Krigssjukhus - Lärbro

Förläggningsområdet och byggnaderna

Byggnad 1

(26BL1) I denna byggnad fanns operationsavdelningen. Här tjänstgjorde mycket duktiga läkare och verksamheten var känd för att ha en mycket hög kvalitet. Operationer av alla de slag genomfördes av allt från blindtarmar till skottskador och benbrott men även obduktioner. Huset rymde också en mottagning där de patienter slussades igenom som skulle behandlas på medicinklinik, opereras eller läggas in på vårdavdelning. En modern röntgenanläggning fanns också här. På andra våningen fanns bostadsrum för sjukvårdspersonal samt ett dagrum för personalen där man kunde få sig en kopp kaffe eller sitta ner och koppla av. Här bodde bl a sjukhusets husmor. Byggnaden var tidigare ålderdomshem och blev chefsbostad under fångvårdsanstaltens tid.

Byggnad 2

(26BL2) I detta mindre hus verkade apotekaren. Vid denna tid fick ju många mediciner tillverkas på plats. Påfyllning av apoteket skedde via läkemedelsförrådet i Tingstäde (Skans 1) där apotekaren tjänstgjorde tidvis. Medicin hämtades också vid apoteket i Slite. Här fanns även ett laboratorium och sjukhusets telefonväxel. Sjukhusets växel var bemannad dagtid till klockan 2100 då även den interna trafiken togs över av telefonstationen i Lärbro som var bemannad dygnet runt.

Byggnad 3

(26BL3) Förråd.

Byggnad 4

(26BL4) Motorhus.

Byggnad 5

(26BL5) Pumphus.

Byggnad 6

(26BL6) Denna barack kallades paviljong 1 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Barackens sjuksal rymde 30-40 bäddar, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök.

Byggnad 7

(26BL7) Denna barack kallades paviljong 2 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Barackens sjuksal rymde 30-40 bäddar, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök. (Borta efter eldsvåda 1967)

Byggnad 8

(26BL8) Byggnaden till höger. Denna barack kallades paviljong 3 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Barackens sjuksal rymde 30-40 bäddar, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök. Numera borta. (Fotot ovan nr: 8, 9, och i bakgrunden nr: 11)

Byggnad 9

(26BL9) Denna barack kallades paviljong 4 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Barackens sjuksal rymde 30-40 bäddar, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök. (Fotot ovan nr: 8, 9, och i bakgrunden nr: 11)

Byggnad 10

(26BL10) Denna barack kallades paviljong 5 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Barackens sjuksal rymde 30-40 bäddar, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök.

Byggnad 11

(26BL11) Denna barack kallades paviljong 6 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Baracken hade en enda stor sjuksal, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök.  Numera borta.

Byggnad 12

(26BL12) Denna barack kallades paviljong 7 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Barackens sjuksal rymde 30-40 bäddar, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök. Denna användes, under senare delen av kriget, som förläggning för "samvetsömma" som inte kunde dela förläggning med uniformerad personal. Dessa personer kom från Lappland i norr till Skåne i söder. Baracken på senare tid tillbyggd.

Byggnad 13

(26BL13) Denna barack kallades paviljong 8 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Baracken hade hade tolv mindre rum, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök. Denna byggnad har haft flera funktioner. På en tidig karta är den utmärkt som epidemi avdelning. Här fanns också rum för civilanställda kvinnliga sjuklingar. Läkare som blev sjuka fick också rum i denna byggnad som hade lite högre status än andra baracker. Under senare delen av kriget fanns här sjukhusets expedition och ledning, rum för jourpersonal samt matsal för nattpersonal. Härifrån kunde man på en tavla se när någon vårdavdelning krävde uppmärksamhet. En bricka föll ner med paviljongens nummer. Efter kriget var det här terminalvård för svårt sjuka och sårade och skadade. Här härskade då "Dödsängeln" som avdelningssköterskan kallades.

Byggnad 14

(26BL14) Denna barack kallades paviljong 9-10 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Barackens sjuksal rymde 30-40 bäddar, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök. Högra delen tillbyggd på senare tid.

Byggnad 15

(26BL15) Denna barack kallades paviljong 11-12 och innehöll kirurg- och medicinavdelningar. Barackens sjuksal rymde 30-40 bäddar, dessutom fanns isoleringsrum, sköterskerum, kök, toalett och badrum allt med varmt och kallt vatten och centralvärme. Bad, tvättrum och toalett låg till vänster i entren och till höger låg pannrum (ingång utifrån) samt kök. Film visades då och då i denna barack och det kunde också förekomma förströelse av annat slag som trolleri, teater och till och med dans. Den ljusgråa originalfårgen på väggarna och de gröna listerna finns ännu kvar. Under fångvårdsanstaltens tid var det här verkstad för de internerade.

Byggnad 16

(26BL16) Pumphus

Byggnad 17

(26BL17) Cykelställ.

Byggnad 18

(26BL18) Brandbod

Byggnad 19

(26BL19) Garage och förråd

Byggnad 20

(26BL20) Cykelställ

Byggnad 21

(26BL21) Virkesbod

Byggnad 22

(26BL22) En spritkällare. Här förvarades bl a på 2-liters glasflaskor sjukhusets 96-procentiga sprit som användes för desinfektion. Även eter förvarades här. Källaren har en vackert uppmurad entre i kalksten och är försedd med plåtdörr och gallerförsedda gluggar.

Byggnad 23

(26BL23) Avträde

Byggnad 24

(26BL24) Förrådsbod

Byggnad 25

(26BL25) Pumphus

Byggnad 26

(26BL26) Branddamm

Byggnad 27

(26BL27) Bårhus. Här fick den vila som lämnat jordelivet, i väntan på jordfästnmg. Huset kom till ordentlig användning först efter kriget då sårade från ett tyskt krigsfartyg och koncentrationslägerfångar från Tyskland vårdades på sjukhuset. Tidigare användes det till uniforms förråd. Senare har det använts som kapell.

Byggnad 28

(26BL28) Regnskydd

Byggnad 29

(26BL29) Sköterskebarack. Sköterskor och hjälpsystrar hade här sin bostad. Barackern hade nio rum, sällskapsrum med öppen spis resp kamin, toaletter tvätt/badrum, förråd samt kök. (Numera borta)

Byggnad 30

(26BL30) Cykelställ

Byggnad 31

(26BL31) Sköterskebarack. Sköterskor och hjälpsystrar hade här sin bostad. Barackern hade nio rum, sällskapsrum med kamin, toaletter tvätt/badrum, förråd samt kök. (Numera borta)

Byggnad 32

(26BL32) Branddamm

Byggnad 33

(26BL33) Cykelställ

Byggnad 34

(26BL34) Centralköket var en av de viktigaste serviceinrättningarna. Det var en ultramodern anläggning som kunde producera mat till flera hundra personer. Under uppbyggnadstiden 1939-42 flyttade köket mellan tillfälliga lösningar hela sex gånger. En tid 1940 fanns köket i en källarlokal tillhörig konsumtionsföreningen och beläget i stora vägskälet i Lärbro. Lokalen var hygieniskt otillfredsställande och vållade konsumtionsföreningen stort avbräck. Platsen var också belägen en kilometer från utspisningsställena. Förutom köket fanns i byggnaden manskapsmatsal, underofficersmäss (södra delen), personalmatsal och sköterskematsal (östra delen). Patienterna var mycket nöjda med den goda maten. Varje dag hämtades färskvaror för matlagning vid Lärbro station och naturligtvis mejeriet i Lärbro. Under köket, med nedgång inifrån, finns en rymlig källare för diverse viktualier, konserver, sylt och saft, rotfrukter samt ett pannrum. Maten som lagades i köket transporterades i kantiner ut till vårdavdelningar och mässar i en matkärra. Den som skötte matdistributionen gick under namnet Gothem-lohan men kallades också för "Dramaten". För att få en uppfattning om hur omfattande matlagningen var kan nämnas att den 30 september 1943 var portions antalet 415 varav 182 dieter med nio olika dietkoster.

Byggnad 35

(26BL35) Skulhuset användes till matavfall.

Byggnad 36

(26BL36) Isstacken byggdes upp på senvintern med isblock som packades in i dus (sågspån) med vilken isolering isblocken skulle hålla sig över sommaren. Isblocken användes bl a i isskåp för förvaring av färskvaror. Isen hämtades från Tingstäde träsk och sågades upp med en stocksåg när isen var lagom tjock (ca 15 cm) i 60x60 cm stora block. (Numera borta)

Byggnad 37

(26BL37) Marketenteriet var samlingspunkten där man kunde få en fika och även inhandla konfektyrer, tidningar och annat som personal och patienter kunde tänkas behöva. Marketenteriets vinst gick till förskönande av lokalerna. Svordomar var belagda med böter som gick till gardinkassan. På markan fanns också böcker och tidningar för den läsglade och sällskapsspel för den som så önskade. En stor öppen spis förgyllde tillvaron och en stor silverfårgad kamin värmde upp lokalen under kalla krigsvintrar. Under uppbyggnadsperioden fanns en tid matsal och kiosk för värnpliktiga i metodistkapellet.

Byggnad 38

(26BL38) Läkarna hade sin egen bostadsbarack. Här fanns åtta rum, en mäss, (som av någon läkare med konstnärligt anlag blivit rikligen utsmyckad med vackra kvinnor), en stor öppen spis och ett kök. Nedgång till källare och pannrum fanns inifrån. Kassa och löneavdelning låg i norra delen av läkarbaracken och där fanns intendentens tjänsterum samt kassören och två biträden.

Byggnad 39

(26BL39) Cykelställ

Byggnad 40

(26BL40) Branddamm

Byggnad 41

(26BL41) Pumphus

Byggnad 42

(26BL42) Verkstad och garage

Byggnad 43

(26BL43) Garage

Byggnad 44

(26BL44) Oljeförråd

Byggnad 45

(26BL45) Cykelställ

Byggnad 46

(26BL46) Garage

Byggnad 47

(26BL47) Manskapsbarack. Sjukvårdare hade här tio bås och ambulansförarna ett eget litet rum. Även de värnpliktiga på marketenteriet bodde här. Fotot till höger från 1944.

Byggnad 48

(26BL48) Pumphus

Byggnad 49

(26BL49) Tältbarack

Byggnad 50

(26BL50) Bomullsförråd

Byggnad 51

(26BL51) Vedgård. Här sågades, höggs och staplades ved till de 20-talet byggnader inom sjukhuset som värmdes upp med vedpanna.

Byggnad 52

(26BL52) Brännugn. 850 m norr om sjukhusvägskälet och 75 m väster vägen låg denna brännugn där man brände sopor och avfall från sjukhuset.

Byggnad 53

(26BL53) Tvättinrättningen låg nere i Lärbro samhälle söder om vägen Visby - Fårösund. Här tvättades allt från sjukhuset och ångcentralens skorsten syntes från långt håll. Här fanns badinrättning med badkar, duschar, bastu och omklädningsrum. Här hade sjukhusets sömmerska sin arbetsplats. Tvättinrättningen betjänade, förutom krigssjukhuset, samtliga förband inom norra försvarsområdet.

Byggnad 54

(26BL54) Cykelställ

Byggnad 55

(26BL55) Transformator

Byggnad 56

(26BL56) Cykelställ

Byggnad 57

(26BL57) Pumphus

Byggnad 58

(26BL58) Matkällare

Byggnad 59

(26BL59) Askbrunn

Denna sidas text kommer i huvudsak från Svante Hagströms bok om Lärbro krigssjukhus. Där finns mycket mer om man är intresserad, ritningar mm.

Kan rekommenderas varmt.