Föregående sidaa

Krigskyrkogårdar på Gotland

 

På Gotland fanns (finns) tre kyrkogårdar avsedda för eventuella större mängd döda och stupade. Det är kyrkogårdarna i Lärbro, Stenkyrka samt Sanda. Den enda som i någon mån utnyttjats för detta är Lärbro kyrkogård. Där vilar ett flertal offer för nazismen som hade behandlats på Lärbro krigssjukhus men som var så svårt medtagna att de avled, sammanlagt 45 gravar varav 9 är judiska. De begravda är från Polen, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Grekland och Italien. Huvuddelen är dock polacker.

I viss mån kan väl den "Engelska kyrkogården" vid Ryssnäs på Fårö betraktas som en krigskyrkogård.. Där vilar ett tjugotal engelsmän efter att ha dött i en kolera-epidemi som drabbade den fransk-engelsk flottenheten som var förlagda i Fårösund under det s k Krimkriget 1853-56.

Men förmodligen den mest berömda krigskyrkogården på Gotland ligger vid det s k "Korsbetningen". Berömd är väl även Östergarns kyrkogård med sin stora gravsten över begravda tyska örlogsmän från S.M.S. Albatross.

 
 
 

Ryssgraven i Anga

Krigsgrav

En stensättning i Anga socken kallas ryssgraven. Där skall en ryss ligga begraven, skjuten av en vid Suderbys bosatt under ryssarnas härjningar på Östergarnslandet 1717. I graven hittades för några år sedan skellettdelar. Stenen ditlagd av Torsburgs hembygdsförening 1986.

 
 
 

Bunge kyrkogård

Krigsgrav

SACRED

To the memory of

JOHN THOMAS

Master R. N.

Of East Looe

Cornwall England

Who died on board

H. M. S. Archer at Fårö Sound

On the 21 of October 1854

Aged 39 years

Behold he taketh a way who can

Hinder him who will say to him

What doest thou.

 

Job. 9. C. 12 v.”

Å Bunge kyrkogård begrovs en engelsk sjöunderofficer vid namn John Thomas. Engelska amiralitetet sände ett fartyg med en gravsten som täcker graven.
 

Under Krimkriget blev Fårösund en strategiskt viktig militär plats då delar av den franska och engelska flottan hade Fårösund som basområde, de använde platsen som etappstation och observationspunkt i kriget mot Ryssland. Koleran spreds med de anländande skeppen och många dog av sjukdomen. Norra Gotland fick flera kolerakyrkogårdar.

 

118-årig krigargrav ännu inte bortglömd

På Bunge gamla kyrkogård, omedelbart öster om kyrkan, ligger en engelsk sjöunderofficer vid namn John Thomas begraven och hans sista vilorum täcks i sin helhet av en gravsten, vars inskription framgår nedan.

Denne Thomas avled vid 39 års ålder den 21 oktober 1854 och den sjukdom som ändade hans liv var den fruktade koleran. I boken ”Bunge socken genom tiderna”

skriver Carl Eklund bl. a. om hur denna farsot kom till Gotland och vilka konsekvenser av dess härjningar blev:

”Det internationella inslaget i Fårösund förhöjdes ytterligare genom danska, norska och tyska fartyg, som befraktades med förnödenheter för flottorna. Språkförbistringen var trots allt en bisak, ty goda affärer gjordes, men snart blev det allvar.

År 1854 i september uppträdde sjukdomen såväl i land som ombord på de engelsk-franska örlogsfartygen. Tre olika anledningar till kolerans uppkomst cirkulerade. Ett svenskt handelsfartyg ”Malm” i kustfart på östersjöprovinserna hade smittan med sig, de allierades besättning, bl. a. negrer och folk från Levanten, hade medfört den och slutligen påstods att tagna ryska fångar smittat besättningarna på de allierades fartyg var från sedan smittan ilandförts. Den senaste versionen torde vara den sannolikaste.

Stränga isoleringsåtgärder vidtogs. Vägarna undveks och folk gick omvägar för att inte mötas.  Kring samhället hade infanterikompaniet anordnat en postkedja. Brunnen vid färjemansbostället avstängdes, så att folk fick på bestämda tider avhämta vatten, som utdelades av posterna vid en över vägen uppsatt avspärrning. Efter några dagar måste posterna indragas då de angreps av farsoten, som även spred sig upp i socknen. Skolhuset vid kyrkan togs även i bruk såsom sjukhus. Två svenska läkare, Ekströmer och Broberg handhade vården av de sjuka biträdda av sanitetspersonal från fartygen.

Men ännu, ett sekel och ett par decennier efter kolerakatastrofen är John Thomas bortglömd. I samband med det engelska örlogsbesöket i Visby har ett 15-tal befäl besökt Thomas grav och prytt nyligen densamma med blommor i engelska flaggans färger. Besöket skedde på försorg av Gunnar Ahlqvist, Bungemuseets ordförande, och vid ceremonien deltog också chefen för GK/KA 3, överste Jean-Carlos Danckwardt med fru. (Källa: 659)

 
 
 

Björke kyrkogård

 

Örlogsmän från S.M.S. Albatross

Transporten av de sårade Albatrossmännen företogs medelst "hästambulans". Under färden avled skeppsläkaren dr Karrillon, och strax efter ankomsten till Roma dog även minbåtsman Ling. De begravdes på Björke kyrkogård.

Karillon, Hans

Marine-Ober-Assistenartz der Reserve

f. 13/5 1883 i Rockenhausen, Bayern. Kommando der Marinestation der Nordsee. Sårades svårt vid strandningen, avled av skadorna 3/7 1915.

Ling, Louis Karl Wilhelm

Minen-Bootsmannmatrose

f. 23/10 1891 i Bochum, Westfalen. Stupade 2/7 1915.

 

 
 
 

Boge kyrkogård

 

Död

Begraven

Namn

Förband

 

  18/6 1749 Okänd 27 år Soldat vid Östgöta infanteriregemente  
  7/8 1749 Okänd 29 år Soldat vid Östgöta infanteriregemente  
  20/8 1749 Okänd Artillerihantlangare  
  18/12 1757 Okänd Båtsman från skeppet Illerim  
 
 
 

Gammelgarn kyrkogård

 

Död

Begraven

Namn

Förband

 

8/11 1790 11/11 1790 Nr: 28 Jöns Hultgren Ryttare vid Norra Skånska Kavalleriregementet (Kom från fregatten Solen som strandat 3/11 1790 vid Sysne udd).  Fältsjuka
 
 
 

Hejdeby kyrkogård

 

Död

Begraven

Namn

Förband

 

18/11 1790 19/11 1790 Nr: 24 Olof Ernst Leistner Förhyrd jungman av 5 kompaniet (Kom från fregatten Solen som strandat 3/11 1790 vid Sysne udd)
22/11 1790   Nr: 294 Jacob Kort 1 Blekinge båtsmanskompani (Kom från fregatten Solen som strandat 3/11 1790 vid Sysne udd)
23/11 1790 24/11 1790 Nr: 391 Anders Falck 3 Blekinge båtsmanskompani (Kom från fregatten Solen som strandat 3/11 1790 vid Sysne udd)
24/11 1790 25/11 1790 Nr: 156 Åke Lerberg 1 Blekinge båtsmanskompani (Kom från fregatten Solen som strandat 3/11 1790 vid Sysne udd)
 
 
 

Hellvi kyrkogård

 

Död

Begraven

Namn

Förband

Orsak

  12/2 1790 Andreas Ferm Soldat vid Hälsinge regemente På sjön av kolik
13/12 1790 25/12 1790 Roos Soldat vid Östgöta regemente Fältsjuka
16/12 1790 25/12 1790 Nr: 22 Loman Västmanlands regemente Fältsjuka
16/12 1790 25/12 1790 Nr: 13 Hans Lundmarck Soldat vid Östgöta regemente Fältsjuka
17/12 1790 25/12 1790 Nr: 144 Walström Soldat vid Västmanlands regemente Fältsjuka
20/12 1790 25/12 1790 Nr: 108 Wengman Soldat vid Västgöta-Dals regemente (Ligger begravd vid en backe vid Lörge) Fältsjuka
24/12 1790 25/12 1790 Okänd Soldat vid Västgöta-Dals regemente Fältsjuka
12/1 1791 16/1 1791 Jonas Svensk Soldat Fältsjuka
13/2 1791 20/2 1791 Kahlberg Soldat vid Västmanlands regemente  
 
 
 

Klinte kyrkogård

 

Död

Begraven

Namn

Förband

Orsak

22/7 1808 24/7 1808 Örlogskapten David Westerman. Chef örlogsbrigg  
 
 
 

Othem kyrkogård

 

Död

Begraven

Namn

Förband

Orsak

  12/12 1757 Anders Woll Båtsman från skeppet Illerim  
 
 
 

Okänd soldat

En okänd mansperson hittades i vattnet den 20 november 1944. Begravd den 21 november 1944 på Othems kyrkogård. Det går numera, 3/10 2003, inte att finna graven.

   
Havet ger igen

Ett manslik påträffades igår i Vägomeviken av brännmästare Bogren i Slite, som var sysslesatt med fiske. Kroppen hade tydligenlegat i vattnet ganska länge, men var på grund av den låga temperaturen i vattnet tämligen väl bibehållen. Av kläderna funnos dock inte mer i behåll än undertröja och en brun skjorta med bröstfickor samt livrem kvar.  Vid polisutredningen konstaterades att mannen varit cirka 170 cm. lång och ganska kraftigt byggd. Ansiktet var intryckt och på högra sidan av bålen fanns ett cirkelrunt hål varigenom lungorna syntes - förmodligen ett skotthål. På högra handen fanns en ring av svartnad metall med en fördjupning i form av ett hjärta, håret var mörkbrunt och tänderna friska. Mannens ålder torde ha varit under 40 år. Eftersom skjortan är av utländsk miitärtyp, kan det tänka sig att det rör sig om en förolyckad flygare. (Källa: 656)

 
 
 

Sproge kyrkogård

 

 

Den 18/8 1943 gav sig mer än 600 allierade bombflygplan, däribland Todd-Whites, av för att bomba V-vapenbasen i Peenemünde på ön Usedom. Ett 60-tal av planen förlorades, Todd-Whites plan med 7 mans besättning störtade i södra Östersjön, hela besättningen på 7 man omkom. De övriga i besättningen var: F/O A. Batchelor, navigator, Sgt. T. Brooklehurst, air gunner, Sgt. G. Humble, air gunner, F/O B. James, wireless operator, F/O F. Plant, bomb aimer, Sgt. A. Purrington, flight engineer.

 

 

Minnesstenen är över den engelske piloten Richard "Dick" Nevil Todd-White, född den 1 augusti 1916 i Leytonstone, England. Richard var Squadron Leader och pilot på bombplanet Avro Lancester ED 805.

 

 

På kortet till den röda valmokransen står: Squadron Leader Richard Todd-White and the crew of Lancaster ED805 lost on the night of 17/18 August 50 years ago. Lost but not forgotten by the Royal Air Force. In Rememberance.

 

Richard "Dick" Nevil Todd-White,

hustrun Joan "Pixie"Crane och lilla Wendy

 

 

 

 

Minnestavla i Sproge kyrka

IN MEMORY OF SQUADRON LEADER R.N.TODD-WHITE, R.A.F.

WHO DIED IN ACTION 18TH AUGUST 1943

AND WAS RECOVERED FROM THE SEA AND

ORIGINALLY BURIED IN THE CHURCHYARD HERE

BY THE GOOD PEOPLE OF SPROGE.

BELOVED HUSBAND OF "PIXIE" AND FATHER OF WENDY

"JAG ÄR EN GÄST OCH FRÄMLING"

 
 

Flygargraven i Sproge flyttas till Göteborg

  

På Sproge kyrkogård alldeles invid kyrkmuren finner man en grav med ett litet vackert kors av sten och på detta läser man:

”Squadron Leader

R. N. Todd-White

R. A. F.

† Aug. 1943”

 

(1961) Kyrkogårdsvaktmästare Artur Hemmander i Sproge minns mycket väl dagen, då liket flöt iland nere vid Klase fiskeläge och hur han körde det därifrån med häst och vagn. Identifieringen kunde landsfiskalen göra genom papper, som den förolyckade engelske flygaren hade i sin plånbok. Genom ambassaden i Stockholm fick man kontakt med de anhöriga och det ordnades med begravning.

Församlingsborna har satt en ära i att friska blommor alltid funnits på graven och någon gång har också blommor kommit dit genom ambassadens försorg. Nu skall genom en överenskommelse mellan svenska och engelska myndigheter stoftet flyttas till Kvibergs kyrkogård i Göteborg, där man skall samla ihop brittiska krigets offer som jordats i Sverige, till ett gemensamt gravområde. (Källa: 833)

 

Richards kvarlevor flyttades 1961 till Kvibergs kyrkogård i Göteborg.

