Föregående sidaa

Spioner och landsförrädare på Gotland

Spioneri innebär att en regering, ett företag eller en individ kommer över eller försöker komma över information som betraktas som hemlig eller konfidentiell, utan tillstånd av den som besitter informationen. Spioneri sker per definition i det fördolda, eftersom den allmänt anses ovälkommen och, i många fall, är olaglig och straffbar. Den som spionerar är spion. Ett snarlikt begrepp som används i krigstid är landsförräderi.

I svensk lag regleras spioneri jämte högförräderi bland annat i brottsbalken 19 kap. 5 §, "Om brott mot rikets säkerhet", där det definieras som att någon: för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet ... vare sig uppgiften är riktig eller ej. Brottsrubriceringen grovt spioneri har påföljden 4 till 18 års fängelse, alternativt livstids fängelse.

 

Landsförräderi är ett förräderibrott som utgör angrepp på en stats rätt eller säkerhet i förhållande till en främmande mak. Landsförräderi regleras i brottsbalkens 22:a kapitel.

Enligt svensk rätt (i modern tid) kan landsförräderi endast begås då Sverige är i krig. Landsförräderi innebär enligt svensk lag att man hindrar, missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet alternativt förråder, förstör eller skadar egendom som är av betydelse för totalförsvaret alternativt åt fienden anskaffar krigsfolk, egendom eller tjänster eller begår annan liknande förrädisk gärning (Brottsbalken 22 kap. 1 §).

Landsförräderi har traditionellt bestraffats mycket hårt. I Sverige är det lägsta straffet fyra års fängelse, och det högsta livstids fängelse. Landsförräderi i krigstid av militär personal kallades tidigare i svensk strafflag krigsförräderi och kunde i svåra fall bestraffas med döden, även efter avskaffandet av dödsstraffet i fredstid 1921. Bestämmelsen kvarstod som gällande lag fram till 1973, men kom aldrig att tillämpas, sedan avskaffades dödsstraffet för brott begångna i krigstid i enlighet med lag 1973:17-20. (Texten hämtad från Wikipedia)

 
 
 

SPIONAGET PÅ GOTLAND ALLT MERA NÄRGÅNGET  1939

Regeringen önskar skärpt polisbevakning. Utländsk arbetskraft vid fästningsarbetena i Fårösund

Regeringen kommer enligt N. D. A. att av riksdagen begära anslag till förstärkt polisbevakning på Gotland. Troligen kommer åtminstone en del av denna förstärkning att detacheras till Fårösund, där Flygförläggningen och de hemliga befästningsarbetena rönt en otrevlig uppmärksamhet från obehörigas sida. Befästningsarbetena äro visserligen inhägnade och tillträde är förbjudet, men på grund av bristande bevakning har det flera gånger hänt att obehöriga trängt sig in på området och måst avhysas av arbetare eller förmän. Redan för ett år sedan anhöll landsfiskalen i Slite en person som misstänkt för spionage - denna släpptes dock sedan det visat sig att han var oskyldig. Under det gångna året har en utlänning anhållits och utvisats.

- Det är en ganska stark turisttrafik till Fårön, säger landsfiskal Bonde i Slite och på vägen passeras Fårösund. Jag tror dock icke att främlingar komma åt att titta närmare på befästningsarbetena. Flera av arbetarna äro emellertid utlänningar. Då det råder murarbrist har man tvingats söka arbetskraft i Danmark och nu arbeta 7-8 danskar däruppe. De ha anskaffats genom fackföreningen.

Det har vid undersökningar N. D. A. företagit visat sig att det råder ett alltmer stegrat utländsin intresse för våra befästningar och att behovet av strängare bevakning är tämligen allmänt. Genom regeringens åtgärd att begära extra anslag till polisbevakning skulle detta allvarliga bekymmer bortfalla, åtminstone för Fårösunds vidkommande. Gotlänningen har för sin del redan tidigare kommenterat de nu äntligen av de högre myndigheterna uppmärksammade förhållandena, och om uppgifterna att regeringen tänker skärpa polisbevakningen äro riktiga kunna vi endast uttala tillfredsställelse häröver. Det förefaller emellertid märkligt att det skall behövas riksdagsbeslut i en sak som är så enkel och som kräver ett så raskt ingripande. När det gäller att få fast spioner är det kanske inte riktigt lämpligt att i förväg utbasunera och med riksdagens hjälp besluta att polisen är på väg. Aven utländska spioner läsa tidningar, om vi inte missta oss alltför mycket.

 
 
 

Statskriminalen utreder spionaffär på Gotland 1956

Illegal sändare uppges upptäckt på Sudret. Försvarsanläggningarna intresserar spioner

Enligt vad Aftonbladet uppger pågår för närvarande polisutredning av en spionaffär på Gotland, och det finns anledning att tro att denna kommer att svälla ut till ganska omfattande dimensioner. En mystisk illegal radiosändare skall ha avslöjats på södra delen av ön, men även på norra Gotland är statspolisen i arbete med utredningen.

Det finns ju en hel del försvarsanläggningar av skilda slag på Gotland, inte minst längst i norr, och det är givetvis de som varit föremål för obehörigas intresse.

Chefen för säkerhetspolisen intendent Hasselrot har på förfrågan av AB  inte velat lämna några närmare upplysningar, men han har inte heller bestritt, att en spioneriaffär på Gotland är under utredning.

Landsfogde Sven Wannstedt har f. n. partiell tjänstledighet för att mera helt kunna ägna sig åt ett åtalsärende, som det heter. Kan det var den uppseendeväckande spioneriaffären det är fråga om? (Källa: 98)

 

Gotlandspolisen utreder hemlighetsfull historia

Som vi meddelade i vår eftermiddagsupplaga utreder Gotlandspolisen en mystisk historia. Rykten har varit i svang att det rör sig om spionage. Tystlåtenheten från polishåll har gjort att denna tro fått extra näring. Chefen för säkerhetspolisen har vid AB:s förfrågan vägrat at vare sig bekräfta eller dementera att det kunde vara fråga om spionage. Omständigheten att landsfogde Sven Wannstedt erhållit förlängd tjänstledighet för at helt kunna ägna sig åt ett åtalsärende, som det heter, har givetvis också givit anledning till gissningar. Vad som nu gör att talet om spionage kan lämnas där hän är att landsfogden på vår direkta förfrågan förklarat att den utredning som nu pågår inte har med spionage att göra. (Källa: 99)

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig