|
 |
"För Gotlands nationalbeväring hitkommo i onsdags
(13/8 1884) från
Karlsborg 4 ambulansvagnar försedda med det
betydelsefulla tecknet röda korset måladt å
sidorna".
(Källa: 660)
|
Under
äldre tider sköttes soldatens hälsa i huvudsak av
Bardskären, senare Fältskären. Till sin hjälp hade
fältskären fältskärsgesäller. Fältskärens främsta uppgift
var främst att utföra kirurgiska ingrepp, behandla sår,
amputera armar och ben mm.
År 1797 kom regler om att för att bli
utnämnd till regements-fältskär måste man vara utexaminerad
mästerfältskär. De före detta fältskärsgesällerna blev nu
istället kompanifältskärer.
År 1806 tillkom Fältläkarstaten vilken 1812 ombildades till
Fältläkarkåren. Där sammanfördes samtliga tjänstgörande
läkare vid armén. Organisationen lydde under en chef och
personalen indelades i 4 klasser.
1. klassen bestod av kompanifältskärerna
(underläkare) vid regementena med fanjunkares rang.
De
skulle vara medicine och kirurgi kandidater 2. klassen bestod av regementsfältskärerna
(regementsläkarna) med löjtnants rang. De skulle vara
medicine doktorer och kirurgie magistrar.
 |
|
Gymnasiehuset vid
Strandgatan. Huset längst till höger |
1812 då Fältläkarkåren bildades ersattes underläkarna med en
bataljonsläkare, en vid varje bataljon, med fänriks rang.
Regementsläkaren erhöll kaptens rang.
Bataljonsläkarna tillsattes av Collegium Medicum.
År 1852 omorganiserades fältläkarkåren.
Bataljonsläkarna benämndes nu istället för förste-
respektive andre bataljonsläkare. Förste bataljonsläkaren
hade löjtnants rang och 1855 kaptens rang. Andre
bataljonsläkaren fick samma år löjtnants rang.
Regementsläkaren erhöll majors rang.
Redan på 1830-talet började beväringar att
användas som läkarebiträden, medicinaldrängarna eller
sjukvaktare. År 1854 började man utbilda dessa
sjukvårdssoldater vid de militära sjukhusen. Till detta
skulle två beväringar per bataljon uttas och kommenderas
till utbildning. Senare bestämdes att 2 beväringar från
varje kompani skulle utbildas till sjukvårdssoldat. Under
1890-talet bestod utbildningen av 4 månader.
Från 1860-talet-talet
behandlades de flesta gotländska beväringar i ett
provisoriskt sjukhuset i det forna gymnasiehuset vid
Strandgatan. Byggnaden revs 1895 och ersattes av ett
annexbygge till Visby hotell.
Från 1895 och fram
till dess att det nya Garnisionssjukhuset uppfördes på
Visborgsslätt 1908 hyrde militären olika fastigheter som användes
som provisoriska sjukhus bl a arbetareföreningens lokal och
en fastighet vid
Södervärn söder om staden. (Källa: 1707)
Under andra
världskriget fanns det även ett antal krigssjukhus på
Gotland, Lärbro krigssjukhus, Hemse krigssjukhus, Klinte
krigssjukhus samt marinens krigssjukhus vid Bräntings i
Rute. |