 
 
 

Sundre kyrkogård

 

Död

Begraven

Namn

Förband

Orsak

  13/10 1790 6 Soldater från Norra och Södra Skånska kompaniet på skeppet Falcken  
 
 
 

Vamlingbo kyrkogård

 

Död

Begraven

Namn

Förband

Orsak

  14-15/10 1790 6 Soldater från Södra Skånska kompaniet på skeppet Falcken  
16/10 1790 18/10 1790 1 Soldat från Södra Skånska kompaniet på skeppet Falcken  
 
 
 

Visby Södra kyrkogård

 

Albert August Ferdinand Schätzlein

f. 27/11 1875 i Gütersloh, Westfalen, Tyskland. d. 18/3 1916 på Blåhäll, Tofta av arterio et cardiosclerosis.

Begravd den 24/3 1916 på Visby södra kyrkogård, avd. 8, nr. 44.

Exhumerad den 27/9 1966 och gravsatt på Trelleborgs kyrkogård.

Maschinen-Maat på S. M. S. Albatross. Hemort: Gütersloh, Westfalen, Tyskland. Ogift. Katolik.

 
 
 

Korsbetningen i Visby

 

Stenkorset restes cirka 1380 som ett minnesmärke över de cirka 1800 gutar som här stupade i striden mot kung Valdemar Atterdag och hans danska krigshär. Slaget ägde rum en het sommardag den 27 juli 1361. Under grässvålen döljer sig nu flera massgravar med de omkomnas kvarlevor. Från den gotländska landsbygden deltog en i hast hopsamlad bondehär och man "gick man ur huse" och för att försvara sig deltog allt från unga tonårspojkar till gamla gubbar. De flesta var dessutom oerfarna och beväpnade med sina egna primitiva vapen. Stadens portar förblev under striden stängda och gutarna utlämnades helt till fienden. De stupade begravdes i massgravar på cisterciensernunnornas egna begravningsplats intill klostret Solberga som var beläget straxt intill slagfältet. På platsen restes sedan ett minneskors.

På korset står följande på latin: "ANNO D(OMI)NI M CCC LXI F(E)RIA IIIA POST IACOBI ANTE PORTAS WISBY I(N) MA(N)IB(US) DANOR(UM) CECIDERU (N)T GUTENSES H(IC) SEP(UL)TI OR(ATE)" I svensk översättning: I Herrens år 1361 den 27 juli föllo framför Visby portar i danskarnas händer de här begravda gutarna, bed för dem.

Enl. RAÄ: Område med gravar (massgravar), delundersökt, ca 40 x 15-2 meter (NNÖ-SSV), ursprungligen bestående av 4 massgravar, varav 3 har undersökts Den återstående massgraven är belägen 10 - 15 meter SÖ om minneskorset. Fynd av vapen och rustningsdetaljer m.m. De undersökta gravarna Ö och NÖ om minneskorset var ca 6 x 4 - 12 x 6 meter stora och 1,5 - 2,3 meter djupa. I en av dessa gravar var skeletten täckta av ett lager kalk och murbruk. Gravarna undersöktes åren 1905, 1912, 1926 samt 1928-30. Datering: Enligt minneskorsets latinska inskription stod slaget mellan danskar och gotlänningar den 27 juli år 1361 framför Visbys stadsportar.

 

 
 
 

Västergarn kyrkogård

 

Liket av okänd mansperson påträffad å Västergarns utholme. Jordfäst och begraven den 22 dec. 1944 i Västergarns församling. Tillstånd för den dödes begravning fr. länsstyrelsen.  

 

Likfynd vid Västergarn.

Vid Västergarns utholme anträffade i fredags lantbrukaren Edvin Olsson, Sanda, och fiskarna Emil Nilsson och Karl Nyström, Västergarn, ett lik, som bl. a. var ifört skinnjacka med uniformsknappar och skinnbyxor samt vidare försett med livbälte. Landsfiskal Justus Jakobsson, Klintehamn, har undersökt liket, som synes vara efteren man i 25-årsåldern men någon identifiering har ännu inte kunnat göras. För att söka få utrönt fyndets nationalitet ha uniformsknapparna insänts till de militära  myndigheterna.  (Källa: 657)

 

Likfyndet i Västergarn.

Vid undersökning, som verkställdes av de militära myndigheterna av en knapp från den skinnjacka som det i fredags i Västergarn anträffades mansliket var iförd, har konstaterats att knappen inte är av militärmodell utan en tysk eller estnisk-baltisk knapp, som nyttjas inom handelsflottan. (Källa: 658)

 
 
 

Östergarn kyrkogård

 

Död

Begraven

Namn

Förband

Orsak

  17/10 1742 1 friserare och 3 båtsmän från örlogsskeppet Öland.  (Begrovs i sina mattor)
  31/10 1742 Justiarien Canutus Orelius (Dog ombord på örlogsskeppet Ulrika
Juni 1743 Juni 1743 8 stycken båtsmän och soldater från brigantinen Pollux.
         
I slutet av det så kallade Ryska kriget 1788-90 och när alla soldater och sjömän skulle åter till Sverige skedde en del olyckor. En del hamnade på Gotland och flera begravdes på Östergarna kyrkogård.

  14/9 1790 Matros Jacob Barth - Krag  Under transport från Sveaborg till Stralsund död på fartyget. 27 år. Hetsig feber.
         

"Af Cronans manskap som från Helsingfors skulle transporteras till Carlscrona, men natten imellan den 3 o 4 november med Fregatten Solen strandade på Sysne udd, och i Östergarn och Gammelgarns socknar inqvarterades uti 14 dagar, blefvo följande döde och i kyrkogården begrafvne, nemligen:"

3/11

7/11

Jungman Pehr Nilsson

5:te Kompaniet No: 399

Drunknade

3/11

7/11

Båtsman Flygare

2:dra Ölands Kompani No: 35

Drunknade

3/11

21/11

Volontär Jost Löfgren

Vacanta Kompaniet No:58

Drunknade

3/11

21/11

Båtsman Petter Flygare

3:dje Blekinge Kompani No: 26

Drunknade

5/11

8/11

Jungman Börje Andresson

5:te Kompaniet No:74

Sjuka

5/11

8/11

Ryttaren Jöns Ölström

Norra Skånska Kavalleriet. Secundmajorens Kompani No:41

Sjuka

6/11

8/11

Båtsman Wilhelm Löfberg

3:dje Blekinge Kompani No: 327

Sjuka

9/11

11/11

Båtsman Carl Ankarfly

Skånska Städers Kompani No: 39

Lunginflammation

9/11

11/11

Båtsman Anders Läns

Skånska Städers Kompani No: 23

Diarre

10/11

11/11

Jungman Jonas Månsson

3:dje Kompaniet No: 339

Febris Catarrh

10/11

11/11

Matros Anders Andersson

5:te Kompaniet No: 156

Dysenteri

12/11

15/11

Båtsman Nils Borg

3:dje Blekinge Kompani No: 304

Febris Biliofa

13/11

15/11

Soldat Rambeck

Sprengportens Regemente No: 30

Febris Inflamm.

 
 
 

Örlogsmän från S.M.S. Albatross

På Östergarns lilla kyrkogård, vid kyrkans östra gavel, hade man gjort i ordning en stor, fyrkantig grav. De döda låg på marken framför gravöppningen, och samtliga var övertäckta med den tyska örlogsflaggan. Runt graven stod männen från Albatross mellan en häck av frivilliga från Visborgsslätt. Där fanns även ca 400 svenskar, som hyllade de stupade matroserna, svenskar som kom med massor av blommor. Så trädde den åldrige kyrkoherde Berglund fram, och förrättade, djupt rörd, jordfästningen. Kyrkoherde Berglunds ord: "Av jord är du kommen, jord skall du åter varda", var de första svenska ord som inpräntades i tyske sekondens minne. Bönen Fader vår förstod tyskarna nästan helt då ordalydelsen mycket påminner om den tyska. Den gamle, vithårige och ärevördige kyrkoherden kände säkerligen hur djupt hans enkla och fridfulla bön grep de närvarande. Både före och efter jordfästningen sjöngs psalmen "Jag går mot döden var jag går".

Efter jordfästningen trädde Albatross befälhavare West fram, och framförde en sista hälsning till de fallna kamraterna. Han sade: "De har ljutit hjältedöden för kejsaren och fäderneslandet", samt tackade dem för deras stora plikt uppfyllelse. Efter den tyska seden hällde han tre skovlar jord ner i graven. Sedan kom officerarna och följde exemplet att med jord viga de döda till den eviga vilan. Under denna ceremoni erinrade sekonden Bühler sig orden "O främling berätta för lakedaimonierna att vi liggeer här emedan vi lytt fäderneslandets lagar".

Konsul Carl E. Ekman höll på tyska ett tal, i vilket han erinrade om hur dessa unga män som fallit för sitt fosterland nu bäddats ner i främmande jord, och han yttrade vidare: "Den grånade kyrkoherden har vigt dem till evigheten på ett språk som de i livet ej hade förstått men vi vill tro att det språk som i denna stund talar ur alla här närvarande gotlänningars hjärtan det går direkt till de fallna hjältarnas själar. Må den gotländska jorden vila lätt på dem som i denna trakt funnit sitt sista vilorum, och vilkas minne länge skall bevaras." Läs mer om S.M.S. Albatross

 
 

Begravda i Albatrossgraven

Löwenberg, Otto Heinrich

Oberleutnant zur See

f. 1890-01-31 i Zweibrücken, Bayern. Stupade 1915-07-02.

Natschke, Arnold Gustav

Steuermann

f. 1878-09-24 i Geestemünde, Bremervörde. Stupade 1915-07-02. .

Hoppe, Johannes Reinhold

Torpedo-Obermatrose

f. 1893-04-12 i Dresden. Minendepot Cuxhaven. Stupad 1915-07-02.

Laube, Johann Karl Heinrich

Maschinist-Matrose

f. 1891-11-25 i Feich Freistadt in Schlesien. Stupade 1915-07-02.

Dittmer, Josef

Obermatrose

f. 1890-07-07 i Dirschel, Ober-Schlesien. Stupade 1915-07-02.

Geyer, Ernst Albert Gustav

Obermatrose

f. 1889-01-17 i Hildburghausen, Sachsen-Meininen. Stupade 1915-07-02.

Hilpisch, August

Obermatrose

f. 1891-04-01 i Enspel, Oberwesterwald. Stupade 1915-07-02.

Sprinz, Heinrich Paul Hugo

Einjährig Freiwilliger Obermatrose

f. 1890-03-20 i Münster, Westfalen.

Stupade 1915-07-02.

Wepner, Emil Hermann Heinrich

Matrose

f. 1892-07-05 i Göttingen.

Stupade 1915-07-02.

Dierks, Gustav Heinrich

Matrose

f. 1892-09-27 i Schffsdorferdamm.

Stupade 1915-07-02.

Reinhold, Paul

Matrose

f. 1891-11-08 i Schweingrube, Westpreussen.

Stupade 1915-07-02.

Gebhardt, August Carl Hermann

Matrose

f. 1894-11-18 i Elvershausen, Northeim.

Stupade 1915-07-02.

Rode, Otto Erich

Matrose

f. 1888-08-20 i Herrenhausen Hannover. Stupade 1915-07-02.

Datz, Heinrich

Matrose

f. 1894-02-15 i Oppenheim am Rhein.

Stupade 1915-07-02.

Conrads, Franz Wilhelm

Minen-Obermatrose

f. 1891-08-29 i Leer, Ostfriesland.

Stupade 1915-07-02. .

Mehrings, August Christian

Minen-Obermatrose

f. 1892-04-27 i Accum.

Stupade 1915-07-02. .

Lencke, Karl Bruno

Minen-Matrose

f. 1889-07-25 i Halle an der Saale.

Stupade 1915-07-02. .

Fabel, Paul Wilhelm Heinrich

Minen-Matrose

f. 1893-06-20 i Lüneburg.

Stupade 1915-07-02. .

Herrman, Theodor Wilhelm Friedrich

Minen-Heizer

f. 1894 i Hamburg.

Stupade 1915-07-02.

Behrens, Wilhelm Freidrich

Minen-Heizer

f. 1891-06-22 i Altona.

Stupade 1915-07-02.

Rüstemeier, Johann

Obersignalgast

f. 1892-04-05 i Borbeck, Essen.

Stupade 1915-07-02.

Kern, Georg

Signalgast

f. ????-12-26 i Forchheim, Oberfranken. Stupade 1915-07-02.

Schneider, Hermann Wilhelm

Signalgast

f. 1893-10-25 i Bremen.

Stupade 1915-07-02.

Spengler, Otto Hermann Karl Johann

Signalgast

f. ????-09-23 i Ostenburg, Oldenburg.

Stupade 1915-07-02.

Wiessner, Walter Karl Otto

Kriegsfreiwilliger Funktelegrafiegast

f. 1883-03-08 i Oelze Schwarzburg.

Stupade 1915-07-02.

Schmalz, Franz Ernst

Heizer

f. 1892-01-07 i Gut-Preylowen, Ullenstein.

Stupade 1915-07-02.

 
 
 
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig