Några äldre benämningar

 

Krigsdomstol

Krigsrätt

En särskild brottmålsdomstol, som har att tillämpa krigslagarna och uppta brottmål som röra krigstukten och som inte hör under den disciplinära straffmyndigheten. Lägsta domstol vid krigsmakten utgöres av krigsrätt, andra domstol eller överdomstol är krigshovrätten eller i vissa fall överkrigsrätt. Över dessa står Högsta domstolen. Härtill kommer ståndrätt, som i vissa fall förordnas. Bestämmande grund för sammansättning är grundsatsen att den åtalade skall dömas av sina likar. Därför är det stora övervägande antalet av ledamöter i krigsdomstol militärer, och att 2 militärpersoner av högre grad bör, med domarejäf och ansvar, i fredstid övervara och rösta över mål, som från krigsdomstolarna dras under högsta domstolens prövning.

Förutom krigsdomstol har även vederbörande chefer eller befälhavare bestraffningsrätt över underlydande. Det åligger dock krigsdomstol att övervaka det sätt varpå denna extraordinära bestraffningsrätt handhas.
 
Överkrigsrätt

Överkrigsrätt förordnas av konungen. Den utgöres av en generalsperson eller flaggman som ordförande, två 2 överauditörer samt 2 officerare av regementsofficers grad. Ordföranden och överauditörer förordnas av konungen, övriga ledamöter utses av högste befälhavaren. Allmän åklagare är en av konungen förordnad överkrigsfiskal.

 

Krigsdomare

En vid krigsmakten anställd lagfaren ämbetsman med huvudsakligt åliggande att vara ordförande i krigsrätt och bestämma tid och plats för krigsrätts sammanträde.

Krigsdomare (vice krigsdomare) förordnas av konungen för viss tid.

 

Krigsfiskal
Krigsfiskal är allmän åklagare vid krigsrätt, överkrigsfiskal vid krigsöverdomstol. Åtal vid krigsrätt mot officer av regementsofficers eller högre grad utföres dock
av öfverkrigsfiskalen vid den krigsöverdomstol, varunder krigsrätten lyder, såframt ej denne uppdrar åt vederbörande krigsfiskal att utföra talan i målet. Krigsfiskal skall finnas vid varje regementskrigsrätt, stationskrigsrätt och särskild krigsrätt, krigsfiskal kan under viss förutsättning anställas vid flera krigsrätter. Förordnande att vara krigsfiskal vid någon av nyssnämnda krigsrätter meddelas av konungen. Vid fältkrigsrätt förordnas krigsfiskal av vederbörande befälhavare.
 

Överkrigsfiskal

Överkrigsfiskal, enligt lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes av en vid Krigshovrätten anställd eller till tjänstgöring vid Överkrigsrätt förordnad ämbetsman med åliggande att vara allmän åklagare vid den krigsöverdomstol, där han är anställd, ävensom att utöva tillsyn över åklagare i tjänstens handhavande vid
de krigsrätter, som lyda under nämnda krigsöverdomstol, överkrigsfiskalen vid Krigshovrätten, vars åligganden i övrigt motsvara den förre krigsfiskalens.

 

Profossen

Var i äldre tider en anställd tjänsteman vid krigsmakten som skulle vaka över ordningen inom läger och kvarter, beivra militära förbrytelser och ha uppsikt över
verkställandet av militära straff. Högsta värdigheten bland profosserna innehades av generalprofossen, senare kallad generalgevaldiger. Under honom fanns regements-

Auditör

och kompaniprofosser. I en senare tid förlorade tjänsten mycket i vikt och betydenhet, och profossen blev ett slags rättsbetjänt, som hade sig ålagdt att verkställa kroppsliga bestraffningar samt ha tillsyn över dem som satt i arrest. Profossens åligganden i sistnämnda avseende ha numera övergått på väbeln, vars befattning för övrigt till följd av en därmed förenad polis- och åklagarmyndighet närmar sig profossens i äldre tider. Även stads- och häradsprofosser omtalas i författningar från 1600- och 1700-talen som verkställare av kroppsstraff, som ådömts av allmän domstol.

 

Auditör

I Sverige biträder auditörer de militära chefer som har rätt att ta beslut i disciplinära ärenden samt ersättningsärenden. En auditör får förordnas för högst sex år i taget och skall vara lagfaren, vilket innebär att ha avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen. Försvarsmakten avgör hur många auditörer som skall finnas inom myndigheten och förordnar dessa.

Inför beslut om vissa disciplinpåföljder och åtalsanmälan skall förbandschefen inhämta yttrande från en auditör. Auditören anses medansvarig i beslut som denne tillstyrker. Därutöver har auditören tillsynsuppgifter samt rådgivande funktioner inom den militära rättsvården.

Förr var auditör en ledamot av en krigsrätt som oftast hade till uppgift att sammankalla parter och föra protokoll. Med tiden tillkom krav på juristexamen. Auditör vid krigshovrätten kallades generalauditör och kunde även ha rollen som åklagare.

 

Generalauditör

Generalauditör har hand om att i högsta instans föredraga juridiskmilitära mål. Generalauditören erhöll 1683 sin första instruktion och upptogs i Karl XII:s kansliordning såsom ledamot av Justitierevisionen. I nyare tider har ämbetet förvaltats av en revisionssekreterare, som i egenskap av generalauditör inför Högsta domstolen föredrager de mål, vilka kom från Krigshovrätten. I fält brukar den överauditör, som då har plats i Generalkrigsrätten, kallas generalauditör.

 

Väbel

Väbeln en i Sverige redan på 1500-talet förekommande benämning på den underofficer, som hade närmaste tillsynen över ordning och snygghet inom fänikan. När på
1600-talet fänikorna sammanslogos till regementen, uppfördes på regementsstaben en regementsväbel, som hade till åliggande att vara allmän åklagare inom
regementet och att tillse verkställigheten av ådömda bestraffningar. Vanligen tillsattes befattningen endast under krig (fältväbel), men inte då regementet var förlagt på roten.

Numera förordnas en underofficer att utöva befattningen. Regementsväbelns eller, såsom han även benämnes, väbelns åligganden är numera att ha polisuppsikten inom regementets etablissemang samt att vaka över, att föreskrifter rörande ordning och snygghet efterlevas och att innehavare av bl a marketenterier rättar sig efter
givna föreskrifter. Ytterligare har han tillsynen över regementets häkte.