Soldathem

Soldathemmen

Varje soldathem drivs av en förening eller stiftelse. För närvarande finns de på 20 förbandsorter i Sverige. I styrelsen finns garnisonen representerad, på de flesta platser även kommunen. Soldathemmen har ett nära samarbete med garnisonen och dess personalvård. Det behövs bidrag för att det skall gå ihop ekonomiskt. Bidragen kommer från kyrkor och syföreningar, olika stiftelser, stat och kommun.

Svenska Soldathemsförbundet

Förbundet har landets samtliga soldathem anslutna. Förbundsstyrelsen består av nio personer. Av dessa har regeringen utsett en representant. likaså har Försvarsmakten och Föreningen Sveriges Soldathemsföreståndare och Husmödrar en representant vardera.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Soldathemmet på Visborgsslätt 1912 - 1975

Soldathemmet vid Gotlands infanteriregemente invigdes den 1 september 1912. Soldathemmet låg där Allégatan idag korsar Visbyleden. Man kan ännu se delar av trägården söder om affären Rimi. Pengar till byggandet skänktes bl a av änkedrottningen Josefin.

Soldatmissionen understöddes av Svenska kyrkan och samtliga övriga kyrkor och samfund samt av Kronan, kommunen och Visby stad. En ekumenisk syförening arbetade för hemmet.

Soldatmissionssällskapets uppgift formulerades "Att föra soldaten under inflytande av evangelium och att bereda honom en tillflyktsort där han kan komma till närmare personligt umgänge med gudfruktiga kamrater samt finna tillfälle till mera stillhet och vederkvickelse för sinnet än kasern- och lägerliv i allmänhet kunna gifva."

Platsen där soldathemmet skulle byggas uttogs redan 1907. I en gotländsk tidning kunde man läsa följande: "Soldatmissionen. Ett betydelsefullt steg togs igår för Gotlands soldathem å Visborgs slätt, i det att åtskilliga af dess styrelse jämte några andra för saken intresserade samlades på dess tomt kl. 4 e. m. för att nedbedja Guds välsìgnelse öfver föŕetaget. Den lilla gruppen slöt sig tätt tillsamman och sjöng: "Jesus låt mig städse börja" o. s. v., hvarefter pastor F. Huselius läste ps. 118 och ledde i bön. Sedan ytterligare bokhandl. P. Vassberg och kronobagaren Larsson ledt i bön, började man utstaka den plats där hemmet skulle stå. Detta arbete utfördes av byggmästare Hejdenberg m. fl.

Välkommen till Soldathemmet

Utdrag ur Gotlandsinfanteristen april 1945

Alla pojkar vet, att värnplikt ställer höga krav på dem. Både i depån och sedermera ute i fält skall ju livet levas på ett annat sätt än hemma. Och denna "krigiska" livsföring har något visst med sig, som är långt ifrån pjunkigt. Den innebär med visshet en del försakelser. Bl a får rekryten avstå från det ombonade hemmets trevnad och mjukare umgängesformer. Och sånt har sig icke alltid så lätt! Det militära livet medför även en formlig omskolning, och den disciplin, som man måste underordna sig, har man sannerligen icke överallt vetat något om förr, varken i skola, hem eller på arbetsplats. Och så känner sig pojken särskilt under första tiden påpassad, pressad och stundom förvirrad.

Och då får lätt känslan av ensamhet och främlingskap inflytande över det i många stycken veka sinnet. Ty om han ser karsk ut och har en stram hållning, 1urar ett vekt sinne bakom pojkens fältgrå rock, pojken är bara en pojke, som tycker allt är kymigt och marigt. Är han så fastlänning och inkallad till Gotland bidrager ''ö-isoleringen" till att öka främmandekänslorna han kan ju ej heller använda sina permissionstillfällen till att gå hem och lätta sitt hjärta för mor eller flickan därhemma. Troligen känner även den tvättäkta guten sig ungefär lika kymig ibland han med.

Har man det så, måste pojkarna gå nånstans. Hur mycket man än numera gör för dem på regementet, och det är långt ifrån småsaker, har dom under vissa betingelser behov av en annan avkoppling, en sådan som är i stil med den man erfar i hemmet. Det är ett fullt normalt behov efter dagar av ansvar och anspänning i den militära skolan. För att gå detta behov tillmötes öppnar soldathemmet sina dörrar för regementets ungdom. Härvid tänker jag ej på den allmänmänskliga trivseln i att i kamraters sällskap eller ensam vid ortstidningen få förtära en god kopp kaffe. Ty soldathemmet bjuder verkligen på annat och ger andra förströelser. Jag` tänker faktiskt på möjligheten att kila upp på läsrummet och där precis som hemma få gå igenom kurserna hos Hermods eller N. K. 1. Kanske läsa och besvara brevet från mor eller från någon annan, man håller av. Det ligger något i att just ha en sån möjli8het, ty brev läser eller besvarar man ej inför öppen ridå. Det skall en lugn vrå till en sån delikat sak.

Dock soldathemmet vill ge ännu mer! Jag känner till något om den religiösa längtan, som bor i en ung människas hjärta och hurusom den kan tillbakaträngas och misshandlas. Icke minst för denna längtans skull, för denna människoandens hunger efter Gud, står soldathemmet inbjudande öppet för att ge den hjälp, Guds ord och kristen umgängelse erbjuder. Soldathemmets möten tisdag- och fredagskvällar syfta i all sin chosefrihet att ge våra pojkar andlig vård. Allt som allt vill det stora vitrappade huset vid sidan av den stora vägen skänka I 18:s unga krigsmän ett fritidshem, en ungdomsgård , där de kan gå som ginge de direkt hem. Med dessa ord vill föreståndaren hälsa sina unga vänner välkomna. Kom så glad och ung du är1! Kom, även om du är nedstämd och ensam! Läs-. och skrivrum, serveringslokaler `och gudstjänstrum väntar dig. Soldathemmet är till för dig, och såväl husmodern .på hemmet som föreståndaren vill icke något högre än att du skall vara som` hemma hos dem och att soldathemmet skulle bli som en trygg borg för dig. Välkommen.

Mauritz Walldén

Soldathemsföreståndare

Utdrag ur Gotlandsinfanteristen nr 2 Juni 1951

"Soldathemmets uppgift är att i görligaste mån ersätta ditt hem under värnpliktstiden. Vinden är troligen det första på soldathemmet du får kontakt med. Där förvarar de flesta rekryterna sina civila persedlar: Det kostar 1:- för hela tiden. Vill du sedan ha ut några tillfälligt går det bra, men du får betala 25:-, när du lämnar in det igen. Klädvinden hålles öppen samma tider som serveringen.

Serveringen, ja. Den är naturligtvis det som syns mest på soldathemmet. Priserna är desamma som på marketenteriet och varorna lika goda - hoppas vi. Ett flertal dagstidningar finns där, så du kan säkert hitta någon, som berör din egen hemort. Och i teleforthytten får du lätt kontakt med de dina. Till vänster i hallen finner du läs- och skrivrummet. Det är det tysta rummet på soldathemmet, där är nämligen alla samtal förbjudna. Det är också det enda rummet (kyrksalen undantagen naturligtvis), som inte får begagnas för förtäring. Det är helt reserverat för dem, som i lugn och ro vill skriva brev, läsa eller för övrigt ha det lugnt. Och i övre våningen står ett par rejäla rum nästan tomma. De är avsedda för sällskapsspel och annat tidsfördriv. Ett antal enkla men trevliga spel utlånas vid serveringsdisken, dit de också skall återställas av lånaren. Den anordnigen är införd för att spelen skall hålla så länge som möjligt.

I kyrksalen ordnas ungefär en gång i veckan möten med allsång, korta tal och musik. Ibland får vi hjälp av ungdomar från staden och ibland plockar vi ihop de förmågor, som finns på regementet. Pianot i kyrksalen kan också, efter anhållan hos personalen, disponeras av dem, som kan hantera det. För särskilt intresserade ordnas likaså ungefär en gång i veckan, bibelsamtal på Visborgsrummet. Det rummet står dessutom till fritt förfogande för dem, som önskar en fredad vrå för bön och meditation. Föreståndaren lämnar närmare upplysningar härom. Till honom bör du också meddela så snart som möjligt efter inryckningen, om du tillhör någon religiös organisation eller överhuvud räknar dig som religiöst intresserad. Samfundsskrankor existerar inte på soldathemmet. I tidningshyllan finns också en plats reserverad för fälttestamentet, som är soldatmissionens gåva till dig. Så långt förrådet räcker, har du bara att ta ett exemplar. Föreståndaren skriver gärna in ett minnesord i det, om du ber honom därom. Och så skall bara tilläggas, att du gärna får komma till föreståndaren, då du behöver råd eller hjälp. Han är bunden av absolut tystnadslöfte, så du kan med fullt förtroende vända dig till honom i rent personliga angelägenheter.

Soldathemmet hålles öppet vardagar 1000-1200, 1400-1600, 1800-2130, lörd, och helgdagsaftnar 1000-1600, 1800-2130. Dessa tider gäller soldathemmet som helhet. Men sön- och helgdagar står hemmet öppet hela dagarna 0900-2130 under det servering pågår endast 0900-1015, 1300-1500 och 1800-2130."

Föreståndaren

Vykort ca 1920

Vykort 1930-talet

Vpl Thuresson (närmast), Magnusson och Eriksson beställer kaffe hos servitriserna Elisabet Hansson och Ester Lindberg vis Soldathemmet.

Karl Göran Jonsson, Skänninge, och Jan-Erik Persson, Norrköping, hör till dem som dagligen besöker soldathemmet.

Hemmet där soldaterna trivs

(1963) Soldathemmet på Visborgsslätt var en tid i farozonen. Det såg ut som om man skulle bli tvungen att lägga ner verksamheten i brist på pengar. Soldatmissionen tycktes inte längre ha det rum i missionsvännernas hjärtan som den tidigare haft och det gick heller inte så bra med kaférörelsen. Stora kostnader för reparationer och underhåll var det också. Glädjande nog lades inte verksamheten ned den gången och sedan dess har vinden vänt. Nu har kaférörelsen stor omsättning och besöksfrekvensen har ökat avsevärt på hemmet. Och vid årsmötet i söndags var det hoppfulla tongångar och ett stigande intresse för denna missionsgren har kunnat förmärkas.

Vi tittade in på hemmet häromdagen och fann att rätt många av de värnpliktiga hade sökt sig dit för att få ha det skönt ett tag efter veckans övningar i snö och kyla. Personalen på hemmet gör allt för att skapa trevnad för pojkarna med de resurser som står till buds. Särskilt fastlandsgrabbarna, som ju länge får vara hemifrån, sätter värde på att en stund få lite hemkänsla och få komma ifrån det direkt militära. Här kan de slå sig ned vid tidningen från hemtrakten, dricka sitt kaffe, titta på TV eller fördriva tiden vid något sällskapsspel, för att nu inte tala om bordtennisen.

− Ja, där finns det alltid grabbar som håller på, säger flickorna i serveringen, när vi pratar om vad hemmet har att bjuda på.

Just nu var det emellertid kaffet och TV:n som upptog de flesta, och bara det, att det fanns friska blommor på alla bord gjorde ju mycket till trevnaden. Vid ett av borden sitter ett par grabbar och spelar kinaschack. Det är G. Pettersson från Hall och Rune Johansson från Väte, gotlänningar alltså. De har nu klarat av fyra månader av värnpliktstiden men ännu har de sex månader att räkna pinnar på.

− Brukar ni ofta gå hit till soldathemmet?

− Ja, i regel varje dag, man måste ju ha något att fördriva tiden med och här finns ju både sällskapsspel och annat, och lugnt och skönt är det.

− Räcker avlöningen?

− Nej, lite extra hemifrån behöver man allt, 2:75 är ju inte mycket, halva dagspenningen går ju åt till en kaffe. Och kaffe vill man ju ha. För oss gotlänningar går det väl an, vi kan ju komma hem då och då, värre är det för fastlandsgrabbarna.

Ny husmor

Soldathemmet har i dagarna fått en ny föreståndarinna, fru Maria Carlsson från Hässleholm. Hon är ju knappast ännu kunnat hinna sätta sig in i förhållandena här men de första intrycken har varit goda, försäkrar hon. Fru Carlsson, som är änka, har tidigare vikarierat vid ett mindre soldathem i Eksjö och vid Långanäs-Sjöbaden därstädes, vidare har hon varit vaktmästarinna i baptistkyrkan i Hässleholm och själv är hon också baptist.

− Än så länge är det bara fråga om en provtjänstgöring det här, säger fru Carlsson. – Jag måste få se först hur det går. Jag tycker också det där med föreståndarinna låter så krävande på något sätt, det ligger mycket i detta, jag tycker nog titeln husmor passar mig bättre.

− Det är ju första gången på Gotland det här, har jag hört, vad tycks nu om Gotland?

− Jag tycker gotlänningarna verkar öppna och lättillgängliga och till och med kan man ju förstå språket ganska bra! Att jag sökte den här platsen berodde väl en hel del på nyfikenhet att komma till Gotland men framförallt önskar jag att kunna vara til nytta här. Som sagt, jag får väl se hur jag klarar det, och så hoppas jag att pojkarna skall trivas här på hemmet lika bra i fortsättningen. (Källa: 1196)

Det nya soldathemmet stod färdigt 1975 då flyttades verksamheten dit. Det gamla soldathemmet användes därefter en kort tid av socialförvaltningens fältassistenter. Emellertid vandaliserades byggnaden så svårt i september 1975 att det bestämdes att den skulle rivas vilket påbörjades den 21 september detta år.

Soldathemmet på Visborgsslätt 1975 - 2002

Byggnaden stod färdig och invigdes den 9 januari 1975. Hela det officiella Gotland kom till invigningen. Den gamle kämpen för soldathemmet, förre styrelseordföranden Harry Ericsson, höll högtidens mest engagerade och uppmärksammade anförande. Han var med redan när det gamla soldathemmet invigdes 1912. Det nya soldathemmet stod klart lagom när en ny kull värnpliktiga ryckte in till P 18. Men servering, bowling, bordtennis, squash och annat stod också tillgängligt för den civila sidan.

Nya soldathemmet under uppförande 1974.

Här finns plats för bowling, andakt och bilvård... ”Nya hemmet” väntar på 600 soldater

Av OLA SOLLERMAN

(10/1 1975) Så är det äntligen invigningsklart, det nya soldathemmet Visby. Lagom till storinryckningen på måndag, (13/1 1975) då 600 nya soldater kommer till Gotland. För det första genom att ge ett lån på 300 000

Det är en imponerande anläggning, något som ingen ens kunde drömma om när prins Oscar år 1912 invigde det förra soldathemmet. Men det har förstås gått över 60 år sedan dess.

För nära fyra miljoner kronor har soldaterna – och även allmänheten – fått nästan 2 000 kvadratmeter med bowlinghall, squash-hallar, biljardrum, bordtennisrum, bilvårdsanläggning, samlingsrum, studierum och en liten ”hotelldel” för värnpliktiga som vill övernatta.

Det finns också servering, cafeteria, köksregion med exempelvis tvättrum, strykrum och kylrum, fotolab, musikrum, hobbyrum, bastu – och i ett hörn av byggnaden också litet andaktsrum.

Gotlands största bowlinghall med åtta banor inryms i nya soldathemmet. Det betyder att många bowlingklubbar flyttar hit från den gamla hallen i Kopparsvik. Men hallens föreståndare Ove Berglund, i förgrunden på bilden, anser att det finns behov av bägge hallarna för att bowlarna skall få den träning som behövs.

ÄR DET LYX?

Påkostade inventarier, sköna möbler, öppen spis, ett särskilt styrelserum, små, mysiga krypin. Lyx för soldaterna?

- Inte alls, tycker ordföranden i föreningen Visby Soldathem, Lars-Eric Ericsson. Men vi har försökt göra det trivsamt för soldaterna. Inte skall de behöva ha en sämre standard bara för att de är värnpliktiga. . .

- Det här blir som ett andra hem för soldaterna, påpekar hemmets föreståndare Jörgen Ljung. Vi ser det inte alls som lyx. Byggnaden är inte särskilt påkostad men vi har satsat lite extra på inventarierna. Vi har helt enkelt satsat på trivsel.

Det undangömda andaktsrummet och de dominerande motionshallarna har fått många att undra om den kristna tanken kommit bort i allt det nya. Men, påpekar Lars-Eric Ericsson, verksamheten vilar fortfarande på kristen grund och bakom hemmet ligger fortfarande de kristna samfunden.

- Det bästa rummet, tycker föreståndaren Jörgen Ljung om det lilla andaktsrummet för enskild andakt, meditation eller mindre samlingar. I rummet finns bänkarna som var med redan när det förra hemmet invigdes 1912.

- Andaktsrummet är placerat i utkanten för att ge lugn och ro för andakt och meditation. Men de större evenemangen håller vi förstås i den stora samlingssalen där det också finns en scen. Vi vill ju att så många som möjligt skall få vara med.

- Hela verksamheten bygger på kristen grund. Motionshallarna skall bara ses som ett komplement till den verksamheten.

ÖPPET FÖR ALLA

Soldathemmet kommer att vara öppet för alla – soldater och civil verksamhet. Åtminstone så långt resurserna räcker

- I första hand har vi byggt för soldaterna, förklarar Lars-Eric Ericsson. Men i mån av tid och plats är hemmet öppet för alla.

- Alla är alltså välkomna till vår cafeteria, till motionshallarna och till studierummen.

Enskilda eller föreningar och klubbar. Men tyvärr har vi inte resurser att fungera som en vanlig ungdomsgård.

Den civila sidan har redan hört av sig. Ove Berglund, som sköter bowlinghallen, har redan fem av öns nio bowlinghallar som kunder.

I squash-hallarna är folk ännu lite tveksamma, det är ju en helt ny sport för Gotlands del.

- Vi har gjort en enkät bland de värnpliktiga och där finns många som spelar bowling och squash aktivt hemma på fastlandet. För bowlinghallarna finns förresten redan underlag för den civila sidan. Nio klubbar är ju fantastiskt menar Ove Berglund.

Sluträkning på 3,7 miljoner. AMS gav det största bidraget

3,7 miljoner kronor – det blir sluträkningen för det nya soldathemmet. Kanske något mera eftersom alla räkningar inte är betalda.

Det är en halv miljon mer än man räknade med från början. Merkostnaderna beror dock inte på felräkning utan på att en del ytterligare aktiviteter byggts in.

Hur föreningen Visby Soldathem, som är bildad av de kristna samfunden, lyckats skrapa ihop så mycket pengar?

Jo, det största bidraget kommer från AMS (som dock inte gett pengar till bowlingutrustningen). AMS betalar 60 procent eller 1,8 miljoner kronor. Först ville AMS bara gå med på 33 procent men omprövade beslutet efter en rad uppvaktningar från olika håll på Gotland.

Gotlands kommun har också bidragit. För det första genom att ge ett lån på 300 000 kronor – ett lån som dock varken behöver räntas eller amorteras av soldathemmet. Först om hemmet får ny ägare eller ändrar sin verksamhet skall pengarna betalas igen.

En bra summa gav också försäljningen av det gamla soldathemmet. Vägverket betalar 505 000 kronor, en summa som kommunen lagt ut så länge.

700 000 FATTAS

Därtill kommer alla insamlingspengar. Enskilda och föreningar har gett offer och gåvor, syföreningar har skrapat ihop en hel del, kyrkor och samfund likaså. Loppmarknader, lotterier och Soldathemmets adventskalender har också bidragit. Sammanlagt har det här insamlingsarbetet gett 375 000 kronor.

- Vi får alltså ta lån, förklarar Lars-Eric Ericsson. Men det är ju ingen stor summa på ett hus i den här prisklassen.

Men det kostar naturligtvis mycket att driva det nya soldathemmet. 1,2 miljoner per år, räknar man med.

Däri ingår förstås också löner för personalen. Det gamla hemmet hade två heltidsanställda – här behövs åtminstone tolv. Plus en del halvtidspersonal.

Här räknar man med att motionsdelen, främst bowlinghallen, skall kunna betala en hel del av kostnaderna. Också annan uthyrning, en del statsbidrag och annat skall hjälpa till att klara den dryga miljonen per år.

- Och vi hoppas förstås att offrandet till hemmets verksamhet skall fortsätta också nu sedan själva insamlingen är slut, förklarar Lars-Eric Ericsson.

- Hjälpen hittills har ju varit fantastisk. Inte bara enskilda och sammanslutningar utan också kommunen och framför allt AMS har betytt oerhört mycket.

100 inbjudna till invigning

Det nya soldathemmet invigs på lördag (13/1 1975) med ett 100-tal inbjudna gäster. Bland dem märks biskop Olof Herrlin, generalmajor Kjell Nordström, kommunfullmäktiges ordförande Torsten Gustafsson och soldathemmets förre ordförande Harry Ericsson.

Invigningen kommer att förrättas av Karl-Erik Svärd, förbundsordförande för den svenska soldathemsrörelsen.

Det blir visning av hemmet, regionmusiken underhåller och i bowlinghallen blir det en stafettävling mellan öns bowlingklubbar. (Källa: 1991)

Det är Europas modernaste

(1980) GT har besökt soldathemmet och berättar på dagens mittuppslag om vad man hitta där. Om de olika aktiviteterna och hur den nye föreståndaren, Lars-Eric Larsson, och den nye studieledaren, Göran Ahlén, tänkt sig jobbet på hemmet.

På bilden är det Mikael Nilsson, Handen, Lasse Weber, Jakobsberg, och Peder Svensson, Linköping, som den här dagen valde lövbiff i soldathemmets servering i stället för dillköttet som serverades i regementets matsal. Men middagen här kostar tjugo kronor och de får femton kronor i daglön…

De är på norra Europas modernaste soldathem

”Här är det bra men det är för mycket civila…”

Av EVA SJÖSTRAND (text), HANS BLOMBERG och HÅKAN LINDGREN (foto)

Men det gör detsamma för han är min soldat, någonstans i Sverige. . .

Är han i Visby, soldaten, så sitter han kanske på soldathemmet. Soldathemmet som är norra Europas största och modernaste och där det finns aktiviteter för soldater och civila men många olika smakriktningar.

Här kan man spela squash, biljard och bowling eller kanske gitarr i någon studiecirkel som Frikyrkliga studieförbundet anordnar. Eller bara sitta ner en stund, läsa tidningen, titta på TV, snacka med kompisar. Och tillsammans på kristen grund.

För det är på kristen grund soldathemsrörelsen i Sverige vilar. I år har traditionen att föreståndaren för soldathemmet ska vara pastor brutits. I julhelgen tillträdde Lars-Eric Ericsson posten som föreståndare. Han är före detta bilhandlare i Visby men det profana i hans yrke uppvägs av ett livligt engagemang i Smyrna-församlingen i Visby.

Mikael Svärdh från Stockholm och Anders Eriksson från Linköping spelar biljard på ett av de tre biljardbord som finns på Soldathemmet. De är nöjda med sitt soldathem, tycker att det är fint och bra att det finns och att personalen är trevlig.

Men det är för mycket civila här. Man lessnar till slut när man inte får några squash- eller bowlingtider förrän sent på kvällen. Då sitter man uppe på luckan istället, förklarar Mikael.

Behövs en ekonom

- Det behövs en ekonom på den här posten, även om den kristna naturligtvis fortfarande ska betonas i verksamheten, säger Lars-Eric Larsson.

- Behovet av en pastor som serverar kristen mat från scenen är mindre nu, det kristna får komma in på annat sätt genom sångprogram, genom att kristna ungdomar kommit hit.

I och med den nya regin har Soldathemmet också fått en ny studieledare, Göran Ahlén, fritidsledare från Stockholm, också han är knuten till frikyrkan och med tidigare erfarenhet från soldathemsjobb i Östersund.

Lars-Eric Larsson och Göran Ahlén har stora planer inför framtiden. Här ska bli både kristna och profana program, filmkvällar, debattkvällar, körbesök och en nyhet, kyrksöndagar.

Att vara föreståndare för soldathemmet innebär inte bara att man träffar soldaterna inom hemmets fyra väggar. Lars-Eric Larsson och Göran Ahlén ger sig också ”ut i busken” för att träffa soldaterna där. Här är de vid en övning på Tofta skjutfält.

För allmänheten

- Vi hade tänkt ha en kyrksöndag i månaden, med predikan av någon utifrån och att gudstjänstbesökarna kanske kan äta söndagsmiddag eller dricka kaffe här efteråt, förklarar Lars-Eric Larsson.

Kyrksöndag är ett evenemang där man vänder sig till allmänheten. Och att allmänheten och civila ska ha tillträde till soldathemmet och dess verksamhet är självklar för den nye föreståndaren. Men är soldathemmet då till för soldaterna?

- Soldathemmet är bra, men det är för mycket civila här, säger en av de värnpliktiga, Mikael Svärdh från Stockholm

- Squash och bowling är uppbokade halvårsvis i förväg och ska man få någon tid blir det först efter nio på kvällarna. Då måste man ju sova, berättar Mikael.

- Meningen är att vi ska ha hälften av verksamheten för soldater och hälften för civila, förklarar Lars-Eric Larsson.

- När det nya soldathemmet byggdes så satsade kommunen en ordentlig summa pengar. Den ska ”betalas tillbaka” på så sätt att kommuninnevånarna får utnyttja hemmet. Men det är naturligtvis en avvägningsfråga, en balansgång.

- Det är ju meningen att pojkarna ska kunna träffa civila här också att de ska få kontakter med varandra.

Gotlands enda squash-hall finns på Soldathemmet och här står spelarna på kö för att få tider… men tider bokas upp långt i förväg och soldaterna tycker att de har svårt att få komma till och spela. Här är det Sören Bylund och Christer Linde som spelar.

Frikyrkliga studieförbundet har lokaler i Soldathemmet och att kurserna inte bara vänder sig till soldater visar den här bilden på Margareta Larsson, till höger, leder den här sykursen som träffas var måndag på Soldathemmet. Från vänster Eva Mattsson, Sylvia Pettersson vid maskinen, Gun Stenström, Inga-Lena Larsson och Margareta Larsson. (Källa: 1383)

Soldathemmet på Visborgsslätt 2002 - 2005

Fredagen den 15 februari invigdes Visborgsslätts senaste Soldathem, nu inrymt i gamla Smedjan, och det tredje i ordningen

Orsaken till den senaste flyttningen var att det förra blivit för stort och tungrott, och, framför allt, dragit för höga kostnader. När det byggdes fordrades större volymer, bl.a. för att soldaterna då oftare fanns kvar på förbandet över helgerna. En minskning av lokalytorna var därför nödvändig för att få verksamheten att gå ihop, och som första alternativ förelåg Hemvärns- och Frivilligavdelningens byggnad. Flyttningen såg ut att kunna slutföras, då plötsligt Högkvarteret sade stopp. Regementet fick söka sig en annan lokal, och valet föll då på Smedjan. Byggnaden som uppfördes 1912, och då med endast en våning, har genom tiderna haft skiftande funktion. På en karta från 1916 anges den som gevärsförråd. för att senare benämnas som smedja. 1940 påbyggdes andra våningen för att ge plats för tygavdelningen, från 1959-1969 fanns här bl.a. motorskola och filmsal, från 1970 mobiliserings-, värnplikts- och personalavdelning, senare yttre utb, för att nämna några.

Nöjd med lokalerna

Det kan för en utomstående uppfattas som att verksamheten med det senaste flyttet fått ta ett steg tillbaka, men föreståndaren Aina Björkegren är mycket nöjd med lokalerna som hon finner hemtrevliga och lättarbetade, utvecklingsbara, och fullt tillräckliga för verksamheten. Soldathemmets marketenteri - cafeterian - är belägen i rummet närmast Stenkumlaväg, i bottenplanet finns i övrigt föreståndarens expedition och två rum för TV-spel. Går vi en trappa upp så hittar vi närmast till höger ett rum för enskild meditation, och i sydvästra hörnet ett konferensrum. I sydöstra rummet hittar vi biblioteket, reducerat till att uppta endast en av väggarna. Till vänster om trappan kommer vi in i ett blivande biljardrum, innanför finns datarum som medger surfing, i gamla mobvalvet planeras ett musikrum, och utanför detta en filmlokal för storbildvideo. Vindsvåningen avses nyttjas som pingislokal.

Det kostar - förstås

P 18 har skrivit avtal med Soldathemsrörelsen för år 2002 och betalar hyran med 205.000 kronor. Regementet subventionerar även förtäringen och betalar fritidsaktiviteterna för de värnpliktiga. Personalen avlönas däremot av Soldathemsföreningen. Föreståndartjänsten delas mellan Aina Björkegren och Arita Werkelin. Övrig personal är Ann Hallberg med en halvtidstjänst, samt vikarien Carine Rieem. Utrustning och hygienkrav medger inte att varma måltider kan serveras. Däremot tillhandahålles - förutom varma och kalla drycker - smörgås och kaffebröd. Soldathemmet har öppet måndag - torsdag klockan 1000 - 2200, fredagar 1000 - 1500. Väduren

Soldathemmet på Visborgsslätt.

(Från Väduren 2/2005). Lördagen den 11juni sattes en definitiv punkt för soldathemsverksamheten på Gotland. Då såldes inventarierna på en anordnad loppmarknad och auktion som genomfördes utanför det blott tre år gamla Soldathemmet - Smedjan. Auktionsförrättare var Peder Fohlin, Fole. Det första Soldathemmet på Visborgsslätt uppfördes 1912 och låg där trafikljusen nu finns vid regementets infart från färjaleden. Det kom att tjäna i 62 år. Ökat krav på aktiviteter och utrymmen gjorde att man 1974 uppförde soldathem nr 2, nuvarande Bowlingcenter. Samma år revs det gamla soldathemmet. På 1990-talet hade kostnaderna rasat i höjden, samtidigt som behovet av verksamheten minskade, bl.a på grund av de fria hemresorna över helgerna. År 2002 lämnade man lokaliteterna och flyttade in i gamla Smedjan, inne på regementsområdet. Det visade sig bli en lyckad omställning. Såväl personal som värnpliktiga var nöjda, och de minskade ytorna blev mera lätthanterliga.

Det var för omkring hundra år sedan som iden föddes att driva ett drogfritt fritidsalternativ invid militära förband. Då som nu fanns problemet med att de värnpliktiga "drog ned på stan" för en "krogrunda" och det var för att visa på ett bättre alternativ som soldathemmen en gång startade. I sin linda liknade hemmen kaffestugor med möjlighet till avkoppling och gemenskap varvat med andlig och lekamlig spis. Den som besöker ett soldathem i dag möts av ett nära nog komplett fritidsutbud, något i stil med våra kommunala fritidsgårdar. Kvar finns dock den speciella stämningen som alla rekryter lätt kan minnas då ordet soldathem nämns. Det är minnen av värme, avkoppling, hemmiljö, kaffe och trevlig personal! Miljön kan ännu upplevas vid de flesta av Försvarsmaktens återstående förband, men på Gotland är den nästan 100-åriga verksamheten nu nedlagd.

Soldathemmet vid KA 3 i Fårösund

Det nya soldathemmet i Visby

Klinttorget 4

Den 14 juni 2018 invigdes det nya soldathemmet vid Klinttorget 4 i Visby. Soldathemsförbundet betalade 16 miljoner för fastigheten, som inrymmer tre hus. Ett av dem, det rosa huset, används redan som bostad av fem anställda vid Försvarsmakten. De andra byggnaderna skall bli en mötesplats för samtal., kanske biljard, fotbollsspel och annat att umgås till. Huvuduppgift är att stödja soldater, veteraner och anhöriga.

(Man kan emellertid undra varför det nya soldathemmet är placerat i Visby när de militära förläggningarna finns i Tofta. Lång väg att gå för att bara träffas och ta en fika på kvällen.)