Pumphus

(September 1898) "Bättre vatten för lägerområdet. Ingeniör G. Richert från Stockholm har i dag hit anlänt för att vidtaga förberedande undersökningar angående möjligheten att genom djupborrningar å lägerplatsen vid Visborgs slätt därstädes anskaffa drickbart vatten, hvilket hittills saknats och måst hämtas från vaktmästarbostadens brunn". (Källa: 1657)

(Oktober 1898) "Djupborrningar efter vatten för lägerområdet å Visborgs slätt pågå nu dagligen efter den s. k. diamantborrningsmetoden enligt anvisningar och efter förut vidtagna undersökningar af ingeniör G, Richert i Stockholm". (Källa: 1658)

(December 1900) "Invid vaktmästarebostaden å slätten äro tvenne rörbrunnar upptagna. En hvar af dessa förmår vid normal vattentillgång ensam för sig leverera den för lägret erforderliga vattenmängden, hvadan alltid den ena kan hållas såsom reservbrunn. Genom sinrika anordningar kunna dessa brunnar pumpas fullständigt läns, hvadan aldrig fara för frysning kan uppstå.

Det pumpverk, som ur dessa brunnar uppfordrar vattnet, är inredt i ett särskildt pumphus invid brunnarna. Detta pumpverk skall, enligt uppgjordt kontrakt, leverera 120 liter vatten i minuten, men lämnar i verkligheten 50 proc. mera, eller 183 liter i minuten (=10.980 liter i timmen). I sanning ett för entreprenören hedrande resultat, men så har han också användt långt mera effektiva och dyrbara maskinerier, än hvad hans kontrakt ålägger honom. Pumpverket, af Ludvigsbergs välkända tillverkning, består af en s. k. stationär ångspruta och ångpannan är levererad från Vulcans verkstäder.

Sedan vattnet af pumpverket förts upp ur brunnarna, ledes det i rören till det å själfva lägerområdet mellan de båda manskapsbarackerna belägna vattentornet. (Källa: 1660)

(December 1904) "Eldsvåda. I onsdags natt mellan 11 och 12 nedbrann af ännu ej, trots hållna förhör, utredd anledning pumphuset å Visborgs slätt. Det var endast huset, hvilket var af trä, som blef lågornas rof. Maskinen, som blef lindrigt skadad, är nu åter reparerad, hvadan vattentillförseln obehindradt kan ske". (Källa: 1665)

Vindsnurran som drev den äldre vattenpumpen. Byggnaden till vänster var brevduvestationen. (Foto 1927)

-------------------------------------------------------------------

Regementet hade eget vattentorn och verk, som drevs dels med vindmotor för en mindre pump och dels med elektrisk kraft för en större pump.

På våren 1941 tog vindmotorn slut och knappt ett halvår därefter skattade också den elektriska pumpen åt förgängelsen. Sedan dess användes enbart stadens vatten. 1941 framlades ett förslag om nytt vattenverk helt underjordiskt och bombsäkert, försett med hydroforer för elektrisk drift, samt för att säkerställa denna en råoljemotor i reserv, vilken även skulle räcka till för belysningsanläggningens nödtorftiga drift om kraftverket skulle sättas ur funktion. Kostnaderna skulle uppgå till omkring 106.000 kronor, vilket 1941 år var en hög summa, men med beräknade vattenavgifter till Visby plus avgifter för elektrisk drift beräknades allt kunna amorteras på omkring 5 år. Förslaget lades emellertid på framtiden.

Pumphuset i bakgrunden

Förstoring

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper