|
Sjukpaviljong / Kvinnohus K0152.003 |
|
|
|
 |
|
Den mest påkostade nybyggnaden 1902 var nog sjukpaviljongen. Entreprenör för den liksom för stallarna var byggmästare Bengtsson. "Sjukpaviljongen uppföres i en särdeles smakfull, villaliknande och kommer att förutom sjuksal inrymma mottagnings- och bostadsrum för läkaren" står det att läsa i GA 14/4 1902. 1941 var den invärderad till 10 000:- i byggnadsvärde, volymen 500 m3, materialet trä och uppvärmd med kamin. Användningen var då "förläggning, sjukhus" men någon gång under tiden 1941-70 ändrades byggnaden till "personalbostad". Albin Söderström skriver om 1920-30 talets Blåhäll bl a: "Närmare havet och på samma (övre terrassen; sammanställarens anm) och på vänster sida om vägen lilla sjukavdelningen. Då den emellertid sällan användes som sådan, i stället heder och värdighet av bostad åt kårchefen, då han var förlagd till Blåhäll. Så långt fram i tiden som 1945-46 var den divisionsexpedition åt överstelöjtnant H Koch och med mig som deltidstjänstgörande adjutant". Fram till först kriget och mellankrigstiden var kanske inte behovet av sjukvård så stort de sommar- och höstveckor trupp var förlagd i Blåhäll. Annat blev det under beredskapsåren. Under" Albatrosstiden" var det sjukhus, bostad för läkare och för svenska underofficerare. Den tiden var ju underofficerspaviljong och förläggning åt tyska däcksofficerare. I början av andra världskriget var det tydligen förläggning för furirer i bottenvåningen och kvinnlig personal i den övre". |
|
|
|
|
|
1951-56 fick byggnaden nytt tak för 4.000:-, elvärme för 4 700:- och ombyggdes för 15 500:-. Under 30-årsperioden 1941-70 utfördes dessutom underhållsarbeten för 7 195:-. 1942/43 fick mottagningsrummet nytt golv, väggarna målades, fönster och dörrar reparerades och glas sattas in för priset av 102 kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Platsen 2013 |
|
