Föregående sidaa

20 mm Luftvärnsautomatkanon m/40 - 70

20 mm lvakan m/40 - 70

 

Senare kanoner, alla i rörlig luftvärnslavett, har renoverats och modifierats och försetts med nytt reflexsikte. De benämns m/40-70. Ammunitionen består av spränggranater och pansarprojektiler, i regel med spårljus.

Kanonen anskaffades ursprungligen som luftvärns- och pansarvärnspjäs vid infanteriet och artilleriet samt som luftvärnspjäs vid det territoriella luftvärnet, i regel med fast lavett. Den infördes senare även vid fältluftvärnet och utgjorde under lång tid brigadluftvärnskompaniernas beväpning. Numera ingår kanon m/40-70 som "förstärkningspjäs" i de flesta luftvärnsrobotkompanier. En grupperad och eldberädd kanon betjänas av minst två man, varav en riktare som sitter på kanonen.

 

Pjäsen är en modifierad version av den ursprung liga 20 mm akan m/40 tillverkad vid Bofors. Vid KA fanns pjäsen monterad i en mängd olika lavetter. Den rörliga fältpjäsen (Fapjäs) är den 20-a som de flesta varit i kontakt med. Den drogs efter mindre fordon, var lätta att gruppera och kunde snabbt komma till skott. Fältpjäsen fanns i fasta lätta batterier för att i huvudsak bekämpa helikoptrar. Modifieringen som infördes i mitten av 70-talet, bestod av att siktet byttes från ringsikte till reflexsikte 308. Även en del mekaniska ändringar i mekanism och auto mat infördes samtidigt. Eldhastighet 370 skott/min.

 

 

20 mm lvakan m/40-70. Pjäsen på kon som fanns på bevakningsbåtarna nr: 70 och nr: 71 vid KA 3. Pjästypen fanns också för att i ett krisläge monteras på hjälpminsvepare typ "fiskebåt".
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig