Gnistsignalstationen vid Norra gattet

1902 förelåg en utförlig rapport som klarlade att en gniststation kunde inrymmas i Norra batteriet i Fårösunds fästning. Den var utformad av kapten C. L. de Champs samt fortifikationsbefälhavaren på Gotland.

(1902) "Blixtsignalstation å Fårösund. Sedan någon tid pågå förarbeten för anordnande af blixtsignalering, eller s. k. trådlös telegrafering enligt Marconis system, mellan Gotland och fastlandet. Som kändt, äro några af våra pansarbåtar redan försedda med apparater för dylik telegrafering, och det är äfven för flottans räkning de anläggningar skola göras, som nu äro under utarbetande.

Den första stationen har man tänkt sig förlagd å Fårösund, och stationerna på fastlandet skola upprättas på lämpliga platser i närheten af hufvudstaden, dels invid Karlskrona. Den erfarenhet, man redan vunnit vid dylik telegrafering, gör, att man är fullt säker på att dessa anläggningar skola lämna önskadt resultat.

Man kan väl förstå, af huru stor betydelse en dylik signalstation midt i Östersjön skall vara för vår flotta.

Ännu större skulle dock denna betydelse säkerligen hafva blifvit, om man lyckats för utomstående hemlighålla tillvaron af en dylik station, så att en eventuel fiende saknat anledning att genom de medel som härför erbjuda sig söka uppsnappa eller störa, ja rent af omöjliggöra korrespondensen mellan signalstationerna på Gotland och fastlandet. Inseende vikten af ett sådant hemlighållande hafva vi naturligtvis också med största berdvillighet tillmötesgått vederbörandes uttryckta önskan, att de pågående förberedande arbetena för Fårösundsstationen icke måtte på något sätt omtalas i tidningen. Men när nu en mindre nogräknad och d:o förtänksam platskollega först varit lösmynt och sedan de flesta hufvudstadstidningarna, härigenom uppmärksamgjorda på saken, än ytterligare behandlat den och utbasunerat hvad som här förehafves i östan och västan, är naturligtvis vår förtegenhet icke vidare till minsta nytta, och vi anse oss därför nu obehindrade att meddela våra läsare nyheten om den blifvande signalstationen, som ju äfven vid eventuelt kabelbrott torde blifva af stor betydelse för vår telegrafkorrespondens med fastlandet". (Källa: 1697)

Redan de 27 juli 1903 fick chefen för Kustartilleriet order att klargöra de nylevererade gniststationerna i Oscar-Fredriksborg och Fårösund inför flottans eskaderövning i september det året. Gniststationen i Fårösund hade placerats i Norra batteriet i Fårösunds fästning. I Fårösund fanns ännu ingen fredsbemanning.

Från och med 1906 tycks emellertid flottans tre gniststationer hållits i drift under sommarhalvåret. Dygnet-runt-passning var dock ännu inte normalt.

Det fanns alltså anledning att förbättra det svenska gnistsystemet. Det kom redan 1907 till nytta för sjöräddningen. Ett kungligt brev det året beordrade gniststationer i drift att vidarebefordra signaler från fartyg i nöd. 1908 kom nytt luftnät och förbättrat jordnät till Fårösund, liksom ny mottagare M/06. Våglängderna 315 och 945 m skulle användas. Isoleringen förbättrades mm. Samtidigt angav Marinförvaltningen att alltsammans ändock var provisorier. Flyttningen till annan plats förbereddes nämligen.

1909 kom dynamomaskin med fotogenmotor istället för de gamla ackumulatorbatterierna. Förbättringen medförde att Gotlands gniststation, som den benämndes från 1909, vid försöken under flottans övningar i september nådde goda förbindelser nästan ända fram till Karlskrona. Daglig förbindelse upprätthölls samtidigt med både Stockholms och Oscar-Fredriksborgs gniststationer.

Under denna period höll Tingstäde fästning på att byggas. Den skulle enligt planerna egentligen stått färdig 1908, men så blev ej fallet. Att gniststationen skulle flyttas dit beslöt man 1910. Det gällde att få den skyddad mot fientlig beskjutning. 1911 fick man bekräftelse på att detta var synnerligen viktigt. Då sköt nämligen italienska flottan sönder en turkisk gniststation i Tripoli i Libyen.

Gniststationen skulle inte enbart få betydelse för flottan utan också för riksledningens kontakter med militärbefälhavare och landshövding.

Först 1912 var de fortifikatoriska arbetena färdiga i Tingstäde. Då kunde gniststationen flyttas till sin nya bunker där.