Närspaningsradar (NSRR)

Marinens viktigast informationskälla är radarn. För upptäckt och positionsbestämning är radarsensorer en viktig del. Marinen har tidigare använt ett antal kustspaningsradar för övervakning. Nu finns nästan inga kvar i drift och de har då klassats ned till närspaningsradar.

Närspaningsradar (NSRR) är en typ av radar främst avsedd för att finna mål nära radarantennen. Denna typ av radar använder sig av en betydligt kortare våglängd än t.ex. kustspaningsradar (KSRR), vilket gör att den är svårare att upptäcka. Radarn har en räckvidd av ca 20 km.

NSRR PS-72

Närspaningsradarn PS-72 anskaffades omkring 1965 och leverantör var det danska företaget Terma. PS-72:s tekniska data sammanfaller i stort sätt med PS-33, emellertid med betydligt lägre uteffekt.

Den var mindre och lättare än den engelska PS-33 men hade inte så bra fältmässig konstruktion.

Radarn fanns i såväl fast (PS-72) som i rörligt (PS-722 i kärra) utförande.

Stationen ingick  i tunga batteriers med huvuduppgiften att lämna uppgifter om fartyg i närområdet samt för invisning av artilleriledningsradarn.

Från PPI avlästes målläget som överfördes till ett plott i skala 1:50 000. Därifrån rapporterades målen till överordnad stridsledningscentral.

Utgick ur organisationen 1985 då den ersattes av PS-615.

Frekvensband: X-bandet (9345-9405 MHz). Pulslängd: 0,1 resp 1 ms. Uteffekt: 20 kW. PRF: 2000 (pulsländ 0,1ms) resp 1000 Hz (pulsländ 1,0 ms). Antenn: Horisontell lobvinkel 1,2 och vertikal 20 grader (7 fots antenn) resp 1,8 grader (4 fots antenn). Antennrotationshastighet: 20 varv/min.

På Gotland fanns stationen (PS-72F) vid batteri Tjälder, batteri Vialms samt på Enholmen.

NSRR PS-615

PS-615 anskaffades i början av 80-talet som ersättning för äldre nsrr, utom för PS-821.

Den senare radarn utgick ur organisationen samtidigt med förbandsomsättning under tidigt 90-tal. PS-615, som arbetar på våglängden 3 cm, ingår också i samtliga artilleriförband med huvuduppgiften att förse bataljonschef/batterichef med uppgifter om fartyg i närområdet såväl som för invisning av artillerieldledningsradarn vid de lätta och tunga kustartilleribatterierna.

PS-615/F, en variant av PS-615, som anskaffades för kabatterier typ 12/70. Råradarbilden kan i denna variant överföras direkt från radarn till STRIKA-systemets PPI i batteri 12/70 spI.

Mållägen kan härmed också direkt överföras från nämnt PPI till eldledningsradarns spanings- PPI (arte 724). PS-611/R är ännu en variant av PS-615 avsedd för de rörliga kustartilleribatterierna.

I grundutförandet kunde 10 mål följas med hjälp av målsymboler för att underlätta rapporteringen av mål. Stationen kompletterades under mitten av 80-talet med fjärrapporteringstillsats STRIKA, vilket underlättade och förenklade målrapportenngen.

Operatör vid nsrr rapporterar mål inom tilldelat målområde med hjälp av befintligt PPI och textskärm. PPI -et innehåller funktion för halvautomatisk målföljning. Målläge, kurs och fart överförs via datarneddelande till textskärmen. Vid textskärmen kan övriga måldata matas in manuellt. Från textskärm överförs därefter måldata via datarneddelande till datorsystemet i bataljonsstaben.

Frekvensband: X-bandet, 9345 - 9405 MHz. Uteffekt: 20 kW. Antennrotationshastighet: 12 alt 24 rpm.

Varianten PS-616/F med bl a grupperingsplats i Slite ingick i batteri 12/70 organisation. Råradarbilden överfördes från radarn till PPI i batteri 12/70 spl. Målläge kunde överföras från nämnt PPI till eldledningsradarns spanings-PPI (arte 724).

NSRR och Ls-torn m/56 vid Hallshuk.

STRIMA

(Stridsledning i marinen) är ett informations-. övervaknings stridsledningssystem med maringemensam standard för Överföring och presentation av siölägesinformation. STRIMA hämtar information från (rådata) målrapporter, måldata, radardata och underrättelse.

En huvudfunktion är att fastställa ett ensat sjöläge. Sjöläget beskriver det senaste nuläget för underrättelseområdet och ger en objektiv bild av situationen. Sjöläget visar bland annat position, kurs och fart för egna och andra fartyg och förband. Det finns även möjlighet att bearbeta och simulera information kring sjöläget. På motsvarande sätt sammanställs markläge och luftläge inom underrättelseområdet.

Presentation sker på digitala kartor/sjökort i arbetsstationer och storbildsskärmar med hög grafiikupplösning. All information i måldatabasen lagras, dokumenteras och sparas för att möjliggöra uppföljning.

STRIMA överför lägesinformation till det marina stabsstödet (MAST), där informationen förädlas så att förbandsledningen kan fastställa ett taktiskt läge. Därmed kan order- och rapportarbetet underlättas. Systemet ger möjligheter till sammanställningar, prognoser, beräkningar, analyser och simuleringar.

-------------------------------------------------------------------------------------------

(Källa: Bl a Försvarets Historiska Telesamlingar)