Föregående sidaa

Krigssjukhus och sjukvårdsanläggningar på Gotland 1939 - 1946

 

Sjukvården under beredskapstiden har i huvudsak varit baserad på de organiserade krigssjukhusen, Lärbro krigssjukhus, Hemse krigssjukhus och Klinte krigssjukhus. Av dessa har sjukhuset i Lärbro varit upprättad utan avbrott intill beredskapens upphörande, medan sjukhuset i Hemse endast tidvis, i samband med större inkallelser främst av förband grupperade inom Södra försvarsområdet, varit i verksamhet.

Till krigssjukhusen har remitterats patienter från såväl fältförbanden som från mobiliseringsdepåerna.

Sjukhusen var försedda med, för den tiden, fullt modern utrustning och som haft tillgång till goda läkare, har kunnat lämna erforderlig vård och det har endast varit i undantagsfall som patienter behövt sändas till Stockholm för erhållande av specialistvård. 

Läkarpersonalen utgjordes till största delen av värnpliktiga och tjänstepliktiga läkare, som tjänstgjorde i tvåmånadersperioder. Omsättningen på läkare blev på grund av detta mycket stor. Sålunda kan nämnas att under tiden 1/7 1942 - 30/6 1945 sammanlagt 103 läkare, 15 tandläkare och 16 apotekare varit i tjänst i krigssjukhuset, varav flera tjänstgjorde i två eller flera omgångar. De täta ombytena, särskilt av chefsläkare, medförde vissa olägenheter främst ifråga om förvaltningen och ordningen vid sjukhuset. För att i görligaste mån eliminera dessa olägenheter och skapa nödig kontinuitet i verksamheten beslöt militärbefälhavaren att fr o m 25/2 1943 civilanställa en intendent, i stället för de värnpliktiga intendenter, som i regel tjänstgjort i tremånadersperioder. Sedan denne intendent i juli avgått från sin anställning gjordes framställning om att en intendent ur intendenturkåren skulle krigsplaceras vid krigssjukhuset i Lärbro. Denna framställning bifölls 11/7 1944.

I fråga om verksamheten vid krigssjukhuset i Lärbro må slutligen nämnas att personalen där utsattes för ett hårt prov i samband med ankomsten av de tyska flyktingarna i maj 1945. Flyktingarna hade under färden varit utsatta för upprepade flyganfall, varvid ett stort antal blivit sårade. Till Lärbro transporterades, så snabbt disponibla sjukvårdstransportmedel det medgav, sammanlagt 75 - 80 flyktingar av vilka flera var mycket svårt sårade. Den fåtaliga läkarpersonalen måste operera utan avbrott i 18 timmar och lyckades också rädda flertalet.

Vid beredskapens upphörande utlånades sjukhuset till Kungl. Medicinalstyrelsen som där intill 28/5 1946 vårdade omkring 500 tbc-sjuka, huvudsakligen f d koncentrationslägerfångar. (Källa: gotlandsforsvarshistoria.se / 4)

 
 
 

Krigssjukvården vid Gotlands kustartillerikår och på norra Gotland

Under första hälften av 1939 forcerades ombyggnaderna i den gamla sjukhusbyggnaden, vilken tidigare tillhört flygvapnet och dessförinnan Fårösunds kustfästning (kustposition). Byggnaden inrymde 16 sängplatser. Med hänsyn till byggnadens oskyddade läge (endast ett fåtal meter från flygvapnets kasern och hangar) måste sjukhuset i händelse av skärpt läge utrymmas.

Vid början av hösten 1939 var Gotlands kustartilleriförsvar liksom Gotlands kustartillerikår (KA 3) alltjämt under uppsättning. Anskaffning av den för fredstjänsten nödvändiga utrustningen pågick. Sjukvårdsmateriel för krigsbruk hade beställts men anlände endast till ringa omfattning.

Krigsutbrottet hösten 1939 medförde en febril verksamhet. Stora mängder läkemedel, förbandsmateriel, sjukvårdsmateriel, instrument, sängpersedlar mm inköptes och fördelades. Följande sjukvårdsorgan uppsattes och utrustades:

 

Huvudförbandsplats i Bräntings gård, 3 km öster Rute kyrka. Platsen inköptes för kustartilleriförsvarets räkning och utbyggdes och iordningsställdes successivt. Den omfattade 35 sängar jämte operations- och behandlingsrum mm. I anslutning till densamma uppfördes ett skyddsrum för sårade med plats för 12 hängbårar och 20 man sittande, med behandlingsrum och bostäder för läkare och sjukvårdspersonal. Även efter kriget användes delar av förbandsplatsen vid Bräntings.

 

Hållplatsen Bunge skola omfattande 50 sängar jämte ett mindre behandlingsrum. I anslutning intill uppfördes ett skyddsrum med plats för 17 hängbårar och 20 man sittande, jämte behandlingsrum.

 

Sjukkvarter vid spärrarna TG (Trelge) och BN (Bungenäs). De utgjordes av två 24-mans fältbaracker inredda med vardera 10 sängar samt ett mindre behandlingsrum mm. Vid spärren TG fanns ett mindre skyddsrum. Sjukkvarteret vid spärren BN var försedd med ett större skyddsrum för sårade med plats för 5 hängbårar och 15 man sittande, jämte behandlingsrum. I anslutning till sjukkvarteret fanns en bastu iordningställd även för avgasning mm.

 

Sjukkvarter i Östra kasernen vid KA 3 depå. Ett av kasernens skyddsrum hade iordningsställts till sjukhus, i vilket bl a även enklare omläggningar kan ske. Där fanns tillgång till 15 sängar.

 

Reservsjukkvarter vid spärrarna TG, BN och SE (Slite) samt batteri HG (Hultungs). Sjukkvarteren var inrättade i lämpliga gårdar mm och var avsedda att vid särskilt stor belastning motta sårade och sjuka.

 

Sjukrum vid samtliga självständiga och avsides liggande förband. Sjukrummen var utrustade med sådan sjukvårdsmateriel som kan handhas av förbandens sjukvårdare. Viss sjukvårdsmateriel fanns förvarade i värn, skyddsrum etc.

 

Sjuktransportkolonn som omfattade fem bussar, två personbilar och två lastbilar var organiserad. Av bussarna var tre inredda för sjukbårtransport med en sammanlagd transportkapacitet av 25 liggande sårade.

De sårade transporterades efterhand till Lärbro krigssjukhus, som omfattade 500 sängar och var direkt underställd Militärbefälhavaren på Gotland.

 

Som läkare vid vardera av kustartillerikårens sjukkvarter vid Bunge och Bräntings tjänstgjorde en marinläkare av 1. eller 2. graden eller en marinläkarestipendiat. Vid vardera av sjukkvarteren vid KA 3, sjukkvarteren vid spärrarna TG och BN och huvudförbandsplatsen i Bräntings och hällplatsen Bunge var kommenderade 1 á 2 sjukvårdare samt under vissa perioder vid KA 3, Bunge och Bräntings 1 sjuksköterska. (Källa: gotlandsforsvarshistoria.se / 4)

 
 
 

Beredskapssjukhus i Visby

Före krigsutbrottet fanns en planläggning för fyra krigssjukhus på Gotland nämligen Visby, Roma, Klinte och Hemse. Under hösten 1939 ändrades planerna och Visby blev ett beredskapssjukhus och Lärbro, Hemse och Klinte blev krigssjukhus. Beredskapssjukhuset skulle omfatta 1232 platser och med en fördelning enligt nedan fr o m den 15 oktober 1939. För sjukhuset är planerat ett behov av 38 läkare och 14 tandläkare, apotekare och sjukgymnaster, vilka ställas till förfogande av Kungl Medicinalstyrelsen. Likaså tillhandahåller medicinalstyrelsen erforderligt antal sjuksköterskor (89 st). Härutöver fanns tuberkulos sjukstugan i Follingbo som inte ingick i beredskapssjukhuset.

Lasarettet

150 platser

Kirurgiska sjukdomar

S:t Olofs sjukhus

350 platser

Kirurgiska sjukdomar

Allm läroverket

66 platser

Öron / Ögon sjukdomar

Pensionat Solhem

150 platser

Medicinska sjukdomar

Flickskolan

50 platser

Medicinska sjukdomar

Östra folkskolan

200 platser

Gasskador samt avgasningsplats

Epidemisjukhuset och Mariahemmet

100 platser

Infektions sjukdomar

Småskolan

70 platser

Infektions sjukdomar

Frimurarlogen

30 platser

Infektions sjukdomar

 

Avlusningsanläggningen på Hällarna

De flesta flyktingar som anlände till Gotland fördes först till Hällarna för bl a avlusning (bastubad och avlusning med sabadillätticka). Det fanns två förläggningar, en i Lägerskogen och en vid Lv-boden, strax väster om Kungsladugården. Vid Vibble gård fanns en badpluton dit flyktingarna bussades för bastubad och avlusning. Där desinficerades också kläder och övriga ägodelar. I Lv-boden fanns lägerchefen och expeditionen. Utspisning skedde genom I 18 försorg. Efter avlusning och bad skulle "de rena" finnas på ena sidan Toftavägen och de "otvättade" på andra sidan, men så snart det kom en ny transport med flyktingar så sökte man kontakt med varandra för att hitta vänner och släktingar. I lägerskogen brann lägereldar som flyktingarna samlades kring för samtal och sång. (Källa: Hagström, Svante. Lärbro krigssjukhus)

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig