Martebo skjutfält  "Överrejseskjutfältet"

När artilleriet erhöll bakladdningspjäser med större skottfält kunde skjutfältet vid Hällarna inte längre utnyttjas. Därför skrev Gotlands artillerikår år 1887 ett tioårigt kontrakt gällande hyra av skjutfältsmark i Martebo. Fältet var sju km långt och endast 300 m brett så området kan närmast betraktas som en skjutbana.

Järnvägen Visby - Tingstäde satte även stopp för fortsatt utnyttjande på grund av säkerhetsskäl.

Fältet var olämpligt för de allt modernare artilleripjäser som mer och mer kom i bruk med längre skottvidd och större rörlighet.

Artilleriet tillfördes 8,4 cm kanon m/1881 med 6 km skottvidd och 12 cm kanon m/1885 i mitten av 1890-talet gjorde att frågan om ett nytt skjutfält på nytt aktualiserades 1895. Kontraktet på fältet gick ut sommaren 1897 och det nya skjutfältet i Tofta togs istället i bruk.

Mot slutet av varje sommar marscherade artillerikåren ut till Väskinde och förlades i bivack i en vacker ekdunge straxt intill sockenkyrkan, mellan den dåvarande järnvägsstationen vid Mickelgårds och väster om Skäggs gård i Väskinde. (Fotot ovan "Bivack vid Ekängen")

Fotografi från B-platsterrängen.

(B-plats = batteriplats varifrån skjutningen sker)

(1888) Ett nytt skjutfält har Gotlands artillerikår fått för sina öfningar i sommar, nämligen Martebo myr.
Som bekant har artilleriet hittills utfört sina skarpskjutningar med kanoner på det fält söder om Visby, hvilket benämnas Ladugårdshällar.
Sedan emellertid de gamla framladdningskanonerna blifvit ersatta med Kruppska bakladdningskanoner, kvilka, på samma gång de utmärka sig för såväl större träffsäkerhet som större projektilverkan, jämförda med de gamla kanonerna, betinga eldens utsträckning på längre distanser än förut, har det hittills begagnade skjutfältet blifvit otillräckligt och militärbefälhafvaren har måst skaffa ett annat.
Ett lämpligt sådant har emellertid nu erhållits i Martebo myr, som genom välvilligt tillmötesgående af jordägarna upplåtits för skjutningar 5 och 6 nästa Juli.

Fältet, som kommer att begagnas, gränsar i söder till vägen mellan Mickelgårds och Skäggs samt sträcker sig derifrån, med en längd af omkring 1/3 svensk mil öfver Rollums träsk i riktning mot Martebo kyrka, kvilken dock liksom deromkring liggande hus på grund af det stora afståndet, 2/3 mil, blifva alldeles oberörda.
Under alla skjutningar blir skjutbanan bevakad af poster. Artilleribefälhafvaren väntar att allmänheten skall rätta sig efter dessas tillsägelser. För all skada som göres t. ex. genom beträdande af obehörig mark lemnas ersättning enligt värdering af hrr Larsson, Skäggs, och ingenjör Strömberg.
Om någon spetskula ej sprungit sönder och icke heller kunnat anträffas af posterna bör den, om den sedan af någon anträffas, lemnas orörd, enär den efter skottlossningen är färdig till sprängning och sålunda mycket farlig att handtera. Underrättelse om dess påträffande bör i stället lemnas å Skäggs.
Att under pågående skjutning passera skottliniens förlängning i sjelfva myren norr om Rollums trakt bör undvikas. Tiden för skjutningen blir mellan kl. 8 f. m. och 2 e. m. (Källa: 1523)