Kameraskjutplatsen

I början av 1970-talet började man öva stridsvagnsskyttar med att sikta med framförhållning samt skjuta. Det var emellertid enbart kameraskjutning. Man sköt mot ett rörligt mål, en terrängbil med en atrapp av segelduk liknande en stridsvagn. För detta ändamål byggdes en betongplatta straxt söder om Kungsladugården. Skjutriktningen var södra delen av Visborgsfältet. Senare under 1980-talet ersattes kameraskjutningen av SAAB:s elektroniska BT-system. Skjutavståndet måste då istället vara 1000 meter eller mer varför skjutplatsen flyttades söder om Tallbacken.

P 18 först med målkamera i stället för granater!

P 18 har som första regemente i landet kommit över experimentstadiet vad gäller ”skjutning” med målkamera och man håller nu på med utbildning.  Det är på stridsvagnsskjutningens område, som detta framsteg har gjorts. Istället för att fyra av riktiga skott till en kostnad av 200-400 kronor fyrar man istället av ett ”kameraskott” till en kostnad av 29 öre!

I två år har denna form av träningsskjutning pågått vid pansarskolan, men först nu har den kommit ut bland de olika regementena i hela landet. Major Lars Nolgren och fanjunkare Gunnar Ericsson har hand om utbildningen och de som utbildas hör till gruppen, som rycker in i juni i år.

Man håller för närvarande på att testa grabbar för denna form av träningsskjutning och på tisdagen höll 15 man från 9:e kompaniet på med ”kameraskjutning”.

-Detta är en drive i den modernisering av försvaret som just nu håller på, omtalar överstelöjtnant Lennart Bergqvist.

Kameran, modell Robot, sitter i en ställning framme på eldröret till stridsvagnen och man kan vid ”skjutning” använda svart-vit film eller en värmekänslig film (IR).

Ännu så länge håller man på med skjutning mot stillastående mål, men fram i höst blir det aktuellt med  rörliga mål och då kommer det också att bli aktuellt med duellskjutning. Den intressanta filmen framkallas sedan. Ibland under kvällstjänst och ibland på förmiddagen dagen därpå. En bit framför själva stridsvagnen, på ena sidan, finns en tavla där skyttens namn sättes upp, vilket skott i ordningen o.s.v. och sedan är det bara att läsa av på filmen och med intresse mäta och studera hur mycket från det egentliga målet man kommit.

-På grund av att vi kan av med så mycken ”ammunition” kan vi också få fram grabbarnas egenheter vad gäller skjutning, säger major Lars Nolgren, två personer har ju inte samma egenheter och ser inte på samma sätt. (Källa: 1063)

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper