförbundet har varit här nere och lagat till den lämpliga blandningen. I densamma ingår 4 delar lera, 3 delar sand, 2 delar kolstybb och 1 del matjord.

Det förefaller som om denna blandning skulle vara tämligen idealisk och den har givit ett mycket fast men ändå sviktande underlag. Om banorna så småningom skulle visa sig vara för hårda och stumma, så återstår ju möjligheten att bättra på med ett lager kolstybb. Att åstadkomma lösa banor är ju, som bekant ingen konst, svårigheten är i stället att förena hårdhet och svikt.

Löparbanan har en bredd på upploppssidan av 5,50 meter och ger plats för 6 banor, medan bredden i övrigt är 4,60.

Även ansatsbanorna för längd-, stav och höjdhopp samt kastringar och ansatsbana för spjut är belagt med samma material. För spjut finns en ansatsbana på 50 meter, med uppfällbar sarg vid löparbanan.

I östra segmentet är utrymme ordnat för gymnastik, släggkastning och gotländsk idrott, det sistnämnda inte minst viktigt. I planens södra ände finns plats för träning och i sydöstra änden har vi ett område för joggning samt gymnastik på barr och räck. Här ha vi också solbadsanläggning, som säkert kommer att vederbörligen uppskattas.

Internationella mått på fotbollsplanen.

− Fotbollsplanen ligger grön och inbjudande och torde väl motsvara de anspråk som kunna ställas på en dylik. Måtten äro 103,5x65,5 vilket innebär att planen motsvarar vad som kräves för internationella matcher. Den tas för första gången i bruk på söndagen (11/6 1944), då I 18:s IK möter Fårösunds GoIK i seriematch.

Klubbhuset har stora utrymmen.

− Klubbhuset, som inrymmer omklädnings-, styrelse- och diverse andra utrymmen, är nu också färdigställt. Sammanlagt sex rum, stå till förfogande för de olika ändamål som kräves. Sålunda finnes rum för allmän idrott, fotboll och gästande fotbollslag. Vidare disponeras utrymmet för diverse idrottsmaterial.
− Det största rummet är avsett för styrelsesammanträden och har också I 18:s IK sin prissamling, vilken vi hoppas skall kräva större utrymme i framtiden.

Önskemål för framtiden.

− Inga ytterligare önskemål beträffande idrottsplatsen för framtiden?
− Jo, ett mycket aktuellt önskemål att vi skall ordna pengar till en åskådarläktare under tak. Med samma goda vilja och entusiasm som möjliggjort idrottsplatsens tillkomst bör det inte vara någon omöjlighet. Likaså önskar jag att planerna på en tennisbana skall kunna realiseras. Avsikten är att den skall förläggas till området invid det nya exercishuset.
− För att fortsätta med önskemålen, så hoppas jag också att invigningen av idrottsplatsen blir lyckad och att god och fair sport skall presteras både på invigningen och i framtiden på Visborgsvallen. 

Pass. (Källa: 1441)

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper