Föregående sida

KA 3-värnpliktiga vådaskjutna av befäl

Gotlands Allehanda 14/2 1979

Vid KA3 den 12 februari 1979 så inträffade en "olycka" när ett befäl "glömde" sätta på sin löskjutningsanordning på kpist m/45. Följden blev att en värnpliktig blev träffad i benet. En annan värnpliktig fick en svårare huvudskada och blev dagen efter med helikopter förd till neurologen på karolinska sjukhuset i Stockholm, hur det gick med honom är okänt. Stämningen bland värnpliktiga blev minst sagt upprörd. (Källa: Bengt Östman)

 

Medvetslös till Karolinska

FICK KULA I HUVUDET

Värnpliktige Conny Andersson, från Norrköping, flögs på tisdagen (13/2 1979) medvetslös med räddningshelikoptern till Karolinska sjukhuset i Stockholm. Conny Andersson träffades i huvudet av en plastkula vid en övning som ett förband från KA 3 hade norr om Fårösund under natten.

Olyckan hände under en strid om ett värn som Conny Andersson försvarade mot kamraternas anfall. Tydligen har ett misstag inträffat. Ett av de vapen som användes vid övningen har inte haft lösskjutningsanordningen påsatt.

Skjuter man med lösskjutningsammunition av plast utan lösskjutningsanordning på vapnet blir plastprojektilerna farliga.

Plastkulan studsade mot Conny Anderssons huvud och någon skada på skallens ben uppstod inte. Men några timmar efter olyckan blev den skadade medvetslös. I medvetslöst tillstånd flögs han med räddningshelikoptern till Karolinska sjukhusets neurokirurgiska klinik.

Där kunde man på tisdagskvällen inte säga något om hur utgången skulle bli. En kamrat till Conny Andersson, Jan Janér, Oxelösund, träffades av en plastkula i ena benet. På Visby lasarett kunde man operera bort kulan. Efter operationen fick Jan Janér återvända till sitt förband igen.

 

Misstag med vapen

Under övningen skulle det deltagande förbandet använda vapen med lösskjutningspipa påsatt, säger pressofficeren vid KA 3, överstelöjtnant C(laes) H(enrik) Sollbe, till GA. Tydligen har ett misstag inträffat, en kpist har använts utan lösskjutningsanordning. Och detta orsakade olyckan..

När lösskjutningspipan är påsatt, splittras de plastkulor man skjuter till pulver. Utan lösskjutningspipa skjuts plastkulorna iväg mot målet och kan vålla ödesdiger skada.

 

Polisutredning

Polisutredning kring händelsen pågår. Inför en sådan övning skall ansvarig befäl kontrollera att lösskjutningsanordningen verkligen finns på plats på alla vapen som används. 

 
 
 

Befäl avlossade olycksskottet

Gotlands Allehanda 21/2 1979

Tillståndet är allvarligt för värnpliktige Conny Andersson, Norrköping, som skadades svårt i huvudet vid en stridsövning norr om Fårösund natten till tisdagen.

Skadan är allvarlig, men Andersson har rimliga chanser att klara sig, sa läkare på Karolinska sjukhuset på onsdagen. Den skadade ligger tills vidare nersövd.

Det var inte någon av de värnpliktiga utan ett befäl som ledde övningen, som avlossade det ödesdigra skotten, som träffade Conny Andersson i huvudet och en kamrat i ena benet. Det visar polisens utredning av olyckan.

Övningsledaren var den ende som hade en kpist vid övningen. De värnpliktiga sköt med gevär.

Med gevären skjuter man med lös ammunition, men man behöver inte förse vapnen med någon lösskjutningsanordning. Däremot skall kpisten ha en lösskjutningsanordning påsatt, så att de plastkulor man använder pulvriseras vid avfyrningen och inte vållar någon skada.

Befälet kollade de värnpliktigas lösa ammunition, men sedan glömde han tydligen lösskjutningsanordningen på sitt eget vapen. (Gotlands Allehanda 15/2 1979)

 

Skadade soldaten är bättre

Värnpliktige Conny Andersson, som vårdas på neurokirurgen vid Karolinska sjukhuset för den skada i huvudet han fick vid en skjutolycka vid KA 3, är nu något bättre. Han är nu vid medvetande igen, meddelade man på sjukhuset på tisdagen. (20/2 1979) Men han får förbereda sig på ytterligare en tids sjukhusvård.

 
 
 

Nytt missöde vid övningsskjutning - Projektil träffade hans båt

Gotlands Allehanda 27/3 1979

Fiskaren Kenthy Strängborn från Sanda svävade i uppenbar livsfara på havet utanför Södra Hällarna på måndagseftermiddagen. (27/3 1979) Han var på väg från fiskeplatsen vid Högklint mot Visby hamn när hans fiskebåt VY 36 träffades av en projektil på styrbordssidan. Projektilen, som var av kaliber 7,62 mm, slog igenom bordläggningen, en plåt och en fiskelåda. Kenthy Strängborn stod och rensade torsk en meter från projektilbanan.
− Det enda jag kunde göra var att sätta full fart för att komma bort från området, säger Kenthy Strängborn.
Händelsen har polisanmälts och polisutredningen inleddes under måndagseftermiddagen då man bl. a. kunde tillvarata den träffande projektilen.

 

Sandafiskare var i uppenbar livsfara

Militären besköt hans fiskebåt!

-Av ROLAND OLSSON-

Fiskaren Kenthy Strängborn, Sanda, svävade i uppenbar livsfara på havet utanför Södra Hällarna söder om Visby i går. Hans fiskebåt VY 36, träffades av en 7,72 mm:s kula, som slog igenom bordläggningen på styrbords sida, en plåt samt en fisklåda. En meter från träffpunkten stod Kenthy Strängborn sysselsatt med att rensa fisk.

Kenthy Strängborn hade hämtat upp sin långrev utanför Högklint. Han hade plockat av torsken och var på hemväg till Visby hamn. Fiskebåten gick för halv maskin cirka en distansminut (1 852 m.) utanför kusten. Strängborn utnyttjade automatstyrningen och stod vid ett rensbord och rensade torsk. Han var väl medveten om att han gick in i riskområdet för det militära skjutfältet på Södra Hällarna. Han kunde dock inte av de tecken som finns konstatera att det pågick någon skjutning.
− Nej, ingen tunna var hissad, säger Kenthy Strängborn. Möjligtvis att det fanns en röd flagga.
De markeringar som säger att skjutning pågår är dock inget hinder för båtar att gå in i riskområdet. När en båt kommer in skall skjutningen avbrytas till dess båten passerat.
− Det small till och jag förstod att båten var träffad, berättar Kenthy Strängborn. Det enda jag kunde göra var att sätta högsta fart för att komma bort från området.

Kenthy Strängborn iakttog efter det inträffade skottet ytterligare åtminstone en projektil som slog ned i vattnet.

Efter ankomsten till land polisanmäldes händelsen och en polisutredning startades omedelbart. Kriminalinspektör Axel Holmberg kunde då tillvarata kulan, som var av kaliber 7,62 mm. Den hade genomborrat bordläggningen strax under relingen därefter slagit igenom en relativt tunn plåt, som tillhör den vinsch varmed långreven dras upp, samt slagit igenom långsidan på en fisklåda i vilken långreven låg.

Kenthy Strängborn ställer sig frågande till att man över huvud taget bedrev skjutningar i den dåliga sikten.

Enligt uppgifter från P 18 var det ett kompani som övade skarpskytte på Södra Hällarna. De vapen som användes var k-pist, ak 4 och kulspruta. Av kalibern att döma kan den träffande kulan ha kommit från ett (sic) ak 4 eller en kulspruta. Hur det i detalj var ordnat med säkerhetsanordningarna i samband med skjutningen blir polisutredningens sak att klargöra. P 18:s pressofficer Bengt Samelius uppger att det fanns säkerhetsposter utsatta med uppgift att hålla uppsikt över havet. Dessa poster hade också fungerande radioförbindelse med de skjutande.

Något misstag måste emellertid ha gjorts, eftersom olyckan kunde inträffa. Om allt fungerat så skall inte sådant få lov att hända.

 
 
 

Genomgång med befäl efter skjut-olyckan

Gotlands Allehanda 28/3 1979

Polisen fortsätter sin utredning kring skjutolyckan utanför Hällarna i Visby på måndagen då en kula träffade en fiskebåt 1 500 meter utanför stranden. De två värnpliktiga, som svarade för övervakningen av riskområdet på havet, slog inte larm om eld upphör, när fiskebåten kom in i riskområdet. Det var disigt vid tillfället, vilket kan ha bidragit till att inte bevakningsposten i sin kikare fick syn på fiskebåten.

På tisdagen hade man en genomgång med allt befäl vid P 18 om säkerhetsbestämmelserna. Och man skall nu också se över om något kan göras för att öka säkerheten ytterligare.

En olycka skall egentligen inte kunna hända. Man får inte skjuta på längre avstånd än där man har klar sikt. Och bevakningsposten skall meddela skjutledningen när något fartyg kommer in i skjutområdet.

Men av någon anledning fortsatte skjutningen på måndagen, trots att det fanns en fiskebåt inom skotthåll på havet.

Fiskebåtar och handelsfartyg får passera riskområdet utanför Hällarna även när varningssignalen om skjutning är hissade. Fritidsbåtar får inte komma in i området när signal för skjutning (tunnor eller plastband) är hissade 15 meter över marken på stranden. Men sommartid brukar det då och då inträffa att fritidsbåtar bryter mot säkerhetsreglerna och föranleder avbrott för skjutövningarna.

Vid Hällarna sköter två värnpliktiga i en dubbelpost bevakningen av havet. Utanför Tofta skjutfält har man också en riskzon. Eftersom där pågår artilleriskjutningar är zonen mycket större och övervakning sker med radar och av fast anställd personal med specialutbildning.

Utanför Tofta har det hittills aldrig inträffat några sådana incidenter som utanför Visby.

 
 
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig